Italienska Viner vinkunskap med vinprovning. Vitis vinifera år sedan Vin har framställts i minst år

Transkript

1 Vitis vinifera år sedan Vin har framställts i minst år

2 Vin är en alkoholdryck som görs på jäst saft från vindruvor. Råvaran för vintillverkningen, vindruvan, är frukten från arter i vinsläktet. Vin framställs nästan enbart av vindruvor från arten vinranka Vitis vinifera

3 druvsorterna är Gröna druvor s.k. vita druvor eller vitvinsdruvor Blå druvor även kallad röda druvor eller rödvinsdruvor. Helst sätter man plantorna på våren så att de hinner etablera sig ordentligt före vintern. Innan man planterar måste man förbereda jorden. Vinrankor vill ha djup, lerblandad, gödslad jord med ett ph-värde omkring 7,0. Blanda gärna i brunnen stallgödsel och kompost. Marken under måste vara väl dränerad. Sätt plantorna lite djupare än de stått tidigare, fyll på med jord och vattna ordentligt. Beskär inte plantorna vid planteringen, de blöder då kraftigt och utvecklas dåligt. t.v.: vinrader - giropoggio. t.h.: vinrader - rittochino

4 Vinets smak och doft eller aromer (som ofta betecknas bouquet) bestäms av en mängd faktorer, såsom vinets druvsort och vald produktionsmetod. SMAK Ytan på tungan är täckt av en slemhinna. I slemhinnan finns smaklökarna som gör så du känner smaken av beskt, surt, sött, salt och umami. Fruktiga aromer Citron och grapefrukt Körsbär och svarta vinbär Blommiga aromer RosorVioler Kryddiga aromer Kryddnejlika Svartpeppar Vegetativa ("gröna") eller örtiga aromer (Nyklippt) gräs Grön paprika Träartade aromer (kommer oftast från fatlagring) Ek ("Ekplanka") Rostat kaffe Karamelliserade aromer Smör Choklad Nötiga aromer utvecklas ofta med lagring Hasselnötter Jordiga aromer en del tyder på defekt Champinjoner

5 Vinets smak och doft eller aromer (som ofta betecknas bouquet) bestäms av en mängd faktorer, såsom vinets druvsort och vald produktionsmetod. DOFT (eller LUKTSINNE) Luktsinnet är det sinne som gör att människor och djur kan känna lukt. Människans luktreceptorer, dvs de sinnesceller som registrerar luktämnen, sitter samlade i ett litet organ högst upp i nästaket, area olfactoria. luktsinnet kan urskilja hundratals olika dofter i extremt små kvantiteter. I engelskan finns ordet flavor där luktsinne, smaksinne och trigminusnerven tillsammans bidrar till "smaken" medan man i svenska språket inte särskiljer taste (ren smak) från flavor.

6 Valpolicella är ett område i den italienska provinsen Verona, öster om Gardasjön. Den bergiga regionen är känd för jordbruk och marmorbrytning och områdena norr om floden Adige är kända för sin vinproduktion. "Valpolicella" är nämnt i urkunderna från 1100-talet där två dalgångar kämpade för självständighet. Ordets etymologi är inte helt utredd, men det kan härstamma från latinet för 'dalen med vinkällare'. Valpolicella består av sju kommuner; Pescantina, San Pietro in Cariano, Negrar, Marano, Fumane, Sant Ambrogio och Sant Anna d Alfaedo.

7 Appassimento Passito

8 San Giorgio di Valpolicella Villa Torre a Fumane

9

10

11 Vinregioner i Lombardiet

12

13

14 Druvan är den näst mest odlade blå druvan i Italien efter Sangiovese. Vini della DOCG Barbera d'asti Barbera d'asti Barbera d'asti superiore Barbera d'asti superiore Nizza Barbera d'asti superiore Tinella Barbera d'asti superiore Colli Astiani o Barbera d'asti superiore Astiano Vini della DOCG Barbera del Monferrato superiore Barbera del Monferrato superiore

15

16 Barolo: il vino dei Re, il Re dei vini Barolo är en DOCG för vin i Piemonte i norra Italien. Vingårdarna ligger på ett litet, sluttande, höglänt område som omges av Langhebergen. Jorden består av kalkhaltig märgel med mer eller mindre inslag av magnesium, mangan och järn. Barolo är granne med Barbaresco. Vinerna måste enligt reglerna bestå till 100 % av druvan Nebbiolo, men (olagliga) undantag förekommer. Vinerna måste också ha en alkoholhalt på minst 13 volymprocent. [1] Vidare måste en Barolo lagras i minst 3 år och i 5 år för att få kallas "Riserva". La zona di origine delle uve atte a produrre i vini a denominazione di origine controllata e garantita «Barolo», la cui prima delimitazione risale al 31 agosto 1933, comprende i territori dei comuni di Barolo, Castiglione Falletto e Serralunga d'alba e parte dei territori dei comuni di La Morra, Monforte d'alba, Roddi, Verduno, Cherasco, Diano d'alba, Novello e Grinzane Cavour in provincia di Cuneo.

17 Fyllighet hur fyllig känns drycken? Som vatten eller som oblandad saft? En 1:a (som vatten) är mycket sällsynt, men kan förekomma hos väldigt lätta öltyper. Motsatsen, en 12:a, är också sällsynt men ibland kan ett sött vitt vin, ett kraftigt rött eller ett starkvin vara väldigt fylligt. Strävhet ger en torr känsla i munnen och på tänderna. Denna klocka används bara för rött vin. Ju högre klockvärde, desto strävare vin ju lägre, desto mjukare. Men ett vin med högt klockvärde behöver inte smaka så strävt om det dessutom är väldigt fylligt. Då "bäddas" strävheten in. Ett strävare vin är i regel lämpligare att lagra. Fruktsyra drar i kinderna, som när man biter i en citron. Visas för de flesta viner, och är den klocka som i praktiken har det minsta spannet värdet är i princip aldrig lägre än 5. Mildare viner än så smakar oftast platt och tråkigt. Fruktsyran, eller friskheten, gör att vinet känns fräscht, och syran är också viktig för vinets lagringsduglighet. Beska anges endast på öl. Beskan smakar bittert och upplevs framförallt längst bak på tungan och i svalget. Generellt har veteöl och viss ljus lager en liten beska med klockvärden mellan 1 och 3, de flesta ljusa lageröl brukar ha en måttlig beska mellan 4 och 6 och att ale ofta har måttlig till tydlig beska, 7 till 9. Påtaglig beska skriver vi när ölet har en beska som upplevs mellan 10 och 12. Rökighet senaste tillskottet till klockfamiljen är vår rökighetsklocka för whisky. Vi har gett all vår whisky en rökighetsklocka och delat in våra sorter i fyra olika rökighetsgrupper: Ingen rökighet (klockvärde 1), liten rökighet (klockvärde mellan 2 och 4), tydlig rökighet (klockvärde mellan 5 och 8) och påtaglig rökighet (klockvärde mellan 9 och 12). Tannin är polyfenoler från växter som länkar samman proteiner så att de antingen fälls ut eller krymper. I växten förvaras tanninet i vakuoler som går sönder om någon äter av den. Detta är ett skydd för att göra växten svårsmält och illasmakande, främst för insekter. Garvsyra är en tanninblandning som traditionellt används för garvning av läder. Genom att proteinerna i lädret förändras blir det svårsmält för mikroorganismer och håller därmed längre. Ju större tanninmolekyler desto effektivare garvning. Polyfenoler är en kemisk ämnesklass som återfinns i växter. Den kännetecknas av att molekylerna innehåller flera fenolgrupper (hydroxigrupper bundna till bensenringar). De delas ytterligare in i grupperna tanniner, fenylpropanoider och flavonoider. Polyfenoler anses vara antioxidanter.

18 Toscana Obs.: Colli = Colline

19 Toscana Brunello di Montalcino är ett rött vin som produceras i Toscana, Italien. Brunello är en lokal klon av druvan Sangiovese som fått sitt namn av en lite brunaktig ton som är speciellt för just denna klon. Brunello kommer från Montalcino som är en by som ligger högst upp på en kulle i södra Toscana. Brunello di Montalcino är klassat i den högsta kvalitetsklassen för viner i Italien, DOCG. I Montalcino produceras även Rosso di Montalcino som är ett något enklare rött vin klassat som DOC.

20 Toscana

21 Toscana

22 Toscana

23 Toscana

24 Toscana

25 Abruzzo

26

27 1 Aglianico del Taburno DOP DOCG PDO-IT-A0277 CAMPANIA 2 Aglianico del Vulture Superiore DOP DOCG PDO-IT-A0527 BASILICATA 3 Alta Langa DOP DOCG PDO-IT-A1252 PIEMONTE 4 Amarone della Valpolicella DOP DOCG PDO-IT-A0435 VENETO 5 Asti DOP DOCG PDO-IT-A1396 PIEMONTE 6 Bagnoli Friularo Friularo di Bagnoli DOP DOCG PDO-IT-A0467 VENETO 7 Barbaresco DOP DOCG PDO-IT-A1399 PIEMONTE 8 Barbera d'asti DOP DOCG PDO-IT-A1398 PIEMONTE 9 Barbera del Monferrato Superiore DOP DOCG PDO-IT-A1397 PIEMONTE 10 Bardolino Superiore DOP DOCG PDO-IT-A0437 VENETO 11 Barolo DOP DOCG PDO-IT-A1389 PIEMONTE 12 Brachetto d'acqui Acqui DOP DOCG PDO-IT-A1382 PIEMONTE 13 Brunello di Montalcino DOP DOCG PDO-IT-A1199 TOSCANA 14 Cannellino di Frascati DOP DOCG PDO-IT-A0678 LAZIO 15 Carmignano DOP DOCG PDO-IT-A1220 TOSCANA 16 Castel del Monte Bombino Nero DOP DOCG PDO-IT-A0537 PUGLIA 17 Castel del Monte Nero di Troia Riserva DOP DOCG PDO-IT-A0538 PUGLIA 18 Castel del Monte Rosso Riserva DOP DOCG PDO-IT-A0539 PUGLIA 19 Castelli di Jesi Verdicchio Riserva DOP DOCG PDO-IT-A0483 MARCHE 20 Cerasuolo di Vittoria DOP DOCG PDO-IT-A0773 SICILIA 21 Cesanese del Piglio Piglio DOP DOCG PDO-IT-A0680 LAZIO 22 Chianti DOP DOCG PDO-IT-A1228 TOSCANA 23 Chianti Classico DOP DOCG PDO-IT-A1235 TOSCANA 24 Colli Asolani Prosecco Asolo DOP DOCG PDO-IT-A0514 VENETO 25 Colli Bolognesi Classico Pignoletto DOP DOCG PDO-IT-A0284 EMILIA R 26 Colli di Conegliano DOP DOCG PDO-IT-A0453 VENETO 27 Colli Euganei Fior d'arancio Fior d'arancio DOP DOCG PDO-IT-A Colli Orientali del Friuli Picolit DOP DOCG PDO-IT-A0938 FRIULI VENEZIA 29 Conegliano Valdobbiadene Prosecco Conegliano Prosecco Valdobbiadene Prosecco DOP DOCG PDO-IT-A0515 VENETO 30 Cònero DOP DOCG PDO-IT-A0449 MARCHE 31 Dogliani DOP DOCG PDO-IT-A1330 PIEMONTE 32 Dolcetto di Diano d'alba Diano d'alba DOP DOCG PDO-IT-A1324 PIEMONTE 33 Dolcetto di Ovada Superiore Ovada DOP DOCG PDO-IT-A1319 PIEMONTE 34 Elba Aleatico Passito Aleatico Passito dell'elba DOP DOCG PDO-ITA1237 TOSCANA 35 Erbaluce di Caluso Caluso DOP DOCG PDO-IT-A1315 PIEMONTE 36 Fiano di Avellino DOP DOCG PDO-IT-A0232 CAMPANIA 37 Franciacorta DOP DOCG PDO-IT-A1034 LOMBARDIA 38 Frascati Superiore DOP DOCG PDO-IT-A0682 LAZIO 39 Gattinara DOP DOCG PDO-IT-A1311 PIEMONTE 40 Gavi Cortese di Gavi DOP DOCG PDO-IT-A1310 PIEMONTE 41 Ghemme DOP DOCG PDO-IT-A1263 PIEMONTE 42 Greco di Tufo DOP DOCG PDO-IT-A0236 CAMPANIA 43 Lison DOP DOCG PDO-IT-A0457 FRIULI VENEZIA GIULIA VENETO 44 Montecucco Sangiovese DOP DOCG PDO-IT-A1246 TOSCANA 45 Montefalco Sagrantino DOP DOCG PDO-IT-A0833 UMBRIA 46 Montello rosso Montello DOP DOCG PDO-IT-A0461 VENETO 47 Montepulciano d'abruzzo Colline Teramane DOP DOCG PDO-IT-A Morellino di Scanzano DOP DOCG PDO-IT-A1260 TOSCANA 49 Offida DOP DOCG PDO-IT-A0477 MARCHE 50 Oltrepò Pavese metodo classico DOP DOCG PDO-IT-A0958 LOMBARDIA 51 Piave Malanotte Malanotte del Piave DOP DOCG PDO-IT-A0463 VENETO 52 Primitivo di Manduria Dolce Naturale DOP DOCG PDO-IT-A0535 PUGLIA 53 Ramandolo DOP DOCG PDO-IT-A0939 FRIULI VENEZIA GIULIA 54 Recioto della Valpolicella DOP DOCG PDO-IT-A0441 VENETO 55 Recioto di Gambellara DOP DOCG PDO-IT-A0470 VENETO 56 Recioto di Soave DOP DOCG PDO-IT-A0465 VENETO 57 Roero DOP DOCG PDO-IT-A1261 PIEMONTE 58 Romagna Albana DOP DOCG PDO-IT-A0285 EMILIA ROMAGNA 59 Rosazzo DOP DOCG PDO-IT-A0367 FRIULI VENEZIA GIULIA 60 Ruchè di Castagnole Monferrato DOP DOCG PDO-IT-A1258 PIEMONTE 61 Scanzo Moscato di Scanzo DOP DOCG PDO-IT-A0949 LOMBARDIA 62 Sforzato di Valtellina Sfursat di Valtellina DOP DOCG PDO-IT-A Soave Superiore DOP DOCG PDO-IT-A0473 VENETO 64 Suvereto DOP DOCG PDO-IT-A1266 TOSCANA 65 Taurasi DOP DOCG PDO-IT-A0237 CAMPANIA 66 Torgiano Rosso Riserva DOP DOCG PDO-IT-A0834 UMBRIA 67 Val di Cornia Rosso Rosso della Val di Cornia DOP DOCG PDO-IT-A Valtellina Superiore DOP DOCG PDO-IT-A1036 LOMBARDIA 69 Verdicchio di Matelica Riserva DOP DOCG PDO-IT-A0480 MARCHE 70 Vermentino di Gallura DOP DOCG PDO-IT-A0903 SARDEGNA 71 Vernaccia di San Gimignano DOP DOCG PDO-IT-A1292 TOSCANA 72 Vernaccia di Serrapetrona DOP DOCG PDO-IT-A0445 MARCHE 73 Vino Nobile di Montepulciano DOP DOCG PDO-IT-A1308 TOSCANA

28

29 i bianchi delle Marche

30

31 Barrique, botti e bottiglie Barrique (franska för tunna) är ett franskt vinmått av varierande storlek. I Marseille har det motsvarat 224 liter, i Paris 295,46 liter och i Bordeaux 228 liter. Numera används begreppet för vinfat för lagring av vin utan specifik måttenhet

32 SydItalien Campania - Basilicata

33 SydItalien La Puglia

34 SydItalien La Puglia

35 SydItalien La Puglia

36 SydItalien La Puglia

37 SydItalien La Puglia

38 SydItalien La Puglia

39 SydItalien Ordet terroir är precis som så många andra ord i vinsammanhang ett franskt uttryck. Väldigt kort är det druvans växtplats och dess påverkan på det färdiga vinet som man vill beskriva med ordet terroir. Oavsett som man är fransktalande eller ej så är det det franska ordet som används för att beskriva denna inverkan på vinet. Det är många faktorer som spelar in på det färdiga vinet och bland de viktigaste man ange: druvsort klimat vinifieringen (vintillverkningsprocessen) jorden Vindistrikt där terroiren verkligen skiljer sig och har en enorm betydelse från en meter till en annan.

40 SydItalien La Sicilia

41 SydItalien La Sicilia

42 SydItalien

43 SydItalien La Sicilia

44 SydItalien tack för att ni ville vara med denna gången, vi hörs snart igen. Med VINliga hälsningar Roberto

45