JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014"

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2

3 JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Året som gick i Järfälla... 4 Kommunens organisation... 6 Kommunstyrelsens ordförande summerar året... 7 Fem år i sammandrag... 8 Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat Omvärldsanalys Kommunens styrsystem Måluppföljning Viktiga händelser Ekonomisk analys Väsentliga personalförhållanden Den samlade kommunala verksamhetens olika enheter Sammanfattning och framtid Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Vart gick skattepengarna? Redovisningsprinciper Begreppsförklaringar Verksamhetsberättelser i sammandrag nämnder och bolag Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden För och grundskola Utbildningsnämnden Gymnasieskola och vuxenutbildning Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritid Socialnämnden Vård och omsorg Stöd och behandling Familjerättsnämnden Tekniska nämnden Fastighet Transport och verkstad Miljö och bygglovsnämnden Järfällahus AB Personalredovisning Miljöredovisning Kommunens kvalitet i korthet Revisionsberättelse Beloppen i tabeller kan vara avrundade och summeras då inte helt exakt. Omslagsbild: Familjen Deweer Lidén var aktiva i projektet Klimatsmarta Järfällabor. Foto: Alexander Mahmoud.

4 Året som gick i Järfälla Järfälla visar vägen är den devis som ska stödja oss i vårt arbete att nå kommunens Vision för år Visionen har fyra teman; det Öppna, Innovativa, Mälarnära och Samarbetande Järfälla. Nedan redovisas några exempel på händelser under 2014 som ligger i linje med kommunens devis. Med andra ord; Så här visade vi vägen i Järfälla kommun! Ny fritidsgård öppnade i Kallhäll I mars öppnade Station 7, en ny fritidsgård i Kallhälls centrum. Den nya fritidsgården är tänkt att vara en mötesplats för ungdomar, av ungdomar, och erbjuda en fritid med kvalitet. Fritidsgården ska fungera som ett vardagsrum som skapar gemenskap för alla ungdomar, oavsett kön, bakgrund och intressen. Foto: Alexander Mahmoud. Järfällabornas resa till ett klimatsmart liv Under året kunde vi följa tio hushåll i Järfälla som fick lära sig hur de kunde leva mer klimatsmart genom projektet Klimatsmarta Järfällabor. Deltagarna fick vara med på föreläsningar, genomföra uppdrag, bli coachade samt få inspirera andra Järfällabor att bli mer klimatsmarta. Mer ekologisk mat i Järfälla Andelen ekologisk mat i Järfällas förskolor, skolor och äldreomsorg har ökat från 16,9 procent till 20,4 procent det senaste året. En bra ökning som lovar gott inför framtiden. Vi har haft en god utveckling så här långt och kommer fortsätta satsa på mer ekologisk mat till våra barn, elever och äldre, säger Kristina Lind som är kostkonsult för Järfällas förskolor, skolor och äldreomsorg. Foto: Mikael Nasberg. Surdegsbagaren Sébastien Boudet inspirerade kökspersonal Hembakat, nyttigare och godare bröd det kan barn och elever se fram emot nu när kökspersonalen på några av Järfällas förskolor och skolor fått utbildning av bagaren och konditorn Sébastien Boudet i konsten att baka surdegsbröd. Det har varit en jättebra kurs. Sébastien har en sådan passion för att baka. Han pratar om jäst och salt som om det vore de mest värdefulla ingredienserna på denna jord. Det har varit en fantastisk utbildning, sa Catrin Åhlberg Karassava, arbetsledare för köket i Neptuniskolan. 4

5 Järfälla fick en ny översiktsplan Kommunfullmäktige beslutade den 2 juni att godkänna den nya översiktsplanen. Översiktsplanens övergripande mål är att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i Järfälla. Att växa med kvalitet är den övergripande principen för Järfällas långsiktiga utveckling. Tunnelbana till Järfälla I början av mars godkände kommunfullmäktige avtalet om att bygga tunnelbana och nya bostäder i Järfälla. Tunnelbanan börjar byggas 2016 och börjar rulla Avtalet innebär att tunnelbanan från Akalla förlängs till Barkarby station via Barkarbystaden. Samtidigt ska Järfälla bygga minst nya bostäder fram till Foto: Alexander Mahmoud. Foto: Beata Bernmark. Lyckat försök med båttrafik på Mälaren Finns det intresse hos Järfällaborna att upptäcka Mälaren från en båt? I somras testade Strömma Kanalbolaget en ny båtlinje från Järfälla, och det gick snabbt att konstatera att den blev en succé. I våras svarade hela 98 procent av 500 tillfrågade Järfällabor att de var intresserade av en båtlinje från Järfälla. I juli testade Strömma Kanalbolaget en ny tur från ångbåtsbryggan i Bolinder strand, till Skokloster och Sigtuna, med ett väldigt lyckat resultat. Båten M/S Evert Taube var fullsatt vid nästan varje tur. Matematiklyftet stor satsning i Järfällas kommunala skolor Järfällas elever visar bra resultat i matematik i jämförelse med övriga Sverige. Nu görs en stor matematiksatsning i kommunen för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att nå så långt de kan utifrån sin egen potential. Under tre år ska alla Järfällas lärare i matematik, 260 stycken, delta i kompetensutvecklingen Matematiklyftet. Varje onsdag fram till vårterminens slut träffas lärarna i mindre grupper som leds av en matematikhandledare. I grunden finns en webbaserad utbildning från Skolverket. 5

6 Kommunens organisation REVISORER VALNÄMND KOMMUNFULLMÄKTIGE ÖVERFÖRMYNDARE KOMMUNSTYRELSE BARN OCH UNGDOMSNÄMND KULTUR OCH FRITIDSNÄMND FAMILJERÄTTS NÄMND MILJÖ OCH BYGGLOVSNÄMND UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND TEKNISK NÄMND KONCERNFÖRETAG: JÄRFÄLLAHUS AB KOMMUNALFÖRBUNDET BRANDKÅREN ATTUNDA ÖVRIGA FÖRETAG: BOLINDERS DRABANTSTAD AB KOMMENTUS AB KOMMUNALFÖRBUNDET NORRVATTEN PHALEANOPSIS ABKONCERNEN STOCKHOLMSREGIONENS FÖRSÄKRINGS AB SÖDERHALLS RENHÅLLNINGS AB (SÖRAB) AB VÅRLJUS MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE Socialdemokratiska arbetarepartiet Moderata samlingspartiet Miljöpartiet de gröna Folkpartiet Liberalerna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Centerpartiet Kristdemokraterna * * * * 21 4 * * 2 * 4 Totalt antal mandat * Partier som bildat majoritet 6

7 Några ord om året som gick Under ett år hinner det hända mycket, och det är nu dags att blicka tillbaka på året som varit och summera Järfälla fortsätter att utvecklas och växa, och det är glädjande att allt fler väljer att bli järfällabor var året då vi passerade över kommuninvånare. Som en konsekvens av Stockholmsförhandlingen fattade kommunfullmäktige under 2014 beslut om att medfinansiera tunnelbanans utbyggnad till Barkarby och uppföra nya bostäder i dess närhet. Det gör att vi kan intensifiera bostadsbyggandet de kommande åren, samtidigt som det skapar nya förutsättningar för fler arbetsplatser och ett växande näringsliv i kommunen. Efter ett gediget arbete antogs en ny översiktsplan för Järfälla av ett enigt kommunfullmäktige, med ett huvudmål om att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen. I översiktplanen formulerades dessutom följande delmål för att uppnå huvudmålet: En varierad, upplevelserik och karaktärsfullt byggd miljö Levande och rika park, natur och kulturmiljöer En samhällsekonomiskt effektiv, robust och långsiktigt hållbar infrastruktur Bästa möjliga förutsättningar för utbildning, forskning och näringsliv En attraktiv och hälsosam livsmiljö för alla Med utgångspunkt i den nya översiktsplanen genomfördes projektet Program för platsutveckling för att skapa nya arenor och mötesplatser för fortsatt samverkan och platsutveckling. I Barkarbystaden påbörjades uppförandet av Herrestaskolan som blir den första skolan i Sverige som byggs i massivträ, och dessutom kommer en stor andel av elbehovet att produceras genom solceller på taket träffades också ett avtal mellan Folkets Hus, HSB och Järfälla kommun som möjliggör en fortsatt utveckling av Kallhälls Centrum med nya bostäder och ett nytt Folkets Hus. I Söderdalen påbörjades första och andra etappen av bostadsbyggande, och under året godkände kommunstyrelsen en avsiktsförklaring med Hemsö Fastighets AB om planering och uppförande av ett sjukhus i Barkarbystaden. Året präglades också av det så kallade supervalåret. Under maj månad genomfördes val till Europaparlamentet, och i september genomfördes val till kommun, landsting, och riksdag. I Järfälla ökade valdeltagandet jämfört med de föregående valen, samtidigt valde allt fler väljare att förtidsrösta. För Järfälla resulterade valet till kommunfullmäktige i ett nytt politiskt styre då Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet bildade en gemensam samarbetskoalition. Det ledde till att kommunfullmäktige i slutet av året antog nya kommungemensamma mål och en ny budget med fokus på ett växande grönt Järfälla en reformbudget innehållandes satsningar för fler jobb och extra resurser till skolan. Men det får du läsa om i nästa årsredovisning. Fram till dess kan du på de följande sidorna, genom bra redovisning och tydlig statistik, läsa mer om allt det som skedde i Järfälla under Claes Thunblad Kommunstyrelsens ordförande 7

8 Fem år i sammandrag FOLKMÄNGD varav 0 6 år (%) varav 7 15 år (%) varav år (%) varav år (%) varav år (%) varav år (%) varav år (%) varav 80 år och äldre (%) (9) (11) (3) (8) (27) (24) (14) (4) (9) (11) (4) (8) (27) (24) (13) (4) (9) (11) (4) (8) (27) (24) (13) (4) (9) (11) (4) (8) (27) (25) (13) (4) (9) (11) (4) (7) (27) (25) (13) (4) KOMMUNALSKATT kronor per intjänad hundralapp 18,98 18,98 18,63 18,63 18,63 ANTAL FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER PERSONAL Antal anställda Järfälla kommun, antal årsarbetare (inkl timanställda) Järfällahus AB Personalkostnader, mnkr Järfälla kommun, (lönekostnader och personalomkostnadspålägg) Järfällahus AB Kommunalförbundet Brandkåren Attunda RESULTAT OCH FINANSER KOMMUNEN Årets resultat, mnkr årets resultat årets resultat enl balanskravet 385,2 218,0 228,2 46,3 98,5 16, Budgetavvikelse, mnkr nämnder och styrelser driftbudget, totalt investeringsbudget, totalt Verksamhetens bruttokostnader, mnkr (externa kostnader och avskrivningar) Verksamhetens nettokostnader nettokostnader exklusive realisationsvinster/förluster, mnkr nettokostnadsandel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, % nettokostnadsutveckling, % Skatteintäkter skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning, mnkr skatteintäktsutveckling, % Investeringar bruttoinvesteringar, mnkr nettoinvesteringar, mnkr skattefinansieringsgrad (andelen nettoinvesteringar som finansieras med egna medel (årets resultat och avskrivningar)), %

