Stockholms Munskänkar

Transkript

1 Druvan 2Bspecial Sangiovese Special BMA vår/järfälla höst 2014 Denna kurs är en vidare fördjupning i det vi anser vara det kanske viktigaste inom vinkunskap: att kunna känna igen den druva som ligger bakom vinet i glaset. Stockholms Munskänkar Curt Avermark Björn Gadd Vinprovning.just.nu

2 Var druvorna växer Olika klimat - olika favoritdruvor KLIMAT OMRÅDEN (EX) DRUVOR (EX) Svalt Mellan Varmt Carneros, Sydön Bourgogne Alsace, Tyskland Bordeaux, Toscana Napa, Maipo Coonawarra Sydfrankrike Duoro, Priorat (Sp) MacLaren Vale Pinot Noir, Riesling Chardonnay, Nebbiolo Semillon, Grün Veltl Sangiovese, Syrah Cabernet Sauvignon Malbec Mourvedre Grenache, Tempranillo Touriga National

3 Sangiovese - inledning Sangivese=Snip-Chianti, 68-vänsterns favorit eller romantisk kväll med bastflaskor? Trots tillåten inblandning av vita druvor (Malvasia o Trebbiano) var vinerna tidigare föga spännande och ofta stickiga före 80-talet. Under 80-talet fick man i Toscana upp ögonen för sina viners misslyckande contra Bordeaux succéer. Ledde till en massiv förändring. Metoder: modern vinmakning, investeringar i ny ek, reducerad avkastning på fälten, kloner m m gav underverk inte bara tillsammans med internat. druvor som i Super Tuscanies i Bolgheri utan också i de klassiska områdena med ren Sangiovese.

4

5 Årets vinort 2012 för Munskänkarna Chianti Classico Toscana Varje år sen 20 år tillbaka ställer flertalet producenter ut i Chianti Classico collection med vinskribenter från hela världen Återkommande teman är klimatförändringarna: den minskade nederbörden och den ökande medeltemperaturen. Bra vingårdar i söderläge är ej längre så bra. Konstbevattning tillåtet under extrema förhållanden Alkoholen går från trad 13.5% till 14.5% på 10 år Liten tendens från alko-stinna och extraktrika viner till mindre kraftfulla. Mindre ek (gamla fat i s f nya) Sangiovese har en enorm förmåga att spegla växtplats; nya kloner o rotstockar anpassade till mikroklimaten

6 DOCG Chianti Classico Distriktet har en separat klassifikation, DOCG Chianti Classico, som skiljer sig från DOCG Chianti och dess sju deldistrikt genom bl a striktare produktionsregler. Classico (som betyder orginalet) ska bestå av % Sangiovese. Inblandningen kan vara inhemska canaiolo, malvasia nero, colorino ell internationella druvor som cab s och merlot. Stilen blir olika beroende på druva. Vi skiljer också på Classico normale (den enklare) och classico riserva (som måste lagras minst 24 mån) som skördas med lägre uttag och tas från finare lägen. Om vi ska föra fram mer detaljer så har det från 2013 klassats en pyramid av gran selezione (30 mån) i topp, därunder riserva och längst ner annata som får säljas ett år efter skörd. Plus slottsviner = prestige = Castello

7 Familjen Mazzei i Chianti Classico Familjen Mazzei en av de äldsta i Chiantidistriktet har ägt och producerat vin på slottet Fonterutoli sen år 1435 än idag drivs företaget av fem syskon Mazzei. Familjen är starkt förknippad med Chiantis historia och dess utveckling som vindistrikt. har varit en av ledarna i utvecklingen av s.k. Superbordsviner i slutet på 1970-talet Men ett nytt tänkande, där kärnpunkten i produktionen kom att bestå i vinet Castello di Fonterutoli Genom detta vill man gå tillbaka och söka en starkare koppling till Toscana och den Sangiovesebetonade vinstilen, utan att tappa fokus på koncentration, frukt och personlighet.

8 Geografi - Sangiovese gillar varma klimat. Växtkraften måste kontrolleras och plantan behandlas med känslighet annars kan smakerna bli kärva. - Den har ännu ej producerat något stort vin utanför Italien. Finns och ökar i Kalifornien i Alexander Valley (pionjär) och nu i Atlas Peak i Napa genom Piero Antinori. - Dock ingen speciell Kalifornisk stil av druvan. Tilltalande frisk körsbärsfrukt och kryddor. Napa är varmare än Toscana = lite högre alko.

9 Geografi forts. - Sangivese världen runt - Någon begynnande uppgång i Australien tas på allvar - SydAmerika lite i Chile och ganska rikligt i Argentina p g a många italienska immigranter. Men andra druvor har gett bättre resultat. - Så kärnan är Italien och Toscana, som alltså är en av grundpelarna i det italienska vinets kulturrevolution från anonyma konsumtionsviner till internationella kvalitetsviner. - Traditionell stil är örtaromer och bittra körsbärssmaker men den internationella (moderna) stilen är plommon och mullbär som tar hälp av ny ek för extra fyllighet och krydda.

