Årsredovisning Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2007. Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand."

Transkript

1 Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand. Görvälns slott från 1600talet har restaurang, festvåning och konferenslokaler. Gårdsmiljön är unik då alla byggnader finns bevarade. En park i den engelska traditionen innehåller skulpturer, ett hundratal olika träd och buskar samt kryddgård. Säbysjön är en känd fågelsjö med cykel och gångstigar och grillplatser runt sjön. För fågelskådning finns fågeltorn. Vid sjön finns också Säby gård som är Järfällas huvudentré till Järvafältet. Bruket har en liten badvik, servering och uthyrning av båtar. JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING Ängsjö friluftsområde är ett omtyckt utflyktsmål med strandpromenad, grillplatser, servering, motionsspår, bastu och stugor för övernattning. Jakobsbergs Centrum har ett 100tal butiker, bibliotek, konsthall, biograf samt en galleria. Görvälnbadet är kommunens största utomhusbad. Barkarby Handelsplats, ett av Storstockholms största handelscentrum. Koffsan är en liten holme vars sjökrog 1731 fick celebert besök av Carl von Linné. På en halvtimme hade han inventerat alla växter och skapat Flora Kofsöensis. Kroggrunden grävdes ut 1993 och fynden finns att beskåda på Jakobsbergs bibliotek. Viksjö golfklubb med 27 hål driver också en populär restaurang. Gåseborg är en av Mälardalens bäst bevarade fornborgar med en vidsträckt utsikt över Mälaren. Här låg en bronsgjutarverkstad redan på 500talet e. Kr. Barkarby torg med gästgiveri och tingshus var under flera hundra år en av Järfällas viktigaste knutpunkter. Värdshuset LasseMaja öppnade vid torget redan 1671 och än i dag finns här gästgiveri och festvåning. En bit från torget ligger Järfälla kyrka från 1100talet. Veddesta är Järfällas största industriområde. Här finns både stora internationella företag och små familjeföretag. Årsredovisning Järfälla kommun Järfälla Telefon: epost: Omslag_.indd :49:57

2 Järfälla kommun Årsredovisning Kommunens organisation...2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...3 Fem år i sammandrag...4 Vart gick skattepengarna?... 5 Förvaltningsberättelse...6 Ekonomiskt resultat...7 Omvärldsanalys...7 Viktiga händelser...9 Måluppföljning...10 Ekonomisk analys...11 Väsentliga personalförhållanden...14 Koncernen...15 Sammanfattning och framtid...17 Kommunen...18 Resultaträkning...18 Finansieringsanalys...18 Balansräkning...19 Noter...20 Driftredovisning...23 Investeringsredovisning...23 Koncernen...24 Resultaträkning...24 Finansieringsanalys...24 Balansräkning...25 Noter...26 Redovisningsprinciper...28 Begreppsförklaringar...29 Nämnders och bolags verksamhetsberättelser i sammandrag...30 Kommunstyrelsen Teknik och försörjning Barn och ungdomsnämnden...35 Förskola och grundskola...40 Utbildningsnämnden...42 Utbildning och fl yktingmottagande Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritid Socialnämnden...51 Vård och omsorg...59 Stöd och behandling...60 Tekniska nämnden Miljö och bygglovsnämnden...68 Järfällabygdens Hus AB...71 Personalredovisning...72 Miljöredovisning...76 Gröna nyckeltal...82 Kvalitetsredovisning Revisionsberättelse...87 Omslagsfoton: Utbyggnad av Barkarbystaden Tunnel vid Jakobsbergs pendeltågsstation Nationaldagsfi rande Foto: Mikael Nasberg Hummelmora äng Foto: Andreas Hägerstrand

3 Kommunens organisation Revisorer Valnämnd Kommunfullmäktige Överförmyndare Kommunstyrelse Barn och ungdomsnämnd Utbildningsnämnd Kultur och fritidsnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Miljö och bygglovsnämnd Bolag: Järfällabygdens Hus AB Bolinders Drabantstad AB Kvarnhallen AB Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokratiska arbetarepartiet * Moderata samlingspartiet 20 * 13 Folkpartiet Liberalerna 7 * 10 Kristdemokraterna 4 * 5 Vänsterpartiet 3 4 * Miljöpartiet de gröna 3 2 * Centerpartiet 2 * 1 Sverigedemokraterna 1 Totalt antal mandat * Partier som bildat majoritet 2

4 Rekordstor befolkningsökning Att Järfälla är en kommun med ett attraktivt läge med närhet till såväl storstaden som till fina strövområden konstaterade jag redan i årsredovisningen för I befolkningsstatistiken får vi nu bevis på detta. Kommunens befolkning ökade med hela personer under, den största befolkningsökningen sedan En stor del av ökningen beror på inflyttning. Det var 672 personer fler som flyttade till kommunen än som flyttade ut. Det är det största överskottet sedan Kommunens ekonomi är i grunden god med en låg skuldsättning och bra styrsystem. Att ha en ekonomi i balans är en självklarhet och kommunen klarar nu det statliga balanskravet för nionde året i rad. års resultat på 50 miljoner kronor (eller 31 miljoner kronor med intäkterna från markförsäljning borträknade) har underlättats av att svensk ekonomi befinner sig i en högkonjunktur. Både skatteintäkter och finansiella intäkter visar överskott mot budget och det är roligt att konstatera att verksamheterna i år åter visar ett överskott. De kommunala verksamheterna kännetecknas av höga ambitioner. Vi samarbetar på olika sätt med andra kommuner för att förbättra kvaliteten i verksamheten ytterligare. Att vi tillsammans med 41 andra kommuner under har deltagit i ett nätverk som, i Sveriges Kommuner och Landstings regi, arbetat med att ta fram olika kvalitetsmått är ett exempel på detta. Under året har 74 miljoner satsats på nybyggnation och upprustning av verksamhetslokaler. Nya barnomsorgspaviljonger och ombyggnad av Lädersättrastugan och Jakobsbergskolan är några exempel. Inom projektet Tryggt och snyggt har det skett en hel del under året; utökad städning av gator och torg, klottersanering, buskröjning och förbättrad belysning är exempel på detta. Vårt mål är att järfällaborna ska ha en kommunal service med bästa möjliga kvalitet till lägsta kostnad i ett tryggt och snyggt Järfälla. Detta ska åstadkommas inom ramen för en skattesats som inte överstiger genomsnittet för länets kommuner. En första grund lades, med en skattesänkning på 15 öre. Fortsättning följer 2008 då skattesatsen har sänkts med ytterligare 18 öre. Till slut ett stort tack till alla som under året medverkat till att ge järfällaborna en bra service och effektivt förvaltat invånarnas skattepengar. Eva Lennström Ordförande i kommunstyrelsen Kommunens investeringar har varit stora även under. Totalt har 170 miljoner satsats på verksamhetslokaler och infrastruktur. Årets största enskilda investering var infrastruktursatsningar i Flottiljområdet Barkarby handelsplats. Syftet har varit att skapa förutsättningar både för att öka handelplatsens attraktivitet och för att kunna exploatera bostadsmark. Att bostadsbyggande kommit igång på Flottiljområdet är glädjande. I hela kommunen blev 278 nya bostäder klara under året, det högsta antalet på fem år. 3

5 Fem år i sammandrag (kommunen) Ekonomiska nyckeltal Årets resultat (mnkr) årets resultat årets resultat enligt balanskravet Budgetavvikelse (mnkr) nämnder och styrelser driftbudget, totalt investeringsbudget, totalt Verksamhetens bruttokostnader (mnkr) (externa kostnader och avskrivningar) Verksamhetens nettokostnader (mnkr) (exklusive realisationsvinster/förluster) Nettokostnadsutveckling (%) Skatteintäkter (mnkr) (inklusive generella statsbidrag och utjämning) Verksamhetens nettokostnader (%) (i procent av skatteintäkter) Bruttoinvesteringar (mnkr) Nettoinvesteringar (mnkr) Soliditet (%) Soliditet inklusive totala pensionsåtagandet (%) Tillgångar (mnkr) per invånare (kr) Avsättningar och skulder (mnkr) per invånare (kr) Eget kapital (mnkr) per invånare (kr) Lånefinansieringsgrad (%) (långfristig upplåning; andel av anläggningstillgångarna) Långfristiga lån (mnkr) Borgensåtagande (mnkr) per invånare (kr) Antal anställda Personalkostnader (mnkr) Kommunal utdebitering (kr) 18,98 19,13 19,13 19,13 19,13 Folkmängd Antal färdigställda bostäder

6 Vart gick skattepengarna? 100 kronor i skatt till Järfälla kommun användes under på följande sätt: Grundskola 23,70 kr (23,70 kr) Barnomsorg 17,50 kr (16,00 kr) Äldreomsorg 12,60 kr (12,80 kr) Handikappomsorg 10,40 kr (10,20 kr) Gymnasieskola 9,90 kr (9,50 kr) Individ och familjeomsorg 7,30 kr (7,50 kr) Avskrivningar 4,70 kr (4,40 kr) Teknik och miljö 3,80 kr (3,50 kr) Kommungemensam verksamhet 3,70 kr (3,80 kr) Fritid 2,10 kr (2,10 kr) Kultur 1,60 kr (1,70 kr) Räddningstjänst 1,30 kr (1,30 kr) Vuxenutbildning 1,20 kr (0,80 kr) Arbetsmarknadsåtgärder 0,20 kr (0,30 kr) Avgift till utjämningssystemet (2,40 kr) 2006 års siffror inom parentes 5

7 Förvaltningsberättelse

8 Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat Bra resultat även Årets resultat uppgår till 50,1 miljoner kronor (mnkr) för. Motsvarande resultat för år 2006 var 128,9 mnkr. Årets resultat (mnkr) Årets resultat enligt resultaträkning 50,1 mnkr avgår realisationsvinster 18,7 mnkr Justerat resultat enligt balanskravet Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter skall överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnås ska varken realisationsvinster från markförsäljning eller nedskrivning/återföring av värdet på kommunens kapitalförvaltning medräknas. Det justerade resultatet att jämföra med balanskravet blir då enligt nedan: 31,4 mnkr Även kommunens ekonomiska mål, ett resultat på 10 mnkr, ska jämföras med det justerade resultatet ovan. Järfälla kommun har alltid klarat balanskravet och årets resultat innebär således att både balanskrav och ekonomiskt mål klaras även i år. Diagrammet nedan visar hur balanskravet klarats sedan Justerat resultat enligt balanskravet (mnkr) 50 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Järfälla kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är konjunkturutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut samt pris och löneutveckling. Samhällsekonomisk situation och utveckling Efter flera år med hög tillväxt dämpas tillväxttakten de närmaste åren. BNPtillväxten för hamnar under 3 procent för första gången på fyra år. Tillväxttakten 2008 och 2009 förväntas bli ännu något lägre. Som ett resultat av de senaste årens goda tillväxt har läget på arbetsmarknaden förbättrats rekordsnabbt. Tidiga tecken syns dock på att den försvagade BNPtillväxten börjar göra avtryck på arbetsmarknaden. Nyanmälda lediga platser till arbetsförmedlingarna ökar inte lika snabbt längre. Kommande år bedöms sysselsättningen stabiliseras på en hög nivå samtidigt som en mindre gynnsam demografisk utveckling bidrar till att hålla tillbaka arbetskraftsutbudet. Det innebär att arbetslösheten kommer att vara relativt stabil framöver. Antalet arbetade timmar anses ha passerat den nivå som är förenlig med prisstabilitetsmålet på 2 procent under slutet av. Det borde ha inneburit att timlönerna skulle öka snabbare än åren innan då det fanns lediga resurser på arbetsmarknaden. Nivåerna i de avtal som slöts under låg också över nivåerna föregående treårsperiod. Som en följd av tillfälliga prisökningar och lägre produktivitet anser flera bedömare att KPI (konsumentprisindex) kommer att öka med cirka 3 procent Successivt ökande produktivitetstillväxt och mindre genomslag av tillfälliga effekter gör att prisökningarna dämpas 2009 och därefter. Med den ovan beskrivna utvecklingen ter sig kommunernas situation 2008 inte lika ljus som tidigare år. För Järfällas del innebär även den demografiska utvecklingen (med fler förskolebarn, gymnasieelever och äldre) att ökade krav ställs på kommunal service. 31 7

9 Förvaltningsberättelse Statliga beslut påverkar kommunens ekonomi Olika statliga beslut påverkar kommunernas förutsättningar att bedriva sin verksamhet. De riktade statsbidrag som funnits inom förskola, grundskola och vuxenutbildning har successivt ändrats till att vara generella och ingå som en del av utjämningssystemet. För Järfällas del har detta inneburit minskade intäkter både 2006 och. Det kommunala utjämningssystemet genomgick stora förändringar I korthet kan förändringarna beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämningsbidrag vilket garanterar 115 procent av medelskattekraften. De kommuner som har en skattekraft som överstiger 115 procent betalar en avgift till systemet. Då skattekraften i Järfälla under ett antal år ökat långsammare än genomsnittet har Järfällas avgift minskat successivt. Kommunen betalade 7,0 mnkr i avgift till inkomstutjämningen att jämföra med 31,4 mnkr 2006 och 42,9 mnkr Även Järfällas avgift till kostnadsutjämningen i utjämningssystemet minskar. Avgiften blev 8 mnkr, att jämföra med 35,7 mnkr 2006 och 47,3 mnkr Minskningen beror främst på att Järfällas befolkning, med en ökande andel äldre, har blivit mer lik riksgenomsnittet. form av ökade skatteintäkter. En undersökning genomförd av dåvarande Kommunförbundet visar att de kommuner som har en balanserad befolkningsutveckling på maximalt 1,5 procent per år har bäst ekonomi Befolkningsutveckling (antal invånare) Antal färdigställda bostäder Ökat bostadsbyggande För att befolkningen ska kunna öka måste nya bostäder byggas. Under färdigställdes 278 bostäder. De senaste fem åren har det i genomsnitt byggts cirka 200 bostäder per år. Det inomkommunala utjämningssystem för LSSkostnader (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) som infördes 2004 innebar för Järfällas del en avgift på 19,6 mnkr. En minskning med 2,6 mnkr jämfört med Systemet som i viss mån är påverkbart av kommunerna och därmed kostnadsdrivande skapar dock farhågor för framtida höjda avgifter. Att tillfälliga sysselsättningsstödet samt ett antal riktade statsbidrag från omvandlats till ett generellt statsbidrag innebar för Järfällas del att regleringsavgiften på 1,1 mnkr 2006 nu blivit ett regleringsbidrag på 56,7 mnkr Rekordstor befolkningsökning Befolkningen i Järfälla kommun ökade med personer eller 1,7 procent till invånare. Ökningen är den största sedan 1971 och innebär att Järfälla fortfarande är den största kommunen i länets norra del ökade befolkningen med 599 personer, men under hela perioden ökade befolkningen med endast 611 personer. Ökningen består dels av ett födelseöverskott på 401 personer, dels av ett positivt flyttningsnetto på 672 personer. Födelseöverskottet avser 811 födda och 410 döda. Flyttningsnettot består av ett positivt flyttningsnetto med utlandet på 412 personer och med länet på 340 samtidigt som flyttningsnettot mot övriga Sverige är negativt (80 personer). Även flyttningsnettot är det största sedan En ökande befolkning ger positiva effekter för kommunen i Minskad arbetslöshet Den öppna arbetslösheten har minskat under året i Järfälla kommun, i Stockholms län och i riket. Andelen öppet arbetslösa i Järfälla var i genomsnitt under året 2,4 procent (3,1 procent 2006). Andelen arbetslösa ungdomar var under 3,0 procent (3,6 procent 2006). Arbetslösa i december 2006/ (1664 år) % Järfälla Stockholms län Källa: AMS Riket Järfälla Stockholms län 2.8 Riket 8

10 Känslighetsanalys/riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt genom kommunala beslut, andra genom omvärldsbeslut. Känslighetsanalysen ska beskriva hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Känslighetsanalys Förändring mnkr Pris och löneökning Varav löner och sociala avgifter egen personal Ändrad nyttjandegrad förskola Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) Prognosen för uppräkningsfaktorer av skatteunderlag slår fel Förändrad utdebitering Förändring Stockholms fondbörs Ränteförändring Viktiga händelser 1% 1% 1% 1% 100 pers. 1% 10 öre 1% 1% Kommunfullmäktige aktualitetsförklarade kommunens översiktsplan under våren, vilket ska göras varje ny mandatperiod. I september fattades beslut om en genomförandestrategi för Barkarbystaden. Strategin kompletterar den fördjupade översiktsplanen och innebär ytterligare ett steg på väg mot en genomtänkt utbyggnad av den nya stadsdelen. Den tar bland annat upp frågor som markanvisning, etableringspolicy för dagligvaruhandel, naturreservat för Igelbäcken och avveckling av flygverksamheten. Den andra detaljplanen i ordningen som innehåller bostäder i Barkarbystaden har varit på samråd. Detaljplanen ger även förutsättningar för genomförandet av det vinnande förslaget i arkitekttävlingen Framtidens äldreboende. Under en stor del av året pågick på olika nivåer arbetet med framtagande av förslag till Mål, driftbudget och investeringsbudget för , samt ekonomisk flerårsplan för Förslaget fastställdes av kommunfullmäktige i november. De nya kommungemensamma målen tar sin utgångspunkt i kommunens vision och dess hörnstenar. Utifrån jämförelser av visionens framtidsbeskrivningar och nuläget har utvecklingsområden identifierats och nya mål formulerats. Arbetet med att uppfylla de kommungemensamma målen, kompletterade av övriga nämndövergripande planer och program, ska på så vis föra kommunen ett steg närmare den idealbild visionen beskriver. Under åren var en arbetsgrupp för demokratiutveckling verksam på kommunfullmäktiges uppdrag. Slutrapporten från arbetsgruppen samt en utvärdering gjord på , ,5 0,8 0,5 uppdrag av kommunens revisorer låg till grund för en temadebatt i fullmäktige i februari om Utvecklingen av demokratin i Järfälla. Debatten resulterade i att kommunstyrelsen fick i uppdrag att bereda och framlägga förslag om hur arbetet med demokratiinsatser ska se ut fortsättningsvis. Kommunstyrelsen föreslog bland annat: att förslag om hur ett modifierat återinförande av motionsrätten för kommuninvånare kan utformas, att en demokrativecka ska anordnas vart fjärde år med start 2008 samt, att demokrativeckor i grundskolan respektive gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska genomföras varje år. Kommunstyrelsens redovisning av uppdraget godkändes av kommunfullmäktige i oktober. Från och med har kommunen överlämnat hela ansvaret för räddningstjänsten till kommunalförbundet brandkåren Attunda. I december godkände kommunfullmäktige inrättandet av en gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i Järfälla och UpplandsBro kommuner från och med 1 januari Syftet med en gemensam nämnd är att genom metodutveckling och effektivisering ge brukaren en bättre kvalitet på servicen. Kvalitetsarbete För att få en utomstående bedömning av kommunens styrsystem beställdes en så kallad kommunkompassanalys från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Utvärderingen av Järfälla kommun genomfördes i oktober 2006 och en slutlig rapport presenterades vid årsskiftet 2006/. Järfälla kommun fick ett av de högsta förstagångsresultaten bland det 50 tal kommuner som genomfört utvärderingen. Mot bakgrund av det goda utfallet deltog kommunen i tävlingen Årets kvalitetskommun. Järfälla blev dock inte en av de fem kommuner som nominerades till slutomröstning. Utvecklingsarbetet med kommunens system för styrning, ledning och uppföljning har fortsatt även under bland annat med utgångspunkt från resultatet av kommunkompassanalysen. I december 2006 bjöd SKL in samtliga kommuner till projektet KF:s kvalitetsredovisning. Projektets syfte är att utveckla verktyg för att stärka de förtroendevaldas roll i styrningen av den kommunala verksamheten. Då projektet bedömdes vara i linje med kommunens kvalitetsarbete anmälde kommunstyrelsen kommunens intresse att delta. Projektet som senare bytt namn till Kommunens kvalitet i korthet har genomförts under. I projektet har fem viktiga områden pekats ut och för dessa har sammanlagt 35 mått tagits fram. De fem områdena är: tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet, effektivitet och samhällsutveckling. Verksamhetsmåtten har under prövats av Järfälla och 41 andra kommuner. Resultatet av projektet redovisas i ett särskilt avsnitt i årsredovisningen samt av SKL i februari Övriga kommuner kommer att inbjudas att delta i projektet under Utöver detta har ett kommuninternt projekt satts igång under året för att förbättra möjligheterna för brukare att på kommunens webbplats jämföra kvaliteten mellan olika verksamheter där brukaren kan göra aktiva val, till exempel mellan olika skolor eller hemtjänstutförare. 9

11 Förvaltningsberättelse Måluppföljning God ekonomisk hushållning Järfälla kommun har sedan ett antal år haft god ekonomisk hushållning som inriktningsmål. Detta har som årligt finansiellt effektmål uttryckts som att årets resultat ska var 10 mnkr. Som framgår nås detta mål i årets bokslut med god marginal. För verksamheten finns inriktningsmål och effektmål både kommungemensamt och nämndspecifikt. Uppföljningen av de kommungemensamma målen redovisas nedan medan övriga redovisas i respektive nämndavsnitt. Då merparten av målen har uppnåtts kan det övergripande målet om god ekonomisk hushållning också anses ha uppnåtts. Måluppfyllelse för de kommungemensamma effektmålen Uppföljning av målen sker bland annat genom en medborgarenkät som genomförs vartannat år, nu senast i oktober 2006 av SCBs Medborgarundersökningar. Måluppföljning Effektmål Måluppfyllelse Minst 80 procent av invånarna ska anse att Järfälla som boendeort präglas av trivsel, trygghet och ett gott serviceutbud. Järfällaborna ger högt betyg åt det kommersiella utbudet i kommunen, bra betyg på trivseln vad gäller bostads och grönområden och fortsatt dåligt betyg på tryggheten i kommunen. Endast 52 procent av de svarande ger godkänt på tryggheten. Målet beträffande trygghet är inte uppnått. Skattekraftutvecklingen i kommunen ska lägst vara i nivå med länsgenomsnittet. Luftföroreningar och bullerstörningar ska minska. När kommuninvånarna vill framföra sina synpunkter om de verksamheter som kommunen ansvarar för och när de vill påverka den kommunala beslutsprocessen, ska minst 80 procent anse att det är lätt att komma i kontakt med politikerna i kommunen. Minst 80 procent av kommuninvånarna ska anse att kontakten med såväl kommunens anställda som anställda av extern utförare är öppen och enkel samt att de blir bemötta på ett korrekt sätt. Minst 80 procent av brukarna ska anse att de kommunalt fi nansierade tjänsterna är av god kvalitet, oavsett om dessa genomförs i kommunal regi eller av anlitad extern utförare Vid nyproduktion av bostäder ska goda, sunda och attraktiva boendemiljöer skapas med lägenheter i olika hustyper, upplåtelseformer, storlekar och kostnadsnivåer. Målet uppfylldes inte, då skattekraftsökningen i länet mellan taxeringsåren 2006 och var 3,57 procent medan ökningen i Järfälla var 3,05 procent. Under har inte mätningar som gör det möjligt att bedöma måluppfyllelsen i sin helhet genomförts. Beskrivningar av delar av målet återfi nns i avsnittet miljöredovisning i kommunens årsredovisning. 64 procent av Järfällaborna ger godkänt betyg i enkäten. Målet kan inte anses vara uppfyllt. 84 procent ger godkänt betyg i enkäten. Målet kan därmed anses vara uppfyllt. 85 procent i enkäten ger godkänt betyg. Målet är därmed uppnått. Målet uppfylldes. Samtliga lägenheter som färdigställdes under året blev sålda eller uthyrda, vilket tyder på att inte bara attraktiva bostäder utan även attraktiva boendemiljöer har skapats. 10

12 Ekonomisk analys Nettokostnadsandelen försämras Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnader bör täckas av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Skatteintäkterna ska även räcka till att finansiera ett eventuellt negativt finansnetto. Nyckeltalet som används är nettodriftskostnadernas andel av skatteintäkterna. Verksamhetens intäkter minskar med 15,5 mnkr jämfört med Exklusive realisationsvinster ökar intäkterna med 3 mnkr. Att verksamhetens intäkter inte ökar mer beror främst på det ovan nämnda, att ett antal riktade statsbidrag från och med blivit generella. Sammanlagt minskar dessa statsbidrag med 37 mnkr. Den största intäktsökningen jämfört med 2006 avser ersättning från försäkringskassan för personliga assistenter som ökar med 10 mnkr. Nettodriftskostnader (mnkr) i % av skatteintäkter Intäktsstruktur (mnkr) Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet och entrepenader Bidrag Övriga intäkter Realisationsvinster 196,1 116,4 240,8 92,9 18,7 191,0 106,4 260,3 85,8 36,9 Summa 664,9 680,4 Kraftig ökning av verksamhetens nettokostnader på grund av ändrade statsbidrag Enligt resultaträkningen ökar verksamhetens nettokostnader jämfört med 2006 med 193,3 mnkr (9,4 procent) medan skatteintäkter (inkl generella statsbidrag och utjämning) ökar med 126,3 mnkr (5,8 procent) och finansnettot minskar med 12,1 mnkr. Exklusive realisationsvinster ökar verksamhetens nettokostnader med 175,1 mnkr (8,3 procent). Den kraftiga ökningen av verksamhetens nettokostnader beror dels på kraftigt ökade volymer inom för och grundskola samt äldre och handikappomsorg, dels på att ett antal riktade statsbidrag från och med blivit generella och därmed ingår i det kommunala utjämningssystemet och inte längre redovisas som en verksamhetsintäkt Verksamhetens nettokostnader (mnkr) (exklusive realisationsvinster) Verksamhetens kostnader ökar med 166 mnkr (6,3 procent) jämfört med Den största ökningen avser personalkostnader (exklusive pensionskostnader) som ökar med 72 mnkr (5,5 procent) samt köp av verksamhet som ökar med 67 mnkr (9,6 procent). Av kostnadsökningen avser cirka 50 mnkr ökade volymer inom förskola, skola, äldre och handikappomsorg. Kostnadsstruktur (mnkr) Bidrag och transfereringar Löner Övriga personalkostnader (sociala avgifter, pensioner m.m) Entreprenader och köp av verksamhet o. konsulter Lokal, markhyror o. fastighetsservice Bränsle, energi och vatten Förbrukningsmaterial Övriga kostnader Interna tjänster avseende investeringsprojekt Summa 113,1 952,9 497,0 856,0 138,9 59,8 72,3 140,2 20, , ,1 912,0 441,2 802,4 131,9 58,0 67,8 145,4 20, ,2 Nämndernas budgetutfall åter positivt Styrelse och nämnders samlade resultat för visar på ett totalt överskott på 22,8 mnkr eller cirka 0,8 procent av budgetomslutningen. Motsvarande resultat 2006 var ett underskott på 5,3 mnkr. Av tretton förvaltningar redovisar sex underskott. Mätt i kronor har Förskola och grundskola och Tekniska nämnden de största underskotten. Socialnämnden redovisar störst överskott. 11

13 Förvaltningsberättelse Budgetavvikelserna fördelar sig enligt följande (mnkr) Budgetavvikelser (mnkr) Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Miljö och bygglovsnämnden Verksamheter i egen regi Teknik och försörjning (KS) Förskola och grundskola (Bun) Utbildning och fl yktingmottagning (Ubn) Kultur och fritid (Kun) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Resultatregleringsanslag Totalt 8,9 5,3 2,3 0,8 31,6 10,1 1,0 4,1 8,4 2,5 0,0 4,4 0,3 5,0 22,8 Socialnämndens överskott om 31,6 mnkr består av: äldreomsorg 14,2 mnkr, handikappomsorg 6,3 mnkr, individ och familjeomsorg 8,1 mnkr samt gemensamt 3,0 mnkr. Av förskola och grundskolas underskott om 8,4 mnkr svarar grundskola för 6,8 mnkr och förskola för 1,6 mnkr. Resultaten för de olika enheterna varierar kraftigt. Många enheter har underskott, vissa till och med stora sådana. Några har överskott. Överskotten beror till stor del på återhållsamhet med kostnader, samt svårigheter med att rekrytera behörig personal. Underskotten beror bland annat på att antalet elever på en del skolor har minskat mer än vad man budgeterat och organiserat för, samt att några enheter förbrukat en del av sitt ackumulerade överskott till exempelvis upprustning av inomhusmiljön. Tekniska nämndens underskott på 10,1 mnkr beror på anpassning av redovisningen enligt den nya vattentjänstlagen, som började gälla från 1 januari och beskrivs på annan plats. Avskrivningar ökar Avskrivningskostnaderna ökar för andra året i rad och uppgår till 111,9 mnkr, vilket är 11,6 mnkr högre än förra året. Här ingår en nedskrivning av värdet på Berghems förskola på 6,5 mnkr med anledning av branden. Skatteintäkterna ökar med 2,3 procent Skatteintäkterna ökar med 50,6 mnkr (2,3 procent) jämfört med Ökningen dämpades med cirka 19 mnkr av att skattesatsen sänktes med 15 öre. slutligt utfall kommer att belasta 2008 års bokslut. När det gäller slutavräkningen för 2006 så uppgår den till 103 kr per invånare (6,4 mnkr). Av dessa har 13,4 mnkr bokförts år 2006 och differensen mellan prognos och slutligt utfall, 7,0 mnkr belastar årets bokslut. Utjämningsbidrag istället för avgift Jämfört med bokslut 2006 förändras nettot för generella statsbidrag och utjämning från 53,9 mnkr till 22,1 mnkr. Det är första året sedan nuvarande utjämningssystems tillkomst 1995 som Järfälla inte är nettobetalare till systemet. Skälen till förändringen är minskade avgifter för inkomstutjämning, kostnadsutjämning och LSSutjämning men framförallt att regleringsavgiften nu är ett regleringsbidrag på grund av att flera riktade statsbidrag, som nämnts ovan, blivit generella. Finansnettot försämras Finansnettot försämras med 12 mnkr jämfört med 2006 till 21,2 mnkr. Försämringen avser kapitalförvaltningen där avkastningen blivit lägre på grund av börsutvecklingen. Finansnetto (mnkr) Den 2 januari 1997 avsattes 200 mnkr för kapitalförvaltning. Två externa kapitalförvaltare anlitades för att förvalta 100 mnkr vardera. Vid utgången av var marknadsvärdet på kapitalet 397,8 mnkr, en ökning med 10,4 mnkr. Kapitalförvaltning (mnkr) (marknadsvärde 31 december) Redovisningsrådets nya rekommendation om periodisering av skatteintäkterna tillämpas. Detta innebär att Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos för slutavräkning för på 567 kr per invånare (35,2 mnkr) har tillförts resultaträkningen. Mellanskillnaden mellan prognos och 12

14 Enligt av kommunfullmäktige antagna riktlinjer får högst 40 procent placeras i aktier medan resterande skall placeras i räntebärande värdepapper. Maximalt hälften av aktiedelen får placeras i internationella aktiefonder. Kapitalets fördelning på olika tillgångsslag framgår av diagrammet nedan. Fördelning av tillgångsslag (mnkr) Internationella aktiefonder 34,6 Svenska aktier 74,4 Likvida medel 8,7 Fond av hedgefond 17,8 budgetmedel för övriga projekt som fortsätter under 2008 är 24,1 mnkr. Inom Tekniska nämnden finns större avvikelser på projekten Barkarby trafikplats (8,1 mnkr), Jakobsbergs centrum (4,0 mnkr), Växthusvägens förlängning (3,8 mnkr), Flottiljområdet (3,6 mnkr), Bolinder strand (2,3 mnkr), gång och cykelvägar (3,5 mnkr), gatubelysning (2,3 mnkr) samt Bodaängsvägen/ Enköpingsvägen (1,9 mnkr). Projekten Jakobsbergs centrum och Växthusvägens förlängning är avhängigt av externa intressenter och förvaltningen har ingen möjlighet att påverka utvecklingen. Uppföljning större investeringsprojekt Projektnamn Total Utfall budget t.o.m Utfall Prognos Räntebärande 262,4 Oförändrad investeringsnivå Investeringsutgifterna för uppgår till 169,8 mnkr (169,4 mnkr år 2006). Jämfört med budget redovisas ett överskott på 134,8 mnkr. Investeringsinkomsterna blev 27,2 mnkr vilket är 5,7 mnkr lägre än budgeterat och avser främst inkomster från markförsäljning. År 2006 var investeringsinkomsterna cirka 66 mnkr. Jakobsbergskolan Nybergskolan Lädersättrastugan Barnomsorgspaviljonger Gruppbostad Flyginfarten Brandstation Olovslunds förskola Bolinder strand Viksjö Centrum Flottiljområdet Barkarby trafi kplats Nettoinvesteringarna för blir således 142,7 mnkr (103,7 mnkr år 2006). Investeringar (mnkr) Låneskulden oförändrad Kommunens långfristiga låneskuld uppgick till 348 mnkr vid årsskiftet 2002/2003 och har därefter minskat. Kommunens låneskuld uppgick vid års utgång till 170 mnkr. Även vid årsskiftet 2006/ var låneskulden 170 mnkr. Låneskuld (mnkr) 170 De största avvikelserna återfinns på fastighetssidan (56 mnkr) och för tekniska nämnden (48 mnkr), främst på grund av senarelagda projekt. Av fastighetsavdelningens 51 projekt har 15 avslutats till en sammanlagd kostnad som understiger budget med 6,5 mnkr. Två projekt, brandstation (11 mnkr) och Olovslundstugan (10 mnkr) har inte kunnat genomföras under. Kvarstående 13

15 Förvaltningsberättelse Försämrad soliditet Soliditeten är ett viktigt mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas finansiering. Soliditeten försämras från 70 procent 2006 till 65 procent. Försämringen beror på de ändrade principer för redovisning av VAverksamhet enligt den nya lagstiftning som gäller från. Förändringen har fått som effekt att kommunens eget kapital korrigerats ned med 153,6 mnkr. Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld påverkar även redovisad soliditet. Metoden innebär att den till och med 1997 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse och därmed inte påverkar soliditeten. Om hänsyn tas till kommunens hela pensionsskuld (inklusive löneskatt) har kommunens soliditet varit endast 3 5 procent under flera år. Tack vare goda ekonomiska resultat och en långsam ökning av den gamla pensionsskulden ökade soliditeten (inkl hela pensionsåtagandet) till 11 procent 2005 och 12 procent Den gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen) ökar nu med 174 mnkr på grund av ändrad modell för pensionsskuldberäkning. Detta tillsammans med ovan nämnda förändring av eget kapital innebär att soliditeten inklusive hela pensionsåtagandet, nu sjunker till 0,7 procent. Båda soliditetsmåtten visas i diagrammet nedan. Soliditet (%) 65 Sjukfrånvaron minskar Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetad tid uppgick till 8,5 procent för hela året. Motsvarande siffra för 2006 var 9,6 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro uppgick till 10 procent och var liksom tidigare år dubbelt så hög som männens. Högst sjukfrånvaro hade åldersgruppen 50 år och äldre. Personalkategorierna inom förskola och teknik hade högst sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Sjukfrånvaro totalt för kvinnor för män för yngre än 29 år för 3049 år för 50 år och äldre andel sjukfrånvaro 60 dagar och mer för kvinnor för män 8,5 9,8 4,6 3,7 8,1 9,8 69,1 70,5 59, ,6 11,0 5,3 4,5 9,6 10,6 68,7 69,7 56,8 Ny modell för pensionsskuldsberäkning innebär kraftigt ökade pensionsförpliktelser De totala pensionsförpliktelserna för kommunens anställda uppgick till 1 649,4 mnkr vid årets slut, en ökning med 206,8 mnkr. Åtagandet redovisas under olika poster i balansräkningen dels som avsättningar, dels som ansvarsförbindelse. Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av till 119,1 mnkr (inkl löneskatt), en ökning med 32,5 mnkr jämfört med utgången av Pensionsavsättning (mnkr) Väsentliga personalförhållanden Antalet anställda samma som 2006 var antalet anställda Det är en minskning med 1 person jämfört med

16 Den gamla pensionsskulden som intjänats före 1998 redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och är 1 530,3 mnkr (inkl löneskatt) vid utgången av, en ökning med cirka 174 mnkr ökade ansvarsförbindelsen med 99 mnkr och tidigare var den årliga ökningen på mnkr. Den kraftiga ökningen beror på att pensionsskuldberäkningen är gjord enligt RIPS07. Det är den modell som SKL fattade beslut om i juni och som ska användas vid värdering av den kommunala pensionsutfästelsen. De i särklass största förändringarna i RIPS07 jämfört med den tidigare beräkningsmodellen, Pfinken 2000, är ändrat livslängdsantagande och sänkt diskonteringsränta på intjänad pensionsrätt. Antalet årsarbetare var varav i kommunen, 68 i JHAB och 36 i Attunda (25 procent av cirka 150), vilket är 4 årsarbetare färre än Ekonomiskt resultat och kostnadsutveckling Årets resultat uppgår till 67,8 mnkr, vilket är 84,0 mnkr lägre än föregående år. Järfälla kommuns resultat före elimineringar uppgår till 50,1 mnkr och justerat mot balanskravet är resultatet 31,4 mnkr. JHAB:s resultat uppgår till 13,1 mnkr och Attundas till 0,8 mnkr (25 procent av 3,2 mnkr). I diagrammet nedan framgår resultatutvecklingen mellan Pensionsskuld (mnkr) Årets resultat koncernen (mnkr) 68 Koncernen Syftet med sammanställd redovisning är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller bolagsform. Begreppet är synonymt med koncernredovisning. I redovisningen ingår kommunen, Järfällabygdens Hus AB (JHAB) och kommunalförbundet Brandkåren Attunda (Attunda). Kommunen äger 100 procent av aktierna i JHAB. Kommunalförbundet Brandkåren Attunda bildades i maj 1997 och ägarandelen fördelas lika mellan fyra kommuner, Sollentuna, UpplandsBro, Upplands Väsby och Järfälla. Förutom aktieinnehav i JHAB, äger kommunen 100 procent av aktierna i Bolinders Drabantstad AB och 83 procent i Kvarnhallen AB (ishall). Vidare har kommunen aktier och andelar i Söderhalls Renhållnings AB (SÖRAB), Vårljus AB (HVBhem), STOSEB Gas AB och Kommunalförbundet Norrvatten. Koncernens omsättning var mnkr varav kommunen svarar för 85 procent, JHAB för 14 procent och Attunda för 1 procent. Verksamheternas intäkter har under minskat med 4 mnkr, vilket främst beror på minskade intäkter (realisationsvinster från markförsäljning) i kommunen. Kostnadsutvecklingen har varit 6,7 procent under. Verksamheternas nettokostnader har ökat med 9,7 procent medan kommunens skatteintäkter (inkl statsbidrag och utjämning) ökat med 5,8 procent. De finansiella nettokostnaderna har minskat med 15,8 mnkr eller 49 procent. JHAB har minskat sin långfristiga upplåning med 32 mnkr och kommunens upplåning är oförändrad. JHAB:s låneskuld har minskat beroende på årliga positiva kassaflöden. Ett bra ekonomiskt resultat för Järfällabygdens Hus AB För 11:e året i rad visar bolaget ett bra ekonomiskt resultat (13,1 mnkr). Motsvarande resultat 2006 var 18,3 mnkr. Resultatet före dispositioner och skatter var 29,0 mnkr (33,0 mnkr 2006). Det som i huvudsak bidrar till det goda resultatet är att uthyrningsgraden är hög, sänkt fastighetsskatt och låga värme och driftskostnader på grund av den milda vintern. Låneskulden har amorterats ner med 32 mnkr till mnkr. Enligt ägardirektiven skall JHAB redovisa ett resultat om minst 12 procent av ingående eget kapital efter reduktioner av 15

17 Förvaltningsberättelse reavinster vid fastighetsförsäljningar. Med årets resultat har detta uppfyllts. Underhållsnivån har höjts till cirka 205 kronor/kvm från 168 kr/kvm Soliditeten ökar till 18,8 procent från 17,9 procent föregående år. Den nyproduktion av 37 lägenheter som startade i december 2006 blev klar vid årsskiftet /2008. Kommunalförbundet Brandkåren Attunda redovisar plusresultat För fjärde året i rad redovisar kommunalförbundet ett positivt resultat. För var resultatet på 3,2 mnkr. Motsvarande resultat för 2006 var 4,2 mnkr. Graden av egen finansiering har ökat jämfört med budget och tidigare år liksom de finansiella intäkterna. Detta har bidragit till att förbundet redovisar ett positivt resultat. Resultatet innebär även att balanskravet är uppfyllt. Brandkåren Attunda fick en ny förbundsordning den 1 januari. Den innebär att Brandkåren Attunda är tillsynsmyndighet för sotning och myndighet för tillståndshantering av brandfarlig vara samt att förbundsdirektionen är räddningsnämnd för medlemskommunerna. Året har präglats av utredningar och politiska ställningstaganden om samarbete och framtida räddningstjänst: Anslutning av larm och operativ ledning till Räddningscentral Stockholm ändrades till förmån för bildande av en gemensam larm och ledningsfunktion för 17 kommuner. Överläggningar med Sigtuna kommun om medlemskap i Attunda har skjutits fram till förmån för utredningar om eventuell gemensam räddningstjänst i form av storförbund. Samarbetet RäddSamNorr har formellt upphört, ett samarbete om larm och ledning mellan räddningstjänsterna i norra Stockholms län. Delar av samarbetet fungerar fortfarande som övergångslösning tills beslut och formerna för gemensam larm och ledningsorganisation för 17 kommuner är klar. God men försämrad soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas förändring. För uppgår koncernens soliditet till 43 procent mot 45 procent för Motsvarande siffror för kommunen är 65 procent för och 70 procent för Försämringen beror främst på kommunens försämrade eget kapital med anledningen av förändringar i redovisningen av VAverksamheten. I diagrammet nedan redovisas soliditet för koncernen och kommunen de senaste fem åren. Soliditet (%) Borgensåtagandena minskar Kommunens samlade borgensåtagande uppgick vid utgången av till mnkr vilket är 32 mnkr lägre än vid årets ingång. Av totalbeloppet avser mnkr borgen för JHAB. Borgensåtaganden utanför kommunkoncernen har minskat med 2 mnkr och är vid årets slut 33 mnkr varav 4 mnkr avser egna hem. Åtaganden åt föreningslivet uppgår till 29 mnkr med säkerhet i form av säkerhetsöverlåtelse. Jämfört med för fem år sedan har de externa åtagandena ökat med 5 mnkr. Åtaganden gentemot kommunens eget bostadsbolag, Järfällabygdens Hus AB (JHAB) har minskat med 30 mnkr. Bolagets totala låneskuld uppgår till mnkr och den resterande säkerheten utöver borgen är pantbrev om 326 mnkr. Det bokförda värdet på JHAB:s byggnader och mark uppgår till mnkr, vilket utgör cirka kr/m2. Detta torde väl understiga marknadsvärdet i Stockholmsområdet. Sammantaget innebär detta att det finns en god täckning för kommunens åtaganden gentemot JHAB. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunens riskexponering är förhållandevis låg

18 Sammanfattning och framtid Det är nionde året i rad som Järfälla kommun klarar balanskravet. Det ekonomiska målet, som för var budgeterat till 10,0 mnkr i årets resultat, nås därmed också. Huvudorsaken till det goda resultatet är överskott på skatteintäkter och finansiella intäkter samt verksamheternas positiva resultat. Årets resultat inklusive realisationsvinster uppgår till 50,1 mnkr. Det bör dock noteras att den pensionsskuld som avser tid som intjänats till och med 1997 under året har ökat med 174 mnkr till mnkr. Då denna skuld, i enlighet med riksdagens beslut, redovisas som en ansvarsförbindelse har denna kostnad inte belastat årets resultat. Att det redovisade resultatet nu blir cirka 17 mnkr bättre än prognosen i delårsrapport 2 beror främst på att nämndernas budgetutfall är cirka 24 mnkr bättre än prognos. Skatteintäkter och finansiella intäkter är marginellt bättre än prognos. Verksamhetens nettokostnadsutveckling är hela 8,3 procent (5,0 procent år 2006). Då skatteintäkterna (inklusive generella statsbidrag och utjämning) ökar med 5,8 procent innebär detta sammantaget att nettokostnadsandelen (det vill säga nettokostnaderna i procent av skatteintäkter) nu försämras från 97 till 99,5 procent. Utöver dessa kostnader finns således ett utrymme för en genomsnittlig nettokostnadsökning på cirka 3 procent. Det är ungefär samma nivå som ökningen. En av de största utmaningarna ur lednings och samordningssynpunkt är att under år 2008 ta fram en handlingsplan för hur kommunens verksamheter ska arbeta för att de nya kommungemensamma målen ska uppfyllas. Under år 2008 ska även kommunens kommunikationsstrategi från år 2004 revideras. Dessutom kommer en översyn och eventuell revidering av det nu gällande konkurrensprogrammet, som antogs av kommunfullmäktige 1999, att genomföras. Ambitionen att Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun med en skattekraftsutveckling som är högre än länsgenomsnittet kommer att ställa krav på omfattningen och inriktningen av bostadsplaneringen. Som ett led i detta arbete ska planläggning av det mälarnära området Uddnäs påbörjas under år Den tredje etappen för bostäder på Barkarbyfältet samt utvidgningen av handelsplatsen är också viktiga led i detta arbete. Det är tillfredsställande att för fjärde året i rad konstatera att nämndernas uppföljningsrutiner har fungerat bra. Differensen mellan utfall och prognos är för flertalet nämnder och förvaltningar 1,0 procent eller mindre. Tekniska nämndens differens mellan utfall och prognos beror i huvudsak på de nya redovisningsprinciperna för vatten och avlopp. Sammanlagt redovisar styrelse och nämnder nu åter ett positivt budgetutfall (22,8 mnkr) efter att 2006 ha redovisat ett negativt utfall ( 5,3 mnkr). För investeringsbudgeten redovisas i år liksom tidigare år ett stort överskott (134,8 mnkr). Skälen till överskottet är flera, bland annat senareläggning av projekt för tekniska nämnden och på fastighetssidan. Det kan dock konstateras att investeringsvolymen är relativt stor (169,8 mnkr). Med tanke på utfallet ser det ekonomiska läget för driftbudget 2008 relativt positivt ut. Verksamhetens nettokostnader 2008 är budgeterade till mnkr det vill säga 143 mnkr (6,3 procent) högre än utfallet. I de 143 miljonerna ingår så kallade volympengar med 63 mnkr. 17

19 Kommunen Resultaträkning (mnkr) 2006 Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag och utjämning (not 5) Finansiella intäkter (not 6) Finansiella kostnader (not 7) ÅRETS RESULTAT (not 8) 664, ,4 111, , ,2 22,1 39,3 18,1 50,1 680, ,2 100, , ,6 53,9 49,3 16,0 128,9 Finansieringsanalys (mnkr) 2006 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster (not 9) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning/ökning av förråd Ökning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 50,1 68,7 118,8 0,2 35,9 36,6 119,7 128,9 66,5 195,4 0,7 8,8 9,2 176,7 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar (not 10) Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 11) Investering i fi nansiella anläggningstillgångar Försäljning av fi nansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av skuld (not 22) Ökning av övriga långfristiga skulder (not 22) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets början Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets slut 162,9 20,2 524,6 504,7 162,6 0,0 65,2 65,2 22,3 209,1 231,4 157,3 53,6 704,4 670,4 137,7 88,0 0,0 88,0 49,0 258,1 209,1 18

20 Balansräkning (mnkr) 2006 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 12) Maskiner och inventarier (not 13) Finansiella anläggningstillgångar Kapitalförvaltning (not 14) Övriga fi nansiella anläggningstillgångar (not 15) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar (not 16) Kortfristiga placeringar (not 17) Kassa och bank (not 18) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 1 487,9 71,8 387,6 54, ,9 2,8 151,5 158,9 72,5 385, , ,2 69,8 367,7 54, ,3 3,0 115,6 140,0 69,1 327, ,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 19) därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 20) Andra avsättningar (not 21) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (not 22) Kortfristiga skulder (not 23) Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 546,1 50,1 119,1 4,8 123,9 235,2 482,4 717, , ,6 128,9 86,6 0,0 86,6 170,0 445,8 615, ,0 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensioner intjänade före 1998 (not 24) Borgensåtaganden (not 25) Leasingavtal (not 26) Avtal om visstidspension antal (not 27) 1 530, ,6 8, , ,5 9,1 4 19

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Järfälla kommun Årsredovisning 2005

Järfälla kommun Årsredovisning 2005 Årsredovisning 2005 Järfälla kommun Årsredovisning 2005 Kommunens organisation... 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Fem år i sammandrag... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Ekonomiskt resultat...

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Järfälla kommun Årsredovisning 2006

Järfälla kommun Årsredovisning 2006 Årsredovisning 26 Järfälla kommun Årsredovisning 26 Kommunens organisation... 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Fem år i sammandrag... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Ekonomiskt resultat... 6

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning Ludvika kommun Utbildningscentrum LudvikaHem AB 100 % Energi 28,6 % Kraft AB 42 % GGAB 100 % Elförsäljning Elnät Sammanställd redovisning Allmänt En betydande andel av den kommunala verksamheten bedrivs

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Rapport över granskning av bokslut 2006

Rapport över granskning av bokslut 2006 Rapport över granskning av bokslut 2006 KPMG Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Syfte 2 3. Omfattning 2 4. Verksamheten 2 5. Förenlighet med kommunfullmäktiges mål 3 5.1 Finansiella mål 3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 2012-11-08 Dnr TN 2012-49 Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - årsbudget - 2012-11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc340145143 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Årsbudget... 4 Bilaga 1: Resultaträkning,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01 -- 2013-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Växjö Golfklubb Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2016-01-01-2016-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS KOMMENTAR Måste tyvärr justera helårsbedömningen från minus 5 mkr till minus 10 mkr. Orsakerna är

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer