ITALIEN. Italien. Sven Jonasson. Historisk och kulturellt är landet gammalt Som nationalstat är landet ungt. Kurs KK VT GU

Transkript

1 ITALIEN Sven Jonasson Kurs KK VT GU 1 Italien Historisk och kulturellt är landet gammalt Som nationalstat är landet ungt 2 1

2 Vin i Italien Vinodling har en mycket lång historia i vad som är nuvarande Italien Etruskerna (ca 700 f Kr) gjorde vin på vilda druvor 3 Utan Rom - inget modernt vin Romersk expansion Romarriket Rom utvecklade vinodlingen Uppbindning, amforor, handbok, Rom byggde vägar Rom spred vinodlingen Till Frankrike, Tyskland, Rom bedrev handel bland annat med vin Baccus / Baccanaler religiöst bruk Romersk katolska kyrkan kloster Utvecklar och sprider vinodlingen vidare 4 2

3 NE (2000) 5 6 3

4 7 Vinlagar / vinklassificering Vino di Tavola DOC (1963) Denominazione di Orgine Controllata DOCG (första klassning 1980) Denominazione di Orgine Controllata e Garantita IGT (1992) Vino di Tavola con Indicazioni Geografiche Tipiche Ca 28 DOCG, 301 DOC och 116 IGT-distrikt 8 4

5 Hjort af Ornäs (2003) 9 ( ) 10 5

6 Druvor En av de bidragande orsakerna till den stora mångfalden av viner i Italien är de många druvsorterna. Det odlas uppskattningsvis över olika sorter, de allra flesta unika för landet. Av landets tjugo mest planterade druvsorter, är merlot den enda som med säkerhet importerats utifrån. I fallande ordning är de fem mest odlade blå sorterna sangiovese, barbera, merlot, negroamaro och montepulciano. De mest utbredda gröna druvorna är cataratto, trebbiano och malvasia. ( ) 11 Vinområden - druvor Piemonte - Nebbiolo / Spanna, Barbera, Dolcetto Moscato Trentino-Alto Adige - Schiava Grossa / Vernatsch / Trollinger, Lagrein, Marzemino, Teroldego Traminer,.. Veneto - Corvina, Rondinella, Molinara, Garganega Emilia-Romagna - Lambrusco Toscana - Sangiovese Vernaccia Marche - Verdicchio Campania - Aglianico Basilicata - Aglianico Apulien - Negroamaro, Primitivo Sicilien - Nero d Avola Sardinien - Cannonau - förfader till Grenache (?) Cabernet Sauvignon, Merlot, Syrah, 12 6

7 Barbera Barbera odlas i hela Italien, men hemtrakten är Piemonte. Särskilt kring städerna Alba, Asti och Monferrato där den står för mer än hälften av skörden. Det mest typiska för barbera är den höga fruktsyran. Traditionellt har druvan haft en ganska låg status och gett friska, mjuka och fruktiga röda viner som bör drickas unga. Den moderna trenden går mot koncentrerade och sträva - och dyra - viner, och det beror på små skördar och att vinerna ofta lagras på små, nya ekfat. Många experter menar att barbera är den intressantaste druvan i Piemonte, nebbiolo till trots. Utanför Europa odlas barbera mer och mer i Australien (Victoria och New South Wales) och i USA (Kalifornien). Framför allt är den populär i Argentina, både på egen hand eller med sin friska fruktsyra i olika druvblandningar. ( ) 13 Corvina Corvina - eller corvina veronese som är dess fullständiga namn - odlas nästan bara i Venetien i nordöstra Italien. Och den är den allra viktigaste druvan för röda viner från Bardolino och Valpolicella. Druvan blandas i regel med de mer neutrala sorterna molinara och rondinella, men kvalitetsmedvetna producenter ser till att andelen corvina är störst. Corvina har hög fruktsyra och typiska aromer som ofta förknippas med mogna körsbär och mandel. De allt populärare amaronevinerna från Valpolicella görs huvudsakligen av corvinadruvor, liksom de lite sötare reciotovinerna. Båda vintyperna görs av druvor som skördas tidigt och får torka och skrumpna ihop under vintern. När vattnet i druvorna dunstar koncentreras socker, fruktsyror och smakämnen. Vinerna blir därför fylliga, smakrika och alkoholstarka. Amaronevinerna är oftast kryddiga & mustiga medan de lättare valpolicellaoch bardolinovinerna brukar vara mjuka & bäriga. ( ) 14 7

8 Nebbiolo Den blå nebbiolodruvan odlas främst i Barolo och Barbaresco i Piemonte i norra Italien. Namnet kommer från det italienska ordet för dimma - nebbia - som är vanlig i Piemonte på hösten. Nebbiolo mognar mycket sent och trivs därför bäst på de allra soligaste lägena. Vinerna är ganska ljusa i färgen. Doften kan påminna om körsbär, tjära, torkade örter och rosor. Smaken brukar vara mycket frisk och sträv och vinerna tål därför många års lagring. Bortsett från Barolo och Barbaresco odlas nebbiolo även i andra delar av Piemonte, som Ghemme, Gattinara och Carema. Där blandas den vanligtvis med andra druvsorter och kallas även spanna. Längre österut - i Valtellina i Lombardiet - görs ett vin som kallas sfursat, av torkade druvor. Nebbiolovinerna finns oftast under rubriken strama & nyanserade. ( ) 15 Primitivo DNA-teknik har numera fastslagit att den syditalienska primitivo är samma druva som Kaliforniens zinfandel. I Italien odlas primitivo huvudsakligen i Apulien på den italienska klacken, där druvan ger fylliga och alkoholrika röda viner. Dessa viner användes länge mest för att blanda i "tunnare" viner och att ge dem mera alkohol och smak. Men nu när fruktiga & smakrika viner blivit populära världen över exporterar man druvrena viner av primitivo och skriver också ut druvans namn på etiketten. ( ) 16 8

9 Sangiovese Sangiovese är en klassisk, italiensk rödvinsdruva som odlas i hela landet, men framför allt i Toscana och Emilien-Romagna. Den har många synonymer, som brunello och prugnolo (och morellino). Enklare sangioveseviner är ofta friska och ganska sträva med toner av körsbär och mandel. Mer koncentrerade viner har aromer som mörka körsbär, pinje, rostat kaffe och choklad - ofta kombinerade med en tydlig fatkaraktär. I Toscana kommer främst sådana viner från Chianti Classico, Brunello di Montalcino och i viss mån även Vino Nobile de Montepulciano och Carmignano. Utanför Italien odlas den än så länge i mycket liten omfattning, men intresset för sangiovese går stadigt framåt i Kalifornien och Australien. Viner av sangiovese tillhör oftast smaktyperna fruktiga & smakrika och strama & nyanserade. ( ) 17 Hjort af Ornäs (2003) 18 9

10 Kan man lita på statistik? Hur definieras en viss parameter som man skall göra statistik av? Entydig eller mångtydig ( luddig ) definition? Hur tolkas definitionen lokalt? Finns en dold agenda? Statistik är färskvara 19 Vinodling Frankrike, Italien, Spanien Vinproduktion Vinodlingsareal Befolkning milj hl milj ha milj (2000) (2000) (1998) enl SB enl SB enl NE Frankrike 57,5 ca 0,92 58,8 Italien 51,6 ca 0,91 1,2) 57,2 Spanien 41,7 ca 1,17 1) 39,8 Världen 275,9 7,885 Källor: Systembolaget (2004) och NE (2000) 1) Enligt Hjort af Ornäs (2003) => 1,4 milj ha - äldre uppgifter? 2) Enligt Dominé (2004) med data från Ismea och Istat => 0,68 milj ha 20 10

11 Från Skånberg m fl (2005) Ursprunglig källa? 21 Andra uppgifter Dessa druvor totalt , dvs ca halva arealen Dominé (2004) 22 11

12 Odlade druvor I fallande ordning är de fem mest odlade blå sorterna sangiovese, barbera, merlot, negroamaro och montepulciano. ( Kommentar: Denna ordningsföljd gällde enligt Ismea/Istat år 1990 men inte De mest utbredda gröna druvorna är cataratto, trebbiano och malvasia. ( Kommentar: Malvasia framstår inte som så mycket odlad enligt Ismea/Istat 23 Odlade druvor - Några slutsatser Arealen som en viss druva odlas på förändras över tiden Ordningsföljden (beträffande odlad areal) mellan olika druvor ändras därför även med tiden Stora skillnader mellan olika källor beträffande angiven areal Jämför exempelvis Sangiovese! 24 12

13 Samma skörd på halva arealen? Vart tog resterande areal vägen? Produktionen på samma nivå! Ökat skördeuttag brukar inte hänga ihop med kvalitetsviner, men med mekanisering Har italienska vinbönder fått bidrag för att lägga mark i träda, men odlar ändå? Dominé (2004) 25 Rangordning efter odlad areal x x x Denna statistik omfattar ca ha totalt, major grapes ha 26 13

14 Italiens 28 DOCG-viner Systembolaget (2004) 27 Dominé (2004) 28 14

15 Dominé ( 2004) Summa Italien några vinområden 30 15

16 I norr

17 33 ( ) 34 17

18 Piemonte Barolo (Nebbiolo) Barbaresco Gattinara Ghemme (SO om Gattinara) Barbera d Asti Barbera d Alba Asti Spumante Moscato d Asti 35 Från Skånberg m fl (2005) 36 18

19

20 Veneto Bardolino Valpolicella Soave Recioto gjord på torkade druvor Finns både röd (Recioto di Valpolicella) och vit (Recioto di Soave) Amarone utjäst röd Recioto Cotasera (= evening slopes) sluttningar mot kvällssolen Ripasso 39 Toscana DOCG Chianti DOCG Chianti Classico IGT Supertuscans supertoscanare DOCG Brunello di Montalcino DOCG Vino Nobile de Montepulciano DOC Morellini di Scansano DOC Bolgheri 40 20

21 41 DOCG Vino Nobile de Montepulciano Från Fanet (2004), bearbetad av Skånberg m fl (2005) 42 21

22 Toscana några anrika vinproducenter Barone Ricasoli Vinföretaget grundat år 1141 Marchesi de Frescobaldi Vinhuset grundades år 1300 Antinori Familjen övergick från siden till vin år 1385 Idag heter markisen Piero Antinori 43 Antinori 44 22

23 Familjen Frescobaldi Lamberto Frescobaldi 45 Vinerna som gav upphov till IGT Sassicaia Marchesi Incisa della Rocchetta (släkt till Antinori) Experimentodlingar på 40-talet. Salufört från 1968 (efter övertalning från Piero Antinori), vann 1978 tidningen Decanters Cabernet-tävling. Druvor: Huvudsakligen Cabernet Sauvignon, men även lite Cabernet Franc Tignanello Marchesi Antinori Piero Antinori. Introducerades 1971 Druvor: Sangiovese och Cabernet Sauvignon (max 20 %) Ornellaia Tenuta dell Ornellaia Ludovico Antinori (bror till Piero). Plantering av Bordeaux-druvor i Bolgheri från 1979, första vinet kom Druvor: Cabernet Sauvignon, Merlot, Cabernet Franc Solaia Marchesi Antinori Druvor: Årgång 2000 har 75 % Cabernet Sauvignon, 20 % Sangiovese och 5 % Cabernet Franc Mormoreto Frescobaldi Druvor: Årgång 1999 har 60 % Cabernet Sauvignon, 25 % Merlot och 15 % Cabernet Franc Bolgheri - DOC 46 23

24 IGT:s bakgrund Italienska viner hade inget större anseende hos vanliga konsumenter Vinhavet - härtappat Nya konkurrenter (bland annat USA) på exportmarknader Nya smakpreferenser fruktiga viner på internationella druvor Något måste göras

25 49 Tankbåt och härtappat (på flaska) har efter nästan bara importerade flaskor blivit Container och närtappat (på bag-in-box) 50 25

26 För och emot IGT Tio skäl varför IGT-viner har spelat ut sin roll ( had their day ) (Sammanfattning av inlägg av Richard Baudains i Decanter Febr. 2007) Ambitiösa och innovativa IGT-viner från Toscana spelade en viktig roll för den italienska vin-renässansen under sent 1980-tal och 1990-tal. Men de har spelat ut sin roll som katalysatorer för förändring. Det finns 10 goda skäl varför deras betydelse kommer att minska under de kommande 10 åren, medan DOC/G-systemet är förutbestämt att öka i betydelse. 1. Flertalet av de bästa vinerna som produceras i Italien idag är DOC/G. I Gambero Rosso är det 4 gånger fler DOC/G-viner än IGT-viner som fått toppnoteringen tre biccieri. 2. Den nya skiljelinjen för italienska viner är terroir. DOC/G systemet är det enda logiska sättet att klassificera den nationella produktionen utgående från geografiskt ursprung, druvsort och vinstil. Själva indicazione geografica på IGT-etiketten omfattar vanligen så stora områden att den är meningslös. IGT Toscano Rosso (berömd från supertoscanare ) kan produceras från vilken som helst av regionens 35 DOC/G områden, och bara 85% av vinet måste alls komma från Toscana. 51 För och emot IGT 3. DOC/G:s geografiska kategorier är meningsfulla guider till terroir-karaktär. Intensiv plommonfrukt särskiljer Barbera d Asti från den mer fast strukturerade och mer strama Barbera d Alba. Torr och parfymerad Dolcetto d Alba är annorlunda än den rika och köttiga Dolcetto di Dogliani. 4. DOC skyddar mikrozons-terroirer. I Piedmonte till exempel så skulle (om det inte varit för DOC) uppsjön av fascinerande men mindre välkända nebbiolo-viner som Boca, Bramaterra, Carema, Fara, Ghemme, Lessona och Sizzano sluta att existera. 5. DOC skyddar lokala druvsorter. Sciopettino från Fruili s Colli Orientali var en fredlös druva innan dörren för och återkomst öppnades genom DOC erkännande. 6. DOC/G garanterar högsta kvalitet ( premium quality standards ) Detta sker genom regler om uttag, druvsorter och ursprung, vinframställning och stipulerad lagring

27 För och emot IGT 7. Den första generationen IGT-viner visade på svagheter hos DOC/G normerna och vinframställningen vid denna tid. Normerna har reviderats och utvecklats, och vinframställningen har genomgått en revolution under de senaste 10 åren. 8. DOC/G-systemet framställs ofta som otidsenligt, okänsligt och inte förnybart. Detta är fel. Exempelvis lade Brunello-producenterna grunden för de senaste 5 årens försäljningsframgångar, genom att skriva om ursprunglig DOCG. 9. Det finns en bra korrelation mellan pris och kvalitet inom DOC/G-systemet. Detta är inte fallet för IGT, där producentens anseende avgör priset. Skulle ni till exempel betala 112 (1157 SEK på Systembolaget) för ett vin som benämns Langhe Rosso Sperss om inte namnet Gaja fanns på etiketten? 10. DOC/G-systemet fungerar Viner producerade i strikt definierade områden från lokala druvor, som Sagrantino di Montefalco, har blivit de nya vin-succeerna i Italien. 53 För och emot IGT Både traditionalister och nydanare syns vara överens om att IGT-vinerna har initierat en nödvändig förändringsprocess av DOC/Gsystemet och dess viner. Detta som har höjt kvaliteten på italienska viner överlag

28 I söder 55 Hjort af Ornäs (2003) 56 28

29 ( ) 57 Vinproduktion i södra Italien Få DOCG-områden söder om Toscana Enbart 5 % av Apuliens vinproduction är DOC-viner. Vanligaste traditionella druvorna är Negroamaro, Malvasia och Primitivo. Sicilien har tillsammans med Apulien den största vinproduktionen i Italien. Största delen av odlingsarealen är planterade med gröna druvor. Cattaratto är en av de vanligaste inhemska druvorna. Chardonnay blir allt vanligare. Nero d Avola är en inhemsk blå druva, som har fått ny framgång, ofta blandad med Syrah eller Cabernet Sauvignon. Italiens kanske främsta och mest kända starkvin Marsala, produceras på västra Sicilien kring hamnstaden med detta namn. På Sardinien (under Spanskt styre ca 1300 ca 1700) odlas bland annat Cannonau. Åsikterna går isär om denna druva är helt identisk med Garnacha, och i vilken riktning den har spridits

30 Försäljning av italienska viner i Sverige Systembolagets försäljning av viner från Norra Italien (norr om Toscana) 1989: hl 2003: hl Systembolagets försäljning av viner från Mellersta och Södra Italien (från Toscana) 1989: hl 2003: hl 59 Referenser och vidare info - Italien Decanter Februari Italy How a country is celebrating its heritage. A Decanter guide to Italian wine Dominé A (red), Vin. Könemann. Fanet J, Great Wine Terroirs. University of California Press. Berkeley. Hjort af Ornäs C, Munskänkarnas vinbok. Forum. Fjärde upplagan Skånberg A, Öster B, Olsson O, Liljeberg B, Hillberg J & U Hillberg, Detta skapar ett Italienskt vin. Projektarbete, Kurs GV0105 HT05, Göteborgs Universitet. Systembolaget, Systembolagets Kartbok över vinområden. NE, Nationalencyklopedin multimedia Plus (DVD)