9 Fem år i sammandrag Tillgångar, mnkr per invånare, kr Eget kapital, mnkr per invånare, kr Soliditet (andelen tillgångar finansierade med eget kapital), % Soliditet inklusive totala pensionsåtagandet, % Avsättningar och skulder, mnkr per invånare, kr Långfristiga lån, mnkr Lånefinansieringsgrad, % (långfristiga upplåningens andel av anläggningstillgångarna) Borgensåtagande, mnkr per invånare, kr RESULTAT OCH FINANSER SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Årets resultat, mnkr Intäkter (exklusive finansiella intäkter) Bruttokostnadsutveckling, % (externa kostnader och avskrivningar) Nettokostnadsutveckling, % Nettokostnadsutveckling, % (nettokostnader exklusive realisationsvinter/förluster) Bruttoinvesteringar, mnkr Nettoinvesteringar, mnkr Tillgångar, mnkr Kassalikviditet, % (likvida medel i % av kortfristiga skulder) Soliditet, % (andelen tillgångar finansierade med eget kapital) Soliditet inkl totala pensionsåtagandet, % Eget kapital, mnkr Långfristiga lån, mnkr Lånefinansieringsgrad, % (långfristiga upplåningens andel av anläggningstillgångarna) Borgensåtaganden, mnkr Panter, mnkr 165 9

10 Årets Järfällafestival i Jakobsbergs centrum var välbesökt och bjöd på bland annat skördemarknad, artistuppträdanden och information om boende i Järfälla. Foto: Rosie Alm.

11 Fler tusen Järfällabor besökte Nationaldagsfirandet vid Görväln den 6 juni. Foto: Andreas Hägerstrand.

12 Hur skapar vi en levande stad och förutsättningar för människors drömmar? Vad krävs för att vidareutveckla platsen till en ännu starkare Foto: destination? Hanna Dessa Magnusson. frågor sökte vi svaret på i tre workshops med inspirerande föreläsare och diskussioner. Arbetet ska mynna ut i en strategi för platsutveckling av en levande stad.

13 Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat Årets resultat uppgår till 385,2 miljoner kronor (mnkr). Motsvarande resultat för år 2013 var 228,2 mnkr. Diagrammet visar årets resultat sedan år ÅRETS RESULTAT (MNKR) JUSTERAT RESULTAT (MNKR) Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter skall överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnås ska inte realisationsvinster från försäljningar av mark och fordon medräknas. I bokslutet för 2014 ingår realisationsvinster på 167,2 mnkr (2013: 207,0 mnkr). Det justerade resultatet 2014 enligt balanskravet blir därmed 218,0 mnkr (385,2 minus 167,2 mnkr). Årets resultat innebär att balanskravet uppfylls. Även kommunens ekonomiska mål om att den långsiktiga betalningsförmågan ska vara god och att soliditeten ska vara positiv med pensionsskulden inräknad, är uppfyllda. Resultatet inkluderar också en intäkt i form av en värdeöverföring från Järfällahus AB på 193,5 mnkr. Medfinansieringen för utbyggnaden av tunnelbanan till Barkarby hanteras i sin helhet som en extraordinär kostnad på 800 mnkr. Markvärderingen, uttryckt som bedömning av framtida intäkter vid försäljningar, uppgår till 800 mnkr. Detta är angivet som extraordinär intäkt. Nettot av dessa två poster är således noll, och har därmed ingen effekt på utfallet i resultaträkningen. Marken klassificeras som en finansiell tillgång. Kommunen är ännu inte formell ägare av marken och kan därmed inte klassificera den som exploateringsmark. Marken är dock en tillgång genom att den är direkt villkorad i avtalet om kommunens medfinansiering. Diagrammet till höger visar kommunens justerade resultat sedan år En särskild kompetensfond inrättas från och med 2015 för möjligheter till vidareutbildning och kompetenshöjning för kommunens medarbetare. Avsättning sker med 20 mnkr genom särskilt beslut i samband med behandlingen av årsredovisning för Fonden specificeras som särskild post i det egna kapitalet. Resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att, under vissa förutsättningar, reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). RUR är frivillig och kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Om RUR ska användas, ska detta framgå av kommunfullmäktigebeslut om god ekonomisk hushållning. Inriktningen i Järfälla är att högsta möjliga belopp reserveras till RUR. I lågkonjunktur kan medel användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter under en konjunkturcykel. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar Järfälla kommun. Viktiga faktorer är konjunkturutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden, pris och löneutvecklingen, demografiska förändringar och reformer beslutade av riksdagen och andra statliga organ. Samhällsekonomisk situation och utveckling Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit i snabb takt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit överraskande stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka de närmaste två åren. I de nordiska länderna har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det gäller även det ekonomiska läget i euroområdet. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart. 13

14 Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är, och bedöms fortsatt vara, mycket låga under överblickbar tid. Bruttonationalprodukten (BNP) i Sverige växte med 2,1 procent Såväl den privata konsumtionen som exporten, särskilt i slutet på året, bidrog till tillväxten. År 2015 beräknas BNP öka med närmare tre procent. Arbetsmarknaden fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring åtta procent. Den beräknas dock successivt minska till omkring 6,5 procent 2016 och 2017, vilket är närmare 1,5 procentenheter lägre än den nuvarande nivån. Genom att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas beräknas det reala skatteunderlaget växa relativt snabbt, med närmare 2,5 procent Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men beräknas ändå bli på minus 0,5 procent 2018, betydligt lägre än det mål som riksdag och regering ställt upp för ett sparande på en procent. Eftersom BNP samtidigt växer innebär det inte någon ökning av den offentliga bruttoskulden i förhållande till BNP. Hushållens inkomster har utvecklats gynnsamt sedan mitten av 2000talet. Mellan 2005 och 2013 har hushållens reala disponibla inkomster vuxit med i genomsnitt 3,2 procent per år. Under samma period har hushållens konsumtionsutgifter ökat med endast 1,9 procent i genomsnitt per år. Hushållens sparande har därmed stigit kraftigt. Åren 2012 och 2013 nådde hushållens nettosparkvot den högsta nivån i modern tid. Det inomkommunala utjämningssystemet för LSSkostnader innebar för Järfällas del en avgift på 36,7 mnkr. Fortsatt befolkningsökning Befolkningen i Järfälla kommun var vid årsskiftet invånare, vilket var en ökning med personer eller 2,2 procent. Det är en kraftigare ökning än de senaste sju årens cirka tusen personer per år. Ökningen 2014 består dels av ett födelseöverskott på 351 personer (avser 835 födda och 484 döda), dels av ett positivt flyttningsnetto på personer (består av in och utflyttade personer). Flyttningsnetto består av tre delar: inflyttning från länet 686 personer och 605 personer från andra länder samt en utflyttning till andra delar av landet på 113 personer ANTAL INVÅNARE Bostadsbyggande Under 2014 färdigställdes 314 bostäder. De senaste fem åren har det i genomsnitt byggts 190 bostäder per år nåddes det högsta talet under perioden. Produktivitetsutvecklingen har varit svag, eller obefintlig i ett antal år. Den svaga utvecklingen inleddes redan 2006, ett par år före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har produktiviteten varit i stort sett oförändrad. Enligt prognoser kommer den att öka, om än i långsam takt. Statliga beslut påverkar kommunens ekonomi Olika statliga beslut påverkar kommunens förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge kommunerna likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sina verksamheter trots strukturella skillnader i inkomster och socioekonomiska strukturer som demografi, behovs och kostnadsskillnader. Inkomstutjämningen garanterar samtliga kommuner 115 procent av den genomsnittliga skattekraften. Då Järfällas skattekraft är lägre får kommunen ett bidrag från systemet var bidraget 178,2 mnkr. Även i kostnadsutjämningssystem är Järfälla bidragsmottagare. Bidraget 2014 var 122,1 mnkr ANTAL FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER Arbetsmarknad Andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd uppgick i Järfälla i december 2014 till 8,4 procent av arbetskraften år. Det är en minskning med 0,3 procentenheter sedan december Motsvarande tal för Stockholms län är 6,4 procent, en minskning med 0,5 procentenheter sedan december För riket som helhet ligger det 8,1 procent, en minskning med 0,5 procentenheter sedan december Arbetslösheten bland män och kvinnor i Järfälla är på ungefär samma nivå

15 Sett till åldersgruppen år var 11,2 procent av arbetskraften öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Järfälla i december Det är en minskning med 3,1 procentenheter sedan december Motsvarande tal för Stockholms län är 8,8 procent, en minskning med 1,4 procentenheter sedan december För riket som helhet var det 14,8 procent, en minskning med 2,6 procentenheter sedan december Arbetslösheten bland män år i Järfälla är betydligt högre (12,9 %) än bland kvinnor (9,4 %). Bland utrikes födda var 17,1 procent av arbetskraften öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Järfälla i december Det är en minskning med 0,2 procentenheter sedan december Motsvarande tal för Stockholms län är 14,9 procent, en minskning med 0,7 procentenheter sedan december För riket som helhet var det 21,3 procent, samma nivå som i december Arbetslösheten bland utrikes födda män i Järfälla är lägre (16,0 %) än bland kvinnor (18,3 %). Bland utrikes födda i åldersgruppen år var 25 procent av arbetskraften öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Järfälla i december Det är en minskning med 1,5 procentenheter sedan december Motsvarande tal för Stockholms län är 21,6 procent, en minskning med 1,3 procentenheter sedan december För riket som helhet ligger siffran på 34,5 procent, en ökning med 0,5 procentenheter sedan december Arbetslösheten bland utrikes födda män år i Järfälla är lägre (23,7 %) än bland kvinnor (26,5 %). 1% 7,5% 5,0% 2,5% % ARBETSLÖSA I DECEMBER (16 64 ÅR) % Källa: Arbetsförmedlingen 2014 Känslighetsanalys/riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer, både av beslut i kommunen och i omvärlden. Känslighetsanalysen ska beskriva hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. KÄNSLIGHETSANALYS Pris och löneökning Varav löner och sociala avgifter egen personal Ändrad nyttjandegrad förskola Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) Förändrad utdebitering Förändring Stockholms fondbörs Ränteförändring 2013 Järfälla Stockholms län Riket FÖRÄNDRING 1 % 1 % 1 % 1 % 100 personer 10 öre 1 % 1 % MNKR Kommunens styrsystem Beställare och utförare det dubbla uppdraget Kommunens, eller nämndens, dubbla uppdrag innebär för det första att i egenskap av offentligt samhällsorgan ansvara för det nationella samhällsuppdraget. Med det avses verksamheter och uppgifter som statsmakten gett kommunen i uppdrag att ansvara för. Förutom det nationella uppdraget tillkommer det lokala eller kommunala samhällsuppdraget. Med det menas fullmäktiges uppdrag till nämnderna vad gäller kommunens egna ambitioner, kostnader, kvalitet, kvantitet, inriktning med mera för de olika verksamhetsområdena. Det dubbla uppdraget innebär för det andra (om kommunen inte anlitar extern entreprenör) att vara utförare av samhällsuppdraget. I det uppdraget ingår även att leda och samordna den utförande organisationen med dess olika enheter och funktioner, utifrån ett ägarperspektiv. Det är viktigt att hålla isär dessa två uppdrag, ofta kallade beställare och utförare, särskilt när det gäller verksamheter som är kundvalsstyrda och verksamheter som är föremål för upphandlingsförfarande. Samhällsuppdraget Samhällsuppdraget består främst av planeringsfrågor (till exempel bedömning av behovs och resursutveckling och utarbetandet av mål) och finansieringsfrågor (prislistor, bokslut med mera). Uppdraget innebär också att värna om konkurrensneutralitet (i kundvalssystem och upphandlingsförfarande), att bedriva utvecklingsarbete (omvärldsbevakning, utredning och analyser) samt att ansvara för uppföljning och utvärdering. I uppdraget ingår också myndighetsfrågor (till exempel se till att lagar och föreskrifter efterlevs, framställa riktlinjer för att bedriva verksamheter samt framtagande av taxor). Ägaruppdraget Ägaruppdraget innebär att verkställa det faktiska uppdraget. Det omfattar verksamhetsansvar (att uppnå angivna mål), resursanvändning (inom givna ramar för pengsystem, överenskomna avtal och regler), svara för arbetsgivaruppgifter (bland annat verkställighet av personalpolitiken) samt i övrigt svara för den interna organisationen. Principorganisation gemensam grundstruktur Nämnderna ansvarar formellt inför fullmäktige för både samhällsuppdraget och ägaruppdraget. Nämnden biträds i dessa båda uppdrag av en förvaltningschef. Till sitt förfogande har förvaltningschefen ett nämndkansli som tar hand om samhällsuppdraget och enhetschefer för att ansvara för driftuppgifterna eller utförarfunktionen. I förekommande fall bistår driftchef förvaltningschef med därtill hörande ansvar och uppgifter. 15

16 Järfälla kommuns styrmodell Styrningskedjan Portalmål Kvalitetsstyrning effektmål åtagande synpunkts och klagomålshantering plan för uppföljning och utvärdering Inriktningsmål Effektmål Budget Nämndövergripande planer och program Planerad produktion Målstyrning Målstyrningen har som överordnat syfte att ange vad som ska åstadkommas. Därmed betonas syftet med organisationen. Med hjälp av målstyrning koncentrerar de förtroendevalda sig på vad som ska åstadkommas eller uppnås med givna resurser. I och med det sätts kontrollen in på resultat, effekter eller just måluppfyllelse. Målstyrningsmodellen består av två kategorier av mål: inriktningsmål och effektmål. För att styrningen ska fungera optimalt finns ett antal kriterier utifrån vilka målen ska formuleras. Inriktningsmålen, som är kommungemensamma, ska vara allmänt och enkelt formulerade, ange inriktningen på verksamheten, uttrycka en gemensam grundsyn, gälla för en längre tidsperiod och innebära en utmaning. Effektmålen, som är nämndspecifika, ska vara orienterade mot brukare, kommuninvånare och kunder. De ska uttrycka nyttan eller effekterna för dem som verksamheten är till för och vara mät och uppföljningsbara. Nämndernas effektmål ska härledas från de kommungemensamma inriktningsmålen. Ekonomistyrning Styrningen av ekonomin består av olika delar: ekonomistyrregler, budget och budgetprocess, månads och tertialuppföljningar, bokslut, verksamhetsberättelser och årsredovisning samt hanering av årets resultat och ombudgetering av investeringar mellan åren. Kvalitetsstyrningssystem Kvalitetsstyrningssystemet innehåller fyra delar; effektmål, åtaganden, rutiner för hantering av synpunkter och klagomål samt plan för uppföljning och utvärdering. Effektmålen ska uttrycka mätbara mål för verksamheten. Åtagandena kan liknas vid tjänstegarantier, där preciseras innehållet i tjänsterna inom en rad för brukarna angelägna verksamhetsområden som respektive nämnd ansvarar för. I de fall nämnden föreslår nya åtaganden eller revidering av redan beslutade åtaganden ska dessa redovisas i nämndens förslag till mål och budget. Åtagandena har koppling till synpunkts och klagomålshanteringen och kommuniceras utåt på följande sätt: Du ska veta vad du kan förvänta dig från kommunen och vilka krav du kan ställa. Därför har vi preciserat innehållet i många av kommunens tjänster. Vi är tacksamma för att få dina synpunkter om du inte tycker att vi håller vad vi lovar. Klagomål, synpunkter och idéer samlas in för att förbättra servicen i kommunen. I första hand ska den som är ansvarig för verksamheten kontaktas, men brukarna/allmänheten kan även vända sig med sina klagomål till kommunens kundtjänst, som vidarebefordrar dem till respektive förvaltning. En sammanställning av klagomål och åtgärdsförslag redovisas för nämnden i samband med bokslutet. Nämnden beslutar också om en plan för uppföljning och utvärdering av effektmålen. Nämndövergripande planer och program I samband med fullmäktiges antagande av Mål och Budget fastställs även ett antal andra mål och styrdokument. Dokumenten uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden. Dessa dokument är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Riktlinjer för kvalitetsstyrning i Järfälla kommun Miljöplan för Järfälla kommun Personalpolitisk handlingsplan Konkurrenspolicy Kommunikationsstrategi Måluppföljning God ekonomisk hushållning Järfälla kommun har två specifika mål för god ekonomisk hushållning, dels att den långsiktiga betalningsförmågan ska vara god och dels att soliditeten ska vara positiv med pensionsskulden inräknad. Båda målen nås i årets bokslut. Inriktnings och effektmål För verksamheten finns kommungemensamma inriktningsmål och nämndspecifika effektmål. Uppföljningen av de kommungemensamma målen redovisas nedan medan övriga redovisas i respektive nämndavsnitt. Det kommungemensamma inriktningsmålet som handlar om God välfärd riktar sig till samtliga verksamhetsområden i kommunen. Samtliga effektmål som nämnderna härlett ur detta inriktningsmål har bäring på god ekonomisk hushållning. I avsnittet som beskriver kommunstyrelsens mål finns även det finansiella målet beskrivet. Måluppfyllelse för de kommungemensamma målen Portalmålet uttrycker en önskan om hur kommunen ska utvecklas i övergripande strategisk mening. Strukturen med portalmål, som nu har använts under ett antal år, utgår från ett antagande om att uppfyllelsen av underliggande kommungemensamma och nämndspecifika mål, tillsammans med de mål som uttrycks i nämndövergripande planer och program, ska medverka till uppfyllelsen av portalmålet. Uppföljningen av portalmålet är med andra ord tänkt att belysa kommunens utveckling och antas hänga samman med kommunens samlade ansträngningar att nå alla de mål och strategier som kommunfullmäktige beslutar om. Till portalmålet har indikatorer preciserats, som ska användas för att läsa av om den övergripande utvecklingen går i rätt riktning. Uppföljningen av indikatorerna sker bland annat genom en medborgarenkät som genomförs varje år, genom SCB:s Medborgarundersökning. Tidigare år har effektmål härletts ur portalinriktningsmålet. Inför 2014 flyttades flertalet av dessa effektmål in i avsnittet som 16

17 beskriver kommunstyrelsens mål. Detta för att tydliggöra att det i huvudsak är kommunstyrelsen som genom sitt ansvar för områdena fysisk planering, information och kommunikation samt näringsliv ska arbeta för att dessa mål uppnås. Effektmål finns med andra ord endast med där det samtidigt tydligt framgår vilken nämnd som ansvarar för att arbeta med dem. Måluppföljning Figurförklaring Mycket positiv trend Positiv trend Oförändrad trend Negativ trend Mycket negativ trend i.u Ingen uppgift Trendpilarna visar hur utvecklingen har varit under det senaste året. För vissa mått är det inte möjligt att jämföra med tidigare år. Istället för en trendpil står då i.u (ingen uppgift). Måluppföljning Portalmål: Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun som kännetecknas av ekonomisk tillväxt för god välfärd och hållbar utveckling. Indikatorer Resultat 2014 Trend 1. Järfällas position i länet gällande skattekraftsutveckling sett över en mandatperiod. Järfällas position i länet för skattekraftsutveckling mellan taxeringsåren placerar Järfälla på plats 25 i länet (Plats 26). 2. Järfällabornas syn på kommunen som en plats att bo och leva på. (Nöjd RegionIndex). NRI 59 (63). För kvinnor 62 (64) och för män är det 57 (62). 3. Totalt flyttnetto i Järfälla jämfört med median i Stockholms län. Flyttnetto personer (606). Medianen för Stockholms län 587 personer (488 personer). 4. Flyttnetto relativt kommuner i Stockholms län. 686 personer (26 personer). Uppgifterna inom parentes avser år 2013 Figurförklaring ovan. Kommentar och trendanalys 1. Statistiken över inkomster avser taxeringsår vilket innebär att de intjänade uppgifterna för år t rör år t1. Det som beskrivs som 2014 i tabellen rör alltså inkomster som är intjänade Skattekraftsutvecklingen redovisas i tabellen genom att inkomstutvecklingen per person jämförs med Stockholms län. Järfällas skattekraftsutveckling har under perioden varit 5,1 procent vilket innebär att kommunen har länets näst svagaste skattekraftsutveckling. Motsvarande siffra för föregående period var 4,0 procent vilket innebar sista plats av länets 26 kommuner. Järfälla har också haft en svagare skattekraftsutveckling jämfört med riksmedelvärdet, för år 2014 är skattekraften 108 procent av medelskattekraften i riket. Motsvarande siffra var 120 procent år 2004 och 113 procent år Nöjd RegionIndex (NRI) består av tre frågor som rör hur man i allmänhet bedömer kommunen som en plats att leva och bo på. Ett index med skala skapas genom att betyget för de tre frågorna vägs samman, resultatet kan tolkas som att Järfällaborna är nöjda med kommunen som en plats att leva och bo på gränsen för denna bedömning är ett värde på 55. Utvecklingen under de fem senaste åren har varit svagt negativ för Järfälla. Förändringarna är inte statistiskt säkerställda, vare sig relativt föregående år eller när det gäller könsskillnaderna. Under perioden finns en statistiskt säkerställd minskning för samtliga respondenter respektive för män. För kvinnorna är betyget inte någon säkerställd förändring. 3 och 4. När det gäller flyttnettot kan konstateras att Järfälla under den senaste femårsperioden har haft ett högre flyttnetto än medianen i Stockholms län för samtliga år. Flyttnettot för 2014 är det högsta under den senaste femårsperioden och ett trendbrott att notera är att inflyttningen från övriga Stockholms län har ökat till 686 personer den svarar nu för drygt hälften av det totala flyttnettot. Som en jämförelse var inflyttningsöverskottet för 2013 endast 26 personer. 17

18 Måluppföljning God välfärd: Inriktningsmål Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Indikatorer Resultat 2014 Trend 1. Andel Järfällabor som är nöjda med hur kommunen sköter sina olika verksamheter. (Nöjd MedborgarIndex, 0 100). 2. Andel Järfällabor som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare. NMI 56 (58) För kvinnor är indexet 58 (59) och för män är det 55 (57). 85 procent gav godkänt betyg. (76 %). Bland kvinnor var siffran 88 procent (78 %) och bland män 81 procent (74 %). Uppgifterna inom parentes avser år Figurförklaring på sid 20. Kommentar och trendanalys 1. Nöjd MedborgarIndex (NMI) beskriver hur kommuninvånarna i allmänhet bedömer kommunens olika verksamheter. Resultatet innebär, i likhet med NRI, att Järfällaborna är nöjda med kommunens verksamheter i allmänhet. Över tid uppvisar indexet en betydande stabilitet och de förändringar som finns är inte statistiskt säkerställda. 2. Andelen som anger ett godkänt betyg för bemötande med kommunens tjänstemän har ökat. Eftersom siffrorna är hämtade ur en urvalsundersökning kan förklaringen vara slumpmässig variation men svaren innebär ett trendbrott relativt tidigare mätningar trenden har tidigare varit negativ sedan Måluppföljning Hållbar utveckling: Inriktningsmål: Det sociala utanförskapet ska brytas. De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka. Indikatorer Resultat 2014 Trend 1. Andel Järfällabor (i åldrarna 20 64) med egen försörjning. 8,4 procent av Järfällaborna är öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska insatser per december 2014 (8,7 % var i motsvarande situation föregående år för december 2013). För kvinnor är siffran 8,3 procent (8,8 %) och för män 8,4 procent (8,6 %). Kommentar och trendanalys 1. Andelen Järfällabor som är arbetslösa överstiger såväl länet som riket för december månad och arbetslösheten är ungefär två procentenheter större i Järfälla jämfört med övriga Stockholms län under Jämfört med 2013 har skillnaderna gentemot länet och riket ökat till Järfällas nackdel. 18

19 Måluppföljning Hållbar utveckling: Inriktningsmål: Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Indikatorer Resultat 2014 Trend 1. Andel Järfällabor som känner sig trygga. 66 procent gav godkänt betyg (74 %). Bland kvinnor var siffran 63 procent (69 %) och bland män 69 procent (78 %). 2. Andel Järfällabor som anser att bebyggelsen och utemiljön är trivsam. 82 procent gav godkänt betyg för trivsam bebyggelse (86 %). Bland kvinnor var siffran 84 procent (87 %) och bland män var den 81 procent (85 %). Betyget för trivsam utemiljö blev 6,7 på en tiogradig skala. (6,8) Bland kvinnor var siffran 6,8 (7,0) och bland män 6,5 (6,6). Uppgifterna inom parentes avser år Figurförklaring på sid 20. Kommentar och trendanalys 1. Trygghetsmåttet som presenteras handlar om hur stor andel av Järfällaborna som ger godkänt betyg för hur tryggt och säkert de kan vistas ute på kvällar och nätter. Resultatet i 2014 års mätning innebär ett negativt trendbrott då den upplevda tryggheten tidigare har utvecklats positivt sedan mätningarna inleddes. En tänkbar anledning till detta som har förts fram vid dialog med polismyndigheten kan vara att den sociala oro som uppstod i Järfälla år 2013 har resultaterat i ökad otrygghetskänsla, i synnerhet bland pojkar/unga män. 2. Betygen för trivsam bebyggelse respektive utemiljö visar små variationer över tid och innebär ett godkänt betyg. Under Barkarbystadens dag var det många besökare som var intresserade av modellen för Barkarbystaden. Foto: Hanna Magnusson. 19

20 Viktiga händelser Arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan för Järfälla slutfördes i juni när kommunfullmäktige beslutade att anta Översiktsplan Järfälla nu till Översiktsplanen beskriver inriktningen för kommunens långsiktiga utveckling när det gäller mark och vattenanvändning. Planens huvudmål är att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen. I mars beslutade kommunfullmäktige om ett avtal med staten, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun och Solna stad om utbyggnad av tunnelbanan och nybyggnation av totalt nya bostäder i länet. Järfälla åtar sig därmed att medfinansiera tunnelbanans utbyggnad med 800 miljoner kronor och att uppföra nya bostäder inom tunnelbanans influensområde i en genomsnittlig takt om 825 bostäder per år fram till år Landstinget är huvudman och svarar för genomförandet av tunnelbanans utbyggnad. Staten åtar sig att till Järfälla kommun överlåta fastigheten Barkarby 4:1, senast i samband med byggstart av tunnelbanans utbyggnad från Akalla till Barkarby. Utifrån den värdering som gjorts har markens värde bedömts till 800 miljoner kronor. Kommunens utgifter för medfinansiering kan därmed balanseras mot värdet av den mark som överförs till kommunen i samband med byggstart av tunnelbanan. Utbyggnaden av bostadskvarteren i Barkarbystaden har fortsatt under året. Inflyttning i Wallenstams och ByggVestas kvarter påbörjades under våren Inflyttning pågår också i Järntorgets, Folkhems och Erik Wallins nybyggda radhus i kvarterat Flottiljen. Per december 2014 pågår, i olika skeden, utbyggnad av cirka 700 lägenheter i Barkarbystaden. Samtidigt har också ICA Fastigheter och Barkarby Gate öppnat sina handelsanläggningar i området med många nya butiker och verksamheter. Kyrkparken, Barkarbystadens stadspark, invigdes efter sommaren. Arbetet inför genomförandet av Mälarbanans utbyggnad med ytterligare två spår mellan Kallhäll och Barkarby är inne i en intensiv fas där arbetena påverkar samhällena i såväl Kallhäll som Jakobsberg och Barkarby. Under första halvåret har fokus huvudsakligen legat på utformning av stationsmiljöerna och omläggning av gator och vägar. I Kallhäll har en tillfällig stationsentré tagits i bruk och stationshuset har rivits. Omdaningen av stationsområdet i Jakobsberg inklusive flytt av gamla stationshuset påbörjades under året och beräknas vara slutförd efter årsskiftet. Under 2014 har ett antal insatser genomförts i syfte att bryta det sociala utanförskapet. De innefattar följande: kommunalt utbildningsstöd för yrkesintroduktionsanställningar inom äldreomsorgen, utökad feriepraktiksatsning, sysselsättning inom Tryggt & snyggt för personer långt från arbetsmarknaden, Unga vuxna på gång för att motivera ungdomar utan sysselsättning till studier eller arbete, samt lansering av Praktiktorget, en samordning av kommunens hantering av praktikplatser. Insatserna har sammantaget involverat cirka 745 personer. Av dessa har cirka 140 stycken signifikant förbättrat sin position på arbetsmarknaden genom fortsatt anställning eller påbörjade studier. En så kallad visslarfunktion har införts för att förenkla anmälan av misstanke om korruption, mutor eller jäv. Funktionen drivs i samverkan med ett externt säkerhetsföretag och innebär att man anonymt kan anmäla missförhållanden i de fall då man av någon anledning bedömer att det inte är möjligt att ta upp dessa i ordinarie kanaler. I syfte att stärka Järfälla kommuns arbetsgivarvarumärke har ett antal insatser genomförts. Ett exempel är deltagande i Framtidsverket, ett samarbete som handlar om att visa för högskolestudenter att kommunen är en attraktiv framtida arbetsgivare. Den 26 september offentliggjordes att Järfälla, tillsammans med Helsingborg, Tyresö, Täby, Umeå och Uppsala nominerats till Universum Awards som Årets kommun 2015 för arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare. Kommunfullmäktige antog i mars riktlinjer för arbetet för de nationella minoriteternas rättigheter i Järfälla. Riktlinjerna beskriver formerna för hur lagstiftningens krav på information, främjande av språklig och kulturell utveckling samt samråd med minoriteter ska gå till i Järfälla. Kommunen har under 2014 fått en utdelning av hälften av nettoöverskottet som uppkommit då dotterbolaget Järfällahus AB under 2013 sålt fastigheter. Beloppet uppgick till 193,5 mnkr. Kommunfullmäktige har samtidigt beslutat om nyemission i Järfällahus AB där 193,5 mnkr tillskjuts för att höja bolagets egna kapital. För att möjliggöra nyemissionen har också fullmäktige beslutat att ändra bolagsordningen i Järfällahus AB för att tillåta utgivning av fler aktier i bolaget. Kommunfullmäktige antog i mars en ny finanspolicy att gälla från 1 april Översynen har gjorts mot bakgrund av nya förutsättningar på finansmarknaden samt för att anpassa kommunens arbetssätt inom finansområdet till den förväntade ökade upplåningen som väntas följa med kommunens expansion. Förändringarna innebär bland annat att fler olika typer av finansieringsformer godkändes i syfte diversifiera upplåningen och därmed långsiktigt sänka upplåningskostnaderna. Kommungemensamt kvalitetsarbete Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) är ett samarbete som leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där syftet är att skapa en överskådlig bild av kommunens kvalitet i olika avseenden som kan användas i styrningen av kommunen. Kvalitetsmåtten som används i KKiK rör områdena kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter i kommunen, delaktighet och tillgång till information, kommunens effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare. Drygt 220 kommuner ingår numera vilket ger mycket goda möjligheter till jämförelser. Järfälla har deltagit i dessa mätningar sedan år 2006, vilket därtill ger möjlighet till att jämföra de egna resultaten över tid. Årets mätning av kvalitetsindikatorer startade under september månad och resultaten presenterades i januari Ett urval av 20

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014 JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Året som gick i Järfälla... 4 Kommunens organisation... 6 Kommunstyrelsens ordförande summerar året... 7 Fem år i sammandrag... 8 Förvaltningsberättelse...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009 ÅRSREDOVISNING 29 JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 29 Året som gick...2 Kommunens organisation...4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...5 Fem år i sammandrag...6 Förvaltningsberättelse...8 Ekonomiskt

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Järfälla kommun Årsredovisning 2005

Järfälla kommun Årsredovisning 2005 Årsredovisning 2005 Järfälla kommun Årsredovisning 2005 Kommunens organisation... 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Fem år i sammandrag... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Ekonomiskt resultat...

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Årsredovisning 2007. Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand.

Årsredovisning 2007. Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand. Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand. Görvälns slott från 1600talet har restaurang, festvåning och konferenslokaler. Gårdsmiljön är unik då alla byggnader

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Järfälla kommun. Årsredovisning 2008

Järfälla kommun. Årsredovisning 2008 ÅRSREDOVISNING Järfälla kommun Årsredovisning Året som gick...2 Kommunens organisation...4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...5 Fem år i sammandrag...6 Vart gick skattepengarna?... 7 Förvaltningsberättelse...8

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning www.pwc.se Anna Gröndahl Kim Gustafsson Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2013 Vingåker kommun mars-april 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

POLICY. Finanspolicy

POLICY. Finanspolicy POLICY Finanspolicy POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer