JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 29

2 JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 29 Året som gick...2 Kommunens organisation...4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...5 Fem år i sammandrag...6 Förvaltningsberättelse...8 Ekonomiskt resultat...9 Omvärldsanalys...9 Kommunens styrsystem...11 Måluppföljning...12 Viktiga händelser...14 Ekonomisk analys...15 Väsentliga personalförhållanden...18 Den samlade kommunala verksamhetens olika enheter...19 Sammanfattning och framtid...21 Resultaträkning...22 Kassaflödesanalys...22 Balansräkning...23 Noter...24 Driftredovisning...3 Investeringsredovisning...3 Vart gick skattepengarna?...31 Redovisningsprinciper...32 Begreppsförklaringar...33 Nämnders och bolags verksamhetsberättelser i sammandrag...34 Kommunstyrelsen...35 ITservicekontoret...38 Barn och ungdomsnämnden...4 Förskola och grundskola...45 Utbildningsnämnden...48 Utbildning och flyktingmottagande...52 Kultur och fritidsnämnden...54 Kultur och fritid...58 Socialnämnden...6 Vård och omsorg...68 Stöd och behandling...69 Familjerättsnämnden...72 Tekniska nämnden...74 Mark och fordon...8 Miljö och bygglovsnämnden...82 Järfällahus AB...86 Personalredovisning...87 Miljöredovisning...91 Kvalitetsredovisning...97 Revisionsberättelse...11 Järfälla kommun Årsredovisning 29 Tryck: Jakobsbergs tryckeri April 21 Text och form: Järfälla kommuns ekonomiavdelning & informationsenhet Omslagsbild: Kallhälls mötesplats för äldre, foto: Mikael Nasberg.

3 ÅRET SOM GICK Järfälla visar vägen är den devis som ska stödja oss i vårt arbete att nå kommunens Vision för år 215. Visionen har fyra teman; det Öppna, Innovativa, Mälarnära och Samarbetande Järfälla. Nedan redovisas några exempel på händelser under 29 som ligger i linje med kommunens devis. Med andra ord; Så här visar vi vägen i Järfälla kommun! Anders Major, kommundirektör KOMMUNEN KLÄTTRADE PÅ NYTT I NÄRINGSLIVSBAROMETERN Varje år rankar Svenskt Näringsliv företagsklimatet i landets kommuner. I årets mätning klättrade Järfälla kommun 23 placeringar till plats 29 av 29 kommuner i Sverige. I enkäterna ställdes frågor om företagarnas syn på olika gruppers attityder till företagande, till exempel kommunala tjänstemän, politiker, allmänheten och media. Andra frågor berörde företagarnas syn på kommunens service och infrastruktur. Den största förbättringen gjorde Järfälla kommun på frågan om kommunens service till företagen. EMERICH ROTHS FREDsPRIS TILL LUNDSKOLAN I VIKSJÖ Glädjen var stor när elever, personal och föräldrar på Lundskolan fick ta emot andrapriset i Emerichfondens tävling Skolornas Fredspris. Sedan år 2 utlyser Emerichfonden varje år tävlingen Skolornas Fredspris, där fonden belönar projekt som verkar för att bekämpa våld, mobbning och främlingsfientlighet och främjar medmänsklighet. Särskilt prioriteras goda resultat uppnådda i samarbete mellan elever och lärare gärna skolor emellan. Motiveringen löd att skolan skapat och bäddat för en trivsam och medmänsklig skolmiljö. Lundskolan har satsat på det långsiktiga förebyggande arbetet med eleverna parallellt med systematiskt arbete i värdegrundsgruppen och elevhälsoteamet. MED SIKTE PÅ SVERIGES BÄSTA KUNDSERVICE Våren 28 antog kommunfullmäktige i Järfälla den estrategi som ligger till grund för arbetet kommunen gör kring verksamhetsutveckling med stöd av IT. Kommunen ska bland annat uppfattas som en enhet med gemensam ingång till all tillgänglig service, antingen via den gemensamma webbplatsen, eller via den kundtjänst som nu är på plats i en första etapp. Estrategin beskriver hur Järfälla år 212 ska ha utvecklat sin verksamhet inom tre huvudområden; nytta för medborgare och företag (etjänster), intern effektivitet (eförvaltning) samt insyn och deltagande (edemokrati). När vi nu skriver december 29 har kommunen snart kommit halvvägs mot de mål som satts upp i strategin. Kundtjänsten är invigd och i drift för delar av kommunens verksamheter, och kommer under en tvåårsperiod att utökas till att omfatta hela verksamheten. Målet är att erbjuda Sveriges bästa kundservice. UNIKT KORTTIDSBOENDE FÖR ÄLDRE I oktober invigdes Kastanjen, ett unikt korttidsboende för personer över 63 år som av olika skäl behöver en tidsbegränsad och kortvarig vistelse i boende med omsorg och omvårdnad. På boendet finns fyra enheter. Två enheter är avsedda för personer vars anhöriga behöver stöd i form av regelbunden avlastning, varav en är till för personer med demenssjukdom. De två övriga enheterna är avsedda för personer med stort omvårdnadsbehov. Efter invigningen var det rundvandring i huset. De boende får alla rum utrustade med modern teknik som till exempel platttv och internetuppkopplad dator.

4 Välbesökt INVIGNING MED HELEN SJÖHOLM Den 7 mars invigdes huset K som är Samgymnasiets och kulturskolans nya lokaler i Jakobsberg. Ett späckat program följde, fyllt av musik dans och dramauppträdanden, tal, elevutställningar och provapåaktiviteter. Sångerskan och musikalartisten Helen Sjöholm sjöng Gabriellas sång och körades av stora och små elever. Närmare 75 personer besökte K den här dagen. Järfälla ÄR SENIORVÄNLIGAST I LÄNET Järfälla blev som enda kommun i länet nominerad till tävlingen Seniorvänlig kommun 29 som arrangeras av Sveriges Pensionärsförbund. Bidragande till nomineringen var kommunens utbyggnad av särskilda boenden, omvårdnadsbidrag till närstående som vårdar och enhetstaxa för hemtjänsten. JÄRFÄLLA BLEV NOMINERAD TILL SVERIGES ITKOMMUN 29 Järfälla har kommit långt i arbetet med etjänster, idag finns det cirka 7 stycken på kommunens webbplats. Mycket av det kommunen gör handlar om verksamhetsutveckling med hjälp av IT, men det är viktigt att poängtera att utvecklingen inte är ITstyrd. Det är kundernas och verksamheternas behov som styr utvecklingen, IT är en stödprocess. Nomineringen till Sveriges ITkommun 29 inspirerar förhoppningsvis alla medarbetare i kommunen att fortsätta det arbete vi har inlett. Vi ser nomineringen som bevis på att kommunen är på rätt väg med ett tydligt fokus på våra kunder, brukare och medborgare. Det är där utgångspunkten ligger och det är där vi ska fortsätta vårt utvecklingsarbete. GIVANDE SAMTAL MELLAN ELEVER OCH POLITIKER UNDER DEMOKRATIVECKORNA Demokrativeckor i skolan har anordnats sedan 23 som ett led i kommunens demokratiarbete. 16 skolor och 2 politiker deltog i årets demokrativeckor, där förtroendevalda och unga fick möjlighet att mötas i samtal om medinflytande, delaktighet och demokrati. Järfälla kommun strävar efter större öppenhet kring det politiska arbetet. Möten mellan politiker och elever under de årliga demokrativeckorna är en viktig och uppskattad del i det arbetet.