10 Geografi forts. - Sangivese världen runt - Chianti kan produceras på enbart Sangiovese tillåtet att med andra druvor (äv icke italienska ). - Chianti Classico (mellan Florens och Sienna) ger mestadels kraftiga och bästa vinerna. - I Carmignano ska ha inblandning av Cabernet S. - I Vino Nobile di Montepulcino, som inte riktigt fått samma kvalitet som Chianti, kan upptill 20% Canaiolo adderas. - Det är bara Brunello di Montalcino som ska vara 100% Sangiovese (Brunello) enl DOCG reglerna. - Forskningsprojektet Chianti 2000 (universiteten)

11 Historia - Sannolikt utvecklats ur vildvinet Vitis silvestris och förädlats av etruskerna 1000 år före romarna. - Chianti nämns ffg i slutet av 1300-talet. Kändisar redan då: var adels-/finansfamiljer som Mazzei, Frescobaldi, Antinori och Ricasoli (år 1141) ägde nästan all mark. Pengar från bankirverksamhet omsattes i vinodling på godsen. - Sangiovese har olika namn: Sangiovese Grosso = Brunello (Montalcino), Prugnole Gentile (Montepulciano), Sangiovese Piccolo (i Chianti och Morellino di Scansano). Korsika: Nielluccio. - Brunello di Montalcino och Bolgheri uppnår idag de högsta priserna av samtliga italienska DOC(G)- viner.

12 Historia forts. Några av Toscanas och Sangioveses hjältar talets mitt: Baron Ricasoli lanserar en ny formel för Chianti Biondi Santi uppfinner Brunello Fanetti återuppväcker Vino Nobile di Montepulciano Antinoris önolog Tachi förfinar Sassicaia Tachi skapar Tignanello Carmignano återuppstår

13 Vinodling - En medgörlig druva som kan ge stora komplexa viner som åldras väl och gillar ek. Men den kan även ge lätta och saftiga viner. Druvan är krävande och ombytlig. - Arbetet i vinfälten och källaren har som mål en mer fokuserad frukt, större koncentration, mer färg, mjukare tanniner och mindre aggressiv syra. - Vill ha varmt klimat. I Chianti kräver den de bästa sydoch sydvästsluttningar och viss höjd för bra resultat. I Montalcino bäst förutsättningar varmare nätter och mindre regn. Här mognar den även på norrsluttningar. Septemberregnen kan förstöra en hel årgång. - Stor genetisk variation även inom ett distrikt. Klonerna väljs numer efter färg, arom o. fruktkoncentration ej efter avkastning.

14 Vinodling forts - Jordmån: Chianti Classico har galestro en spröd skifferhaltig lera. De mindre betydande delarna av Chianti har ren lerjord. I Montalcino är det omväxlande galestro och kalkstensjordmånen albarese. Dessa jordmåner ger de fylligaste och mest aromatiska vinerna i Toscana. - Planteringstäthet o avkastning: Chianti 2000 föreslog stockar/har (trad st). Med hög täthet krävs mager jord. Annars problem med överbelastat bladverk och skuggad frukt. Sangiovese behöver öppet bladverk, spridning av frukten och ganska låg avkastning mycket uppmärksamhet.

15 I vinanläggningen - Modern vinmakning mjuka upp Sangioveses tanniner. Mogna tanniner. - Skörden 2 v. senare än förr. - Macerationstiden kortades ner men förlängdes igen till 3-4 v. vilket ger större polymerisation av tanninerna (Jfr illegal anv. av ekchips och legal omdragning av vinet). - I Toscana är inte barrique allenarådande, äv. botti (>5hl). - Vanligast är en komb. av fat i storlek, ek/kastanj och ålder. Sangiovese gillar den nya ekens vaniljtoner.

16 I vinanläggningen forts. - Av hävd har Sangiovese ofta blandats med andra druvor som Canaiolo, Cab S, Syrah, Merlot plus andra italienska druvor. Varför? - Chianti är ett rätt svalt område. Regn kan komma när druvorna är mogna. Därför vill man kompensera för alko, färg, kropp, mjukhet osv genom andra druvor. - Cab S har all doft, komplexitet och finess som S. saknar Men man lärde sig också vad Sangiovese kunde åstadkomma i sig. - Så medan de rena S.-vinerna ökar fr Toscanas varmare delar, så gör Chiantis klimat det nödvändigt att blanda vid behov. Precis som i Bordeaux.

17 Smaka en Sangiovese - Kan lagras och utvecklas väl, men vanligen drickes de efter 1-2 år. - Brunello och super-toskanarna kan lagras länge (över 10 år) liksom de bästa Chianti. Super-toskanarna klassades länge som IGT ell rent av tavola men har nu flyttats upp. - Sangioveses smak är traditionellt av bittra körsbär och viol med en viss tomatliknande ton och ett drag av te. - Syra och tannin är höga men färgen inte så hög. - Fruktigheten har traditionellt inte varit så utmärkande som tanninerna, men med modern Chianti har större koncentration av smak och aromer.

18 Smaka en Sangiovese.. Om Chianti Classico blandas med inhemska druvor som ex canaiolo ger det vinet blommiga övertoner. Om i stället Cabernet S blandas i får vinet toner av ceder och mörk frukt som svarta vinbär Medan merlot ger toner av mullbär/plommon Och Syrah bidrar med peppartoner

19 Smaka en Sangiovese forts Bästa producenter - Brunello: Banfi, Biondi- Santi, Col d Orcia, Val di Suga - Chianti: Antinori, Brolio (Ricasoli), Fonterutoli, Frescobaldi - Sang/Cab blandningar: Antinoris Tignanello och Mazzei s Castello di Fonterutoli - Sang/Merlot: Mazzei s Siepi

20 Nu till vinerna

21 Sangiovese Vino Nobile di Montepulciano 2008 (numera nr 2144) (Poliziano) Färg Mörk, röd färg Doft Nyanserad, kryddig doft med fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, plommon, choklad och pinjenötter. Smak Nyanserad, kryddig smak med fatkaraktär, inslag av körsbär, plommon, tobak och kakao. Druvor Huvudsakligen prugnolo gentile (sangiovese) samt lite merlot, canaiolo och colorino. Alko 14% Montepulciano är beläget nga mil söder om Florens. Vinet är lagrat på blandat barrique o ekfat om 900 till 3000 liter Egendomen har 120 hektar

22 Sangiovese Castiglion del Bosco Brunello di Montalcino 2009 (nr 70619) Färg Rubinröd färg med lite orange i kanterna Doft o Smak Nyanserad, utvecklad, kryddig smak med fatkaraktär, inslag av torkade körsbär, tobak, stall, kakao och salvia. Druvsort Sangiovese Grosso.Brunello di Montalcino was invented more than a century ago by Ferruccio Biondi-Santi and has become one of the most famous wines in the world.

23 Sangiovese Terreno Chianti Class 2011 (nr 2373) Färg Blåröd färg Doft o Smak Fruktig doft med fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, choklad, vanilj och basilika. Fruktig smak med fatkaraktär, inslag av körsbär, svart vinbär, kakao, vanilj och örter. Druvsort Sangiovese 90%, canaiolo 10% Alko 13.5%

24 Sangiovese Ser Lapo Chianti Class Riserva 2010 (nr 73896), Mazzei Toscana Färg Rubinröd färg Doft o Smak Typiska toner av lavendel, cigarrblad och med en lätt rökighet. Rostad fräsch körsbärsfrukt. Välbalanserat med snygg terroirspänst. 90 p i LG. Druvsort Sangiovese 90%, Merlot 10% En liten nykomling från familjen Mazzei. Vinet är lagrat 12 månader på 225 liters ekfat (hälften nya)

25 Sangiovese Castello di Fonterutoli 2010 (nr 32130) Chianti Classico (Marchesi Mazzei) Färg Tät, mörk, blåröd färg. Doft Varm, fruktig tilltalande doft med moreller, mörka bär, rostad ek, choklad, kaffe o lite örter. Smak Drygt medelfylligt, stramt, fint fruktigt vin med strama syror, nyanserade aromer, utmärkt längd o varmt slut där frukten stannar kvar. Fyllighet, strävhet o fruktsyra mycket hög Druvsorter 90% Sangiovese och 10% Cab Sauvignon Alkoholhalt 14 % Familjen Mazzei har producerat vin i Chianti Classico sedan 1435

26 Sangiovese Castello di Brolio Barone Ricasoli (nr 91266) Chianti Classico (Barone Ricasoli) Färg Mörk, rödblå färg. Doft Komplex doft med tydlig rostad fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, kaffe, plommon, basilika, choklad och tobak.. Smak Komplex smak med tydlig karaktär av rostade ekfat, inslag av mörka körsbär, kaffe, plommon, basilika, choklad, kryddor och tobak. Druvsorter 80% sangiovese, 15% merlot och 5% cabernet sauvignon. Alkoholhalt 14 % På 1100-talet fick familjen Ricasoli Castello di Brolio som gåva av den självstyrande staden Florens. Egendomen omfattar hektar, varav 230 hektar är planterade med vin. Vinmakare är Carlo Ferrini.

27 STOPP Här kommer vinerna i ordning!!!

28 Viner till provningen 1. Terreno (nr 2373) Chianti Class 99 kr 2. Vino Nobile di Montepulciano 2008 (nu nr 90314) (Sang+Merlot+ Canaiolo) Castiglion del Bosco 2008 Brunello di M (nr 70619) Ser Lapo Riserva 2010 (nr 73896) Mazzei (90% Sang 10% Merlot) Castello di Brolio 2010 Barone Ricasoli (nr 91266) Chianti Cl Castello di Fonterutoli 2010 (nr 32130) Avslut:Castello di Fonterutoli 2010 (nr 32130) 299