Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för kommunala förskolor och skolor

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Daniel Broman Sidan 1 av 1 Dnr BUN 2012/38-1 Barn- och ungdomsnämnden Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för kommunala förskolor och skolor Förslag till beslut Barn- och utbildningskontorct föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att Godkänna redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet för kommunala förskolor, skolor och fritidshem i Sollentuna Sammanfattning Skolchef Daniel Broman har tillsammans med tjänstemän på bam- och utbildningskontorct skrivit "Uppföljning av det systematiskt kvalitetsarbete för Sollentuna kommuns förskolor och skolor ". Innehållet bygger på de arbetsplaner för lokal utveckling (ALU) som varje rektor/förskolechef har skrivit för sitt ansvarsområde. Rcktorer/förskolcchef lämnade utkast till ALU till skolchefen under sommaren Dessa kommenterades av skolchefen. Under september 2012 har skolchefen tillsammans med ekonomi- och administrativ chef samt utbildningsstrateg träffat respektive rektor med ledningsgrupp för resultatdialog. Efter detta har enhetens ALU fastställts. Denna redovisning ligger till grund för de mål som tagits fram i barn- och utbildningskontorets verksamhetsplan. Bilagor: Uppföljning av det systematiskt kvalitetsarbete för Sollentuna kommuns förskolor och skolor Elevstödsavdelningens årsredovisning Leif Hildebrand Förvaltningschef Daniel Broman Skolchef Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet Sollentunas kommunala förskolor och skolor Läsåret

3 Innehåll Inledning 3 Organisation och förutsättningar 4 Systematiskt kvalitetsarbete 4 Resultatuppföljning 6 Uppföljning av prioriterade utvecklingsområden, läsåret 2011/ Utveckling 11 Uppföljning av kunskapsresultat 12 Betyg, meritvärde åk 9 12 Nationella prov år 3 12 Nationella prov, år 9 13 Andel elever som nått målen i alla ämnen samt andel behöriga till nationellt program 15 Uppföljning av resultat i förskolan 16 Uppföljning av resultat i förskoleklass 16 Uppföljning av normer och värden 17 Uppföljning av resultat i fritidshemmet 17 Uppföljning av insatser och resultat för elever som riskerar att ej nå målen 18 Uppföljning av strategier för högre måluppfyllelse 18 Analysdcl 19

4 Inledning Varje kommun är enligt skollagen skyldig att planera, följa upp och utveckla sin verksamhet på det sätt kommunen anser vara lämpligast. Särskild vikt läggs vid att kommunen säkrar att det på varje enhet finns en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. I Sollentuna har vi tagit fram en mall för enheternas systematiska kvalitetsarbete som vi kallar ALU, Arbetsplan för Lokal Utveckling. Den har ett starkt mål- och rcsultatperspektiv och består i huvudsak av tre delar: En resultatdel, en analysdel och en utvecklingsdel. Kommunens plan för systematiskt kvalitetsarbete följer samma struktur som enheternas ALU. Den inleds med en kort beskrivning av organisation och förutsättningar. Därefter följer en genomgång av hur det systematiska kvalitetsarbetet ser ut i kommunens verksamhet. Huvuddelen består dock av en resultatdel som beskriver nuläget i form av statistik och självskattningar, en analysdel som belyser nuläget utifrån en rad olika perspektiv, samt en utvecklingsdel som anger åtgärder som ska leda till utveckling och förbättring av kommunens verksamhet. Målgruppen för kommunens plan för systematiskt kvalitetsarbete är främst bam- och utbildningsnämnden, tjänstemän på bam- och utbildningskontoret, samt ledare och personal i kommunens förskolor och grundskolor. Syftet är att: Ge en samlad bild av kommunens verksamhet. Beskriva resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Analysera och bedöma måluppfyllelsen i verksamheterna. Ange åtgärder för förbättring. Ge nämnden ett bra beslutsunderlag inför kommande års mål- och budgetarbete. Ytterst syftar vårt arbete till att vi når de mål bam- och utbildningsnämnden har satt för kommunens förskole- och skolverksamhet: Att alla elever ska nå målen i alla ämnen. Att Sollentunas skolor ska ha landets högsta meritvärde. Att alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Målen ska vara väl kända på samtliga enheter, både bland ledare och medarbetare. Alla förväntas att arbeta medvetet och systematiskt för att förbättra resultaten. Resultatutvecklingen har som en följd av det under flera år varit uppseendeväckande god. Sollentuna är idag utan tvekan en framgångsrik skolkommun, vars verksamhet och resultat uppmärksammas i olika sammanhang. Bakom kommunens resultatutveckling ligger framgångsfaktorer som är väl kända inom forskning och beprövad erfarenhet: En samsyn hos politiker och tjänstemän om uppdrag och mål, tydligt ledarskap, en strukturerad resultatuppföljning, gemensamma normer och förhållningssätt, höga krav och förväntningar på elevemas förmåga, samt ett gott samarbete mellan skola och hem. Dessa framgångsfaktorer genomsyrar både enhetemas och kommunens systematiska kvalitetsarbete. De ska också genomsyra det dagliga arbetet på förskolor och skolor och mötet med barn/elever och vårdnadshavare. Daniel Broman Skolchef, Sollentuna kommun

5 Organisation och förutsättningar Kommunens verksamhet är organiserad i 16 olika enheter. Enhetemas storlek varierar. Någon enhetlig struktur för enheterna finns inte. Några enheter inrymmer allt från förskola till grundskola upp t.o.m. år 9. Andra har grundskola upp t.o.m. år 5. En av de 16 enheterna omfattar enbart förskolor. Samtliga enheter leds av en rektor/förskolechef med en eller flera biträdande rektorer. Chef för rektorenia och förskolechefen är kommunens skolchef. Ytterst ansvarig tjänsteman är förvaltningschefen. Enheterna har stor frihet att utforma verksamheten utifrån de behov och förutsättningar som finns. Det är ingen målsättning att enheterna ska vara lika. Tvärtom värnar kommunen om olikheten. Däremot finns det en målsättning att barnen/eleverna ska få en likvärdig utbildning. Det är därför viktigt att uppmärksamma enhetemas olika förutsättningar och så långt det är möjligt säkra att likvärdighet råder. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till: Att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot dc nationella och kommunala målen. Att utveckla arbetsprocesser. Att bedöma resultat och måluppfyllelse. Att vidta lämpliga åtgärder. Underlag för kommunens plan för systematiskt kvalitetsarbete Enheternas ALU - Arbetsplan för lokal utveckling Alla enheter skriver en ALU. I ALU beskriver enheterna sina resultat, analyserar resultaten och anger förbättringsåtgärder relaterade till resultat och analys. Resultatinsaml ing Förvaltningen samlar löpande under året in resultat från enheterna. De aktuella resultaten är: Betyg, Nationella prov, Uppföljning av barns och elevers trygghet och arbetsro iförskola och skola, Uppföljning av barns och elevers kunskapsutveckling i svenska och matematik, Kundundersökning, Medarbetarenkät, samt Våga visa rapporter. Skolchefens observationer och uppföljning med rektorer/förskolechef Skolchefen besöker varje år alla enheter för att med elever, personal och skolledning samtala om enhetens styrkor och svagheter. Utöver detta har skolchefen regelbundet uppföljande samtal med enheternas chefer och ledningsgrupper. Våga visa-observationer Våga visa är ett samarbete kring utvärdering och uppföljning mellan ett antal kommuner. I detta samarbete ingår bland annat observationer av förskolors/skolors verksamhet. Observationerna resulterar i rapporter som enheterna far del av.

6 Struktur för kommunens systematiska kvalitetsarbete Det är skolchefen som ansvarar för och skriver plan för systematiskt kvalitetsarbete för den kommunala verksamheten i förskola, grundskola och skolbarnsomsorg. I det ansvaret ligger att kontinuerligt tillsammans med rektorer/förskolechefer följa upp och diskutera aktuella resultat och åtgärder. Rektor/förskolcchef ansvarar för enheternas systematiska kvalitetsarbete och enheternas ALU. Rektor/förskolechef ska kontinuerligt följa upp och utvärdera enhetens samlade resultat. Rektor/förskolcchef ska också säkra att det på arbetslagsnivå och ämnesgruppsnivå sker en resultatuppföljning, ett utbyte av erfarenheter och diskussioner om förbättringsåtgärder. Rektor/förskolechef ska slutligen också försäkra sig om att lärare i mötet med sina elever minst en gång per termin gör en uppföljning av undervisningens kvalitet. I skolår 4-9 görs den i form av en kommungemensam elevenkät. Under våren sammanställer enheterna aktuella resultat. De utgör sedan grund för analyser som sker på olika nivåer ute på enheterna. Ett första utkast på ALU lämnas till skolchefen för kommentarer och bearbetning i samband med vårens läsårsslut. Enheterna färdigställer ALU vid läsårsstart i augusti. Under augusti och september träffar skolchefen samtliga rektorer/förskolechefer för en resultatdialog. Resultatdialogen syftar till att gemensamt fördjupa sig i ett i förväg antal fastställda områden. Efter kommentarer justeras ALU:n och fastställs ALU:n. En slutgiltig version lämnas in senast 3 veckor efter avslutat dialog. Därefter fastställer skolchefen kommunens plan för systematiskt kvalitetsarbete, vilken sedan presenteras för politiker i barn- och utbildningsnämnden, rektorer/förskolechef och medarbetare på barn- och utbildningskontoret.

7 Resultatuppföljning Uppföljning av prioriterade förbättrings- och utvecklingsområden, läsåret 2011/2012 I denna del skiljer vi på Förbättringsområden och Utvecklingsområden. Inom förbättringsområden ryms områden som är mer avgränsade och mer strukturella till sin karaktär. Våra utvecklingsområden handlar mer om kognitiva processer som sätter lärande och förståelse i centrum. Förbättringsområden, läsåret 2011/ Utarbeta en gemensam struktur för lokala pedagogiska planeringar (LPP) Mål: Säkra att alla elever i kommunens skolor far en adekvat mål- och resultatstyrd planering i alla skolans ämnen. Åtgärd: Förvaltningen tar fram en kommungemensam mallför LPP. Resultat: Alla skolor använder sig av mallen för LPP eller en något anpassad mall som skolan format. Förskolorna börjar använda en tydlig struktur för planeringsarbetet, dock finns ingen gemensam mall för detta. 2. Omarbeta ansökningskritcrierna för de lokala projekten Mål: Prioritera lokala projekt som är kopplade till verksamhetens övriga utveckling. Åtgärd: Förvaltningens skolcxpert och en grupp rektorer anpassar och skriver om kriterierna utifrån målsättningen. Resultat: Del lokala projekten har styrts till kommunövergripande skolutvecklingstjänster. 3. Ta fram cn plan för kommunens skolstruktur Mål: Få en skolstruktur anpassad till gällande styrdokument och till kommunens behov och förutsättningar. Åtgärder: Förvaltningen gör en kommunövergripande konsekvensanalys av olika modeller utifrån olika perspektiv och rektorerna en motsvarande analys på enhetsnivå, samt involverar föräldragruppen i frågan genom att lyfta den i föräldraråden. Beslut i denna fråga fattas på politisk nivå. Resultat: Beslut om F-6 och 7-9 organisation fattat. Genomförs ht Utbilda rektorer/förskolechefer i IST-analys Mål: Stärka mål- och resultatpcrspektivet, särskilt det senare. Åtgärder: Utbildning för rektorerna under ledning av förvaltningens systemansvariga. Resultat: Introduktion genomförd. Inget behov av fördjupning i dagsläget. 5. Utarbeta en plan för lärarlegitiniation Mål: Säkra att kommunens skolor har behöriga och legitimerade lärare. Åtgärd: En arbetsgrupp bestående av en ansvarig från förvaltningen, en grupp rektorer och en kontaktperson från personalavdelningen arbetar fram en plan. Resultat: Ej genomfört. Partsgemensam grupp arbetar med behörighet och introduktionsår. Kompetensdatabas har införskaffats för registrering av lärarnas legitimationer.

8 6. Förändra strukturerna för mottagande och arbetet med nyanlända elever Mål: Höja meritvärdet för nyanlända elever. Åtgärd: Rektor och medarbetare på berörd enhet har under läsåret genomför de förbättringsåtgärder som en arbetsgrupp under skolchefens ledning tagit fram. Resultat: Inriktningsbeslut taget. Arbete med förändring fortgår. 7. Stärka kompetensnivån inom förskolan Mål: Höja andelen personal i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning. Åtgärder: En arbetsgrupp bestående av förvaltningens utvecklingsledare och en grupp rektorer/förskolechefer arbetar fram cn plan för åtgärder som ska göra kommunens förskolor mer attraktiva för utbildade förskollärare och barnskötare. Resultat: Nivån är fortfarande den samma som tidigare år trots flera insatser, bla stöd till barnskötare som vidareutbildat sig till förskollärare på distans. Det är ont om förskollärare att rekrytera. 8. Utbyta och lära av erfarenheter av anmälningar till Skolinspektionen Mål: Minska antalet anmälningar till Skolinspektionen. Åtgärder: Utbildning och seminarium för rcktorcrna/förskolecheferna under ledning av förvaltningen skolexpert. Resultat: Ej genomfört. Däremot delade erfarenheter kring inspektionen. 9. Utarbeta tydligare strukturer för uppföljning av kvalitén i förskolan. Mål: Öka måluppfyllelsen i förskolan. Åtgärder: Ta fram dels en struktur för uppföljning av förskolornas arbete med läroplanens olika utvecklingsområden, dels en struktur för uppföljning av förskolornas kvalitéer i att utveckla barnens språk. Resultat: Förändring genomförd i ALU. Positivt bemötande från förskolorna. Förskolorna dokumenterar baraens språkutveckling i verktyget TRAS. 10. Utveckla rutinerna och strukturerna för uppföljning av elevers lärande i svenska och matematik. Mål: Kartlägga elevernas lärande och synliggöra skolornas kvalitet i arbetet med att utveckla elevernas kunskaper i svenska och matematik. Åtgärder: En arbetsgrupp bestående av förvaltningens utvecklingsledare och en grupp rektorer/förskolechefer arbetar utifrån tidigare beslut om uppföljning av elevers utveckling i svenska och matematik fram en mer detaljerade plan hur och när uppföljningen ska göras. Resultat: Kommunen deltar i SKL:s satsning där vi far hjälp att ta ett helhetsgrepp på alla de åtgärder som nu är aktuella, inklusive den nya statliga satsningen för att förbättra matematikundervisningen. Fortsatt satsning på språkutvecklande arbetssätt. Kursstart för STL 2.0/Ma. 11. Anpassa elevhälsoarbetet till gällande skollag och styrdokument. Mål: Utveckla elevhälsan så att fler elever får det stöd dc behöver för att nå målen. Åtgärder: Revidera rutiner och mallar för åtgärdsprogram, säkra att alla elever har tillgång till olika kompetenser inom elevhälsan, som t.ex. psykolog och kurator, samt utveckla ett närmare samarbete mellan rektorer och förvaltningens samordnare för skolsköterskorna. Resultat: Kvalitetssäkring av skolhälsovård genomförd. Utbildning i skrivande av åtgärdsprogram samt implementering av nytt dokument för åtgärdsprogram genomförs ht-12.

