Järfälla kommun. Årsredovisning 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Järfälla kommun. Årsredovisning 2008"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING

2 Järfälla kommun Årsredovisning Året som gick...2 Kommunens organisation...4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...5 Fem år i sammandrag...6 Vart gick skattepengarna?... 7 Förvaltningsberättelse...8 Ekonomiskt resultat...9 Omvärldsanalys...9 Kommunens styrsystem Måluppföljning Viktiga händelser Ekonomisk analys Väsentliga personalförhållanden Koncernen Sammanfattning och framtid Kommunen Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Sammanställd redovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning... 3 Noter Redovisningsprinciper Begreppsförklaringar Nämnders och bolags verksamhetsberättelser i sammandrag Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden... 4 Förskola och grundskola Utbildningsnämnden Utbildning och flyktingmottagande Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritid Socialnämnden Vård och omsorg Stöd och behandling Familjerättsnämnden Tekniska nämnden Mark och fordon Miljö och bygglovsnämnden Järfällabygdens Hus AB Personalredovisning Miljöredovisning Kvalitetsredovisning Revisionsberättelse Järfälla kommun Årsredovisning Tryck: Jakobsbergs tryckeri April Text och form: Järfälla kommuns ekonomiavdelning & informationsenhet Omslagsbild: Karneval på Tallbohovskolan, foto: Mikael Nasberg

3 Året som gick Järfälla visar vägen är den devis som ska stödja oss i vårt arbete att nå kommunens Vision för år 215. Visionen har fyra teman; det Öppna, Innovativa, Mälarnära och Samarbetande Järfälla. Nedan redovisas några exempel på händelser under som ligger i linje med kommunens devis. Med andra ord; Så här visar vi vägen i Järfälla kommun! Anders Major, kommundirektör Ett 4tal etjänster nu på webbplatsen Projektet med att utveckla etjänster i kommunen syftar till att underlätta medborgarens kontakt med kommunen, ge ökad service samt att effektivisera kommunens interna arbetsprocesser. Under har etjänster lanserats inom följande områden; barnomsorg, skolval, äldre och handikappomsorg, kulturskola, serveringstillstånd, bygglov och felanmälan. Medborgaren behöver inte veta hur kommunen är organiserad utan finner alla etjänster på en samlad plats (Mina sidor) på kommunens webbplats. Projektet med att utveckla etjänster fortsätter under 29. Foto: Anna Gradén Lek för alla i Kallhällsparken. Järfälla kommun tilldelades Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästares Kommunpris för projektet Lek för alla. Lekplatsen har blivit en symbol för god design i samarbete med barnen. Det är den nya lekplatsen i Kallhällsparken som fått stor uppmärksamhet. Lekplatsen är till för alla men särskilt för barn med speciella behov. Lekplatsen formades genom ett bra samarbete och med stor förankring i kommunen, ett medverkande av dem som är kunniga och de som har behov, det samarbetande Järfälla. Det visade sig att Kallhällsparken uppfyllde många kriterier för att kunna ha en lekplats anpassad för barn med speciella behov. Tillgängligheten med kollektivtrafik och bil samt möjlighet till toalett. Parken visade sig redan vara en målpunkt för kommunens specialklasser, säger stadsträdgårdsmästare Kerstin Sköld. Barn med speciella behov behöver utvalda platser för att träna sina sinnen. Med hjälp av speciallärarnas dagliga erfarenhet har en lekplats utformats som består av fyra rum i olika färger inom en cirkel. Var aktivitet har fått sin färg. Gul för sandlek, grön för balansträning, blå för klätterlek och röd för gunglek. När mörkret faller tänds strålkastare i olika färger. Olovslundskolan får Spirapriset för andra året i rad För andra året i rad får Olovslundskolan pris för sitt omfattande arbete mot mobbning via bland annat Internet och sms. Skolan får 15 kronor till att vidareutveckla sin verksamhet. Vi träffar föräldrar och vill ha dialog. Detsamma gör vi med eleverna. Vi arbetar även med återkommande enkäter, berättar kurator Anna Bergman på Olovslundskolan. SPIRA är ett samarbete mellan Skandia, Friskolornas riksförbund, Sveriges skolledarförbund och Skolporten AB. Priset syftar till att belöna, lyfta fram och sprida utvecklingsarbete som gör att barn och ungdomar kan känna sig trygga i alla ITsammanhang.

4 Uppmärksammat Actionarbete Järfälla kommun använder sig av det ITbaserade stödet Action, som är avsett att hjälpa äldre och deras anhöriga i vardagen. Med hjälp av Action kan man få information via datorn eller ringa till Actioncentralen för stöd och tips. Den som vill utvidga sitt sociala nätverk kan prata med nya bekantskaper via bildtelefon. Genom Action blir användarna också utbildade för att använda och internet, vilket trots många fördomar inte alls är ointressant för kommunens äldre, berättar Elisabeth Helgöstam på Järfälla hemstöd. Järfällas arbete med Action har uppmärksammats av såväl svensk och utländsk media som myndigheter i andra länder och regeringen. Vi har haft besök av äldre och folkhälsominister Maria Larsson, och det har varit många japanska studiebesök. Lokaltidningen och en holländsk tidning har också skrivit om Action i Järfälla, säger Elisabeth stolt. Handel Järfälla kommun hamnar på fjärde plats när landets kommuner rangordnas utifrån handelns omsättning per invånare i kommunen. Barkarby handelsplats drar många besökare till kommunen. Samgymnasiet gjorde Årets skolarbete För andra året i rad tog en grupp elever från Samgymnasiet hem första priset i den riksomfattande uppsatstävlingen Årets Skolarbete. I konkurrens med över 8 bidrag av sistaårselever från gymnasieskolor i hela Sverige vann de första pris i kategorin Global. För prestationen stod Frida Kamyab, Shabnam Sharifpour, Hana MohammedAmin, Sofia Söderberg och Rebecka Wigsén från Samgymnasiet globala inriktning. Den vinnande uppsatsen handlar om människor med funktionsnedsättning i Uganda och kan läsas till sin helhet på www. samgymnasiet.se. Juryn motiverade sitt beslut enligt följande: Författarna visar på ett konkret sätt hur unga människor kan engagera sig i sin omvärld. Att genomföra informationsinsamlingen i ett utvecklingsland visar dessutom på stor nyfikenhet och kunskapstörst. Genom sitt projektarbete, som handlar om funktionsnedsatta människor i Uganda sett ur ett globalt perspektiv, tar de upp ett viktigt ämne som det alltför sällan talas om. Genom intervjuer och beskrivningar av studiebesök levandegör de dessa människors vardag på ett för läsaren intressant och tankeväckande sätt. Lundskolan fick Skolornas fredspris För sitt arbete med projektet LIPFocus fick Lundskolan i våras ta emot Skolornas fredspris. Syftet med projektet är att skapa ett trivsamt klimat i skolan genom positiv förstärkning av goda beteenden. Bakom priset står Emerichfonden, vars grundare Emerich Roth också blev årets Nelson Mandela pristagare. Renovering av Görvälns slott Efter omfattande renovering av Görvälns slott, flyglar och Gula villan har restaurang och konferensverksamhet inklusive möjlighet till övernattningsboende startats under hösten. Åtgärden är en del av kommunens satsning på visionens Mälarnära Järfälla. Foto: Mikael Nasberg

5 Kommunens organisation Revisorer Valnämnd Kommunfullmäktige Överförmyndare Kommunstyrelse Barn och ungdomsnämnd Kultur och fritidsnämnd Socialnämnd Utbildningsnämnd Familjerättsnämnd Teknisk nämnd Miljö och bygglovsnämnd Bolag: Järfällabygdens Hus AB Bolinders Drabantstad AB Kvarnhallen AB Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokratiska arbetarepartiet * Moderata samlingspartiet 2 * 13 Folkpartiet Liberalerna 7 * 1 Kristdemokraterna 4 * 5 Vänsterpartiet 3 4 * Miljöpartiet de gröna 3 2 * Centerpartiet 2 * 1 Sverigedemokraterna 1 Totalt antal mandat * Partier som bildat majoritet

6 Befolkningen fortsätter att öka även Under ökade befolkningen med hela 1 85 personer, det var den största befolkningsökningen sedan Den stora ökningen fortsatte även. Under året blev ökningen 928 personer. En stor del av ökningen beror på inflyttning. Det var 624 personer fler som flyttade till kommunen än som flyttade från. Att Järfälla är en kommun med ett attraktivt läge med närhet till såväl storstaden som till fina strövområden får vi därmed ytterligare bevis för. I hela kommunen har över 7 nya bostäder tillkommit på två år. Men vi vill ha fler attraktiva bostäder i kommunen. Planer för olika typer av bostäder finns nu för Flottiljområdet, Ormbacka, Jakobsberg och Kallhälls centrum. De största infrastruktursatsningarna gjordes inom Flottiljområdet och Barkarby trafikplats. Syftet är förstås att öka handelplatsens attraktionskraft och att fortsätta att bygga bostäder inom området. Vårt mål är att järfällaborna ska ha en kommunal service med bästa möjliga kvalitet till lägsta möjliga kostnad i ett tryggt och snyggt Järfälla. Detta ska åstadkommas inom ramen för en skattesats som inte överstiger genomsnittet för länets kommuner. Ett första steg togs, med en skattesänkning på 15 öre. Steg två togs då skatten sänktes med 18 öre. Det tredje steget tas 29 då skatten sänks med ytterligare 17 öre. Därmed har vi sedan valet 26 sänkt skattesatsen med 5 öre. Arbetet med ett tryggt och snyggt Järfälla har fortsatt under året. En total klottersanering är på gång i kommunen. Målet är att allt klotter på kommunala fastigheter och mark ska bort. Städning av centrumområden, buskröjning och förbättrad belysning är annat som sker för att öka trivseln och tryggheten i Järfälla. När vi nu går in i en lågkonjunktur känns det särskilt bra att konstatera att kommunens ekonomi i grunden är god med en låg skuldsättning och bra styrsystem. Att ha en ekonomi i balans är en självklarhet och med årets ekonomiska resultat klarar kommunen nu det statliga balanskravet för tionde året i rad. Det är särskilt roligt att konstatera att verksamheterna även i år visar ett samlat överskott. Till slut ett stort tack till alla som under året medverkat till att ge järfällaborna en bra service och effektivt förvalta invånarnas skattepengar. Eva Lennström Ordförande i kommunstyrelsen De kommunala verksamheterna kännetecknas av höga ambitioner. Vi samarbetar på olika sätt med andra kommuner för att förbättra kvaliteten i verksamheten ytterligare. Ett exempel på detta är det nätverk som vi sedan har deltagit i, i Sveriges Kommuner och Landstings regi, för att ta fram olika kvalitetsmått. Nätverket har under utökats till att omfatta 63 kommuner. Kommunens investeringar har varit mycket stora även under. Totalt har 253 miljoner satsats på verksamhetslokaler och infrastruktur. På nybyggnation och upprustning av verksamhetslokaler har under året satsats 144 miljoner. Nya barnomsorgspaviljonger, ny förskola i Ormbacka och ombyggnad av Olovslunds förskola och Jakobsbergskolan är några exempel. Ett nytt korttidsboende är under uppbyggnad vid Jakobsbergs sjukhus och Görvälns slott har upprustats och fått övernattningsmöjligheter.

7 Fem år i sammandrag (kommunen) Ekonomiska nyckeltal Årets resultat (mnkr) årets resultat årets resultat enligt balanskravet Budgetavvikelse (mnkr) nämnder och styrelser driftbudget, totalt investeringsbudget, totalt Verksamhetens bruttokostnader (mnkr) (externa kostnader och avskrivningar) Verksamhetens nettokostnader (mnkr) (exklusive realisationsvinster/förluster) Nettokostnadsutveckling (%) Skatteintäkter (mnkr) (inklusive generella statsbidrag och utjämning) Verksamhetens nettokostnader (%) (i procent av skatteintäkter) Bruttoinvesteringar (mnkr) Nettoinvesteringar (mnkr) Soliditet (%) Soliditet inklusive totala pensionsåtagandet (%) Tillgångar (mnkr) per invånare (kr) Avsättningar och skulder (mnkr) per invånare (kr) Eget kapital (mnkr) per invånare (kr) Lånefinansieringsgrad (%) (långfristig upplånings andel av anläggningstillgångarna) Långfristiga lån (mnkr) Borgensåtagande (mnkr) per invånare (kr) Antal anställda Personalkostnader (mnkr) Kommunal utdebitering (kr) 18,8 18,98 19,13 19,13 19,13 Folkmängd Antal färdigställda bostäder

8 Vart gick skattepengarna? 1 kronor i skatt till Järfälla kommun användes under så här: Grundskola 23,2 kr (23,7 kr) Barnomsorg 17,4 kr (17,5 kr) Äldreomsorg 12,9 kr (12,6 kr) Handikappomsorg 1,7 kr (1,4 kr) Gymnasieskola 1,4 kr (9,9 kr) Individ och familjeomsorg 7,5 kr (7,3 kr) Avskrivningar 4,3 kr (4,7 kr) Teknik och miljö 3,7 kr (3,8 kr) Kommungemensam verksamhet 3,5 kr (3,7 kr) Fritid 2,2 kr (2,1 kr) Kultur 1,6 kr (1,6 kr) Räddningstjänst 1,3 kr (1,3 kr) Vuxenutbildning 1,1 kr (1,2 kr) Arbetsmarknadsåtgärder,2 kr (,2 kr) års siffror inom parentes

9 Förvaltningsberättelse Foto: Mikael Nasberg

10 Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat Bra resultat även Årets resultat uppgår till 24,7 miljoner kronor (mnkr). Motsvarande resultat för år var 5,1 mnkr. Kommunallagens balanskrav ställer krav på alla kommuner att skapa tillräckliga marginaler för att undvika att underskott mot balanskravet uppstår i framtiden. Exempel på situationer då underskott kan uppstå är fluktuationer i skatteintäkterna (avräkningarna) och oförutsedda större kostnadsökningar för pensioner eller verksamheter. Årets resultat (mnkr) 5 25 För att i framtiden på ett bättre sätt kunna hantera en situation med underskott mot balanskravet är det viktigt att medvetet och tydligt skapa ett långsiktigt sparande för att hantera situationer då nivån på de finansiella målen är otillräcklig. Detta sparande kan betecknas som en konjunktur och strukturbuffert som ger kommunen väsentligt förbättrade möjligheter att långsiktigt leva upp till god ekonomisk hushållning och därmed också kunna klara det mer kortsiktiga balanskravet. En medvetet uppbyggd buffert kan således användas till att möta framtida intäktsminskningar, kostnadsökningar eller omstruktureringar som kortsiktigt ger ekonomiska förluster men i ett längre perspektiv skapar förutsättningar för minskade framtida kostnader. Från år 2 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter skall överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnås ska varken realisationsvinster från försäljning av mark och fordon eller reglering av värdet på kommunens kapitalförvaltning medräknas. Det justerade resultatet att jämföra med balanskravet blir då enligt nedan: Årets resultat enligt resultaträkning 24,7 mnkr avgår realisationsvinster 16,2 mnkr + tillkommer värdereglering 23,2 mnkr Justerat resultat enligt balanskravet 31,7 mnkr Även kommunens ekonomiska mål, ett resultat på 1 mnkr, ska jämföras med det justerade resultatet ovan. Järfälla kommun har alltid klarat balanskravet och årets resultat innebär således att både balanskrav och ekonomiskt mål klaras även i år. Diagrammet nedan visar hur balanskravet klarats sedan 24. Justerat resultat enligt balanskravet (mnkr) I 26 års bokslut började en buffert att byggas upp genom att en del av årets överskott avsattes. Bufferten kan i framtiden användas för att hantera en situation med underskott mot balanskravet. I 26 års bokslut avsattes 82 mnkr, det vill säga justerat resultat jämfört med det ekonomiska målet på 1 mnkr. I års bokslut avsätts på samma sätt årets överskott, jämfört med det ekonomiska målet, för och, 21,7 mnkr respektive 21,4 mnkr. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Järfälla kommun. Några faktorer som påverkar kommunen är konjunkturutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut samt pris och löneutveckling. Samhällsekonomisk situation och utveckling Efter flera år med hög tillväxt dämpades tillväxttakten under. Efter en svag utveckling under inledningen av gick den svenska ekonomin bokstavligen in i väggen under andra halvåret. BNP föll under tredje kvartalet och under fjärde kvartalet. Framför allt har exporten stannat av, men även den inhemska ekonomin har dämpats. För hela blev tillväxten endast,2 procent Även inflationsnedgången var dramatisk under årets sista månader. I december stannade KPIuppgången på,9 procent i årstakt efter att så sent som i oktober legat på 4 procent. Som årsgenomsnitt blev KPIinflationen 3,4 procent. För 29 bedöms inflationen bli negativ för att sedan bli svagt positiv under 21. Som ett resultat av de senaste årens goda tillväxt var läget på arbetsmarknaden i huvudsak bra under. Nu börjar dock

11 den försvagade BNPtillväxten göra avtryck på arbetsmarknaden och kommande år bedöms sysselsättningen minska. Det innebär att arbetslösheten bedöms öka, från knappt 6 procent i början av till cirka 9 procent i slutet av 21, den högsta nivån sedan Det ovan beskrivna har medfört kraftiga nedrevideringar av löneökningsprognoserna och därmed skatteunderlagstillväxten för de kommande åren. Även kostnadsutvecklingen i kommunsektorn dämpas. Vidare förutses ökade kostnader för försörjningsstöd. Med den ovan beskrivna utvecklingen ter sig kommunernas situation 29 mycket sämre än på många år. För Järfällas del innebär även den demografiska utvecklingen (med fler förskolebarn, gymnasieelever och äldre) att ökade krav ställs på kommunal service. Statliga beslut påverkar kommunens ekonomi Olika statliga beslut påverkar kommunernas förutsättningar att bedriva sin verksamhet. De riktade statsbidrag som funnits inom förskola, grundskola och vuxenutbildning har successivt ändrats till att vara generella och ingå som en del av utjämningssystemet. Från slopades den statliga fastighetsskatten och en fastighetsavgift till kommunerna infördes i stället. För Järfällas del innebär avgiften ett tillskott på 83,1 mnkr. För att förändringen ska vara kostnadsneutral för staten har regleringsbidraget reducerats med samma summa. Det kommunala utjämningssystemet genomgick stora förändringar 25. I korthet kan förändringarna beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersatts av ett statligt utjämningsbidrag vilket garanterar 115 procent av medelskattekraften. De kommuner som har en skattekraft som överstiger 115 procent betalar en avgift till systemet. Då skattekraften i Järfälla under ett antal år ökat långsammare än genomsnittet har Järfällas avgift minskat successivt. Kommunen betalade 7, mnkr i avgift och är kommunen för första gången bidragsmottagare med ett bidrag på 21,3 mnkr i inkomstutjämning. Fortsatt stor befolkningsutveckling Befolkningen i Järfälla kommun ökade med 928 personer eller 1,5 procent till invånare. ökade befolkningen med 1 85 personer vilket var den största ökningen sedan Antal invånare Antal färdigställda bostäder Ökningen består dels av ett födelseöverskott på 39 personer, dels av ett positivt flyttningsnetto på 624 personer. Födelseöverskottet avser 759 födda och 45 döda. Flyttningsnettot består av ett positivt flyttningsnetto med utlandet på 337 personer och med länet på 379 samtidigt som flyttningsnettot mot övriga Sverige är negativt (92 personer). En ökande befolkning ger positiva effekter för kommunen i form av ökade skatteintäkter. En undersökning genomförd av dåvarande Kommunförbundet visar att de kommuner som har en balanserad befolkningsutveckling på maximalt 1,5 procent per år har bäst ekonomi. Bostadsbyggande För att befolkningen ska kunna öka måste nya bostäder byggas. Under färdigställdes 335 bostäder. De senaste fem åren har det i genomsnitt byggts cirka 25 bostäder per år. Även Järfällas avgift till kostnadsutjämningen i utjämningssystemet har minskat genom åren. Avgiften blev 8 mnkr. erhåller Järfälla ett bidrag på 6,5 mnkr i kostnadsutjämning. Förändringen beror främst på att Järfällas befolkning, med en ökande andel äldre, har blivit mer lik riksgenomsnittet. 335 Det inomkommunala utjämningssystem för LSSkostnader (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) innebar för Järfällas del en avgift på 18,1 mnkr, en minskning med 1,5 mnkr jämfört med. Systemet som i viss mån är påverkbart av kommunerna och därmed kostnadsdrivande skapar dock farhågor för framtida höjda avgifter

12 Arbetsmarknad Den öppna arbetslösheten var i december högre än december i Järfälla kommun, i Stockholms län och i riket. Andelen öppet arbetslösa i Järfälla var i genomsnitt under året 2,1 procent (2,4 % ). Andelen arbetslösa ungdomar var i genomsnitt under 1,9 procent (3, % ). Arbetslösa i december / (1664 år) % Järfälla Stockholms län Källa: AMS Riket Järfälla Stockholms Riket län Känslighetsanalys/riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt genom kommunala beslut andra genom omvärldsbeslut. Känslighetsanalysen ska beskriva hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Känslighetsanalys Förändring mnkr Vision 215 Järfälla visar vägen En av avsikterna med att ta fram en vision var att utveckla ett mer långsiktigt och omvärldsorienterat arbetssätt. Visionen ska fungera som riktningsgivare och vara utgångspunkt för processer och styrinstrument som är av operativ och återkommande karaktär. Visionens hörnstenar eller teman är: Det öppna Järfälla Det innovativa Järfälla Det samarbetande Järfälla Det mälarnära Järfälla Visionen har två funktioner. Den första är att vara en utgångspunkt för de kommungemensamma inriktningsmålen, i samband med processen för att ta fram Mål och Budget. Utifrån dessa mål utarbetar sedan nämnderna fram förslag till mer konkreta mål och åtaganden. Den andra funktion som visionen har är att vara en inspirationsgivare eller riktningsgivare i samband med enheters/avdelningars verksamhetsplanering (detta under mottot: Det här är vårt bidrag till Visionen ). Pris och löneökning Varav löner och sociala avgifter egen personal Ändrad nyttjandegrad förskola Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) Prognosen för uppräkningsfaktorer av skatteunderlag slår fel Förändrad utdebitering Förändring Stockholms fondbörs Ränteförändring Kommunens styrsystem Järfälla kommuns styrmodell Styrningskedjan Kvalitetsstyrning effektmål åtagande synpunkts och klagomålshantering plan för uppföljning och utvärdering Inriktningsmål Effektmål Budget 1% 1% 1% 1% 1 pers. 1% 1 öre 1% 1% Nämndövergripande planer och program Planerad produktion , ,5 1 Målstyrning Målstyrningen har som överordnat syfte att ange vad som ska åstadkommas. Därmed betonas syftet med organisationen (varför den finns till). Med hjälp av målstyrning koncentrerar de förtroendevalda sig på vad som ska åstadkommas eller uppnås med givna resurser. I och med det sätts kontrollen in på resultat, effekter eller just måluppfyllelse. Målstyrningsmodellen består av två kategorier av mål: inriktningsmål och effektmål. För att styrningen ska fungera optimalt finns ett antal kriterier utifrån vilka målen ska formuleras. Inriktningsmålen ska vara allmänt och enkelt formulerade, ange inriktningen på verksamheten, uttrycka en gemensam grundsyn, gälla för en längre tidsperiod och innebära en utmaning. Effektmålen ska vara orienterade mot avnämare, kommuninvånare och kund. De ska uttrycka nyttan för de som verksamheten är till för och beskriva ett önskvärt tillstånd. Ett effektmål ska vara härlett från ett inriktningsmål. Effektmålen ska vara mätbara, både avseende kvantitet och kvalitet. Ekonomistyrning Styrningen av ekonomin består av olika delar; budgetprocessen för framtagande och fastställande av budget, ekonomistyrregler för det aktuella budgetåret, uppföljning genom tertialbokslut, delårsrapport och verksamhetsberättelse/årsredovisning samt hantering av årets resultat. Kvalitetsstyrningssystem Kvalitetsstyrningssystemet innehåller fyra delar; effektmål, åtaganden, rutiner för hantering av synpunkter och klagomål samt plan för uppföljning och utvärdering. Effektmålen ska uttrycka 11

13 mätbara mål för verksamheten. I åtagandena beskrivs de tjänster som respektive nämnd är ansvarig för. Varje nämnd utformar en rutin för hur synpunkter och klagomål ska tas emot och hanteras. Nämnden beslutar också om en plan för uppföljning och utvärdering av målen. Nämndövergripande planer och program I samband med fullmäktiges antagande av Mål och budget fastställs även ett antal andra mål och styrdokument. Dokumenten uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden. Dessa dokument är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan 21 (med tillhörande sektorsplaner) Riktlinjer för kvalitetsstyrning i Järfälla kommun Ökad valfrihet för kommuninvånarna (kundval) Plan för Järfälla kommuns miljöarbete Handikappolitiskt program Integrationspolitiskt program Personalpolitisk handlingsplan Beställare och utförare det dubbla uppdraget Ansvar för samhällsuppdrag och myndighetsuppgifter Det nationella uppdraget Det lokala uppdraget/fullmäktiges uppdrag Ägaruppdraget Utföra samhällsuppdraget Ansvara för den egna regiverksamheten Kommunens, eller nämndens, dubbla uppdrag innebär för det första att i egenskap av offentligt samhällsorgan ansvara för det nationella samhällsuppdraget. Med det avses verksamheter och uppgifter som statsmakten gett kommunen i uppdrag att ansvara för. Förutom det nationella uppdraget tillkommer det lokala eller kommunala samhällsuppdraget. Med det menas fullmäktiges uppdrag till nämnderna vad gäller kommunens egna ambitioner, kostnader, kvalitet, kvantitet, inriktning med mera för de olika verksamhetsområdena. Det dubbla uppdraget innebär för det andra (om kommunen inte anlitar extern entreprenör) att vara utförare av samhällsuppdraget. I det uppdraget ingår även att leda och samordna den utförande organisationen med dess olika enheter och funktioner, utifrån ett ägarperspektiv. Det är viktigt att hålla isär dessa två uppdrag, ofta kallade beställare och utförare, särskilt när det gäller verksamheter som är kundvalsstyrda och verksamheter som är föremål för upphandlingsförfarande. tralitet (i kundvalssystem och upphandlingsförfarande), att bedriva utvecklingsarbete (omvärldsbevakning, utredning och analyser) samt att ansvara för uppföljning och utvärdering. I uppdraget ingår också myndighetsfrågor (till exempel se till att lagar och föreskrifter efterlevs, framställa riktlinjer för att bedriva verksamheter samt framtagande av taxor). Ägaruppdraget Ägaruppdraget innebär att verkställa det faktiska uppdraget. Det omfattar verksamhetsansvar (att uppnå angivna mål), resursanvändning (inom givna ramar för pengsystem, överenskomna avtal och regler), svara för arbetsgivaruppgifter (bland annat verkställighet av personalpolitiken) samt i övrigt svara för den interna organisationen. Principorganisation gemensam grundstruktur Nämnderna ansvarar formellt inför fullmäktige för både samhällsuppdraget och ägaruppdraget. Nämnden biträds i dessa båda uppdrag av en förvaltningschef. Till sitt förfogande har förvaltningschefen ett nämndkansli för handhavandet av samhällsuppdraget och enhetschefer för att handha driftuppgifterna eller utförarfunktionen. I förekommande fall bistår driftchef förvaltningschef med därtill hörande ansvar och uppgifter. Måluppföljning God ekonomisk hushållning Järfälla kommun har sedan ett antal år haft god ekonomisk hushållning som inriktningsmål. Detta har som årligt finansiellt effektmål uttryckts som att årets resultat ska vara 1 mnkr. Som framgår nås detta mål i årets bokslut med god marginal. För verksamheten finns inriktningsmål och effektmål både kommungemensamt och nämndspecifikt. Uppföljningen av de kommungemensamma målen redovisas nedan medan övriga redovisas i respektive nämndavsnitt. Då merparten av målen har uppnåtts kan det övergripande målet om god ekonomisk hushållning också anses ha uppnåtts. Måluppfyllelse för de kommungemensamma effektmålen Uppföljning av målen sker bland annat genom en medborgarenkät som genomförs vartannat år, nu senast i oktober av SCBs Medborgarundersökningar. Samhällsuppdraget Samhällsuppdraget består främst av planeringsfrågor (till exempel bedömning av behovs och resursutveckling och utarbetandet av mål) och finansieringsfrågor (prislistor, bokslut med mera). Uppdraget innebär också att värna om konkurrensneu 12

14 Kommungemensamma mål Inriktningsmål/Effektmål Portalmål Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun som kännetecknas av ekonomisk tillväxt för god välfärd och hållbar utveckling. Skattekraftsutvecklingen i Järfälla ska vara högre än länsgenomsnittet. Kommunen ska ha ett positivt flyttningsnetto,vilket innebär att antalet som flyttar till Järfälla ska överstiga antalet som flyttar från kommunen. Kommunens finansiella mål är att redovisa ett resultat på minst 1 miljoner kronor per år, samt 29. Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Skattekraftsutvecklingen mellan taxeringsåren och var i Järfälla 2,8 % medan genomsnittet i Stockholms län var 4,8 %. Målet är uppfyllt. Det positiva flyttningsnettot var 624 personer. Målet är uppfyllt. Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster är 31,7 miljoner kronor. Öppna Järfälla Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Andelen invånare som anser att det är tryggt och säkert att vistas utomhus i kommunen oavsett tid på dygnet ska öka. Minst 8 % av invånarna ska anse att Järfälla är en ren och välvårdad kommun som aktivt bekämpar klotter och nedskräpning. Målet är uppfyllt. Andelen som i SCB:s medborgarundersökning ger godkänt (51) betyg för att de kan vistas tryggt utomhus på kvällar och nätter ökar med elva procentenheter, från 5 % till 61 %. Målet är delvis uppfyllt. Andelen som i SCB:s medborgarundersökning ger godkänt (51) betyg för renhållning av gator och vägar respektive parker och allmänna platser är 85 % respektive 8 %. Andelen som ger godkänt för det klotterbekämpande arbetet är 74 %. Mälarnära Järfälla Kommunen ska erbjuda nydanade boendekoncept samt bättre rekreationsmöjligheter i mälarnära läge. Möjligheterna till mälarnära boende och rekreation ska öka genom att planläggning av det mälarnära området Uddnäs påbörjas under år. Målet är delvis uppfyllt. Ett programuppdrag med inriktning mot småhus har givits till kommunledningskontoret. Innovativa Järfälla Järfälla kommun ska medverka till ett gott klimat för entreprenörskap och innovationer samt vara en attraktiv kommun för företagande. Nyföretagandet ska årligen öka och befintliga företag ska uppfatta kommunen som företagsvänlig och effektiv. Målet är uppfyllt. Antalet nyregistrerade företag under var 359, vilket utgör en ökning med sju företag. Vid den servicemätning som Stockholm Business Alliance genomför fick Järfälla ett Nöjd kundindex på 71 (Skala 1). Genomsnittet för deltagande kommuner i Stockholms län var 63. Samarbetande Järfälla Järfälla kommun ska ha ett öppet och samarbetande arbetssätt samt verka för att alla kommunens invånare känner ansvar och delaktighet. Andelen invånare som anser att det är lätt att komma i kontakt med kommunens politiker ska öka. Andelen invånare som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare ska öka. Målet är uppfyllt. Andelen som i SCB:s medborgarundersökning ger godkänt (51) för möjligheten att komma till tals med politikerna ökar från 64 % till 68 %. (Alternativt andelen som ger väl godkänt har ökat från 16 % till 17 %) Målet är inte uppfyllt. Andelen som i SCB:s medborgarundersökning ger väl godkänt (51) har minskat från 85 % till 83 %. 13

15 Viktiga händelser Under året har beslut fattats att utöka Kommunalförbundet Brandkåren Attunda med Sigtuna och Knivsta kommuner. Kommunalförbundet har därmed sex medlemmar från och med 29. Stockholmsregionens Försäkring AB (SRF) bildades under våren av 2 av länets kommuner med syfte att reducera kommunernas försäkringskostnader. Under hösten genomfördes upphandling av kommunernas olika försäkringar med väsentligt sänkta premier som resultat. Efter omfattande renovering av Görvälns slott, flyglar och Gula villan har restaurang och konferensverksamhet inklusive möjlighet till övernattningsboende startats under hösten. Åtgärden är en del av kommunens satsning på visionens Mälarnära Järfälla. Projektet med att utveckla etjänster i kommunen syftar till att att underlätta medborgarens kontakt med kommunen, ge ökad service samt att effektivisera kommunens interna arbetsprocesser. Under har etjänster lanserats inom följande områden; barnomsorg, skolval, äldre och handikappomsorg, kulturskola, serveringstillstånd, bygglov och felanmälan. Medborgaren behöver inte veta hur kommunen är organiserad utan finner alla e tjänster på en samlad plats (Mina sidor) på kommunens webbplats. Projektet fortsätter under 29. Arbetet med att göra Järfälla tryggt och snyggt har under året bland annat resulterat i att kommunfullmäktige antog en kommungemensam policy mot klotter som uttrycker kommunens syn på klotterproblematiken. Policyn framhåller bland annat snabb sanering och förebyggande arbete som viktiga aspekter i arbetet mot klotter. Under året har cirka 34 bostäder färdigställts. Bland annat har över 14 bostäder färdigställts inom Barkarbystadens Flottiljområde I. Nya bostäder har tillkommit i samtliga kommundelar. Utifrån befintliga och tillkommande detaljplaner finns möjlighet att uppföra 85 9 bostäder under kommande år. Beslut om detaljplaneuppdrag för Barkarbystadens tredje etapp Barkarbystaden I har tagits. Denna etapp omfattar cirka 4 6 bostäder i flerbostadshus och även en utvidgning av Barkarby handelsplats. En gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i Järfälla och UpplandsBro kommuner har inrättats från och med 1 januari. Syftet med en gemensam nämnd är att genom metodutveckling och effektivisering ge brukaren en bättre kvalitet på servicen. av trygghet har ökat från 41 till 47 procent. De positiva synpunkterna gällande slyröjning utmed gång och cykelvägar samt buskborttagning och häckklippning i centrala lägen pekar på att det kan ha gett utslag i undersökningen. Lekplatsen Lek för Alla i Kallhäll har blivit rikskänd genom att den fått kommunpris år från föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare. Kallhällsparken med lekparken har fått Järfälla kommuns byggnadsmärke. Kommungemensamt kvalitetsarbete Inom ramen för medlemskapet i Stockholm Business Alliance har en serviceenkät genomförts för att bedöma hur företagare som varit i kontakt med kommunen i olika ärenden (bland annat bygglov, miljö och hälsotillsyn och ansökan om serveringstillstånd) bedömer kommunens service. Nöjdkundindex för Järfälla blev 71, medelvärdet för övriga kommuner som deltog i mätningen var 63. Järfälla kommun tilldelades ett hedersomnämnande i Öhrlings PWCs tävling om Bästa förvaltningsberättelse i årsredovisningen för år. Även Järfällas resursfördelningssystem samt modell med 2årsbudget har uppmärksammats under året, vilket har medfört att kommun bjudits in för att presentera modellen vid olika konferenser. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har startat projektet KF:s kvalitetsredovisning, vars syfte är att utveckla verktyg för att stärka de förtroendevaldas roll i styrningen av den kommunala verksamheten. Projektet som senare bytt namn till Kommunens kvalitet i korthet genomfördes för första gången under med 42 deltagande kommuner. I projektet har fem viktiga områden pekats ut och för dessa har sammanlagt 35 mått tagits fram. De fem områdena är; tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet, effektivitet och samhällsutveckling. Projektet har utökats under till att omfatta 62 kommuner. Resultatet av projektet redovisas i kommunens årsredovisning samt av SKL i mars. Kommungemensamt miljöarbete Arbetet med att utveckla kommunens miljöledningssystem har fortsatt under året. En viktig del av miljöledningssystemet är den miljödiplomering som på kommunledningskontorets uppdrag hanteras av bygg och miljöförvaltningen. Antalet kommunala enheter som arbetar med miljödiplomering var vid årets slut 58 stycken (en ökning med 7 stycken). Av dessa hade 26 enheter fått miljödiplom vid årets slut. Totalt har 1 6 kommunanställda fått en grundläggande miljöutbildning sedan 23 (en ökning med 2 stycken, ). Under året togs också beslut om att inrätta en milöplaneringsfunktion på kommunledningskontoret. Under året har en markanvisningstävling genomförts för ett bostadsområde på Söderhöjden i Jakobsberg. Företaget Småa AB utsågs till vinnare med ett förslag som omfattar cirka 8 bostadsrätter. Årets medborgarundersökning, som utförs av SCB, visar att Järfällaborna är till 69 procent nöjda med sin miljö och att betydelsen av god miljö har ökat sedan undersökningen 26. Känslan 14

16 Ekonomisk analys Nettokostnadsandelen förbättras Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnader bör täckas av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Skatteintäkterna ska även räcka till att finansiera ett eventuellt negativt finansnetto. Nyckeltalet som används är nettodriftskostnadernas andel av skatteintäkterna. Nettodriftskostnader (mnkr) i % av skatteintäkter 1 Verksamhetens intäkter ökar med 19,4 mnkr jämfört med. Exklusive realisationsvinster ökar intäkterna med 21,9 mnkr (3,4 %). Den största intäktsökningen jämfört med avser konsumtionsavgifter som ökar med cirka 9 mnkr. Intäktsstruktur (mnkr) Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet och entrepenader Bidrag Övriga intäkter Realisationsvinster 26,3 118,7 257,6 85,5 16,2 196,1 116,4 24,8 92,9 18,7 99 Summa 684,3 664,9 Verksamhetens kostnader ökar med 147,7 mnkr (5,3 %) jämfört med. Av ökningen avser 61 mnkr (6,5 %) personalkostnader och 47 mnkr (5,9 %) köp av verksamhet. Av kostnadsökningen avser cirka 63 mnkr ökade volymer inom förskola, skola, äldre och handikappomsorg. Måttlig ökning av verksamhetens nettokostnader Enligt resultaträkningen ökar verksamhetens nettokostnader jämfört med med 124,4 mnkr (5,5 procent) medan skatteintäkter (inklusive generella statsbidrag och utjämning) ökar med 136, mnkr (6, procent) och finansnettot minskar med 37, mnkr. Exklusive realisationsvinster ökar verksamhetens nettokostnader med 121,9 mnkr (5,4 procent) medan finansnettot exklusive nedskrivning av värdet på kapitalförvaltningen minskar med 13,8 mnkr. Halva ökningen av verksamhetens nettokostnader beror på ökade volymer inom för och gymnasieskola samt äldre och handikappomsorg Verksamhetens nettokostnader (mnkr) (exklusive realisationsvinster) Kostnadsstruktur (mnkr) Bidrag och transfereringar Löner Övriga personalkostnader (sociala avgifter, pensioner m.m) Entreprenader och köp av verksamhet och konsulter Lokal, markhyror och fastighetsservice Bränsle, energi och vatten Förbrukningsmaterial Övriga kostnader Interna tjänster avseende investeringsprojekt Summa 125,6 113,2 51,7 916,3 147,2 6,1 77,3 14,4 24, ,1 113,1 952,9 497, 856, 138,9 59,8 72,3 14,2 2,8 2 89,4 15

17 Nämndernas budgetutfall positivt Styrelse och nämnders samlade resultat för visar på ett totalt överskott på 18, mnkr eller cirka,7 procent av budgetomslutningen. Motsvarande resultat uppgick till 22,8 mnkr. Av tretton förvaltningar redovisar sju underskott. Mätt i kronor har Utbildningsnämnden störst underskott. Socialnämnden redovisar störst överskott. Budgetavvikelserna fördelar sig enligt följande. Budgetavvikelser (mnkr) Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden Miljö och bygglovsnämnden Verksamheter i egen regi Teknik och försörjning (KS) Förskola och grundskola (Bun) Utbildning och flyktingmottagning (Ubn) Kultur och fritid (Kun) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Mark och fordon (Ten) Resultatregleringsanslag Totalt 5,5 1,3 1,7 1,1 12,4, 4,1 1,9 3,8,6,7 6,5,2 2,2 15,8 18, 8,9 5,3 2,3,8 31,6 1,1 1, 4,1 8,4 2,5, 4,4,3 5, 22,8 Socialnämndens överskott om 12,4 mnkr består av; äldreomsorg +1,8 mnkr, handikappomsorg +2,8 mnkr, individ och familjeomsorg 1,7 mnkr och gemensamt +,5 mnkr. Utbildningsnämndens underskott på 1,7 mnkr beror till största delen på att 88 fler elever har gått gymnasieutbildning än vad som antogs vid budgettillfället. Avskrivningar ökar Avskrivningskostnaderna uppgår till 18, mnkr, vilket är 3,9 mnkr lägre än förra året. I års avskrivningar ingick en nedskrivning av värdet på Berghems förskola på 6,5 mnkr med anledning av branden. En jämförelse mellan åren exklusive detta belopp blir att avskrivningskostnaderna ökar med 2,6 mnkr. Skatteintäkterna ökar med 4,2 procent Skatteintäkterna ökar med 94,2 mnkr (4,2 %) jämfört med. Ökningen dämpades med cirka 23 mnkr av att skattesatsen sänktes med 18 öre. När det gäller slutavräkningen för så uppgår den till 5 kr per invånare, 31, mnkr. Av dessa har 35,2 mnkr bokförts år och differensen mellan prognos och slutligt utfall, 4,2 mnkr, belastar årets resultat. Utjämningsbidrag istället för avgift Jämfört med bokslutet ökar nettot för generella statsbidrag och utjämning inklusive fastighetsavgift från 22,1 mnkr till 63,9 mnkr. var det första året sedan nuvarande utjämningssystems tillkomst 1995, som Järfälla inte var nettobetalare till systemet. är första året som Järfälla är bidragsmottagare inom både inkomstutjämning och kostnadsutjämning. Skälet till detta är främst den demografiska utvecklingen och den relativt låga skattekraftsutvecklingen. Från slopades den statliga fastighetsskatten och en fastighetsavgift till kommunerna infördes istället. För Järfällas del innebär avgiften ett tillskott på 83,1 mnkr. För att förändringen ska vara kostnadsneutral för staten har regleringsbidraget reducerats med samma summa. Kraftigt försämrat finansnetto Finansnettot försämras med 37 mnkr jämfört med till 15,8 mnkr. Av försämringen avser 23,2 mnkr nedskrivning av kapitalförvaltningen och 13,7 mnkr minskad avkastning från kapitalförvaltningen på grund av börsutvecklingen under. Finansnetto (mnkr) Den 2 januari 1997 avsattes 2 mnkr för kapitalförvaltning. Två externa kapitalförvaltare anlitades för att förvalta 1 mnkr vardera. Vid utgången av var marknadsvärdet på kapitalet 375,2 mnkr, en minskning med 22,6 mnkr jämfört med utgången av. 21 Kapitalförvaltning (mnkr) (marknadsvärde 31 december) Redovisningsrådets rekommendation om periodisering av skatteintäkterna tillämpas. Detta innebär att Sveriges Kommuner och Landstings prognos för slutavräkning för (242 kr per invånare) 15,3 mnkr, har belastat resultaträkningen. Mellanskillnaden mellan prognos och slutligt utfall kommer att belasta 29 års bokslut. 16

18 Enligt av kommunfullmäktige antagna riktlinjer får högst 4 procent placeras i aktier medan resterande skall placeras i räntebärande värdepapper. Maximalt hälften av aktiedelen får placeras i internationella aktiefonder. Kapitalets fördelning på olika tillgångsslag framgår av diagrammet nedan. Fördelning av tillgångsslag (mnkr) Rekordstora investeringar med oförändrad låneskuld Investeringsutgifterna för uppgår till 252,7 mnkr (169,8 mnkr år ). Jämfört med budget redovisas ett överskott på 164,3 mnkr. Investeringsinkomsterna blev 25,9 mnkr vilket är 14,3 mnkr lägre än budgeterat och avser främst inkomster från markförsäljning. År var investeringsinkomsterna 27,2 mnkr. Nettoinvesteringarna för blir således 226,9 mnkr (142,7 mnkr år ) Internationella aktiefonder 28,4 Svenska aktier 52,5 Likvida medel 6, Fond av hedgefond 12,8 Investeringar (mnkr) 17 Räntebärande 275, luftbehandling Fastebolskolan (5,), Köksåtgärder efter tillsyn (4,7), Bolindervallen allvädersbanor (3,6) och verksamhetsanpassning Kvarnkontoret (3,3). Resterande avvikelse består av en mängd projekt med såväl över som underskridanden. Inom Tekniska nämnden finns större avvikelser på projekten Flottiljområdet 2 (14,1 mnkr), Barkarby trafikplats (5,7), Tryggt och Snyggt (3,3), Bullerdämpande åtgärder (2,9), Parker och lekplatsupprustningar (2,6), Enköpingsvägen/Skarprättarvägen (2,5) och Bolinder strand (2,3). Även inom Tekniska nämnden finns en mängd ytterligare projekt med såväl över som underskridanden. Uppföljning större investeringsprojekt Projektnamn Jakobsbergskolan Barnomsorgspaviljonger Korttidsboende Ormbacka förskola Olovslunds förskola Berghems förskola Görvälns slott Viksjö centrum Flottiljområdet Flottiljområdet 2 Barkarby trafikplats Skälbyvägen Total Utfall budget t.o.m Utfall Prognos Projektet Barnomsorgspaviljonger är slutfört. Detsamma gäller i huvudsak för Olovslunds förskola. I prognosen för Ormbacka förskola ingår både den provisoriska byggnaden (hittills genomförd) och den permanenta, som bedöms kosta cirka 35 mnkr. Kommunens långfristiga låneskuld uppgick till 348 mnkr vid årsskiftet 22/23 och har därefter minskat. Kommunens låneskuld uppgick vid års utgång till 17 mnkr. Även vid årsskiftet / var låneskulden 17 mnkr. Låneskuld (mnkr) De största avvikelserna återfinns på fastighetssidan (76 mnkr) och på tekniska nämnden (59,3 mnkr), främst på grund av senarelagda projekt. De största överskotten på projekt inom fastighetssidan är Korttidsboende (17,4 mnkr), Brandstation (1,), Lågtröskelboende Slöjdvägen (8,5), Lädersättra förskola (6,6), ombyggnad och 17

19 Soliditet Soliditeten är ett viktigt mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas förändring. Soliditeten försämras från 65 procent till 64 procent. Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld påverkar även redovisad soliditet. Metoden innebär att den till och med 1997 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse och därmed inte påverkar soliditeten. Om hänsyn tas till kommunens hela pensionsskuld (inklusive löneskatt) har kommunens soliditet varit 3 5 procent under flera år. Tack vare goda ekonomiska resultat och en långsam ökning av den gamla pensionsskulden ökade soliditeten (inklusive hela pensionsåtagandet) till 11 procent 25 och 12 procent 26. Den gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen) ökade med 174 mnkr på grund av ändrad modell för pensionsskuldberäkning. Detta tillsammans med ovan nämnda minskning av eget kapital innebar att soliditeten inklusive hela pensionsåtagandet sjönk till,7 procent. Tack vare årets ekonomiska resultat och en långsam ökning av den gamla pensionsskulden ökar nu soliditeten (inklusive hela pensionsåtagandet) till 1,6 procent. Båda soliditetsmåtten visas i diagrammet nedan. Soliditet (%) Sjukfrånvaron minskar Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetad tid uppgick till 7,4 procent för hela året. Motsvarande siffra för var 8,5 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro uppgick till 8,4 procent och var liksom tidigare år dubbelt så hög som männens. Högst sjukfrånvaro hade åldersgruppen 5 år och äldre. Personalkategorierna inom förskola och teknik hade högst sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Sjukfrånvaro totalt för kvinnor för män för yngre än 29 år för 349 år för 5 år och äldre andel sjukfrånvaro 6 dagar och mer för kvinnor för män 7,4 8,4 4,1 4,3 6,8 8,5 66,3 67,7 55,9 8,5 9,8 4,6 3,7 8,1 9,8 69,1 7,5 59,6 Pensionsförpliktelserna ökar långsammare igen De totala pensionsförpliktelserna för kommunens anställda uppgick till 1 676,1 mnkr vid årets slut, en ökning med 26,7 mnkr jämfört med. Motsvarande ökning var 26,8 mnkr. Åtagandet redovisas under olika poster i balansräkningen dels som avsättningar, dels som ansvarsförbindelse Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av till 136,4 mnkr (inklusive löneskatt), en ökning med 17,3 mnkr jämfört med utgången av. Pensionsavsättning (mnkr) Väsentliga personalförhållanden Antalet anställda ökar var antalet anställda Det är en ökning med 164 personer jämfört med. Ökningen var inom Vård och Omsorg och förklaras framför allt av att Björkens äldreboende övergick i kommunal regi samt expansionen inom hemtjänsten och boendestödet. Yrkesgruppen personliga assistenter ökade också i volym till följd av ökade behov. 18

20 Den gamla pensionsskulden som intjänats före 1998 redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och är 1 539,7 mnkr (inklusive löneskatt) vid utgången av, en ökning med cirka 9 mnkr jämfört med. Ansvarsförbindelsen ökade med 174 mnkr. Den kraftiga ökningen berodde på att modellen för pensionsskuldberäkningen ändrades. Bland annat ändrades livslängdsantagande och diskonteringsränta på intjänad pensionsrätt Pensionsskuld (mnkr) Koncernens omsättning var inklusive skatteintäkter mnkr varav kommunen svarar för 86 procent, JHAB för 13 procent och Attunda för 1 procent. Antalet årsarbetare var varav i kommunen, 64 i JHAB och 36 i Attunda (25 procent av cirka 142), det är 13 årsarbetare fler än. Ekonomiskt resultat och kostnadsutveckling Årets resultat uppgår till 34,2 mnkr, vilket är 33,5 mnkr lägre än föregående år. Järfälla kommuns resultat före elimineringar uppgår till 24,7 mnkr och justerat mot balanskravet är resultatet 31,7 mnkr. JHAB:s resultat uppgår till 18, mnkr och Attundas till,35 mnkr (25 procent av 1,4 mnkr). I diagrammet nedan framgår resultatutvecklingen mellan 24. Årets resultat koncernen (mnkr) Koncernen Syftet med sammanställd redovisning är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller bolagsform. Begreppet är synonymt med koncernredovisning. I redovisningen ingår kommunen, Järfällabygdens Hus AB (JHAB) och kommunalförbundet Brandkåren Attunda (Attunda). Kommunen äger 1 procent av aktierna i JHAB. Kommunalförbundet Brandkåren Attunda bildades i maj 1997 och ägarandelen fördelas lika mellan fyra kommuner, Sollentuna, UpplandsBro, Upplands Väsby och Järfälla. Förutom aktieinnehav i JHAB, äger kommunen 1 procent av aktierna i Bolinders Drabantstad AB och 83 procent i Kvarnhallen AB (ishall). Vidare har kommunen aktier och andelar i Söderhalls Renhållnings AB (SÖRAB), AB Vårljus (HVBhem), Stockholmregionens Försäkring AB, STOSEB Gas AB, Kommentus AB och Kommunalförbundet Norrvatten. Järfälla kommun förvaltar även en stiftelse och två donationsfonder: Stiftelsen Kerstin Alms Minnesfond, Sven Emil Hagstedts Minne, Stipendiefonden Järfälla Skolor. Stockholmsregionens Försäkring AB (SRF) bildades under våren av 2 av länets kommuner med syfte att reducera kommunernas försäkringskostnader. Under hösten genomfördes upphandling av kommunernas olika försäkringar med väsentligt sänkta premier som resultat. Verksamheternas intäkter har under ökat med 34 mnkr. Kostnadsutvecklingen har varit 5,6 procent under. Verksamheternas nettokostnader har ökat med 6,3 procent medan kommunens skatteintäkter (inkl statsbidrag och utjämning) ökat med 5,8 procent. De finansiella nettokostnaderna har ökat med 39,3 mnkr eller 82 procent. JHAB har minskat sin långfristiga upplåning med 8 mnkr och kommunens upplåning är oförändrad. JHAB:s låneskuld har minskat beroende på årliga positiva kassaflöden. Ett bra ekonomiskt resultat för Järfällabygdens Hus AB Även redovisar bolaget ett bra ekonomiskt resultat (18, mnkr). Motsvarande resultat var 12,8 mnkr. Resultatet före dispositioner och skatter var 15,4 mnkr (29, mnkr ). Det som i huvudsak bidrar till det goda resultatet är att uthyrningsgraden är hög och låga värme och driftskostnader på grund av den milda vintern. Låneskulden har amorterats ner med 8 mnkr till mnkr. Enligt ägardirektiven skall JHAB redovisa ett resultat om minst 19

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009 ÅRSREDOVISNING 29 JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 29 Året som gick...2 Kommunens organisation...4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...5 Fem år i sammandrag...6 Förvaltningsberättelse...8 Ekonomiskt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Järfälla kommun Årsredovisning 2005

Järfälla kommun Årsredovisning 2005 Årsredovisning 2005 Järfälla kommun Årsredovisning 2005 Kommunens organisation... 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Fem år i sammandrag... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Ekonomiskt resultat...

Läs mer

Årsredovisning 2007. Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand.

Årsredovisning 2007. Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand. Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand. Görvälns slott från 1600talet har restaurang, festvåning och konferenslokaler. Gårdsmiljön är unik då alla byggnader

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014 JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Året som gick i Järfälla... 4 Kommunens organisation... 6 Kommunstyrelsens ordförande summerar året... 7 Fem år i sammandrag... 8 Förvaltningsberättelse...

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014 JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Året som gick i Järfälla... 4 Kommunens organisation... 6 Kommunstyrelsens ordförande summerar året... 7 Fem år i sammandrag... 8 Förvaltningsberättelse...

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2006-08-31 Landstinget Halland

Granskning av delårsrapport 2006-08-31 Landstinget Halland Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport 2006-08-31 Landstinget Halland Datum 2006-10-25 Anita Andersson Leif Jacobsson Leif Johansson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013 Marks kommun

Granskning av årsredovisning 2013 Marks kommun www.pwc.se Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Daniel Johansson godkänd revisor Mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Marks kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015. Osby kommun. Granskning av årsbokslut 2014-12-31. Building a better working world

Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015. Osby kommun. Granskning av årsbokslut 2014-12-31. Building a better working world Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015 Granskning av årsbokslut 2014-12-31 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 3 11 Oppdrag och syfte 3 12 Metod och avgränsning 3 2 Resultaträkning

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer