JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2

3 JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 Året som gick i Järfälla... 4 Kommunens organisation... 6 Kommunstyrelsens ordförande summerar året... 7 Fem år i sammandrag... 8 Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat Omvärldsanalys Kommunens styrsystem Måluppföljning Viktiga händelser Ekonomisk analys Väsentliga personalförhållanden Den samlade kommunala verksamhetens olika enheter Sammanfattning och framtid Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Vart gick skattepengarna? Redovisningsprinciper Begreppsförklaringar Verksamhetsberättelser i sammandrag nämnder och bolag Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden För och grundskola Utbildningsnämnden Gymnasieskola och vuxenutbildning Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritid Socialnämnden Vård och omsorg Stöd och behandling Familjerättsnämnden Tekniska nämnden Fastighet Transport och verkstad Miljö och bygglovsnämnden Järfällahus AB Personalredovisning Miljöredovisning Kommunens kvalitet i korthet Revisionsberättelse Beloppen i tabeller kan vara avrundade och summeras då inte helt exakt.

4 Året som gick i Järfälla Järfälla visar vägen är den devis som ska stödja oss i vårt arbete att nå kommunens Vision för år Visionen har fyra teman; det Öppna, Innovativa, Mälarnära och Samarbetande Järfälla. Nedan redovisas några exempel på händelser under 2012 som ligger i linje med kommunens devis. Med andra ord; Så här visade vi vägen i Järfälla kommun! Nytt boende för hemlösa I juni invigdes Kvarntorpet kommunens nybyggda boende för hemlösa. Här kan hemlösa bo under ordnade förhållanden med matservering och bemanning, kortare eller längre tid. Vi har jobbat i nära tio år för att boendet ska bli av och därför kändes det väldigt roligt att vi nu äntligen kunde öppna dörrarna, sade Björn Falkeblad, ordförande i socialnämnden. Satsning på sommarhögskola Sedan några år tillbaka arrangerar Södertörns högskola en sommarhögskola för elever i årsåldern. För första gången deltog Järfälla kommun i satsningen och gav 20 elever från Tallbohovskolan i Jakobsberg möjlighet att prova på högskolestudier. Cecilia Löfgreen i besökslokalen för översiktsplanen. Över 600 personer tyckte till om Järfällas framtid Över 600 personer lämnade synpunkter på förslaget till översiktsplan som beskriver Järfällas utveckling fram till Drygt hälften av de som svarade ansåg att det är bra om Järfällas befolkning växer enligt prognosen för regionen. Samtidigt tyckte fyra av tio att Järfällas befolkning bör växa mindre än prognosen. De viktigaste frågorna att fokusera på var mer tät bebyggelse, fler arbetsplatser, miljöfokus och trygghetsfokus. Samrådet är en väldigt viktig del i översiktsplanearbetet. Jag vill tacka alla Järfällabor som har deltagit. Det ska bli spännande att ta del av alla synpunkter och tankar nu när vi politiker ska jobba vidare med översiktsplanen, sade Cecilia Löfgreen, ordförande i kommunstyrelsen. Grönt ljus för Mälarbanan Miljöläget i Järfälla Trafikverkets Projekt Mälarbanan började att bygga ut järnvägen mellan Barkarby och Kallhäll från två till fyra spår. Markoch miljööverdomstolen gav grönt ljus för kommunens detaljplan. Först ut är bygget av en ny bro för Slammertorpsvägen över järnvägen söder om Kallhäll. En del förberedande arbeten på enstaka platser har redan gjorts, men allt eftersom entreprenörerna kommer på plats kommer arbetet utefter hela sträckan mellan Barkarby och Kallhäll komma igång. Under året lanserades Miljöläget i Järfälla, ett nytt verktyg på webbplatsen där det på ett tydligare sätt redovisas hur miljön mår i Järfälla. Med Miljöläget i Järfälla blir det lättare att följa resultaten av kommunens gemensamma miljöarbete. Här kan du till exempel se hur mycket koldioxid som varje Järfällabo i snitt släpper ut varje år. Du kan även se det miljöarbete som görs eller planeras av kommunen. 4

5 Vinnarbilden Väntan på drömmen. Väntan på drömmen vann kommunens fototävling Under sommaren hade kommunen en fototävling på webbplatsen. Vinnare i fototävlingen blev Ahmed AlBreihi med bilden Väntan på drömmen som är fotograferad vid ångbåtsbryggan vid Görvälns slott i Jakobsberg. Bilden trycktes på en vepa som fick sitta uppe i Jakobsbergs centrumgalleria under kulturmånaden i Järfälla. Från invigningen av Flottiljen. Ny webbplats för anhöriga Framtidens äldreboende i Barkarbystaden Järfälla kommun lanserade en webbplats för alla anhöriga i Järfälla en så kallad anhörigportal. I anhörigportalen kan den som är anhörig komma i kontakt med andra i samma situation och även hitta användbar information som till exempel guider och tips, länkar med mera. Den 14 mars invigdes Järfällas nya äldreboende Flottiljen. Flottiljen är ett modernt äldreboende och korttidsboende som också är en träffpunkt där unga och gamla kan mötas på ett naturligt sätt genom kafé, spa, möteslokal och restaurang. Från fotoutställningen på Träffen. Skälbyskolans nya webbplats. Nya webbplatser för kommunala skolor och förskolor Järfällas fritidsgårdar 50 år Den 3 november firades Järfälla fritidsgårdars 50årsdag med en dag fylld av artistuppträdanden, aktiviteter och nostalgi. På Träffens fritidsgård och i Viksjö sporthall fick nya och gamla Järfällabor följa med i en tidstunnel från starten år 1962 fram till idag. Det blev även utställningar, bilder, tidstypisk musik och prylar. På kvällen var det årets största disco på Träffen. Under hösten lanserade alla kommunala för och grundskolor i Järfälla nya webbplatser med syftet att presentera skolans eller förskolans verksamhet på ett tydligt och tilltalande sätt. Föräldrar och elever ska få det lättare att hitta information och få en bra bild av den skola eller förskola man är intresserad av. 5

6 Kommunens organisation REVISORER VALNÄMND KOMMUNFULLMÄKTIGE ÖVERFÖRMYNDARE KOMMUNSTYRELSE BARN OCH UNGDOMSNÄMND KULTUR OCH FRITIDSNÄMND FAMILJERÄTTS NÄMND MILJÖ OCH BYGGLOVSNÄMND UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND TEKNISK NÄMND KONCERNFÖRETAG: JÄRFÄLLAHUS AB KOMMUNALFÖRBUNDET BRANDKÅREN ATTUNDA ÖVRIGA FÖRETAG: BOLINDERS DRABANTSTAD AB KOMMENTUS AB KOMMUNALFÖRBUNDET NORRVATTEN PHALEANOPSIS ABKONCERNEN STOCKHOLMSREGIONENS FÖRSÄKRINGS AB SÖDERHALLS RENHÅLLNINGS AB (SÖRAB) AB VÅRLJUS MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE Moderata samlingspartiet 21 * 20 * Socialdemokratiska arbetarepartiet Folkpartiet Liberalerna 5 * 7 * Kristdemokraterna 4 * 4 * Miljöpartiet de gröna 4 3 Vänsterpartiet 3 3 Sverigedemokraterna 3 1 Centerpartiet 2 * 2 * Totalt antal mandat * Partier som bildat majoritet 6

7 Några korta ord om året som gick År 2012 blev på många sätt ett händelserikt år i Järfälla. Kommunen har fortsatt växa och många spännande och viktiga infrastrukturprojekt som till exempel Mälarbanan, förbifart Stockholm och spårförbindelser mellan Järfälla och Kista/ Akalla har varit fortsatt aktuella. Det som känns mest centralt att nämna och fördjupa i detta förord till årsredovisningen är utan tvekan kommunens ekonomiska utveckling och resultat. Under de två senaste åren har årets resultat i kommunens bokslut varit negativt. Järfällas har i hög grad fått känna av effekterna av finanskrisen och lågkonjunkturen. Den Konjunktur och strukturbuffert som tillskapades i bokslut för år 2006 och som sedan fyllts på med 2007, 2008 och 2010 års positiva resultat har använts i just det syfte som den tillskapades för. Nämligen för att skapa ekonomisk långsiktighet och inte låta kommunens verksamhet vara direkt beroende av snabba förändringar i exempelvis konjunkturen eller kommunens demografi. Prognoserna för när konjunkturen kommer att vända och hur länge krisen kommer att hålla i sig har varierat och vändningen har ännu inte kommit. Efter 2012 års negativa resultat är Konjunktur och strukturbufferten slut och kommunen klarade inte av balanskravet. Konjunktur och strukturbufferten har under de senaste årens lågkonjunktur fyllt sin funktion men från och med nu går vi in i en tid där vår ekonomiska utsatthet är större än tidigare. Många av de omställningar som andra kommuner, som saknat en Konjunktur och strukturbuffert, blev tvungna att göra vid krisens inledning ser vi nu att Järfälla kan komma att behöva göra. Det ekonomiska läget skickar viktiga signaler om att en hårdare budgetdisciplin måste till men också att kommunens arbete med att få fler Järfällabor i arbete framöver är prioriterat. Förutom ekonomin så börjar det nu märkas på allvar att kommunen håller på att växa. I Barkarbystaden har framtidens äldreboende Flottiljen invigts och första spadtagen är tagna för ICAs matbutik och flera bostadskvarter. När infrastruktursatsningar som Mälarbanan och Förbifart Stockholm står klara tillsammans med att Barkarby station blir station Stockholm Väst kommer Barkarbystaden ligga i norra Stockholms hetaste läge. Det är väldigt roligt att se en ny stadsdel växa fram. Det är inte bara Barkarbystaden som ska växa under de kommande åren. Under året har kommunens översiktsplan med sikte på hur Järfälla ska se ut år 2030 varit ute på samråd och många Järfällabor har passat på att komma med spännande inspel för hur Järfälla ska utvecklas. Oavsett var vi slutligen landar kan man konstatera att vi Järfällabor kommer att vara väldigt många fler år 2030 än idag. Det finns väldigt mycket mer som har hänt i Järfälla under det gångna året och som man som Järfällabo ska vara stolt över. Kanske framförallt för de insatser som alla de som arbetar i välfärden utför. Det är tack vare dem som livspussel kan läggas och vardagen kan gå ihop. På de kommande sidorna finns mer information, siffror och statistik över vad som har hänt i Järfälla kommun under år Trevlig läsning! Cecilia Löfgreen Ordförande i kommunstyrelsen 7

8 Fem år i sammandrag FOLKMÄNGD varav 0 6 år (%) varav 7 15 år (%) varav år (%) varav år (%) varav år (%) varav år (%) varav år (%) varav 80 år och äldre (%) (9) (11) (4) (8) (27) (24) (13) (4) (9) (11) (4) (8) (27) (25) (13) (4) (9) (11) (4) (7) (27) (25) (13) (4) (9) (11) (4) (7) (27) (25) (13) (4) (9) (11) (4) (7) (27) (26) (12) (4) KOMMUNALSKATT kronor per intjänad hundralapp 18,63 18,63 18,63 18,63 18,80 ANTAL FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER PERSONAL Antal anställda Järfälla kommun, antal årsarbetare (inkl timanställda) Järfällahus AB Kommunalförbundet Brandkåren Attunda Personalkostnader, mnkr Järfälla kommun, (lönekostnader och personalomkostnadspålägg) Järfällahus AB Kommunalförbundet Brandkåren Attunda RESULTAT OCH FINANSER KOMMUNEN Årets resultat, mnkr årets resultat årets resultat enl balanskravet 98,5 16, Budgetavvikelse, mnkr nämnder och styrelser driftbudget, totalt investeringsbudget, totalt Verksamhetens bruttokostnader, mnkr (externa kostnader och avskrivningar) Verksamhetens nettokostnader nettokostnader exklusive realisationsvinster/förluster, mnkr nettokostnadsandel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, % nettokostnadsutveckling, % Skatteintäkter skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning, mnkr skatteintäktsutveckling, % Investeringar bruttoinvesteringar, mnkr nettoinvesteringar, mnkr skattefinansieringsgrad (andelen nettoinvesteringar som finansieras med egna medel (årets resultat och avskrivningar)),%

9 Fem år i sammandrag Tillgångar, mnkr per invånare, kr Eget kapital, mnkr per invånare, kr Soliditet (andelen tillgångar finansierade med eget kapital), % Soliditet inklusive totala pensionsåtagandet, % 43 1, Avsättningar och skulder, mnkr per invånare, kr Långfristiga lån, mnkr Lånefinansieringsgrad, % (långfristiga upplåningens andel av anläggningstillgångarna) Borgensåtagande, mnkr per invånare, kr RESULTAT OCH FINANSER SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Årets resultat, mnkr Intäkter (exklusive finansiella intäkter) Bruttokostnadsutveckling, % (externa kostnader och avskrivningar) Nettokostnadsutveckling, % Nettokostnadsutveckling, % (nettokostnader exklusive realisationsvinter/förluster) Nettoinvesteringar, mnkr Tillgångar, mnkr Kassalikviditet, % (likvida medel i % av kortfristiga skulder) Soliditet, % (andelen tillgångar finansierade med eget kapital) Soliditet inkl totala pensionsåtagandet, % Eget kapital, mnkr Långfristiga lån, mnkr Lånefinansieringsgrad, % (långfristiga upplåningens andel av anläggningstillgångarna) Borgensåtaganden, mnkr Panter, mnkr

10 Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat Positivt resultat tack vare engångsintäkter Årets resultat uppgår till 98,5 miljoner kronor (mnkr). Motsvarande resultat för år 2011 var 44,1 mnkr. Även kommunens ekonomiska mål, ett resultat på 10 mnkr, ska jämföras med det justerade resultatet. Årets resultat innebär således att varken balanskrav eller ekonomiskt mål nås. Diagrammet nedan visar kommunens justerade resultat sedan ÅRETS RESULTAT (MNKR) Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter skall överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnås ska inte realisationsvinster från försäljning av mark och fordon medräknas. I bokslutet för 2012 ingår ännu en större jämförelsestörande post, nämligen en intäkt på 40,2 mnkr som är en återbetalning från AFAförsäkring av premieinbetalningar för åren 2007 och Denna intäkt ska dock räknas med vid avstämning av balanskravet. Det justerade resultatet 2012 att jämföra med balanskravet blir då enligt nedan: Årets resultat enligt resultaträkning avgår realisationsvinster Justerat resultat 98,5 mnkr 169,4 mnkr 70,9 mnkr JUSTERAT RESULTAT (MNKR) I 2006 års bokslut började en buffert att byggas upp genom att en del av årets resultat avsattes. Bufferten avsåg att användas för att hantera en situation med underskott mot balanskravet. Bufferten, som är en del av eget kapital, med 2010 års resultat uppgick till 112,4 mnkr. För att klara balanskravet 2011 behövde 57,6 mnkr av bufferten tas i anspråk. Bufferten minskade därmed till 54,8 mnkr. Årets justerade resultat på 70,9 mnkr innebär att Järfälla trots ianspråktagande av hela den resterande bufferten på 54,8 mnkr inte klarar balanskravet då det justerade resultat blir 16,1 mnkr. Underskottet ska enligt lagstiftningen vara återställt inom tre år

11 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Järfälla kommun. Faktorer som påverkar kommunen är bland annat konjunkturutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut samt pris och löneutveckling. Samhällsekonomisk situation och utveckling Fortsatt negativa signaler från omvärlden gör att utvecklingen av svensk ekonomi bedöms som fortsatt svag. Flera bedömer att BNP ökar enbart 1,2 procent 2013, det vill säga samma tillväxt som i år. Den fortsatt svaga tillväxten innebär att arbetsmarknaden försvagas. Under 2013 når arbetslösheten upp i 8,3 procent vilket är 0,6 procentenheter högre än i år. Trots vikande sysselsättning beräknas skatteunderlaget utvecklas fortsatt positivt. I reala termer växer skatteunderlaget med 1,2 procent En starkt bidragande orsak är ökade pensioner. På längre sikt och i takt med att problemen i omvärlden dämpas ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Därför bedöms att tillväxten i svensk ekonomi efterhand förbättras. Läget på arbetsmarknaden bedöms trots det bli fortsatt svagt under hela Även om tillväxten i ekonomin efterhand tilltar kommer arbetslösheten att ligga kvar på en hög nivå en bra bit framöver. Först under 2014 beräknas sysselsättningen öka. Arbetslösheten kan då börja pressas tillbaka, men det är först under 2016 som arbetslösheten beräknas nå ned i de nivåer som rådde före finanskrisen. till systemet. Då skattekraften i Järfälla under ett antal år ökat långsammare än genomsnittet är kommunen sedan 2008 bidragsmottagare i inkomstutjämningen. Då skattekraften i Järfälla fortsätter att öka långsammare än genomsnittet har bidraget ökat från 89,0 mnkr 2011 till 124,1 mnkr Även inom kostnadsutjämningen i utjämningssystemet är Järfälla sedan 2008 bidragsmottagare. Det bidraget har ökat till 150,4 mnkr 2012 från 105,5 mnkr Den förändringen beror främst på att Järfällas demografiska sammansättning bedöms vara mer kostnadskrävande än genomsnittskommunen. Det inomkommunala utjämningssystem för LSSkostnader som infördes 2004 innebar för Järfällas del en avgift på 27,1 mnkr. En ökning med 1,3 mnkr jämfört med Systemet som i viss mån är påverkbart av kommunerna och därmed kostnadsdrivande skapar farhågor för framtida höjda avgifter. Fortsatt befolkningsökning Befolkningen i Järfälla kommun ökade med 890 personer eller 1,3 procent till invånare Det är sjätte året i rad som befolkningen ökar med cirka personer. Ökningen 2012 består dels av ett födelseöverskott på 336 personer, dels av ett positivt flyttningsnetto på 554 personer. Födelseöverskottet avser 800 födda och 464 döda. Flyttningsnettot består av ett positivt flyttningsnetto med utlandet på 545 personer och med övriga Sverige 19 personer. Med länet var flyttningsnettot negativt 16 personer En ökande befolkning ger positiva effekter för kommunen i form av ökade skatteintäkter. De kommuner som har haft en genomsnittlig befolkningsökning på över 1,2 procent åren 2007 till 2012 är dessutom kvalificerade till ett så kallat eftersläpningsbidrag inom utjämningssystemet. Då Järfällas genomsnittliga ökning är på 1,5 procent kommer kommunen 2013 att erhålla ett bidrag på cirka 10 mnkr. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner kommer att utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också löne och prisökningstakten ANTAL INVÅNARE Ökande sysselsättning och stigande inflation innebär att skatteunderlaget växer i allt snabbare takt. I reala termer ökar skatteunderlaget med 0,9 procent 2014 och 1,5 procent åren 2015 och Det senare en tillväxt som är starkare än normalt. Återhämtningen på arbetsmarknaden och den ökade sysselsättningen förklarar skatteunderlagets starka utveckling. Statliga beslut påverkar kommunens ekonomi Olika statliga beslut påverkar kommunernas förutsättningar att bedriva sin verksamhet Det kommunala utjämningssystemet består av flera delar. Inkomstutjämningen innebär att staten garanterar samtliga kommuner 115 procent av medelskattekraften. De kommuner som har en skattekraft som överstiger 115 procent betalar en avgift

12 Bostadsbyggande För att befolkningen ska kunna öka måste nya bostäder byggas. Under 2012 färdigställdes 88 bostäder. De senaste fem åren har det i genomsnitt byggts 185 bostäder per år. ANTAL FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER Kommunens styrsystem Järfälla kommuns styrmodell Styrningskedjan Kvalitetsstyrning effektmål åtagande synpunkts och klagomålshantering plan för uppföljning och utvärdering Inriktningsmål Effektmål Budget Nämndövergripande planer och program Planerad produktion 0 Arbetsmarknad Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, år, var i december 8,3 procent. Det är en ökning med 1,3 procent (7,0 procent 2011). Motsvarande för Stockholms län var 6,9 procent, en ökning med 0,4 procent. Ökningen för riket är 0,3 procent vilket innebär 8,9 procent som var arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. I åldersgruppen år var det 11,3 procent som var öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i december 2012 (10,4 procent 2011). Motsvarande för Stockholms län var 10,4 procent (9,8 procent 2011) och för riket 18,4 procent (17,7 procent 2011). 1% 7,5% 5,0% 2,5% % ARBETSLÖSA I DECEMBER (16 64 ÅR) % ,0 8,3 6,5 6,9 8,6 8,9 Järfälla Stockholms län Riket 2012 Känslighetsanalys/riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt genom kommunala beslut andra genom omvärldsbeslut. Känslighetsanalysen ska beskriva hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. KÄNSLIGHETSANALYS Pris och löneökning Varav löner och sociala avgifter egen personal Ändrad nyttjandegrad förskola Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) Förändrad utdebitering Förändring Stockholms fondbörs Ränteförändring FÖRÄNDRING 1 % 1 % 1 % 1 % 100 personer 10 öre 1 % 1 % MNKR 36 15,5 5,0 3,0 3,5 13,5 1,0 5,5 Vision 2015 Järfälla visar vägen En av avsikterna med att ta fram en vision var att utveckla ett mer långsiktigt och omvärldsorienterat arbetssätt. Visionen ska fungera som riktningsgivare och vara utgångspunkt för processer och styrinstrument som är av operativ och återkommande karaktär. Visionens hörnstenar eller teman är: Det Öppna Järfälla Det Innovativa Järfälla Det Samarbetande Järfälla Det Mälarnära Järfälla Visionen har två funktioner. Den första är att vara en utgångspunkt för de kommungemensamma inriktningsmålen, i samband med processen för att ta fram Mål och Budget. Utifrån dessa mål utarbetar sedan nämnderna fram förslag till mer konkreta mål och åtaganden. Den andra funktion som visionen har är att vara en inspirationsgivare eller riktningsgivare i samband med enheters och avdelningars verksamhetsplanering under mottot: Det här är vårt bidrag till Visionen. Målstyrning Målstyrningen har som överordnat syfte att ange vad som ska åstadkommas. Därmed betonas syftet med organisationen. Med hjälp av målstyrning koncentrerar de förtroendevalda sig på vad som ska åstadkommas eller uppnås med givna resurser. I och med det sätts kontrollen in på resultat, effekter eller just måluppfyllelse. Målstyrningsmodellen består av två kategorier av mål: inriktningsmål och effektmål. För att styrningen ska fungera optimalt finns ett antal kriterier utifrån vilka målen ska formuleras. Inriktningsmålen ska vara allmänt och enkelt formulerade, ange inriktningen på verksamheten, uttrycka en gemensam grundsyn, gälla för en längre tidsperiod och innebära en utmaning. Effektmålen ska vara orienterade mot brukare, kommuninvånare och kunder. De ska uttrycka nyttan för de som verksamheten är till för och beskriva ett önskvärt tillstånd. Ett effektmål ska vara härlett från ett inriktningsmål. Effektmålen ska vara mätbara, både avseende kvantitet och kvalitet. 12

13 Ekonomistyrning Styrningen av ekonomin består av olika delar; budgetprocessen för framtagande och fastställande av budget, ekonomistyrregler för det aktuella budgetåret, uppföljning genom tertialbokslut, delårsrapport och verksamhetsberättelse/årsredovisning samt hantering av årets resultat. Kvalitetsstyrningssystem Kvalitetsstyrningssystemet innehåller fyra delar; effektmål, åtaganden, rutiner för hantering av synpunkter och klagomål samt plan för uppföljning och utvärdering. Effektmålen ska uttrycka mätbara mål för verksamheten. I åtagandena beskrivs de tjänster som respektive nämnd är ansvarig för. Varje nämnd utformar en rutin för hur synpunkter och klagomål ska tas emot och hanteras. Nämnden beslutar också om en plan för uppföljning och utvärdering av målen. Nämndövergripande planer och program I samband med fullmäktiges antagande av Mål och Budget fastställs även ett antal andra mål och styrdokument. Dokumenten uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden. Dessa dokument är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan 2001 (med tillhörande sektorsplaner) Riktlinjer för kvalitetsstyrning i Järfälla kommun Miljöplan för Järfälla kommun Personalpolitisk handlingsplan Konkurrenspolicy Kommunikationsstrategi Beställare och utförare det dubbla uppdraget Ansvar för samhällsuppdrag och myndighetsuppgifter Det nationella uppdraget Det lokala uppdraget/fullmäktiges uppdrag Ägaruppdraget Utföra samhällsuppdraget Ansvara för den egna regiverksamheten Kommunens, eller nämndens, dubbla uppdrag innebär för det första att i egenskap av offentligt samhällsorgan ansvara för det nationella samhällsuppdraget. Med det avses verksamheter och uppgifter som statsmakten gett kommunen i uppdrag att ansvara för. Förutom det nationella uppdraget tillkommer det lokala eller kommunala samhällsuppdraget. Med det menas fullmäktiges uppdrag till nämnderna vad gäller kommunens egna ambitioner, kostnader, kvalitet, kvantitet, inriktning med mera för de olika verksamhetsområdena. Samhällsuppdraget Samhällsuppdraget består främst av planeringsfrågor (till exempel bedömning av behovs och resursutveckling och utarbetandet av mål) och finansieringsfrågor (prislistor, bokslut med mera). Uppdraget innebär också att värna om konkurrensneutralitet (i kundvalssystem och upphandlingsförfarande), att bedriva utvecklingsarbete (omvärldsbevakning, utredning och analyser) samt att ansvara för uppföljning och utvärdering. I uppdraget ingår också myndighetsfrågor (till exempel se till att lagar och föreskrifter efterlevs, framställa riktlinjer för att bedriva verksamheter samt framtagande av taxor). Ägaruppdraget Ägaruppdraget innebär att verkställa det faktiska uppdraget. Det omfattar verksamhetsansvar (att uppnå angivna mål), resursanvändning (inom givna ramar för pengsystem, överenskomna avtal och regler), svara för arbetsgivaruppgifter (bland annat verkställighet av personalpolitiken) samt i övrigt svara för den interna organisationen. Principorganisation gemensam grundstruktur Nämnderna ansvarar formellt inför fullmäktige för både samhällsuppdraget och ägaruppdraget. Nämnden biträds i dessa båda uppdrag av en förvaltningschef. Till sitt förfogande har förvaltningschefen ett nämndkansli som tar hand om samhällsuppdraget och enhetschefer för att ansvara för driftuppgifterna eller utförarfunktionen. I förekommande fall bistår driftchef förvaltningschef med därtill hörande ansvar och uppgifter. Måluppföljning God ekonomisk hushållning Järfälla kommun har sedan ett antal år haft god ekonomisk hushållning som inriktningsmål. Detta har som årligt finansiellt effektmål uttryckts som att årets resultat ska var 10 mnkr. Som framgår nås inte detta mål i årets bokslut. För verksamheten finns inriktningsmål och effektmål både kommungemensamt och nämndspecifikt. Uppföljningen av de kommungemensamma målen redovisas nedan medan övriga redovisas i respektive nämndavsnitt. Måluppfyllelse för de kommungemensamma effektmålen Uppföljning av målen sker bland annat genom en medborgarenkät som genomförs vartannat år, nu senast i oktober 2012 av SCBs Medborgarundersökningar. Det dubbla uppdraget innebär för det andra (om kommunen inte anlitar extern entreprenör) att vara utförare av samhällsuppdraget. I det uppdraget ingår även att leda och samordna den utförande organisationen med dess olika enheter och funktioner, utifrån ett ägarperspektiv. Det är viktigt att hålla isär dessa två uppdrag, ofta kallade beställare och utförare, särskilt när det gäller verksamheter som är kundvalsstyrda och verksamheter som är föremål för upphandlingsförfarande. 13

14 Kommungemensamma mål INRIKTNINGSMÅL/EFFEKTMÅL MÅLUPPFYLLELSE Portalmål Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun som kännetecknas av ekonomisk tillväxt för god välfärd och hållbar utveckling. Järfälla ska under mandatperioden förbättra sin position i länet gällande skattekraftsutveckling. Kommunen ska ha ett positivt flyttnetto Järfällaborna ska anse att kommunen är en alltmer attraktiv plats att bo och leva på. Kännedomen om kommunen bland invånarna i Stockholms län ska öka och alltfler av dessa ska se kommunen som en tänkbar plats att bo på. Under förra mandatperioden var skattekraftsutvecklingen i Järfälla den 23:e bästa i Stockholms län. Under nuvarande mandatperiod ligger Järfälla på 25:e plats i länet. Målet är inte uppfyllt. Flyttnetto 2012 var 554 Järfällabor. Målet är uppfyllt. Andel personer som lägst ger betyget fem på en tiogradig skala på frågan Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? 2010 års resultat anges inom parentes. Kvinnor: 5 10: 91 % (91 %). Män: 5 10: 89 % (90 %). Samtliga: 5 10: 90 % (91 %). Målet är inte uppfyllt. Kännedom om Järfälla: 67 procent (55 procent 2009). Flytta till Järfälla: 19 procent (12 procent 2009). Målet är uppfyllt. God välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kommunens finansiella mål är att redovisa ett resultat på minst 10 mnkr år 2012 respektive 2013 Andelen Järfällabor som är nöjda med hur kommunen sköter sina olika verksamheter ska öka. Andelen Järfällabor som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare ska öka. Redovisning av resultat exklusive jämförelsestörande poster. Kommunens resultat är 70,9 mnkr. Målet är inte uppfyllt. Andel personer som ger lägst betyget fem på en tiogradig skala på frågan Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter? 2010 års resultat anges inom parentes. Kvinnor: 5 10: 88 % (91 %). Män: 5 10: 90 % (91 %). Samtliga: 5 10: 90 % (91 %). Målet är inte uppfyllt. Andel personer som ger lägst betyget fem på en tiogradig skala på frågan Hur nöjd är du med hur du blir bemött när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? 2010 års resultat anges inom parentes. Kvinnor: 5 10: 83 % (87 %). Män: 5 10: 82 % (87 %). Samtliga: 5 10: 82 % (87 %). Målet är inte uppfyllt. Hållbar utveckling Det sociala utanförskapet ska brytas*. De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka. Andelen Järfällabor (i åldrarna 20 64) med egen försörjning ska öka. Andelen som varken studerar ** eller förvärvsarbetar över tid i åldrarna år: 17,2 % 2011 (17,6 % 2010) Målet är uppfyllt. Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Andelen Järfällabor som känner sig trygga ska öka. Andelen Järfällabor som anser att bebyggelsen och utemiljön är trivsam ska öka. Andel personer som ger lägst betyget fem på en tiogradig skala på frågan Hur nöjd är du med hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? 2010 års resultat anges inom parentes. Kvinnor: 5 10: 65 % (63 %). Män: 5 10: 76 % (74 %). Samtliga: 5 10: 70 % (68 %). Målet är uppfyllt. Andel personer som ger lägst betyget fem på en tiogradig skala års resultat anges inom parentes där så är möjligt. Hur ser du på hur trivsam bebyggelsen är? Kvinnor: 5 10: 84 % (85 %). Män: 5 10: 85 % (84 %). Samtliga: 5 10: 84 % (85 %). Hur nöjd är du med hur trivsam utemiljön är (10gradig skala)? Kvinnor: 6,9. Män: 6,8. Samtliga: 6,9. Målet är inte uppfyllt. * ) Avser att alla Järfällabor ska kunna påverka sin livssituation (utbildning, arbete med mera) samt känna att de bidrar till och är en del av samhällsgemenskapen. ** ) Studerande i grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, universitets och högskoleutbildning, tekniskt basår, kvalificerad yrkesutbildning/ yrkeshögskoleutbildning, arbetsmarknadsutbildning, folkhögskola samt övriga med studiemedel från CSN. 14

15 Viktiga händelser Samråd om förslag till ny översiktsplan för Järfälla genomfördes under åtta veckor i september oktober personer lämnade synpunkter via en webbenkät på webbplatsen eller i utställningslokalerna. Förslaget utgick från sex utmaningar som bedöms vara de viktigaste för Järfällas fortsatta utveckling. Handlingen beskriver tre tänkbara framtidsbilder: Stråk, Enkärnig och Flerkärnig och förslaget diskuterar hur Järfälla kan utvecklas för att möta kommunens kommande utmaningar. Ekonomisk analys Nettokostnadsandelen oförändrad Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnader bör täckas av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Skatteintäkterna ska även räcka till att finansiera ett eventuellt negativt finansnetto. Nyckeltalet som används är nettodriftskostnadernas andel av skatteintäkterna. Under hösten har förvaltningen arbetat med 13 detaljplaner i samråds eller granskningsskede. Nio detaljplaner har vunnit laga kraft under 2012 medan tre antagna planer är överklagade. Planarbete pågår bland annat för Kallhälls centrum och Viksjö centrum. En stor bostadsplan som har antagits är Söderdalen i Jakobsberg, där över bostäder planeras. Den största detaljplanen som har färdigställts under året är Barkarbystaden I. Planen innehåller över lägenheter fördelade på tolv kvarter, ett antal handelsetableringar och en ny skola. Som ett led i marknadsföringen av Barkarbystaden hölls under hösten en bodag där aktuell information om det framväxande området presenterades. Den 14 mars invigdes Järfällas nya äldreboende Flottiljen i Barkarbystaden. Flottiljen är ett modernt äldreboende och korttidsboende som också är en träffpunkt där unga och gamla kan mötas på ett naturligt sätt genom kafé, spa, möteslokal och restaurang. Flottiljen består av totalt 50 lägenheter, varav 20 är demensplatser, 20 är omvårdnadsplatser och tio platser för korttidsboende. Detaljplanen för Mälarbanan vann laga kraft under året, efter överprövning i länsstyrelsen och mark och miljödomstolen. Utbyggnaden av Mälarbanan innebär, förutom nya spår att ett antal gång och cykelpassager över spåren byggs med nytt stationsläge i Barkarby, ny sekundärentré i Jakobsberg och nytt stationshus i Kallhäll. Kommungemensamt kvalitetsarbete Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) startade 2006 projektet KF:s kvalitetsredovisning, vars syfte är att utveckla verktyg för att stärka de förtroendevaldas roll i styrningen av den kommunala verksamheten. Projektet som senare bytt namn till Kommunens kvalitet i korthet genomfördes för första gången under 2007 med 41 deltagande kommuner. I projektet har fem viktiga områden pekats ut och för dessa har sammanlagt 35 mått tagits fram. De fem områdena är: tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet, effektivitet och samhällsutveckling. Under har nya kommuner anslutits till projektet som nu omfattar 200 kommuner. Resultatet av projektet redovisas i kommunens årsredovisning samt på SKL:s webbplats och kommunens webbplats NETTOKOSTNADSANDEL (%) Verksamhetens nettokostnader ökar med 6 procent Enligt resultaträkningen minskar verksamhetens nettokostnader jämfört med 2011 med 8,8 mnkr (0,3 procent) medan skatteintäkter (inklusive utjämningssystem) ökar med 130,4 mnkr (4,6 procent) och finansnettot ökar med 3,4 mnkr. Exklusive jämförelsestörande poster ökar verksamhetens nettokostnader med 170,7 mnkr (6,0 procent). Finansnettot (exklusive förändrad diskonteringsränta 2011) försämras med 12,7 mnkr. Över halva ökningen av verksamhetens nettokostnader beror på ökade volymer inom barnomsorg, skola samt äldreomsorg, barn och ungdomsvård och ekonomiskt bistånd. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER (MNKR) (EXKLUSIVE REALISATIONSVINSTER)

16 Verksamhetens intäkter ökar med 191,1 mnkr jämfört med Exklusive realisationsvinster och återbetalning av premier från AFA Försäkring ökar intäkterna med 15,1 mnkr (2,2 procent). NÄMNDERNAS RESULTAT (MNKR) Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet och entrepenader Bidrag Övriga intäkter Realisationsvinster Summa INTÄKTSSTRUKTUR (MNKR) ,7 110,2 294,7 107,6 169,4 922,6 218,8 111,9 260,8 106,4 33,6 731,5 Verksamhetens kostnader ökar med 167,7 mnkr (4,9 procent) jämfört med Av ökningen avser 87 mnkr (6,3 procent) personalkostnader och 66 mnkr (6,4 procent) köp av verksamhet. Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden Skattefinansierat Tekniska nämnden VA Tekniska nämnden Avfall Miljö och bygglovsnämnden Verksamheter i egen regi Förskola och grundskola (Bun) Gymnasieskola och vuxenutbildning (Ubn) Kultur och fritid (Kun) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Transport och verkstad (Ten) Fastighet (Ten) Resultatregleringsanslag Totalt 16,3 1,7 12,1 0,4 60,1 0,3 8,6 2,5 9,4 8,5 0,4 1,0 2,5 0,6 6,4 107,3 1,1 8,5 5,4 1,2 65,3 0,2 15,2 1,9 0,6 15,1 1,4 0,1 4,0 1,4 0,9 3,8 15,0 62,0 KOSTNADSSTRUKTUR (MNKR) Bidrag och transfereringar Löner Övriga personalkostnader (sociala avgifter, pensioner med mera) Entreprenader och köp av verksamhet och konsulter Lokal, markhyror och fastighetsservice Bränsle, energi och vatten Förbrukningsmaterial Övriga kostnader Interna tjänster avseende investeringsprojekt Summa , ,4 591, ,9 177,9 61,5 82,6 171,2 55, ,0 150, ,6 555, ,3 176,4 61,9 86,7 167,0 45, ,3 Nämndernas budgetutfall negativt Styrelse och nämnders samlade resultat för 2012 visar på ett totalt underskott på 107,3 mnkr eller cirka 3 procent av budgetomslutningen. Motsvarande utfall år 2011 var ett underskott på 62,0 mnkr. Störst underskott jämfört med budget redovisas för socialnämnden. Endast kultur och fritidsnämnden samt miljö och bygglovsnämnden redovisar överskott. Socialnämndens underskott om 60,1 mnkr beror främst på att äldreomsorgsbudgeten överskrids med 34,8 mnkr. Även för barn och ungdomsvård (13,9 mnkr), ekonomiskt bistånd ( 9,9 mnkr), handikappomsorg (4,2 mnkr) samt flyktingmottagande (2,3 mnkr) redovisas underskott. Årets avskrivningar ökar Avskrivningskostnaderna ökar med 14,6 mnkr (11,9 procent) jämfört med Skatteintäkterna ökar med 3,3 procent Skatteintäkterna ökar med 81,5 mnkr (3,3 procent) jämfört med Redovisningsrådets rekommendation om periodisering av skatteintäkter tillämpas. Detta innebär att Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos för slutavräkning 2012 (451 kr per invånare) 30,3 mnkr har tillförts resultaträkningen. Mellanskillnaden mellan prognos och slutligt utfall (som blir känt i slutet av 2013) kommer att belasta 2013 års bokslut. När det gäller slutavräkningen för 2011så uppgår den till 734 kr per invånare, 48,5 mnkr. Av dessa har 48,1 mnkr bokförts år 2011 och differensen mellan prognos och slutligt utfall har tillförts årets bokslut. Budgetavvikelserna fördelar sig enligt tabellen till höger (mnkr): 16

17 Generella statsbidrag och utjämning ökar Jämfört med bokslut 2011 ökar nettointäkten för generella statsbidrag och utjämning inklusive fastighetsavgift med 48,9 mnkr (14,9 procent). Ökningen avser främst kostnadsutjämningen (44,9 mnkr) och beror på Järfällas demografiska utveckling. Enligt av kommunfullmäktige antagna riktlinjer får högst 40 procent placeras i aktier medan resterande skall placeras i räntebärande värdepapper. Maximalt hälften av aktiedelen får placeras i internationella aktiefonder. Kapitalets fördelning på olika tillgångsslag framgår av diagrammet nedan. FÖRDELNING AV TILLGÅNGSSLAG (MNKR) Finansnetto Finansnettot förbättras med 3,4 mnkr jämfört med 2011 till 24,9 mnkr ingick kostnader för förändrad diskonteringsränta på pensionsavsättningar med 16,1 mnkr. Exklusive förändrad diskonteringsränta på pensionsavsättningar försämras finansnettot med 12,7 mnkr jämfört med Försämringen beror på ökade räntekostnader på grund av ökad upplåning samt ökade finansiella kostnader för pensioner. Detta motverkas delvis av förbättrat resultat i kapitalförvaltningen samt ökade intäkter för borgensavgifter. Svenska aktier 113,1 Internationella aktiefonder 28,6 Likvida medel 2,8 Fond av hedgefond 6,4 45 FINANSNETTO (MNKR) Räntebärande 318, Stora investeringar medför stor nyupplåning Investeringsutgifterna år 2012 uppgår till 552,6 mnkr (47 mnkr år 2011). Jämfört med budget redovisas ett överskott om 474,9 mnkr Investeringsinkomsterna blev 171,9 mnkr vilket är 61,0 mnkr lägre än budget och avser främst inkomster från markförsäljning Nettoinvesteringarna år 2012 blev således 380,7 mnkr (430,1 år 2011) INVESTERINGAR (MNKR) Den 2 januari 1997 avsattes 200 mnkr för kapitalförvaltning. Två externa kapitalförvaltare anlitades för att förvalta 100 mnkr vardera brutto netto Marknadsvärdet på kapitalförvaltningen (inklusive upplupna räntor) var 469 mnkr den 31 december Vid utgången av 2011 var motsvarande värde 441 mnkr KAPITALFÖRVALTNING (MNKR) (MARKNADSVÄRDE 31 DECEMBER) De största budgetavvikelserna finns på fastighetssidan (251,4 mnkr) och för tekniska nämndens övriga verksamheter (237,1 mnkr) Inom fastighet är de största överskotten: Förskola/skola Barkarbystaden (72,9 mnkr), äldreboende Flottiljen (48,3 mnkr), tillbyggnad Neptuniskolan (27,5 mnkr), 100 nya förskoleplatser Jakobsberg (24,9 mnkr), nya skolplatser Jakobsberg (14,8 mnkr) och Kallhäll (19,9 mnkr) samt paviljonger centrala Jakobsberg (13,9 mnkr). Resterande avvikelse består av en mängd projekt med såväl över som underskridanden. 17

18 För tekniska nämndens övriga verksamheter är de största överskotten: Mälarbanan (75,0 mnkr), Växthusvägen (30,6 mnkr), Barkarbystaden I (23,6 mnkr), sopsugsystem Barkarbystaden (17,3 mnkr) och Enköpingsvägen, Viksjöleden Flyginfarten (13,6 mnkr) samt bullerdämpande åtgärder (12,4 mnkr). Även här finns en mängd ytterligare projekt med såväl översom underskridanden. Dessutom återstår det på kommunstyrelsens förfogandeanslag och förfogandeanslaget för fastighetsinvesteringar 23,8 mnkr. UPPFÖLJNING STÖRRE INVESTERINGSPROJEKT 2012 (TKR) PROJEKTNAMN Mälarskolan Äldreboende Flottiljen Orion förskola För/grundskola Barkarbystaden Vattmyraskolan Energieffektiviseringar lokaler ITprojekt centralt Mälarbanan Sopsugsystem Barkarbystaden Flottiljområdet II Kyrkbyn Växthusvägen Bällstaån Kyrkparken Förnyelse VAnätet Barkarbystaden I Markköp Veddesta Total budget Utfall t.o.m Flerårigt Årligt De rekordstora investeringsutgifterna 2012 innebar också att kommunens upplåning fortsatte att öka. Kommunens upplåning ökade med 480 mnkr under året. År 2010 var det första året sedan 2002 som kommunens upplåning ökade LÅNESKULD (MNKR) Utfall 2012 Prognos Dessutom har lån på 40 mnkr upptagits för vidareutlåning till Brandkåren Attunda för byggande av ny brandstation i Jakobsberg Soliditet Soliditeten är ett viktigt mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet, dels tillgångarnas förändring. Soliditeten försämras från 45 procent 2011 till 43 procent Försämringen beror på att tillgångarnas ökning i hög grad finansieras genom ökad upplåning. Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld påverkar även redovisad soliditet. Metoden innebär att den till och med 1997 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse och därmed inte påverkar soliditeten. Om hänsyn tas till kommunens hela pensionsskuld (inklusive löneskatt) förbättras kommunens soliditet 2012 till 1,5 från 1,4 procent 2011 då den gamla pensionsskulden minskar marginellt. Båda soliditetsmåtten visas i diagrammet nedan: SOLIDITET (%) soliditet soliditet inklusive totala pensionsåtagandet Väsentliga personalförhållanden Antalet årsarbetare ökar Antalet årsarbetare var år Det är en ökning med 179 personer jämfört med Det är yrkesgrupper inom vård och omsorg som ökat mest. Sjukfrånvaron minskar för kvinnor och ökar för män Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetad tid uppgick till 5,3 procent av arbetad tid, samma som Kvinnornas sjukfrånvaro minskar till 5,6 procent och männens sjukfrånvaro ökar till 3,3 procent. Sjukfrånvaron var återigen högst i åldersgruppen 50 år och äldre ,5 18

19 Andelen långtidssjukfrånvaro som omfattar 60 dagar och mer uppgick till knappt 38,6 procent, en sänkning med över 10 procentenheter jämfört med Det är främst kvinnornas långtidssjukfrånvaro som minskar PENSIONSSKULD (MNKR) Andelen som aldrig sjukskrev sig under året uppgick till 31 procent. Av kvinnorna var det 27 procent och av männen var det 45 procent som aldrig sjukskrev sig någon gång under året SJUKFRÅNVARO I % AV ARBETAD TID Sjukfrånvaro totalt för kvinnor för män för yngre än 29 år för år för 50 år och äldre andel sjukfrånvaro 60 dagar och mer för kvinnor för män 5,3 5,6 3,3 5,1 4,9 5,7 38,6 39,0 35,8 5,3 6,1 3,0 5,2 5,1 5,6 43,0 45,2 35, Måttlig ökning av pensionsförpliktelserna De totala pensionsförpliktelserna för kommunens anställda uppgick till mnkr vid årets slut, en ökning med 28 mnkr (207 mnkr 2011). Åtagandet redovisas under olika poster i balansräkningen dels som avsättningar, dels som ansvarsförbindelse. Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av 2012 till 259,4 mnkr (inklusive löneskatt), en ökning med 31,3 mnkr jämfört med utgången av 2011 (+46,1 mnkr 2011). PENSIONSAVSÄTTNING (MNKR) Den gamla pensionsskulden som intjänats före 1998 redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och är 1 666,4 mnkr (inkl löneskatt) vid utgången av 2012, en minskning med 7,9 mnkr (+161,3 mnkr 2011). Ökningen 2011 berodde på att diskonteringsräntan sänktes med 0,75 procentenheter. 19

20 Den samlade kommunala verksamhetens olika enheter Kommunens samlade verksamhet Ekonomiskt resultat och kostnadsutveckling Årets resultat uppgår till 126,2 mnkr. Det är 145,7 mnkr bättre än föregående år. Järfälla kommuns resultat före elimineringar uppgår till 98,5 mnkr och justerat mot balanskravet är resultatet 16,1 mnkr. JHAB:s resultat uppgår till 30,9 mnkr och Attundas till 0,9 mnkr (22,8 procent av 2,8 mnkr). I diagrammet nedan framgår resultatutvecklingen mellan Kommunkoncern Kommunala uppdragsföretag 150 ÅRETS RESULTAT KOMMUNKONCERN (MNKR) 126 Kommunens förvaltningar Kommunens koncernföretag Samägda företag utan betydande inflytande Kommunala entreprenader Friskolor Kommunens koncernföretag omfattar de större företag och kommunalförbund där kommunen har ett betydande inflytande. Dessa är Järfällahus AB och Kommunalförbundet Brandkåren Attunda. Förutom dessa aktieinnehav äger kommunen 100 procent av aktierna i Bolinders Drabantstaden AB och Phalaenopsis AB. Kommunens samägda företag utan betydande inflytande omfattar de företag där kommunens ägarandel varierar mellan 0,1 15 procent. Dessa är Söderhalls Renhållnings AB (SÖRAB), AB Vårljus (HVBhem), Stockholmregionens Försäkring AB, Kommentus AB och Kommunalförbundet Norrvatten. Vidare förvaltar kommunen en stiftelse och två donationsfonder: Stiftelsen Kerstin Alms Minnesfond, Sven Emil Hagstedts Minne, Stipendiefonden Järfälla Skolor. Kommunkoncernen Syftet med sammanställd redovisning är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller bolagsform. I den sammanställda redovisningen ingår kommunen, Järfällahus AB (JHAB) och Kommunalförbundet Brandkåren Attunda (Attunda). Kommunen äger 100 procent av aktierna i JHAB. Kommunalförbundet Brandkåren Attunda bildades i maj 1997 av de fyra kommunerna, Sollentuna, UpplandsBro, Upplands Väsby och Järfälla. Förbundet utökades med Knivsta kommun och Sigtuna kommun från Järfällas ägarandel är 22,8 procent. Koncernens omsättning var mnkr varav kommunen svarar för 88 procent, JHAB för 11 procent och Attunda för 1 procent. Verksamheternas intäkter har under 2012 ökat med 183 mnkr. Kostnadsutvecklingen har varit 4,4 procent under Verksamheternas nettokostnader är i princip oförändrad medan kommunens skatteintäkter (inklusive statsbidrag och utjämning) ökat med 4,6 procent. De finansiella nettokostnaderna har minskat med 4,4 mnkr eller 5 procent. JHAB har minskat sin långfristiga upplåning med 113 mnkr och kommunen har ökat sin upplåning med 480 mnkr. JHAB:s låneskuld har minskat beroende på årliga positiva kassaflöden. Attundas låneskuld uppgår till 40 mnkr. Lånet är upptaget hos Järfälla kommun och avser brandstationen i Jakobsberg. Försämrad soliditet Soliditeten är ett viktigt mått på den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas förändring. För 2012 uppgår koncernens soliditet till 36 procent mot 37 för Motsvarande siffror för kommunen är 43 procent för 2012 och 45 procent för I diagrammet på nästa sida redovisas soliditet för koncern och kommun de senaste fem åren. 20