5 ORGANISATION REVISORER VALNÄMND KOMMUNFULLMÄKTIGE ÖVERFÖRMYNDARE KOMMUNSTYRELSE BARN OCH UNGDOMSNÄMND KULTUR OCH FRITIDSNÄMND FAMILJERÄTTS NÄMND MILJÖ OCH BYGGLOVSNÄMND UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND TEKNISK NÄMND koncernföretag: JÄRFÄLLAHUS AB BOLINDERS DRABANTSTAD AB KVARNHALLEN AB MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE Socialdemokratiska arbetarepartiet * Moderata samlingspartiet 2 * 13 Folkpartiet Liberalerna 7 * 1 Kristdemokraterna 4 * 5 Vänsterpartiet 3 4 * Miljöpartiet de gröna 3 2 * Centerpartiet 2 * 1 Sverigedemokraterna 1 Totalt antal mandat * Partier som bildat majoritet

6 REKORDSTORA INVESTERINGAR OCH FORTSATT BEFOLKNINGSÖKNING 29 var året då finanskrisen kopplade sitt grepp om världsmarknaden. Många var de företag, kommuner och stater som blev tvungna att göra stora nedskärningar i sina verksamheter. Nu, ett par månader in på år 21 så börjar det kännas som att världsmarknaden äntligen börjar stabilisera sig. I det här läget känns det väldigt skönt att kunna säga att vi i Järfälla lyckats gå igenom 29 utan att varken behöva göra nedskärningar i verksamheten, och därmed göra avkall på den goda servicen, eller blivit tvungna att höja kommunalskatten. Det känns skönt att kunna säga att Järfälla står starkt efter finanskrisen. Finanskris och oroligheter på världsmarknaden till trots, finns det väldigt mycket positivt att säga om det gångna året i Järfälla. Befolkningen fortsätter att öka och vi bygger fler bostäder i attraktiva lägen. Ett exempel på detta är byggnationerna på Barkarbyfältet som ska byggas med den senaste teknologin för att göra staden så klimatsmart som möjligt. Med gångavstånd till framtida pendeltågsstationen Stockholm Väst (nuvarande Barkarby station) och utbyggnad av Tvärbanan över Barkarbyfältet blir Barkarbystaden ännu ett attraktivt och kommunikationsnära bostadsområde i Järfälla. Att så många väljer att flytta till vår kommun är ett bra bevis på att Järfälla tilltalar många med sin närhet till såväl kultur och natur som storstad. Under året har flera satsningar gjorts för att göra kommunen mer tillgänglig för invånarna. En ny kundtjänst skapades i höstas i syfte att ge en snabbare och bättre service till kommuninvånarna i deras kontakt med kommunen. De pilotförsök med att webbsända kommunfullmäktigesammanträdena som pågått sedan 28 permanentades i oktober 29. Ytterligare en annan rolig händelse är att Järfälla hamnade på en delad andra plats när årets ITkommun utsågs. Avslutningsvis skulle jag vilja rikta ett stort tack till alla som under året varit med och bidragit till att ge oss Järfällabor en bra service och som på ett ansvarsfullt sätt förvaltat våra skattepengar. Eva Lennström Ordförande i kommunstyrelsen Sveriges pensionärsförbund utsåg kommunen till Sveriges näst bästa äldrekommun efter Götene. En utmärkelse som vi självklart ska vara stolta över men som också bidrar till att sporra oss att fortsätta satsa ytterligare för att i år kunna vinna utmärkelsen Sveriges Bästa äldrekommun. Vi har under det gångna året fortsatt satsa mycket på nybyggnationer och upprustningar av den befintliga verksamheten, totalt har 322 miljoner kronor investerats. Som exempel på investeringarna kan nämnas det nya korttidsboendet Kastanjen, projekteringen av framtidens äldreboende på Flottiljområdet och ombyggnationer av Jakobsbergsskolan och Jakobsbergs sporthall. Satsningen på att göra Järfälla tryggt och snyggt har självklart fortsatt med utökade satsningar. En ny policy mot klotter har antagits av kommunfullmäktige som innebär att klottret ska vara borta inom 3 arbetsdagar från det att klottret upptäcks och anmäls. Vi har också fattat beslut om att gräva ner alla synliga kraftledningar, för göra Järfälla tryggare och snyggare, samtidigt som vi skapar utrymme för ytterligare bebyggelse. Fortfarande finns det mycket att göra och vi måste fortsätta undersöka vad som behövs för att göra Järfälla tryggare och snyggare.

7 FEM ÅR I SAMMANDRAG FOLKMÄNGD varav 6 år % varav 7 15 år % varav år % varav år % varav år % varav år % varav år % varav 8 år och äldre % KOMMUNALSKATT kronor per intjänad hundralapp 18,63 18,8 18,98 19,13 19,13 ANTAL FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER PERSONAL Antal anställda Järfälla kommun Järfällahus AB Kommunalförbundet Brandkåren Attunda Summa RESULTAT OCH FINANSER KOMMUNEN Årets resultat, mnkr årets resultat årets resultat enl balanskravet Budgetavvikelse, mnkr nämnder och styrelser driftbudget, totalt investeringsbudget, totalt Verksamhetens bruttokostnader, mnkr (externa kostnader och avskrivningar) Verksamhetens nettokostnader, mnkr (nettokostnader exklusive realisationsvinster/förluster) Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning, mnkr Skatteintäktsutveckling, % Nettokostnadsutveckling, % Verksamhetens nettokostnadsandel, % (verksamhetens nettokostnader i % av skatteintäkter o utjämning) Bruttoinvesteringar, mnkr Nettoinvesteringar, mnkr Skattefinansieringsgrad, % (andel av nettoinvesteringarna finansierade av egna medel) Tillgångar, mnkr per invånare, kr Eget kapital, mnkr per invånare, kr

8 FEM ÅR I SAMMANDRAG Soliditet, % (andelen tillgångar finansierade med eget kapital) Soliditet inklusive totala pensionsåtagandet, % Avsättningar och skulder, mnkr per invånare, kr Långfristiga lån, mnkr Lånefinansieringsgrad, % (långfristig upplånings andel av anläggningstillgångarna) Borgensåtagande, mnkr per invånare, kr Personalkostnader, mnkr (lönekostnader och personalomkostnadspålägg) RESULTAT OCH FINANSER SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Årets resultat, mnkr Intäkter (exklusive finansiella intäkter) Bruttokostnadsutveckling % (externa kostnader och avskrivningar) Nettokostnadsutveckling % Nettokostnadsutveckling % (nettokostnader exklusive realisationsvinter/förluster) Nettoinvesteringar, mnkr Tillgångar, mnkr Kassalikviditet % (likvida medel i % av kortfristiga skulder) Soliditet, % (andelen tillgångar finansierade med eget kapital) Soliditet inkl totala pensionsåtagandet % Eget kapital, mnkr Långfristiga lån, mnkr Lånefinansieringsgrad % (långfristig upplånings andel av anläggningstillgångarna) Borgensåtaganden, mnkr Panter, tkr

9 Skulpturparken vid Görvälns slott. Foto: Tore Sundin.

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISKT RESULTAT Bra resultat tack vare markförsäljningar och börsens uppgång Årets resultat uppgår till 39,8 miljoner kronor (mnkr) för 29. Motsvarande resultat för år 28 var 24,7 mnkr. ÅRETS RESULTAT (MNKR) I 26 års bokslut började en buffert att byggas upp genom att en del av årets resultat avsattes. Bufferten avsågs att användas för att bland annat hantera en situation med underskott mot balanskravet. Totalt har 125 mnkr av års överskott avsatts som buffert. För att klara balanskravet även 29 behöver således 17 mnkr av bufferten ianspråktas. Bufferten, som är en del av eget kapital, minskar därmed till 18 mnkr. OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Järfälla kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är konjunkturutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut samt pris och löneutveckling. Årets resultat enligt resultaträkning avgår realisationsvinster avgår värdereglering Justerat resultat enligt balanskravet Från år 2 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter skall överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnås ska varken realisationsvinster från försäljning av mark och fordon eller reglering av värdet på kommunens kapitalförvaltning medräknas. Det justerade resultatet 29 att jämföra med balanskravet blir då enligt nedan: 39,8 mnkr 33,6 mnkr 23,2 mnkr 17, mnkr Även kommunens ekonomiska mål, ett resultat på 1 mnkr, ska jämföras med det justerade resultatet ovan. Järfälla kommun har tidigare år alltid klarat balanskravet men årets resultat innebär således att varken balanskrav eller ekonomiskt mål klaras. Diagrammet nedan visar kommunens justerade resultat enligt balanskravet sedan 25. JUSTERAT RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET (MNKR) SAMHÄLLSEKONOMISK SITUATION OCH UTVECKLING Efter flera år med hög tillväxt dämpades tillväxttakten under 27 för att bokstavligen gå in i väggen under andra halvåret 28. Den dramatiska nedgången i slutet av 28 fortsatte under 29 med den största nedgången i BNP sedan andra världskriget. BNP föll med 4,9 procent på årsbasis. Framför allt har exporten stannat av, men även den inhemska ekonomin har dämpats. Inflationsnedgången var dramatisk och som årsgenomsnitt blev KPIinflationen negativ (,3 procent) år 29. För 21 bedöms inflationen bli positiv igen. Som ett resultat av BNPnedgången försvagades arbetsmarknaden och sysselsättningen minskade under 29 med cirka 2 procent. Det innebar även att arbetslösheten ökade, från cirka 6 procent i slutet av 28 till över 8 procent i slutet av 29. Lågkonjunkturen ger ett tydligt avtryck på skatteunderlaget. 29 och 21 förutses den årliga skatteunderlagstillväxten bli nästan fyra procentenheter lägre än 28. Det beror framförallt på att färre arbetade timmar och lägre löneökningstakt i lågkonjunkturens spår leder till mycket svag ökning av den viktigaste skattebasen; lönesumman Förutsättningarna är nu relativt goda för en ekonomisk återhämtning. Industriföretagen flaggar för ökad orderingång och produktionsplanerna pekar uppåt. Företagens lager har nått sin botten och kommer knappast att tömmas mer. Det innebär betydande tillskott i efterfrågan. Hushållens sparande är samtidigt rekordhögt. Tillsammans med stigande fastighetsvärden, återhämtade börskurser och ökande inkomster ger det utrymme för ett kraftfullt lyft i hushållens konsumtionsutgifter. Också det bidrar till en ökad efterfrågan

11 I det litet längre perspektivet är utsikterna inte lika lysande. Även om de svenska hushållen och den svenska staten har ordning på sin ekonomi så gäller inte samma sak i omvärlden. En fortsatt måttlig tillväxt internationellt begränsar utvecklingen i vårt eget land. Trots att återhämtningen hämmas av internationella obalanser räknar man ändå med en relativt hög tillväxt i svensk BNP: 3,3 procent 21 och 2,7 procent 211. Normalt brukar en tillväxt kring 3 procent bidra till stigande sysselsättning och minskad arbetslöshet. Detta blir sannolikt inte fallet under 21 och 211. Orsaken är den ojämnvikt som uppstått i förhållandet mellan produktion och produktionsresurser. I många företag är resursutnyttjandet ytterligt lågt, inte minst inom industrin. Det innebär att produktionen kan växa högst väsentligt utan att mer resurser, i form av anställda, krävs. Sysselsättningen kommer därför övergångsvis att förbli låg trots god fart i ekonomin. Bedömningen av den ekonomiska utvecklingen efter 211 utgår från att arbetsmarknaden stegvis tar sig mot balans. Det är liktydigt med en arbetslöshet runt 6 procent jämfört med de 9,5 procent som är den beräknade nivån för 21 och 211. För att få till stånd en sysselsättningsutveckling som är förenlig med detta krävs en efterfråge och produktionstillväxt som är fortsatt stark. Med den ovan beskrivna utvecklingen ter sig kommunernas situation 21 något bättre än 29. För Järfällas del innebär dock även den demografiska utvecklingen (med fler förskolebarn, gymnasieelever och äldre) att ökade krav ställs på kommunal service. STATLIGA BESLUT PÅVERKAR KOMMUNENS EKONOMI Olika statliga beslut påverkar kommunernas förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Det kommunala utjämningssystemet genomgick stora förändringar 25. I korthet kan förändringarna beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämningsbidrag vilket garanterar 115 procent av medelskattekraften. De kommuner som har en skattekraft som överstiger 115 procent betalar en avgift till systemet. Då skattekraften i Järfälla under ett antal år ökat långsammare än genomsnittet har Järfällas avgift minskat successivt och 28 var kommunen för första gången bidragsmottagare med ett bidrag på 21,3 mnkr i inkomstutjämning. Då skattekraften i Järfälla fortsätter att öka långsammare än genomsnittet har bidraget ökat till 69,8 mnkr 29. ökning med 5 mnkr jämfört med 28. Systemet som i viss mån är påverkbart av kommunerna och därmed kostnadsdrivande skapar farhågor för framtida höjda avgifter. FORTSATT STOR BEFOLKNINGsökning Befolkningen i Järfälla kommun ökade med 94 personer eller 1,5 procent till invånare 29. Det är tredje året i rad som befolkningen ökar med cirka ett tusen personer. Ökningen 29 består dels av ett födelseöverskott på 438 personer, dels av ett positivt flyttningsnetto på 491 personer. Födelseöverskottet avser 829 födda och 391 döda. Flyttningsnettot består av ett positivt flyttningsnetto med utlandet på 54 personer och med länet på 17 samtidigt som flyttningsnettot mot övriga Sverige är negativt (66 personer). En ökande befolkning ger positiva effekter för kommunen i form av ökade skatteintäkter. En undersökning genomförd av dåvarande Kommunförbundet visar att de kommuner som har en balanserad befolkningsutveckling på maximalt 1,5 procent per år har bäst ekonomi ANTAL INVÅNARE ANTAL FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER BOSTADSBYGGANDE För att befolkningen ska kunna öka måste nya bostäder byggas. Under 29 färdigställdes 135 bostäder. De senaste fem åren har det i genomsnitt byggts cirka 22 bostäder per år. Även Järfällas avgift till kostnadsutjämningen i utjämningssystemet har minskat genom åren och 28 erhöll Järfälla för första gången ett bidrag även i kostnadsutjämningen. Det bidraget ökar nu från 6,5 mnkr till 46,4 mnkr 29. Den förändringen beror främst på att Järfällas befolkning, med en ökande andel äldre, har blivit mer lik riksgenomsnittet Det inomkommunala utjämningssystem för LSSkostnader som infördes 24 innebar för Järfällas del en avgift på 23,1 mnkr, en

12 ARBETSMARKNAD Den öppna arbetslösheten har ökat under året i Järfälla kommun, i Stockholms län och i riket. Andelen öppet arbetslösa i Järfälla var i genomsnitt under året 3,7 procent (2,2 procent 28). Andelen arbetslösa ungdomar var under året 4,2 procent (1,9 procent 28). ARBETSLÖSA I DECEMBER 28/29 (16 64 ÅR) % VISION 215 JÄRFÄLLA VISAR VÄGEN En av avsikterna med att ta fram en vision var att utveckla ett mer långsiktigt och omvärldsorienterat arbetssätt. Visionen ska fungera som riktningsgivare och vara utgångspunkt för processer och styrinstrument som är av operativ och återkommande karaktär. Visionens hörnstenar eller teman är: Det Öppna Järfälla Det Innovativa Järfälla Det Samarbetande Järfälla Det Mälarnära Järfälla 2,2 2,4 3,2 3,7 3,5 4,4 Källa: AMS Järfälla Stockholms län 286 Riket Järfälla Stockholms län 29 Riket KÄNSLIGHETSANALYS/RISKANALYS Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt genom kommunala beslut andra genom omvärldsbeslut. Känslighetsanalysen ska beskriva hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. KÄNSLIGHETSANALYS Visionen har två funktioner. Den första är att vara en utgångspunkt för de kommungemensamma inriktningsmålen, i samband med processen för att ta fram Mål och Budget. Utifrån dessa mål utarbetar sedan nämnderna fram förslag till mer konkreta mål och åtaganden. Den andra funktion som visionen har är att vara en inspirationsgivare eller riktningsgivare i samband med enheters/avdelningars verksamhetsplanering (detta under mottot: Det här är vårt bidrag till Visionen ). Pris och löneökning Varav löner och sociala avgifter egen personal Ändrad nyttjandegrad förskola Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) Förändrad utdebitering Förändring Stockholms fondbörs Ränteförändring FÖRÄNDRING 1% 1% 1% 1% 1 personer 1 öre 1% 1% KOMMUNENS STYRSYSTEM JÄRFÄLLA KOMMUNS STYRMODELL Styrningskedjan MNKR , ,5 MÅLSTYRNING Målstyrningen har som överordnat syfte att ange vad som ska åstadkommas. Därmed betonas syftet med organisationen (varför den finns till). Med hjälp av målstyrning koncentrerar de förtroendevalda sig på vad som ska åstadkommas eller uppnås med givna resurser. I och med det sätts kontrollen in på resultat, effekter eller just måluppfyllelse. Målstyrningsmodellen består av två kategorier av mål: inriktningsmål och effektmål. För att styrningen ska fungera optimalt finns ett antal kriterier utifrån vilka målen ska formuleras. Inriktningsmålen ska vara allmänt och enkelt formulerade, ange inriktningen på verksamheten, uttrycka en gemensam grundsyn, gälla för en längre tidsperiod och innebära en utmaning. Effektmålen ska vara orienterade mot brukare, kommuninvånare och kund. De ska uttrycka nyttan för de som verksamheten är till för och beskriva ett önskvärt tillstånd. Ett effektmål ska vara härlett från ett inriktningsmål. Effektmålen ska vara mätbara, både avseende kvantitet och kvalitet. Kvalitetsstyrning effektmål åtagande synpunkts och klagomålshantering plan för uppföljning och utvärdering Inriktningsmål Effektmål Budget Nämndövergripande planer och program Planerad produktion EKONOMISTYRNING Styrningen av ekonomin består av olika delar; budgetprocessen för framtagande och fastställande av budget, ekonomistyrregler för det aktuella budgetåret, uppföljning genom tertialbokslut, delårsrapport och verksamhetsberättelse/årsredovisning samt hantering av årets resultat. KVALITETSSTYRNINGSSYSTEM Kvalitetsstyrningssystemet innehåller fyra delar; effektmål, åtaganden, rutiner för hantering av synpunkter och klagomål samt plan för uppföljning och utvärdering. Effektmålen ska uttrycka 11

13 mätbara mål för verksamheten. I åtagandena beskrivs de tjänster som respektive nämnd är ansvarig för. Varje nämnd utformar en rutin för hur synpunkter och klagomål ska tas emot och hanteras. Nämnden beslutar också om en plan för uppföljning och utvärdering av målen. NÄMNDÖVERGRIPANDE PLANER OCH PROGRAM I samband med fullmäktiges antagande av Mål och Budget fastställs även ett antal andra mål och styrdokument. Dokumenten uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden. Dessa dokument är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan 21 (med tillhörande sektorsplaner) Riktlinjer för kvalitetsstyrning i Järfälla kommun Ökad valfrihet för kommuninvånarna (kundval) Plan för Järfälla kommuns miljöarbete Handikappolitiskt program Integrationspolitiskt program Personalpolitisk handlingsplan BESTÄLLARE OCH UTFÖRARE DET DUBBLA UPPDRAGET Ansvar för samhällsuppdrag och myndighetsuppgifter Det nationella uppdraget Det lokala uppdraget/fullmäktiges uppdrag Ägaruppdraget Utföra samhällsuppdraget Ansvara för den egna regiverksamheten Kommunens, eller nämndens, dubbla uppdrag innebär för det första att i egenskap av offentligt samhällsorgan ansvara för det nationella samhällsuppdraget. Med det avses verksamheter och uppgifter som statsmakten gett kommunen i uppdrag att ansvara för. Förutom det nationella uppdraget tillkommer det lokala eller kommunala samhällsuppdraget. Med det menas fullmäktiges uppdrag till nämnderna vad gäller kommunens egna ambitioner, kostnader, kvalitet, kvantitet, inriktning med mera för de olika verksamhetsområdena. Det dubbla uppdraget innebär för det andra (om kommunen inte anlitar extern entreprenör) att vara utförare av samhällsuppdraget. I det uppdraget ingår även att leda och samordna den utförande organisationen med dess olika enheter och funktioner, utifrån ett ägarperspektiv. Det är viktigt att hålla isär dessa två uppdrag, ofta kallade beställare och utförare, särskilt när det gäller verksamheter som är kundvalsstyrda och verksamheter som är föremål för upphandlingsförfarande. tralitet (i kundvalssystem och upphandlingsförfarande), att bedriva utvecklingsarbete (omvärldsbevakning, utredning och analyser) samt att ansvara för uppföljning och utvärdering. I uppdraget ingår också myndighetsfrågor (till exempel se till att lagar och föreskrifter efterlevs, framställa riktlinjer för att bedriva verksamheter samt framtagande av taxor). Ägaruppdraget Ägaruppdraget innebär att verkställa det faktiska uppdraget. Det omfattar verksamhetsansvar (att uppnå angivna mål), resursanvändning (inom givna ramar för pengsystem, överenskomna avtal och regler), svara för arbetsgivaruppgifter (bland annat verkställighet av personalpolitiken) samt i övrigt svara för den interna organisationen. Principorganisation gemensam grundstruktur Nämnderna ansvarar formellt inför fullmäktige för både samhällsuppdraget och ägaruppdraget. Nämnden biträds i dessa båda uppdrag av en förvaltningschef. Till sitt förfogande har förvaltningschefen ett nämndkansli för handhavandet av samhällsuppdraget och enhetschefer för att handha driftuppgifterna eller utförarfunktionen. I förekommande fall bistår driftchef förvaltningschef med därtill hörande ansvar och uppgifter. MÅLUPPFÖLJNING GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Järfälla kommun har sedan ett antal år haft god ekonomisk hushållning som inriktningsmål. Detta har som årligt finansiellt effektmål uttryckts som att årets resultat ska vara 1 mnkr. Som framgår nås inte detta mål i årets bokslut. För verksamheten finns inriktningsmål och effektmål både kommungemensamt och nämndspecifikt. Uppföljningen av de kommungemensamma målen redovisas på nästa sida medan övriga redovisas i respektive nämndavsnitt. Då merparten av målen har uppnåtts kan det övergripande målet om god ekonomisk hushållning också anses ha uppnåtts. MÅLUPPFYLLELSE FÖR DE KOMMUN GEMENSAMMA EFFEKTMÅLEN Uppföljning av målen sker bland annat genom en medborgarenkät som genomförs vartannat år, nu senast i oktober 28 av SCBs Medborgarundersökningar. Samhällsuppdraget Samhällsuppdraget består främst av planeringsfrågor (till exempel bedömning av behovs och resursutveckling och utarbetandet av mål) och finansieringsfrågor (prislistor, bokslut med mera). Uppdraget innebär också att värna om konkurrensneu 12

14 KOMMUNGEMENSAMMA MÅL INRIKTNINGSMÅL/EFFEKTMÅL MÅLUPPFYLLELSE PORTALMÅL Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun som kännetecknas av ekonomisk tillväxt för god välfärd och hållbar utveckling. Skattekraftsutvecklingen i Järfälla ska vara högre än länsgenomsnittet. Kommunen ska ha ett positivt flyttningsnetto,vilket innebär att antalet som flyttar till Järfälla ska överstiga antalet som flyttar från kommunen. Kommunens finansiella mål är att redovisa ett resultat på minst 1 miljoner kronor per år, 28 samt 29. Målet är inte uppfyllt. Skattekraftsutvecklingen mellan taxeringsåren 28 och 29 var i Järfälla 3,6 procent medan genomsnittet i Stockholms län var 4,7 procent. Målet är uppfyllt. Det positiva flyttningsnettot var 491 personer. Målet är inte uppfyllt. Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster är 17 miljoner kronor. ÖPPNA JÄRFÄLLA Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Andelen invånare som anser att det är tryggt och säkert att vistas utomhus i kommunen oavsett tid på dygnet ska öka. Minst 8 procent av invånarna ska anse att Järfälla är en ren och välvårdad kommun som aktivt bekämpar klotter och nedskräpning. Mäts via SCB s medborgarundersökning, mätning sker vartannat år. Andelen som i SCB:s undersökning 28 gav godkänt (5 1) betyg för att de kan vistas tryggt utomhus på kvällar och nätter ökade med elva procentenheter, från 5 procent till 61 procent. Nästa mätning genomförs 21. Mäts via SCB s medborgarundersökning, mätning sker vartannat år. Andelen som i SCB:s undersökning 28 gav godkänt (5 1) betyg för renhållning av gator och vägar respektive parker och allmänna platser var 85 procent rrocent respektive 8 procent. Andelen som gav godkänt för det klotterbekämpande arbetet är 74 procent. Nästa mätning genomförs 21. MÄLARNÄRA JÄRFÄLLA Kommunen ska erbjuda nydanade boendekoncept samt bättre rekreationsmöjligheter i Mälarnära läge. Möjligheterna till Mälarnära boende och rekreation ska öka genom att planläggning av det Mälarnära området Uddnäs påbörjas under år 28. Ett programuppdrag med inriktning mot småhus har givits till kommunledningskontoret. Vid prövning har området för närvarande inte bedömts lämpligt att bebygga. INNOVATIVA JÄRFÄLLA Järfälla kommun ska medverka till ett gott klimat för entreprenörskap och innovationer samt vara en attraktiv kommun för företagande. Nyföretagandet ska årligen öka och befintliga företag ska uppfatta kommunen som företagsvänlig och effektiv. Målet är delvis uppfyllt. Antalet nyregistrerade företag under 29 var 333, en minskning med 25 företag. Vid den servicemätning som Stockholm Business Alliance genomför fick Järfälla 29 ett Nöjd kundindex på 71 (Skala 1). Genomsnittet för deltagande kommuner i Stockholms län var 66. SAMARBETANDE JÄRFÄLLA Järfälla kommun ska ha ett öppet och samarbetande arbetssätt samt verka för att alla kommunens invånare känner ansvar och delaktighet. Andelen invånare som anser att det är lätt att komma i kontakt med kommunens politiker ska öka. Andelen invånare som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare ska öka. Mäts via SCB s medborgarundersökning, mätning sker vartannat år. Andelen som i SCB:s undersökning 28 gav godkänt (5 1) för möjligheten att komma till tals med politikerna ökade från 64 procent till 68 procent. (Andelen som gav väl godkänt ökade från 16 procent till 17 procent). Nästa mätning genomförs 21. Mäts via SCB s medborgarundersökning, mätning sker vartannat år. Andelen som i SCB:s undersökning 28 gav väl godkänt (51) har minskade från 85 procent till 83 procent. Nästa mätning genomförs

15 VIKTIGA HÄNDELSER Från och med 29 har Kommunalförbundet Brandkåren Attunda utökats med Sigtuna och Knivsta kommuner. Kommunalförbundet har därmed sex medlemmar. Kommunfullmäktige i Järfälla kommun och UpplandsBro kommun beslutade i november 28 godkänna avtal om överförmyndarsamverkan från 29. Mycket resurser har lagts ner för att genomföra den nya samverkansorganisationen. Eftersom den politiska organisationen inte kan förändras under pågående mandatperiod har samarbetet bedrivits i ett gemensamt överförmyndarkansli medan den politiska organisationen varit oförändrad. Efter en försöksverksamhet under hösten 28 med webbsändningar från fullmäktige har dessa permanentats från och med den 5 oktober 29. Kommunfullmäktiges presidium har fått ny ITprogramvara som sammanträdesstöd och alla ledamöter får nu en trådlös handenhet för närvaroregistrering, för att begära ordet och för votering i fullmäktigesalen. Ett projekt har fram till halvårsskiftet levererat ett sjuttiotal e tjänster, med eid för identifiering, som finns på kommunens webbplats. Etjänsteprojektet avslutades under sommaren 29 och fortsatt drift och utveckling av etjänster görs inom ramen för ordinarie verksamhet. Beslut om förvärv av bolaget Phaleaenopsis AB inklusive dotterbolaget Spidarör AB har fattats. Förvärvet ger kommunen rådighet över fastigheterna Veddesta 2:2 och 2:27 vilket bland annat är betydelsefullt inför planeringen för en bro mellan Barkarbystaden och Veddesta. Samarbetsavtal har ingåtts mellan kommunen och Banverket om utbyggnad av ytterligare två spår mellan Barkarby och Kallhäll. Kommunen har startat arbetet med att se över berörda detaljplaner utefter järnvägssträckningen och Banverket tar fram en järnvägsplan. Samråd för dessa planer kommer ske i början av 21. Under året blev Järfälla nominerad till att som en av fyra kommuner kandidera om att bli utsedd till årets ITkommun 29. Tävlingen avgjordes på kvalitetsmässan i Göteborg och resulterade i att Järfälla slutade på en delad andraplats. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har startat projektet KF:s kvalitetsredovisning, vars syfte är att utveckla verktyg för att stärka de förtroendevaldas roll i styrningen av den kommunala verksamheten. Projektet som senare bytt namn till Kommunens kvalitet i korthet genomfördes för första gången under 27 med 42 deltagande kommuner. I projektet har fem viktiga områden pekats ut och för dessa har sammanlagt 38 mått tagits fram. De fem områdena är tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet, effektivitet och samhällsutveckling. Under 28 och 29 har nya kommuner anslutits till projektet som nu omfattar 69 kommuner. Resultatet av projektet redovisas i kommunens årsredovisning samt på SKL:s webbplats. KOMMUNGEMENSAMT MILJÖARBETE Under året har under kommunledningskontorets ledning ett förslag till ny miljöplan för Järfälla kommun arbetats fram i ett förvaltningsövergripande projekt. Miljöplanen innefattar även ett förslag till miljöpolicy och miljöledningssystem. Arbetet med att utveckla kommunens miljödiplomeringsverksamhet som är en viktig del av miljöledningssystemet drivs på kommunledningskontorets uppdrag av bygg och miljöförvaltningen. Antalet kommunala enheter som arbetar med miljödiplomering var vid årets slut 6 stycken (en ökning med två). Av dessa hade 33 enheter aktuella miljödiplom vid årets slut varav 15 stycken på guldnivå (en ökning med två). Under året tillsattes en tjänst som miljöplanerare, med ansvar för att driva på och stödja miljöarbetet i kommunen. Miljöplaneraren har ett särskilt uppdrag att fungera som stöd för miljöfrågor i samhällsplaneringen. Tjänsten är placerad på kommunledningskontorets planerings och exploateringsavdelning. Intentionsavtal har träffats med Svenska Kraftnät om borttagning och kablifiering av elledningar genom kommunen. Detta innebär att stora områden kommer att friläggas och möjligheter finns att pröva dessa för bostadsbebyggelse. KOMMUNGEMENSAMT KVALITETSARBETE Inom ramen för medlemskapet i Stockholm Business Alliance har en serviceenkät genomförts för att bedöma hur företagare som varit i kontakt med kommunen i olika ärenden (bland annat bygglov, miljö och hälsotillsyn och ansökan om serveringstillstånd) bedömer kommunens service. Nöjdkundindex för Järfälla blev 71, medelvärdet för övriga kommuner som deltog i mätningen var 66. Undersökningen genomfördes för andra året i rad. Järfällas resultat är oförändrat sedan den tidigare mätningen. Kommunfullmäktiges sammanträden direktsänds nu via kommunens webbplats. 14

16 EKONOMISK ANALYS NETTOKOSTNADSANDELEN försämras Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnader bör täckas av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Skatteintäkterna ska även räcka till att finansiera ett eventuellt negativt finansnetto. Nyckeltalet som används är nettodriftskostnadernas andel av skatteintäkterna. Verksamhetens intäkter ökar med 81,2 mnkr jämfört med 28. Exklusive realisationsvinster ökar intäkterna med 63,8 mnkr (9,5 procent). Ungefär halva ökningen avser intäkter från Brandkåren Attunda för byggandet av ny brandstation. De största övriga intäktsökningarna jämfört med 28 avser realisationsvinster respektive hyror som ökar med cirka 17 respektive 11 mnkr. INTÄKTSSTRUKTUR (MNKR) NETTODRIFTSKOSTNADER (MNKR) I % AV SKATTEINTÄKTER Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet och entrepenader Bidrag Övriga intäkter Realisationsvinster Summa 211,8 117,7 263,1 139,3 33,6 765,5 26,3 118,7 257,6 85,5 16,2 684, VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER ökar med 5 procent Enligt resultaträkningen ökar verksamhetens nettokostnader jämfört med 28 med 11 mnkr (4,6 procent) medan skatteintäkter (inklusive generella statsbidrag och utjämning) ökar med 79,8 mnkr (3,3 procent) och finansnettot ökar med 45,3 mnkr. Exklusive realisationsvinster ökar verksamhetens nettokostnader med 127,4 mnkr (5,3 procent) medan finansnettot exklusive reglering av värdet på kapitalförvaltningen minskar med 1,1 mnkr. Över halva ökningen av verksamhetens nettokostnader beror på ökade volymer inom förskola, gymnasieskola, äldre och handikappomsorg samt ekonomiskt bistånd. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER (MNKR) (EXKLUSIVE REALISATIONSVINSTER) Verksamhetens kostnader ökar med 194,9 mnkr (6,6 procent) jämfört med 28. Av ökningen avser 62 mnkr (6,1 procent) personalkostnader och 58 mnkr (7, procent) köp av verksamhet. Av kostnadsökningen avser cirka 8 mnkr ökade volymer inom förskola, gymnasieskola, äldre och handikappomsorg samt ekonomiskt bistånd. Här ingår även kostnader för byggande av ny brandstation åt Brandkåren Attunda. KOSTNADSSTRUKTUR (MNKR) Bidrag och transfereringar Löner Övriga personalkostnader (sociala avgifter, pensioner med mera) Entreprenader och köp av verksamhet och konsulter Lokal, markhyror och fastighetsservice Bränsle, energi och vatten Förbrukningsmaterial Övriga kostnader Interna tjänster avseende investeringsprojekt Summa ,3 1 75,2 51,1 1 14,4 154,9 6, 78,1 147,4 25, , ,6 113,2 51,7 916,3 147,2 6,1 77,3 14,4 24, , Kommunfullmäktige sammanträder i Järfällasalen. Foto: Mikael Nasberg. 15

17 NÄMNDERNAS BUDGETUTFALL negativt Styrelse och nämnders samlade resultat för 29 visar på ett totalt underskott på 9,1 mnkr eller cirka,3 procent av budgetomslutningen. Motsvarande utfall år 28 var ett överskott på 18 mnkr. Störst överskott redovisas för Kommunstyrelsen. Störst underskott jämfört med budget redovisas för Socialnämnden, Utbildningsnämnden och Tekniska nämndens VAverksamhet. Budgetavvikelserna fördelar sig enligt följande (mnkr) BUDGETAVVIKELSER (MNKR) Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden Skattefinansierat Tekniska nämnden VA Tekniska nämnden Avfall Miljö och bygglovsnämnden Verksamheter i egen regi ITservicekontor (Kst) * Förskola och grundskola (Bun) Utbildning och flyktingmottagning (Ubn) Kultur och fritid (Kun) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Mark och fordon (Ten) Resultatregleringsanslag Totalt * Ny från ,7 2,7 1,9,6 18,2,2 4,2 5,9 2,7,5,7 2,,5,4 3,3,6 2, 14,6 9,1 28 5,5 1,3 1,6 1,1 12,4, 1,9 4,6 2,5 1,9 3,8,6,7 6,5,2 2,2 15,8 18, Kommunstyrelsens överskott på 4,7 mnkr avser främst politisk verksamhet (fullmäktige, partier och nämnder), 3,2 mnkr samt kommunledningskontor, 1,1 mnkr. Socialnämndens underskott om 18,2 mnkr beror främst på att socialbidragsbudgeten överskrids med 16,9 mnkr. Utbildningsnämndens underskott på 1,7 mnkr beror till största delen på att fler elever har gått gymnasieutbildning och vuxenutbildning än vad som antogs vid budgettillfället. AVSKRIVNINGAR minskar tillfälligt Avskrivningskostnaderna uppgår till 14,3 mnkr, vilket är 3,7 mnkr lägre än förra året. 29 års avskrivningar påverkas av att en översyn av kommunens anläggningsregister medfört en justering av värdet på några förskolor med 12 mnkr med anledning av brand. En jämförelse mellan åren exklusive detta belopp blir att avskrivningskostnaderna ökar med 8,3 mnkr. När det gäller slutavräkningen för 28 så uppgick den till 26 kronor per invånare (13, mnkr). Av dessa har 15,3 mnkr bokförts år 28 och differensen mellan prognos och slutligt utfall (2,3 mnkr) tillförs årets bokslut. UTJÄMNINGSBIDRAGet ökar med 87,5 mnkr Jämfört med bokslutet 28 ökar nettot för generella statsbidrag och utjämning inklusive fastighetsavgift med 87,5 mnkr från 63,9 mnkr till 151,4 mnkr. 28 var första året som Järfälla var bidragsmottagare inom både inkomstutjämning och kostnadsutjämning. Skälet till detta är främst den demografiska utvecklingen och den relativt låga skattekraftsutvecklingen. 29 ökar bidraget för inkomstutjämning från 21,3 mnkr till 69,8 mnkr och kostnadsutjämningsbidraget ökar från 6,5 mnkr till 46,4 mnkr. Från 28 slopades den statliga fastighetsskatten och en fastighetsavgift till kommunerna infördes i stället. För Järfällas del innebar avgiften ett tillskott på 83,1 mnkr. Intäkten ökar 29 till 89,8 mnkr. Beloppet är en prognos, det slutliga beloppet är känt först i slutet av 21. KRAFTIGT förbättrat FINANSNETTO Finansnettot förbättras med 45,3 mnkr jämfört med 28 till 29,5 mnkr. Av förbättringen avser 46,4 mnkr regleringen av värdet på kapitalförvaltningen. Exklusive värderegleringen minskar finansnettot med 1,1 mnkr. FINANSNETTO (MNKR) 27 Den 2 januari 1997 avsattes 2 mnkr för kapitalförvaltning. Två externa kapitalförvaltare anlitades för att förvalta 1 mnkr vardera. Vid utgången av 29 var marknadsvärdet på kapitalet 419,4 mnkr, en ökning med 44,2 mnkr (11,8 procent), jämfört med 28. KAPITALFÖRVALTNING (MNKR) (MARKNADSVÄRDE 31 DECEMBER) SKATTEINTÄKTERNA minskar MED 7,7 mnkr Skatteintäkterna minskar med 7,7 mnkr jämfört med 28. Redovisningsrådets rekommendation om periodisering av skatteintäkterna tillämpas. Detta innebär att Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos för slutavräkning för 29 (1 212 kr per invånare) på 77,9 mnkr har belastat resultaträkningen. Mellanskillnaden mellan prognos och slutligt utfall (som blir känt i slutet av 21) kommer att belasta 21 års bokslut

18 Enligt av kommunfullmäktige antagna riktlinjer får högst 4 procent placeras i aktier medan resterande skall placeras i räntebärande värdepapper. Maximalt hälften av aktiedelen får placeras i internationella aktiefonder. Kapitalets fördelning på olika tillgångsslag framgår av diagrammet nedan. FÖRDELNING AV TILLGÅNGSSLAG (MNKR) REKORDSTORA INVESTERINGAR MED OFÖRÄNDRAD LÅNESKULD Investeringsutgifterna för 29 uppgår till 322, mnkr (252,7 mnkr år 28). Utgifterna som är rekordstora har även detta år klarats med oförändrad låneskuld. Jämfört med budget redovisas ett överskott på 299,8 mnkr. Investeringsinkomsterna blev 45,2 mnkr vilket är 4,6 mnkr högre än budgeterat och avser främst inkomster från markförsäljning. År 28 var investeringsinkomsterna 25,9 mnkr. Nettoinvesteringarna för 29 blir således 276,8 mnkr (226,9 mnkr år 28) Internationella aktiefonder 44,5 Svenska aktier 84,4 Likvida medel 4,5 Fond av hedgefond 11,3 INVESTERINGAR (MNKR) Räntebärande 274, Avvikelsen för kommunstyrelsen avser främst två projekt; Stockholms Ström (186,9 mnkr) och Phalaenopsis (25,2 mnkr). De största överskotten inom fastighetssidan är nytt äldreboende (15,6 mnkr), Lågtröskelboende Slöjdvägen (7,2), Valls förskola (8,) samt ombyggnad och luftbehandling Fastebolskolan (4,3). Större budgetöverskridanden finns för projekten Jakobsbergs sporthall (7,1) och Jakobsbergskolan (9,6). Resterande avvikelse består av en mängd projekt med såväl över som underskridanden. De större avvikelserna inom Tekniska nämnden finns för projekten Barkarby trafikplats (+4,9 mnkr), Viksjöleden/Hummelmoravägen/Traktorvägen (+3,1), Flottiljområdet 2 (+2,7), Bullerdämpande åtgärder (+2,7), Växthusvägen (+2,5), Förstärkning spillvatten Veddestadiket, (+2,5) och Kyrkbyn (+2,4). Det största överskridandet finns för projektet Förnyelse av VAnätet (3,6 mnkr). Utöver ovan finns det inom Tekniska nämnden en mängd ytterligare projekt med såväl under som överskridanden. UPPFÖLJNING STÖRRE INVESTERINGSPROJEKT 29 PROJEKTNAMN Jakobsbergskolan Korttidsboende Ormbacka förskola Olovslunds förskola Görvälns slott Jakobsbergs sporthall Lädersättra förskola Flottiljområdet 1 Flottiljområdet 2 Barkarby trafikplats Skälbyvägen Cirkplatser Viksjöleden Unionsvägen Total budget Utfall t.o.m Kommunens långfristiga låneskuld uppgick till 348 mnkr vid årsskiftet 22/23 och har därefter minskat. Låneskulden är sedan 26 oförändrad, 17 mnkr. LÅNESKULD (MNKR) Utfall 29 Prognos De största avvikelserna återfinns hos kommunstyrelsen (216,8 mnkr) på fastighetssidan (31,6 mnkr) och för tekniska nämnden (4 mnkr), främst på grund av senarelagda projekt