9 12. Fritidsverksamhetens ansvar för elevers utveckling Mål: Ta fram framgångsfaktorerna i fritidsverksamhetens ansvar att stödja elever i deras utveckling Åtgärder: Bilda arbetsgrupp med några rektorer och experter på förvaltning som far i uppdrag att med stöd av forskning och egna erfarenheter utarbeta en plan för fritidsverksamhetens kvalitetsutveckling. Roller, ansvar och uppdrag behöver bli tydligare. Resultat: Förändring i ALU:n har lett till större fokus på fritidshemmet och elevers lärande där. Mål för fritidsverksamheten arbetas fram ht-12. Uppföljning av prioriterade utvecklingsområden, läsåret 2011/2012 Område 1: Pedagogisk ledning Bakgrund: Det pedagogiska ledarskapet är av avgörande betydelse för framgångsrika förskolor och skolor. Rektorerna/förskolecheferna behöver fördjupa sin förståelse av lärarnas/medarbetarnas praktik och utveckla former för systematisk lärande. Mål: - Att rektor/förskolechef fokuserar på strukturer, lärande kultur och meningsskapande sammanhang. - Att rektor/förskolechef använder en stor del av sin tid till observationer och samtal med medarbetarna om uppdrag, mål, metoder och resultat. - Att rektor/förskolcchef startar processer som leder till ett gemensamt utvecklande av verksamhetens idé. Åtgärder: - Rektorer/förskolechefer bildar basgrupper där deltagarna observerar varandra och lär av och med varandra. - Seminarium för rektorerna/förskolecheferna om aktuell forskning kring pedagogiskt ledarskap under ledning av förvaltningens skolcxpert. - Utbildning för rektorerna/förskolecheferna via rektorsutbildningen och rektorslyftet. Uppföljning: Uppföljning sker i enheternas ALU, i bedömningen av strategin Pedagogisk ledning, i skolchefens verksamhetsbesök, samt i medarbetarsamtal. Ansvarig: Skolchefen Resultat: Gemensamma handledningsgrupper för rektorer är implementerade. Arbete i rektorsgruppen pågår för att öka samarbetet inom rektorsgruppen. Vi behöver bli bättre på att dela med oss av goda exempel. Här är vi i ett paradigmskifte. Från att ha varit i stort sett helt autonoma enheter går vi till att hitta vinster i samverkan och samarbete. Flera rektorer har under året deltagit i rektorslyftet, vilket varit mycket uppskattat. 8

10 Område 2: Lärande organisation Bakgrund: En lärande organisation är en förutsättning för ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete och hög måluppfyllelse. Enheterna behöver utveckla en kultur som betonar det gemensamma ansvaret och där ett vi-perspektiv ersätter ett tidigare jag-perspektiv. Mål: - Att verksamheten i organisationen är målstyrd och att mål, processer och höga förväntningar är kända för ledare och medarbetare. - Att arbetet i organisationen är utvecklingsorienterat och att graden av själ v värdering i processen är hög hos ledare och medarbetare. - Att aktuell forskning och en kritisk granskning av den egna praktiken kompletterar erfarenheter när beslut fattas och åtgärder vidtas i organisationen Åtgärder: - Baskraft, ett antal enheter deltar i ett utvecklingsarbete som ska stödja en mer självgranskande och samarbetande kultur. - Arbetslagledarutbildning, ett antal skolor utbildar arbctslagledare för att fa en organisation med effektivare roll- och ansvarsfördelning. - Forskningsbaserat lärande, förvaltningen bistår med relevant skolforskning inom de områden som är aktuella för utveckling. - Sambedömning, den modell för sambedömning som kommunens skolor arbetar efter och som innebär att lärare från olika skolor träffas för att gemensamt bedöma nationella prov utvecklas och omfattar alla nationella prov i år 3, 6 och 9. - Lärande samtal i rektorsgruppen om hur skolans strukturer och processer kan stödja en önskvärd utveckling mot en mer samarbetande kultur. Uppföljning: Uppföljning sker i enheternas ALU, i bedömningen av strategin Lärande organisation, i skolchefens verksamhetsbesök och i medarbetarsamtal. Ansvarig: Skolchefen Resultat: Sambedömning sker idag på samtliga kommunala skolor. Genomförandet av sambedömningen antas vara cn del av att meritvärdena sjunkit något. Även de nya styrdokumenten har bidragit till ökat fokus på bedömning. Vi har under ett år levt med två olika betygssystem vilket kan ha lett till en viss osäkerhet och försiktighet hos betygsättande lärare. En stor del av rektorerna är medvetna om aktuell skolforskning och använder det i planeringen av sin verksamhet. Område 3: Metod- och ämnesutveckling Bakgrund: En medveten metod- och ämnesutveckling är nödvändig för att omsorg och undervisning ska hålla hög kvalitet och måluppfyllelsen förbättras. Vi behöver hela tiden utveckla våra metoder och kunskaper utifrån forskning, erfarenheter och de resultat vi ser i verksamheterna. Mål: - Att personalen anpassar och utvecklar sin metodik utifrån barnens/elevernas olika behov och 9

11 förutsättningar. - Att personalen fördjupar och förnyar sin kompetens utifrån aktuell forskning. - Att vi gemensamt utvecklar och lär oss metoder för uppföljning av barns/elevers lärande. Åtgärder: - Kompetensutveckling i svenska, matematik och det språkutvecklande arbetet genom att skolutvecklare anställs på förvaltningen med uppdrag är att stödja lärarna i deras arbete på skolorna. - Seminarier med ansvarig personal om mål- och resultatstyrning i förskoleklassen under ledning av förvaltningens utvecklingsledare. - Seminarier med ansvarig personal om förskolans läroplan och olika utvecklingsområden under ledning av förvaltningens utvecklingsledare. - Kompetensutveckling i NO för kommunens samtliga lärare i NO. - En kommungemensam mässa för förskolan under hösten. - Eventuellt en fortsättning av Victoriaprojektet, en kompetenssatsning om barn och elever med beteendeproblematik. Beslut fattas av rektorer längre fram i höst. Uppföljning: Uppföljning sker i enheternas ALU, i bedömningen av strategin Metod- och kunskapsutveckling, i kommunens resultatinsamling, i skolchefens verksamhetsbesök, i medarbetarsamtal, samt i skolutvecklarnas verksamhetsapport. Ansvarig: Skolchefen Resultat: Kompetensutveckling genomförd i många olika ämnen. Viktoriaprojektet genomfördes inte då införandet av Lgr 11 tagit mycket tid i anspråk på enheterna. STL 2.0 har varit cn lyckad satsning. Vi behöver vara tydligare gällande våra förväntningar på deltagarna och engagemanget från skolledarna. Detta är framgångsfaktorer för ett lyckat resultat. Samtliga enheter har matematikmål i sina ALU:n. Område 4: IKT - Informations- och kommunikationsteknik Bakgrund: Sollentunas kommunala skolor och förskolor har sedan flera år en omfattande satsning på IKT. Målet är 1-1, En djupare förståelse för datorn som redskap i lärares och framför allt elevers lärande behövs. Skolorna måste säkra att tillgången till modern IKT ger eleverna ökade förutsättningar att nå kunskapsmålen. Skolchefen har tillsammans med rektorerna och personal på förvaltningen under föregående läsår tagit fram en ny IKT-strategi som ska vara vägledande för det fortsatta arbetet. I denna IKT-strategi finns följande 10 mål (styrande principer): Mål: 1. Att IKT är ett övergripande perspektiv vid alla processer och alla beslut i våra förskolor och skolor. 2. Att vi säkerställer en hög IKT-kompetens hos våra ledare och medarbetare. 3. Att alla barn och elever ges möjligheter att utveckla cn digital kompetens och far tillgång till moderna teknik. 4. Att en djup kompetens om IKT bidrar till att vi i ord och handling har mod att utmana ~ förskolans och skolans normer och traditioner, pröva det vi aldrig gjort förut och omdefinierar 10 o o 1 o o c CD X

12 själva lärandet. 5. Att IKT stödjer en utveckling där den metodiska mångfalden ökar och där eleverna ges möjligheter att på ett mer varierat sätt redovisa och kommunicera sina kunskaper. 6. Att IKT stödjer en utveckling där hänsyn tas till varje enskild elevs behov och förutsättningar. 7. Att IKT stödjer ett entreprenörskap där eleverna får vara kreativa, pröva egna idéer och lösa problem. 8. Att IKT stödjer en utveckling och förstärkning av samarbetet mellan lärare, av ämnesintegration och av ämnessamverkan. 9. Att IKT förbättrar kommunikationen mellan lärare och elev, hem och skola, samt mellan elever och mellan lärare. 10. Att IKT utvecklar former för en ökad digitalisering av det målstyrda arbetet med eleverna, den så kallade IUP-processen. Åtgärder: - Förvaltningen har anställt två IKT-utvecklare som utifrån IKT-strategin ska stödja rektorer och medarbetare ute på skolorna och i klassrummen. - Samtliga enheter har IKT som ett prioriterat utvecklingsområde och ska vidta åtgärder utifrån målen i IKT-strategin och den nulägesanalys man har gjort lokalt. - Publicering av en webbaserad mötesplats, Parasoll, där lärare och pedagoger inom Sollentunas kommun kan ta kontakt med varandra för erfarenhetsutbyte, presentera olika projekt samt ta del av aktuell forskning. Uppföljning: Uppföljning sker i enheternas ALU, i skolchefens verksamhetsbesök, i medarbetarsamtal och i möten med IKT-utvecklarna. Ansvarig: Skolchefen Resultat: Året har präglats av problem med teknik och nätverk vilka beräknas vara klara ht-12. Uppbromsningen har skapat en hel del frustration i verksamheten. Arbete med att mäta skolornas utveckling inom området är initierat och bearbetas tillsammans med rektors gruppen. Samtliga enheter har IKT-mål i sina ALU:n Utveckling Kommunen har fattat beslut om att respektive förvaltning skall arbeta med verksamhetsplaner i verktyget Stratsys. Prioriterade satsningar för kommande verksamhetsår kommer därför att redovisas i verksamhetsplanen. Under året kommer en översyn att göras för att sammanlänka ALU:n och verksamhetsplanen. -o I CD i o O

13 Uppföljning av kunskapsresultat Betyg, meritvärde åk Edsbergsskolan 230,8 243,6 233,8 241,4 Gärdesskolan ,2 262,8 257,2 Helenelundsskolan 230,9 245,2 240,9 250,8 Häggviksskolan 221,9 216, ,5 Runbackaskolan 229, ,2 238,7 Sofielundsskolan 243,4 216,6 234,1 239,2 SIS 212,2 224,4 237,8 212,9 SMK 269,5 268,8 277,3 269,1 Utbildning Rotebro 214,9 221, ,3 Utbildning Silverdal 230, ,4 230,4 KSS - ovan 227,3 233,3 242,3 242,4 Förberedelseklass 0 51,4 51 Tal och språk 76 61,7 115 Djupdalsskolan ,5 145 Fenix Asperger, Silverdal ,3 Häggviksskolan/LSI 150 KSS - samtliga 227, ,3 235,38 Nationella prov år 3 Skola Antal elever Klarat samtliga delprov i matematik An tal Pro cent Klarat samtliga delprov i svenska An tal Pro cent An tal Klarat samtliga delprov i svenska och matematik Pro cent Deltagit samtliga delprov i matematik An tal Pro cent Deltagit samtliga delprov i svenska An tal Pro cent Deltagit samtliga delprov i svenska och matematik An tal Pro cent Eriksbergsskolan , , , , , ,0 Förberedelseklasserna ,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Gärdesskolan , , , , , ,0 Helenelundsskolan , , , , , ,5 Kärrdalsskolan , , , , , ,0 Kärrdalsskolan/Mimer ,5 2 25,0 2 25,0 4 50,0 4 50,0 4 50,0 Rösjöskolan , , , , , ,7 Runbacka skolor , , , , , ,0 Skälby-skolan , , , , , ,1 Sofielunds , , , , , ,2 12

14 skolan Sollentuna International School ,0 6 30,0 4 20, ,0 Tal & språk , ,0 centrum/brage- skolan 5 0 0,0 1 20,0 0 0,0 1 20,0 4 80,0 1 20,0 Tegelhagen , , , , , ,0 Töjnaskolan , , , , , ,0 Utbildning Rotebro/Gillboskolan , , , , , ,0 Utbildning Rotebro/ Trollholmen , ,8 8 47, , , ,0 Utbildning Silverdal , , , , , ,0 Vaxmoraskolan , , , , , ,0 Total , , , , , ,5 Nationella prov, år 9 Engelska G VG MVG Nått målen Skola Edsbergsskolan 0,0% 25,2% 0,0% 44,9% 0,0% 29,0% 0,0% 99,1% Gärdessskolan 0,0% 13,3% 0,0% 53,3% 0,0% 33,3% 0,0% 100,0% Helenlundsskolan 0,0% 12,0% 0,0% 49,1% 0,0% 38,0% 0,0% 99,1% Häggviksskolan 20,0% 17,2% 44,0% 43,1% 34,0% 31,0% 98,0% 91,4% Runbacka skolor 0,0% 31,3% 0,0% 25,0% 0,0% 43,8% 0,0% 100,0% Sofielundsskolan 0,0% 23,5% 0,0% 56,9% 0,0% 19,6% 0,0% 100,0% SIS 0,0% 2,3% 0,0% 52,3% 0,0% 45,5% 0,0% 100,0% SMK 0,0% 5,0% 0,0% 36,7% 0,0% 58,3% 0,0% 100,0% Utbildning Rotebro/Gillbo 0,0% 21,3% 0,0% 51,9% 0,0% 24,1% 0,0% 97,2% Utbildning Silverdal 24,0% 25,0% 52,0% 37,5% 20,0% 37,5% 96,0% 100,0% Djupdalsskolan 0,0% 33,3% 0,0% 33,3% 0,0% 33,3% 0,0% 100,0% Fenix 0,0% _ 0,0% 0,0% 0,0% Förberedelseklass - - _ Häggviksskolan LSI 50,0% 50,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 50,0% 50,0% Tal och språk 0,0% 50,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 50,0% Utbildning Silverdal ASP 33,3% 0,0% 33,3% 50,0% 33,3% 50,0% 100,0% 100,0% Tot. kommunala skolor 0,0% 17,6% 0,0% 46,5% 0,0% 33,8% 0,0% 97,9% Svenska G VG MVG Nått målen Skola Edsbergsskolan 27,6% 32,7% 57,1% 60,2% 15,2% 3,5% 100,0% 96,5% Gärdessskolan 10,0% 16,7% 68,3% 70,0% 21,7% 13,3% 100,0% 100,0% Helenlundsskolan 14,2% 28,4% 64,6% 43,1% 21,2% 28,4% 100,0% 100,0% Häggviksskolan 23,5% 27,6% 43,1% 51,7% 27,5% 19,0% 94,1% 98,3%

15 Runbacka skolor 37,2% 33,3% 55,8% 66,7% 4,7% 0,0% 97,7% 100,0% Sofielundsskolan 47,2% 41,2% 47,2% 52,9% 3,8% 3,9% 98,1% 98,0% SIS 69,2% 58,3% 26,9% 25,0% 0,0% 14,6% 96,2% 97,9% SMK 6,5% 8,3% 56,5% 68,3% 37,1% 23,3% 100,0% 100,0% Utbildning Rotebro/Gillbo 41,9% 32,4% 50,0% 50,0% 8,1% 15,7% 100,0% 98,1% Utbildning Silverdal 20,0% 28,9% 56,0% 48,9% 24,0% 22,2% 100,0% 100,0% Djupdalsskolan 33,3% 33,3% 0,0% 66,7% 0,0% 0,0% 33,3% 100,0% Fenix 33,3% 0,0% _ 33,3% 66,7% Förberedelseklass Häggviksskolan LSI 100,0% 50,0% 0,0% 25,0% 0,0% 0,0% 100,0% 75,0% Tal och språk 28,6% 50,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 28,6% 50,0% Utbildning Silverdal ASP 33,3% 0,0% 66,7% 50,0% 0,0% 50,0% 100,0% 100,0% Tot. kommunala skolor 26,9% 30,3% 54,0% 52,6% 16,9% 15,4% 97,8% 98,2% Naturorienterande ämnen G VG MVG Nått målen Skola Edsbergsskolan 28,8% 32,4% 33,7% 40,5% 36,5% 21,6% 99,0% 94,6% Gärdessskolan 50,0% 31,7% 31,7% 53,3% 11,7% 8,3% 93,3% 93,3% Helenlundsskolan 24,8% 39,0% 36,7% 38,0% 35,8% 22,0% 97,2% 99,0% Häggviksskolan 19,1% 70,4% 42,6% 16,7% 34,0% 5,6% 95,7% 92,6% Runbacka skolor 48,6% 22,2% 24,3% 27,8% 18,9% 44,4% 91,9% 94,4% Sofielundsskolan 51,1% 47,1% 12,8% 40,5% 0,0% 21,6% 63,8% 94,6% SIS 66,7% 63,6% 12,5% 18,2% 8,3% 6,8% 87,5% 88,6% SMK 29,0% 6,7% 43,5% 40,0% 27,4% 51,7% 100,0% 98,3% Utbildning Rotebro/Gillbo 47,3% 44,8% 25,7% 44,8% 12,2% 4,8% 85,1% 94,3% Utbildning Silverdal 57,7% 43,5% 19,2% 26,1% 15,4% 8,7% 92,3% 78,3% Djupdalsskolan 33,3% 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 33,3% 100,0% Fenix 0,0% _ 66,7% 33,3% 100,0% Förberedelseklass Häggviksskolan LSI 0,0% 75,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 75,0% Tal och språk 28,6% 40,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 28,6% 40,0% Utbildning Silverdal ASP 33,3% 100,0% 33,3% 0,0% 0,0% 0,0% 66,7% 100,0% Tot. kommunala skolor 37,2% 40,6% 30,6% 36,0% 22,9% 16,7% 90,7% 93,4% Matematik G VG MVG Nått målen Skola Edsbergsskolan 37,3% 40,9% 40,2% 28,2% 17,6% 25,5% 95,1% 94,5% Gärdessskolan 43,3% 23,3% 28,3% 23,3% 23,3% 41,7% 95,0% 88,3% Helenlundsskolan 38,7% 44,6% 36,9% 24,8% 18,9% 28,7% 94,6% 98,0% Häggviksskolan 39,2% 55,4% 33,3% 19,6% 15,7% 17,9% 88,2% 92,9% Runbacka skolor 51,3% 33,3% 15,4% 44,4% 17,9% 16,7% 84,6% 94,4% Sofielundsskolan 44,0% 51,0% 38,0% 18,4% 6,0% 20,4% 88,0% 89,8% X3 I -Q CD X CD SIS 44,0% 26,7% 12,0% 28,9% 12,0% 13,3% 68,0% 68,9% SMK 21,0% 26,7% 37,1% 31,7% 38,7% 38,3% 96,8% 96,7% 14 I o c!2 o

16 Utbildning Rotebro/Gillbo 38,4% 33,3% 27,4% 40,7% 13,7% 16,7% 79,5% 90,7% Utbildning Silverdal 48,0% 46,7% 36,0% 13,3% 12,0% 11,1% 96,0% 71,1% Djupdalsskolan 33,3% 66,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 33,3% 66,7% Fenix 33,3% 100.0% 66,7% 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 100,0% Förberedelseklass 80,0% - 0,0% - 20,0% - 100,0% - Häggviksskolan LSI 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Tal och språk 42,9% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 42,9% 0,0% Utbildning Silverdal ASP 50,0% 50,0% 25,0% 50,0% 0,0% 0,0% 75,0% 100,0% Tot. kommunala skolor 39,2% 38,2% 32,0% 27,1% 18,0% 23,5% 89,2% 88,9% Andel elever som nått målen I alla ämnen samt andel behöriga till nationellt program Skola Meritvärde Nått målen i alla ämnen % Gymnasiebehörighet Yrkesi nriktat proc ram Högs»koleädande förber proc jram Edsbergsskolan 243,3 233,8 241,4 84,9 81,4 85,0 95,6 96,3 95,6 95,3 Gärdesskolan 249,5 262,8 257,2 98,3 100,0 98,3 100,0 100,0 100,0 100,0 Helenelundsskolan 245,2 241,0 250,7 92,7 95,5 94,7 100,0 97, ,4 Häggviksskolan 217,8 219,5 229,3 85,0 73,3 75,5 91,7 90,6 88,3 90,6 Runbacka skolor 227,4 237,8 238,7 71,4 84,2 90,7 100,0 97,7 100,0 97,7 Sofielundsskolan 217,4 234,1 239,2 75,9 84,6 90,6 100,0 88,7 100,0 88,7 Sollentuna International School 224,4 237,8 212,9 60,0 83,7 53,8 100,0 76,9 100,0 76,9 Sollentuna musikklasser 268,8 277,3 269,1 100, , ,0 Utbildning Rotebro/Gillbo skola 223,3 242,0 223,3 82,9 92,6 86,5 100,0 97,3 100,0 97,3 Utbildning Silverdal 226,3 241,4 225,3 87, ,3 100,0 87,5 100,0 87,5 Djupdalsskolan 145,0 0 0,0 0,0 Förberedelseklasser 51,0 0 0,0 0,0 Runbacka skolor/fenix 205, ,0 100,0 Tal och språkcentrum 115,0 14,3 14,3 14,3 Kommunala skolor 232,8 238,6 235,4 84,7 86,9 85,1 95,1 91,7 94,3 91,6 Samtliga skolor i Sollentuna 23^,6 236,5 85,2 8G,5 95,0 93,9 Riket (samtliga huvudmän) 208,8 210,6 76,6 77,3 87,7 86,7 o c -Q CD 32 if % 15 O E 3 o -o c g o O

17 Uppföljning av resultat i förskolan Förskolorna har under året utvecklat beskrivningarna av de resultat som förskolan uppnår. Det finns beskrivningar av hur verksamheten utformas samt vad det leder till för utvecklings hos barnen. Förskolornas planeringarbete har utvecklas, flera använder sig av strukturerade metoder för pedagogisk planering vilket har utvecklat kvaliteten positivt. Arbetet för att stödja barns språkutveckling, eller som några förskolor börjar uttrycka, språkundervisning, är aktiv på alla förskolor. Förutom verktyget TRAS används ofta Bornholmsmodellen. Pedagogerna beskriver en tydlig utveckling hos barnen, de yngre barnen har tex börjat rimma och låtsasskriva. Flera äldre barn har börjat skriva texter till sina bilder. Förskolorna har lyft fram matematiken på olika sätt, tex inrett matematikrum, sammanställt olika hyllor med matcmatikmaterial på avdelningarna och ordnat pedagogiska lådor. En webbsida har skapats av några pedagoger med tips och råd kr ing matematikverksamheten i förskolan. Nu syns matematiken i avdelningsarbetet både i de planerade aktiviteterna och i vardagens olika möten. Även inom området naturkunskap och teknik har en webbsida utarbetats av pedagoger. Området har blivit mer och mer aktivt på förskolorna bla med mycket experiment. Pedagogerna har börjat arbete mer utforskande tillsammans med barnen. Dc flesta förskolor har börjat införa olika digitala resurser, tex lärplattor i arbetet tillsammans med barnen. I kundundersökningen framkommer att föräldrar upplever barnen är trygga på förskolan, det är arbetsro och en stimulerande verksamhet samt att barnen lär sig ta hänsyn. Barnen intressen och tankar lyfts fram i teman och aktiviteter gör att de är väldigt engagerade. Barnens frågor och tankar kring ämnet ortsätter ofta under lång tid. Uppföljning av resultat i förskoleklass I år efterfrågas resultaten för specifikt förskolcklass för första gången. Flera förskoleklasser har haft vissa besvär att beskriva resultaten av den verksamhet som genomförts. Förskoleklassverksamhetcn kan ses som en bro mellan förskola och skola. I nya lokaler och med nya kamrater är det viktigt att arbeta med samarbets- och trygghetsövningar, konfliktlösning, klass- och skolregler samt nolltolerans mot mobbning. Pedagogerna kan iaktta att eleverna visar respekt för kamrater och vuxna och de tar ansvar för sina handlingar. Språkutveckling tränas oftast varje dag via sånger, ramsor, drama och högläsning. Några förskoleklasser har börjat intressera sig för metoden "Att skriva sig till läsning" STL 2.0. Eleverna har blivit säkrare på att hitta tangenterna och motiverade till att försöka skriva. STL 2.0 är inte bara är gynnsamt för allas läs- och skrivutveckling utan stärker också osäkra elever och främjar språket i kommunikativt syfte. Detta arbete kommer att spridas vidare till fler förskoleklasser under hösten -12. Genom tex matematikverkstäder, utematte och matteprat har elevernas matematiska tänkande utvecklas både abstrakt och konkret. Eleverna har erbjudits skapande verksamhet, bygglek samt konstruktionsmaterial som lego för utveckling av fin- och grovmotorik så väl som matematik och teknik. Eleverna kan använda många matematiska begrepp. Eleverna har varit delaktiga i temaarbeten på olika nivåer och haft inflytande över del som genomförts. Eleverna J har tränat på att ta ansvar för sina handlingar och skolans gemensamma regler och 5 förhållningssätt. Vid utflykter har eleverna fått träna på att ta ansvar för hur man uppträder i tex trafiken. 16 I o O

18 Uppföljning av normer och värden Likabehandlingsplan Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av bam och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för de olika verksamhetsformerna inom varje enhet. Samtliga förskolor och skolor har en likabehandlingsplan som en gång om året utvärderas och vid behov revideras. Trygghet och studiero Alla kommunens enheter arbetar sedan 2004 enligt handlingsplanen Trygghet och studiero. Tyngdpunkten ligger på kommunens inriktning med nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. Samtliga enheter arbetar med Olweusprogrammet, ett antimobbningsprogram som riktar sig till skolan, och vi kan se att andelen mobbade barn sjunker om än sakta. I Sollentuna är det en prioriterad målsättning att alla elever ska känna sig trygga i skolan. Upplevelsen av trygghet följs återkommande upp i en kundundersökning, som genomförs i förskolan, förskoleklass, skolår 2, 5 och 8. Vad gäller det förebyggande arbetet mot mobbning och Kränkningar, är det också viktigt att enheterna inte lägger resurser på program och metoder som inte har någon effekt. Nyligen presenterad forskning visar att det mesta som görs inom detta område är ineffektivt och i sämsta fall bidrar till att förstärka problemen. För mer information se Olweusrapporten som lämnades vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde Uppföljning av resultat i fritidshemmet I år efterfrågas resultaten för specifikt fritidshem för första gången. Flera fritidshem har haft vissa besvär att beskriva resultaten av den verksamhet som genomförts. Fritidshemmen arbetar utifrån samma läroplan som skolan och kompletterar skolans arbete med att stimulera elevemas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid. Fritidshemmen har arbetet med att eleverna ska visa varandra respekt, utveckla empatisk förmåga och sociala kompetens. Fritidshemmet har en viktig roll i Olweusarbetct för att motverka mobbning. De arbetar aktivt för elevernas ansvarskänsla, delaktighet och inflytande samt främjar barnens fria lek och rörelsebehov genom daglig utevistelse. Pedagogerna har iakttagit att det målmedvetna arbetet med normer och värde har gett ett gott resultat. Eleverna trivs på fritids. På fritidshemmen har eleverna erbjudits aktiviteter som stimulerat både språket, matematiken samt naturkunskap och teknik på ett lustfyllt sätt, tex via sagor, ordlekar, olika spel samt bygg- och konstruktionslek såväl ute som inne. Pedagogerna har beskrivit att eleverna tycker det varit ett roligt med matematik och att aktiviteterna bidragit till elevernas språkutveckling. Eleverna har själva tagit initiativ till att undersökande aktiviteter. Eleverna har fått öva sig i att ta ett ökat ansvar med ökad ålder. Eleverna har varit med i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Under loven har eleverna varit med och planerat verksamheten. Pedagogerna kan iaktta ökat ansvarstagande hos eleverna. Eleverna har velat vara delaktiga i aktiviteterna och ta ansvar. Under loven har eleverna kommit med många bra förslag till aktiviteter och har varit delaktiga i planering och genomförande. 17

19 Uppföljning av insatser och resultat för elever som riskerar att ej nå målen Uppföljning av insatser och resultat för elever som riskerar att ej nå målen sker dels på enhetsnivå, i enheternas ALU, dels på kommunövergripande nivå, i Elevstödsenhetens årsredovisning. Elevstödsenheten är en enhet inom barn- och utbildningskontoret vars verksamhet riktas till de barn och elever som av olika anledningar behöver en extra anpassad pedagogik och ett mer individinriktat stöd. Enheterna redovisar sedan vt samtliga elever som inte gått kravnivån för G eller (E) till nämnden. Här anges gjorda och planerade insatser. Från och med ht 2012 kommer detta att omfatta alla elever i skolår 6-9. Enheternas uppföljning Alla enheter upprättar Åtgärdsprogram för elever som riskerar att ej nå målen. Vanligt återkommande insatser är stöd till eleven av spccialpedagog, anpassning av undervisningens innehåll och arbetsformer, extra tid i det ämne eleven har svårigheter, datorstöd eller andra kompensatoriska hjälpmedel, mindre undervisningsgrupper på enhetsnivå, handledning av specialpedagog till undervisningsansvarig lärare, riktade kompetensutvecklingsinsatser, som intcrkulturcll kompetens och språkutvecklande arbetssätt, samt samarbete med kommunens skol- och familjeteam. Av enheternas ALU framgår att de åtgärder man vidtar i allmänhet ger goda resultat. Eleverna når i hög utsträckning de mål som upprättats i åtgärdsprogrammen. Då så inte är fallet handlar det i regel om elever som inte är i skolan, så kallade hemmasittare. Som ett led i att förbättra uppföljningen startas en ny verksamhet för att fånga upp hemmasittare. Denna skolform kommer att hanteras av Elevstödsenheten. Elevstödsenhetens uppföljning Elevstödsavdelningen redovisar i sin årsredovisning följande sina insatser, se bilaga. Uppföljning av strategier för högre måluppfyllelse De kommunala förskolorna och skolorna har tagit fram fem strategier för högre måluppfyllelse. Vi kan se en svagt positiv trend inom samtliga delar. Dock blir resultatet svåranalyserat då omsättning på ledare inom skolan samt tolkningen från personalen på vem som är närmsta chef påverkar svaren. Vår utgångspunkt är att det pedagogiska ledarskapet är idébaserat, måloch resultatorienterat samt visionärt och förändringsinriktat. Det har fokus på skolans kärnuppdrag, alltså måluppfyllelse. Den pedagogiska ledaren söker dialog med personalen om mål, resultat, analys och utveckling. Ledord för strategin pedagogisk ledning är ide, förståelse och kommunikation. En lärande och professionell organisation kännetecknas av en hög grad av ansvarstagande och ett stort inslag av kritisk granskning. Personalens lärande ligger till grund för möten och c samtal. Ledord för strategin lärande organisation är samarbete, flexibilitet, framförhållning J5 och utmaning. 32 Vid en mål- och rcsultatstyrd verksamhet är målen väl kända och styr arbetets innehåll och former. Uppföljning sker genom en kontinuerlig resultatredovisning. Analysen av resultaten Q) E 3 18 o c Jj J o O

20 ligger till grund för kommande åtgärder. Ledord för strategin mål- och resultatstyrning uppföljning, analys och utveckling ledord. är En metod- och ämnesutveckling är nödvändigt för att undervisningen ska kunna hålla hög kvalitet. I en framgångsrik skola ligger elevernas/barnens behov och verksamhetens resultat till grund för personalens kompetensutveckling. Ledord för strategin metod- och ämnesutveckling är gedigen ämneskompetens, metodisk mångfald och forskning. Elevers/barns inflytande och vårdnadshavamas delaktighet är en framgångsfaktor i skolans arbete. Eleverna/barnen kan genom ett reellt och individuellt inflytande ta ett större ansvar för sina studier. Vårdnadshavama kan genom delaktighet bli en viktig resurs i sina barns skolgång. Ledord för strategin Inflytande och delaktighet är positiva och högt ställda förväntningar, dialog och samverkan. Analysdel Analys utifrån ett historiskt och jämförande perspektiv Läsåret 2011/2012 är meritvärdet i dc kommunala skolorna 235,4. Det ska jämföras med siffran 237,5 läsåret 2010/2011. Det är en liten försämring. Dock är det helheten inklusive specialverksamheter som har minskat. Om vi tittar på resultat exklusive specialverksamheter har resultaten förbättrats om än lite. Också andelen elever behöriga till nationellt program har minskat. Läsåret 2011/2012 är andelen elever med behörighet till nationellt program 91,6%, att jämföra med 94,3%, läsåret 2010/2011. Andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen har minskat något. Läsåret 2011/2012 är siffran 85,1%, att jämföra med 86,9% läsåret 2010/2011. Resultaten i de nationella proven i år 9 indikerar att det förbättrade meritvärdet motsvaras av förbättrade kunskaper. Andelen elever med MVG i de nationella proven ökar i samtliga fyra ämnen: svenska, matematik, engelska och NO. Andelen elever som uppnått målen ökar i tre av fyra ämnen, mest i svenska. I engelska är det en liten försämring. Men då från en mycket hög andel läsåret 2010/2011, 97,9%. Läsåret 2011/2012 är siffran 97,5%. De nationella proven i år 3 ligger kvar på en mycket hög nivå. Förändringarna är marginella jämfört med föregående år. Läsåret 2011/2012 fick vi våra första resultat för de nationella proven i år 6. Här finns inget material att jämföra med. Analys utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv Betyg och resultat i nationella prov visar att många enheter behöver stärka kompetensen i matematik och NO. Generellt är resultaten sämre i NO och matematik än i svenska och engelska. Som ett led i att förbättra resultaten i matematik deltar kommunen i SKL:s satsning för att förbättra resultaten. För kommunen innebär medverkan i SKL:s satsning att vi far hjälp att ta ett helhetsgrepp på alla de åtgärder som nu är aktuella, inklusive den nya statliga satsningen för att förbättra matematikundervisningen. Satsningen pågår fram till 2015 och matematik kommer fram till dess att vara ett prioriterat mål. Nyckelord i denna satsning är styrning och ledning. Fler och fler skolor tar till sig forskningsbaserade arbetssätt. I rektorsgruppen lyfts ofta SKL:s skrift "Synligt lärande" som ett gott exempel. Dock behöver vi bredda vår bild med fler strategier. En förutsättning för att Sollentunas skolor ska nå målet att ha Sveriges bästa meritvärde är troligen att skolledarna och lärarna hittar former för att låta den egna praktiken 19

21 och erfarenheterna möta forskningens och vetenskapens resultat. Rektorerna/-förskolechefcrna har en viktig uppgift att göra kompetensutvecklingen mer forskningsbaserad. Också förvaltningen har en uppgift i att stötta skolorna med relevant forskning i det gemensamma och i det lokala utvecklingsarbetet. Som ett led i detta har gemensamma skolutvecklartjänster inrättats. Uppföljningen av elever i behov av stöd visar inte på några större förändringar vad måluppfyllelse beträffar. En fortsatt satsning på kompetensutveckling för lärarna inom detta område är nödvändig. Inga skolor anmälde intresse för en ny omgång av Viktoriaprojektet, vilket är fullt förståligt då mycket fokus lagts på de nya läroplanerna. Analys utifrån ett organisations- och ledarskapspcrspektiv Resultaten från våra uppföljningar visar att enheterna i de flesta fall har väl fungerande organisationer. Kulturen har blivit mer samarbetande och ansvarstagande. På många enheter arbetar man medvetet med att stärka den kultur förflyttningen. En viktig del i detta är att se hur befintliga strukturer kan stödja eller stjälpa en önskvärd kultur. Det finns en koppling mellan det ledarskap rektor/förskolechef utövar och dc resultat enheten visar upp. En bidragande orsak till Sollentunas resultatförbättringar är rektorernas pedagogiska ledarskap. Detta ledarskap kan utvecklas än mer. Till exempel kan en tydligare roll och ansvarsfördelning på ledarnivåerna under rektor/förskolechef ge rektor/förskolechef nya möjligheter att vara pedagogiska ledare. Samtal om rektors inre organisation har förts mellan rektor och skolchef för att säkerställa rektors möjlighet till att vara pedagogisk ledare. Här finns utvecklingspotential på en del av våra enheter. Rektor/förskolechef behöver titta på sitt eget uppdrag och ställa sig frågan: Vad behöver jag för att kunna vara en pedagogisk ledare samt hur kan jag som rektor bidra till högre måluppfyllelse. Analys utifrån ett inflytande- och mångfaldsperspcktiv Barnens och elevernas föräldrar är generellt nöjda med förskolornas och skolornas arbete och upplever att de är delaktiga i sina barns utveckling. De är också generellt nöjda med skolledningens arbete. Dock kan inflytandeformerna för föräldrar behöva ses över. Konflikter uppstår som en följd av att skolans/förskolans ledning och barnets/elevens föräldrar inte alltid är klara över vilka olika roller och ansvar man har. En tydligare rollfördelning och ett tydligt föräldraperspektiv i förskolans/skolans kommunikation med föräldrarna skulle reducera antalet konflikter, vilket vore till gagn inte minst för rektor och på sikt också för resultaten. Eleverna är i stort nöjda med det inflytande dc har över sitt lärande. Här skulle dock skolorna behöva fundera på hur man ytterligare kan involvera elever i förändrings- och beslutsprocesser. Forskningen visar entydigt att framgångsrika skolor kännetecknas av en stark vi-känsla mellan elever och skolans personal. Mångfalds- och genusperspektivet är inget majoriteten av enheterna uppmärksammar. På någon enstaka förskola och skola har man mer medvetet arbetat med ett genus- och eller interkulturellt perspektiv när det har varit motiverat. Skolorna bör dock utarbeta rutiner för att granska resultaten utifrån åtminstone kön. Detta för att försäkra sig om att resultaten inte indikerar att det finns någon form av diskriminering. Analys utifrån ett mål- och resultatperspektiv Enheternas bedömningar och uppföljningar visar att det finns ett tydligt mål- och resultatperspektiv i verksamheterna. Rektorerna/förskolecheferna har jämfört med föregående år bättre involverat personalen i de det systematiska kvalitetsarbetet. ALUn.s nya struktur har 20

22 bidragit ytterligare till att mer personal blivit involverade i skrivandet av ALU:n. Strukturer och processer för elevernas lärande är väl kända. Den utveckling kommunens skolor och förskolor har genomgått skulle inte vara möjligt utan ett mål- och rcsultatperspektiv. Det som rektorer/förskolechefer behöver utveckla är dels systematiken kring personalens lärande, dels resultatstyrningen. Kopplingen mellan resultat och hur resurser används och vilka olika åtgärder som vidtas är inte alltid tydlig i enheternas planer för systematiskt arbete. Om resultatstyrningen vore lika tydlig som målstyrningen, skulle resultaten kunna stärkas ytterligare. Inför kommande år behöver vi förbättra vår analytiska förmåga, både på organisations-, grupp- och individnivå. Involverande av personal är en grundförutsättning för att ALUn:s mål ska bli levande i organisationen. 21