19 SOLIDITET Soliditeten är ett viktigt mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är det årliga resultatet och tillgångarnas finansiering. Soliditeten försämras från 64 procent 28 till 6 procent 29. Försämringen beror på att tillgångarnas ökning i hög grad finansieras genom en ökning av de kortfristiga skulderna. Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld påverkar även redovisad soliditet. Metoden innebär att den till och med 1997 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse och därmed inte påverkar soliditeten. Om hänsyn tas till kommunens hela pensionsskuld (inklusive löneskatt) var kommunens soliditet 1,6 procent (1,6 procent 28). Båda soliditetsmåtten visas i diagrammet nedan. SOLIDITET (%) Andelen som aldrig sjukskrevs under året uppgick till 31 procent. Av kvinnorna var det 27 procent och av männen 44 procent som aldrig sjukskrev sig någon gång under året. Därmed blev det något fler som sjukskrev sig någon gång under 29 jämfört med föregående år. Kvinnornas sjukfrånvaro uppgick till nästan sju procent och var liksom tidigare år dubbelt så hög som männens. Sjukfrånvaro var högst hos åldersgruppen 5 år och äldre. Sjukfrånvaron minskade inom alla personalkategorierna. Högst sjukfrånvaro fanns inom yrkesgrupperna måltidspersonal, förskollärare och barnskötare. SJUKFRÅNVARO I % AV ARBETAD TID Sjukfrånvaro totalt för kvinnor för män för yngre än 29 år för 3 49 år för 5 år och äldre andel sjukfrånvaro 6 dagar och mer för kvinnor för män 29 6, 6,9 3,2 3,6 5,5 6,9 59, 6,7 47,7 28 7,4 8,4 4,1 4,3 6,8 8,5 66,3 67,7 55, PENSIONSFÖRPLIKTELSERNA ÖKAR De totala pensionsförpliktelserna för kommunens anställda uppgick till mnkr vid årets slut, en ökning med 54,9 mnkr (+26,7 mnkr 28). Åtagandet redovisas under olika poster i balansräkningen, dels som avsättningar, dels som ansvarsförbindelse. Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av 29 till 154,4 mnkr (inklusive löneskatt), en ökning med 18, mnkr jämfört med utgången av 28 (+ 17,3 mnkr 28). VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN ANTALET ANSTÄLLDA minskar Antalet anställda var år 29. Det är en minskning med 26 personer jämfört med 28. De yrkesgrupper som minskat mest är undersköterskor, förskollärare och grundskolelärare PENSIONSAVSÄTTNING (MNKR) Sjukfrånvaron minskar Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetad tid blev 6 procent för hela året och därmed nästan en och en halv procentenhet lägre än 28. Om tidsbegränsad sjukersättning exkluderas i beräkningen uppgick sjukfrånvaron till 4,6 procent för hela året, en minskning med en procentenhet jämfört med 28. Sjukfrånvaro, som omfattade 6 dagar och mer, uppgick till drygt 59 procent, en minskning motsvarande drygt sju procentenheter jämfört med 28. Andelen anställda som hade tidsbegränsad sjukersättning var nästan tre procent och något lägre jämfört med

20 Den gamla pensionsskulden som intjänats före 1998 redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och är 1 576,6 mnkr (inklusive löneskatt) vid utgången av 29, en ökning med cirka 37 mnkr (+9 mnkr 28). Den kraftiga ökningen 27 (174 mnkr) berodde på att modellen för pensionsskuldberäkningen ändrades PENSIONSSKULD (MNKR) kommunkoncern Syftet med sammanställd redovisning är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller bolagsform. I den sammanställda redovisningen ingår kommunen, Järfällahus AB (JHAB) och Kommunalförbundet Brandkåren Attunda (Attunda). Kommunen äger 1 procent av aktierna i JHAB. Kommunalförbundet Brandkåren Attunda bildades i maj 1997 och ägarandelen fördelades lika mellan fyra kommuner, Sollentuna, UpplandsBro, Upplands Väsby och Järfälla. Från och med 29 har ytterligare två kommuner tillkommit, Knivsta och Sigtuna, vilket medfört att ägarandelen för Järfällas del är 22,8 procent. Koncernens omsättning var 3 74 mnkr varav kommunen svarar för 86 procent, JHAB för 13 procent och Attunda för 1 procent. Antalet årsarbetare var varav i kommunen, 69 i JHAB och 47 i Attunda (22,8 procent av cirka 24). Det är 1 årsarbetare färre än 28. Förutom aktieinnehav i JHAB, äger kommunen 1 procent av aktierna i Bolinders Drabantstad AB och i Kvarnhallen AB (ishall). DEN SAMLADE KOMMUNALA VERKSAMHETENS OLIKA ENHETER Kommunkoncern 27 Kommunens samlade verksamhet Kommunala uppdragsföretag Järfälla kommun blev under hösten helägare av Kvarnhallen AB genom att Järfälla Hockey Clubs aktier övertogs. En likvidation av bolaget har påbörjats och avsikten är att därefter driva hallen vidare i förvaltningsform. EKONOMISKT RESULTAT OCH KOSTNADSUTVECKLING Årets resultat uppgår till 55,8 mnkr, vilket är 21,6 mnkr högre än föregående år. Järfälla kommuns resultat uppgår till 39,8 mnkr och justerat mot balanskravet är resultatet 17 mnkr. JHAB:s resultat uppgår till 2,3 mnkr och Attundas till,6 mnkr (22,8 procent av 2,7 mnkr). I diagrammet nedan framgår resultatutvecklingen Kommunens förvaltningar Kommunens koncernföretag Samägda företag utan betydande inflytande Kommunala entreprenader ÅRETS RESULTAT KOMMUNKONCERN (MNKR) Friskolor Kommunens koncernföretag omfattar de företag och kommunalförbund där kommunen har ett betydande inflytande och ägarandelen överstiger 2 procent. Dessa är Järfällahus AB, Bolinders Drabantstad AB, Kvarnhallen AB och Kommunalförbundet Brandkåren Attunda Kommunens samägda företag utan betydande inflytande omfattar de företag där kommunens ägarandel varierar mellan,1 15 procent. Dessa är Söderhalls Renhållnings AB (SÖRAB), AB Vårljus (HVBhem), Stockholmregionens Försäkring AB, STOSEB Gas AB, Kommentus AB och Kommunalförbundet Norrvatten. Vidare förvaltar kommunen en stiftelse och två donationsfonder: Stiftelsen Kerstin Alms Minnesfond, Sven Emil Hagstedts Minne och Stipendiefonden Järfälla Skolor Verksamheternas intäkter har under 29 ökat med 13 mnkr. Kostnadsutvecklingen har varit 6,2 procent under 29. Verksamheternas nettokostnader har ökat med 4,7 procent medan kommunens skatteintäkter (inklusive statsbidrag och utjämning) ökat med 3,3 procent. 19

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010 ÅRSREDOVISNING 21 JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 21 Året som gick...2 Kommunens organisation...4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...5 Fem år i sammandrag...6 Förvaltningsberättelse...9 Ekonomiskt

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 Årsredovisning 2012 JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 Året som gick i Järfälla... 4 Kommunens organisation... 6 Kommunstyrelsens ordförande summerar året... 7 Fem år i sammandrag... 8 Förvaltningsberättelse...

Läs mer

Järfälla kommun. Årsredovisning 2008

Järfälla kommun. Årsredovisning 2008 ÅRSREDOVISNING Järfälla kommun Årsredovisning Året som gick...2 Kommunens organisation...4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...5 Fem år i sammandrag...6 Vart gick skattepengarna?... 7 Förvaltningsberättelse...8

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Järfälla kommun Årsredovisning 2005

Järfälla kommun Årsredovisning 2005 Årsredovisning 2005 Järfälla kommun Årsredovisning 2005 Kommunens organisation... 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Fem år i sammandrag... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Ekonomiskt resultat...

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Årsredovisning 2007. Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand.

Årsredovisning 2007. Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand. Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand. Görvälns slott från 1600talet har restaurang, festvåning och konferenslokaler. Gårdsmiljön är unik då alla byggnader

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Gällivare kommun PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Gröndahl Kim Gustafsson Granskning av delårsrapport 2014 Hallsbergs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Hallsbergs kommun Oktober 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer