Förstudie Samiskt Resurscentrum. Pia Huuva, Erika Unnes & Ellacarin Blind Maj-november 2011

Transkript

1 Förstudie Samiskt Resurscentrum Pia Huuva, Erika Unnes & Ellacarin Blind Maj-november 2011

2 Slutrapport Innehåll Inledning 3 Syfte med förstudien 4 Bakgrund/problemanalys 4 Resultat 6 Samiska kvinnor berättar 8 Enkät om Samiskt Resurscentrum 9 Reflektioner och slutsatser 11 Slutsatser 14 Resurser för Samiskt entreprenörskap som det ser ut idag 17 Resurser för Samiskt entreprenörskap för framtiden 18 Samisk utveckling 18 Syfte Samiskt Resurscentrum 20 Mål Samiskt Resurscentrum 20 Formförslag Samiskt Resurscentrum 21 Målgrupper för påverkans- och strategiskt arbete kring samiskt jämställdhets- och näringslivsutveckling 21 Strategiskt arbete 22 Grupper, kunskapsbehov och resurser 22 Samiskt Resurscentrum Förslag på aktiviteter 23 Slutord 24 Appendix 25 Svenska Samernas Riksförbund, Magasinsgatan 7, UMEÅ tel , fax , e-post ssr@sapmi.se 2 Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se

3 Inledning I dagsläget finns inget samiskt resurscentrum (RC) för samekvinnor i Sverige. SSR, Svenska Samernas Riksförbund har sedan 2008 drivit en rad projekt inom ramen för Främja kvinnors företagande. Företagande samekvinnor har tidigare ej varit en prioriterad målgrupp inom SSR:s verksamhet beroende på att SSR inte haft tid eller resurser att prioritera idérika och företagsamma samiska kvinnor. I och med projektet Främja kvinnors företagande ansökte och beviljades SSR medel som möjliggjort flera affärsutvecklingsprojekt för samiska kvinnor i Norrbotten, Bästerbotten och Jämtland under åren SSR har gett uppdrag till Pia Huuva och Erika Unnes att genomföra förstudien. Syftet med studien har varit att undersöka förutsättningarna för att starta ett samisk resursentrum för samiska kvinnor i Sverige. De övergripande frågorna har varit: 1. Behövs ett Samiskt Resurscentrum för samiska kvinnor? 2. Finns det förutsättningar att starta ett resurscentrum för samekvinnor? Frågan har i denna förstudie ställts till ett hundratal personer; samiska kvinnor, näringshandläggare, projektledare, banktjänsteman, verksamhetsledare, skribenter, affärsrådgivare med flera. De flesta av de tillfrågade är eniga om att ett Samiskt Resurscentrum behövs och skulle vara en effektiv och bra lösning för att utveckla och stärka samiska kvinnors företagande och jämställdhet. Projekten har varit framgångsrika och efterfrågan på projektaktivitetet har ökat år från år. Inom ramen för dessa projekt har bristen på statistik kring samiska kvinnors företagande varit påtaglig. I dagslägt vet vi inte hur många samiska kvinnor som driver företag, inom vilka branscher och vilka behov dom har. Detta har SSR upplevt som en brist och därför kontaktade SSR Priorum/Winnet Norrbotten (Regionalt resusrcentrum i Norrbotten) som i sin övergripande ansökan la in en delansökan om att göra en förstudie för ett samisk resurscentrum. Förstudien Samiskt Resurscentrum beviljades medel. Samiskt Resurscentrum; ett fyrtorn som sprider ljus och signalerar när det är fara å färde... Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se 3

4 Syfte med förstudien Undersöka intresset för ett Samiskt Resurscentrum samt synliggöra rådande strukturer, attityder och problemställningar kring jämställdhet, tillväxt och entreprenörskap för samiska kvinnor. Frågeställningar Förstudien har utgått från ett antal frågeställningar; -Hur ser samiska kvinnors/företagares villkor ut? -Skiljer det mellan samiska och svenska kvinnor/företag? -Attityder och bemötande samiska kvinnor/företagare vid kontakter med företags- rådgivare, handläggare kommuner och länsstyrelser, banktjänstemän etc. -Statistik, fakta och beslutsunderlag Metoder och genomförande Djupintervjuer med ca 25 samekvinnor från Syd-, Lule- och Nordsamiskt område + boende i Stockholm och Göteborg (intervjuer o sammanställning maj-september 2011) Enkät utskickad till ca 90 samiska kvinnor i hela Sverige (juni-september 2011) Kontakter, möten och samtal med främjar- och kunskapsorganisationer samt projekt/projektägare; SSR, Sami Duodji, Ávki AB, Gaaltije, Visit Sápmi, Samiskt Innovations-centrum Arjeplog samt ALMI Nord, Connect Norr, Coompanion, Entreprenörcentrum Norrbotten, Priorum och Winnet Norrbotten (juni-oktober 2011) Läsa, bearbeta och sammanställa enkätsvar, intervjuer, samtal och kunskaper från verkligheten (oktober 2011) Kontakter och möten med främjar- och kunskapsorganisationer och projektägare: SSR Svenska Samernas Riksförbund, Sami Duodji, Ávki AB, Gaaltije, Visit Sápmi, Renlycka, Innovationscentrum Arjeplog, Sáminuorra (ungdomsförbund). ALMI Nord, Connect Norr, Entreprenörcentrum Norrbotten, Priorum, Winnet Norrbotten (juni-oktober 2011) Slutrapportskrivning; bearbeta material, läsa och sammanställa enkätsvar, intervjuer, samtal och kunskaper från verkligheten. Besvara frågeställningar, sammanfatta problematik, hinder och möjligheter. Analys och förslag på möjliga scenarion (oktober-november 2011) Bakgrund/problemanalys Strukturer och normer Jämställdhetsproblematiken är ett strukturellt problem där männen är normen. Maktstrukturerna finns kvar så länge ingen arbetar för att förändra dem. Även i det samiska samhället diskuteras frågan om kvinnors och mäns lika rättigheter. De samiska rättigheterna har hela tiden minskat. Betesmarker har försvunnit till följd av skogsbrukets utbredning och vattenkraftsutbyggnader mm. Förutsättningarna har ändrats för de samer som livnärt sig på renskötsel, jakt, fiske, slöjd och småbruk. Där både män och kvinnor tidigare haft sin försörjning är det främst kvinnorna som fått söka sig andra försörjningsmöjligheter. Samiska kvinnor har reducerats till ex- 4 Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se

5 trakraft inom sin kultur istället för att räknas som aktiva utövare. I takt med att renskötseln mekaniserats och industrialiserats har den blivit ett mansdominerat yrke. Idag bedrivs renskötsel i stor utsträckning av män. Många samiska kvinnor förvärvsarbetar för att stärka upp familjens ekonomi, samtidigt som de bär ett stort ansvar i familjeföretaget. Samiska kvinnor kan ha svårt att agera utifrån positionen som same och samtidigt som kvinna. I många situationer måste kvinnorna underordna sig som kvinnor för att istället betona sin samiskhet. Det kan förklara varför det inte funnits en stark samisk kvinnorörelse. Kvinnor har i första hand agerat som samer för övergripande samiska mål. Detta medför att den samiska kvinnan själv bidrar till sin marginalisering och upprätthåller den underordnade positionen i samhället Källa: Rapport Regeringsuppdraget En särskild satsning för att stärka samiska kvinnors ställning i samhället (IJ2008/490/DISK) Sametingets jämställdhetsprogram 2004 antog Sametingets plenum ett jämställdhetsprogram med flera konkreta mål. Fram till 2013 ska Sametingets plenum ha en jämn könsfördelning. Sametinget skriver på sin webbplats att det samiska samhället blir inte jämställt så länge som det uppfattas som ett hot mot det samiska kollektivet att ifrågasätta rådande strukturer. För en förändring behövs ett synliggörande av rådande strukturer och attityder. Dessutom krävs ett personligt ansvarstagande att själv förändra detta. Då kan det bli mer jämställdhet mellan män och kvinnor och därmed ett mer hållbart samhälle. Den samiska kvinnans roll Det samiska samhället har idag anpassat sig till det svenska samhället då det handlar om moderna tekniska hjälpmedel. Den tekniska utvecklingen har påverkat kvinnorollen i det samiska samhället till att bli en understödjande funktion. Inom samebyarna är det fortfarande väldigt få kvinnor som är ordföranden. Enligt en analys år 2008* av de 51 samebyarna i Sápmi fanns endast en kvinnlig ordförande, nu finns det tre. Detsamma gäller renskötseln som är väldigt mansdominerad. Av de aktiva renskötarna är det 15% kvinnor och 85% män. (142 kvinnor och 777 män). Renstammen innehas av 8% kvinnor och 92% män. Av renägarna är 38% kvinnor och 62% män. Förklaringen kan ligga i den tidigare men också gällande lagstiftningen som har gjort att kvinnor många gånger helt försvunnit från de samiska sammanhangen. Det kan också finnas andra förklaringar som ligger i en folklig modell där kvinnor blivit marginaliserade. Värderingar, attityder och rådande normer kan ha påverkat kvinnans roll i det samiska samhället. Sametingets näringspolitiska program Sametinget antog ett näringspolitiskt program (2006) där det står att det övergripande målet för samiskt näringsliv är att det samiska näringslivet ska var en stark partner i landsbygdsutvecklingen samt ge mervärde till det regionala och lokala näringslivet. Samtidigt måste lönsamheten i de samiska näringarna öka med fler företagare. *Källa: finns tre kvinnliga ordförande i de 51 samebyarna (Vittangi skoggsameby, Vilhelmina Norra, Jinjevaerie) Källa: Sametingets Näringspolitiska program Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se 5

6 Resultat Intervjuer med samiska kvinnor (och en man) När man säger samiskt företagande så tänker alla på traditionell slöjd, renskötsel och fjällvandring, de tänker inte på nyskapande och design. Men mycket händer ju där hela tiden. I Norge fanns konkurranse, tävlingar och utställningar man kunde vara med på, om man inte vann fick man ändå en hel del marknadsföring. Var finns de plattformarna i Sverige? De finns säkert, men jag vet inte var. Jag har varit i kontakt med de flesta, Bolagsverket, Skatteverket, ALMI företagspartner, Resurscentrum för kvinnor för år sen. Jag har gått på alla kurser man kan gå och varit med i många, många projekt. Idag är jag allergisk mot projekt. Vips är de borta. Jag har inte sett något varaktigt, de varar i 2-3 år och sen är de slut. Jag är en egennyttig företagare som vill ha koll på varenda krona I många fall förstår aktörerna inte så mycket om villkoren och förutsättningarna. Halva tiden går åt till att förklara, sen har man blivit så mycket kompis och det har blivit samisk consulting. När personen ska förklara för nästa funkar det inte på grund av osäkerhet och det hela havererar. Den lösning jag ser är att ta in samiska konsulter. Ett annat problem är att det saknas statistik för samiskt företagande. Då är det svårt att påvisa betydelsen på lokal, regional och nationell nivå av vårt företagande. Många lever i glesbygd och bidrar helt och fult till den lokala ekonomin i kommunerna. Men det är svårt att särskilja utan hamnar lätt under kulturutövanden när det handlar om företagande Jag har enskild firma och har på vägen varit i kontakt med bland annat SSR, Skatteverket, Entreprenörscentrum, Strukturum, Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket. I det perspektivet är det bara SSR som har tänkt på villkoren att vara både samisk och kvinna Jag har startat en enskild firma och det jag vill bli bemött av är att man tror på idéer. Jag mötte en svår handläggare på Arbetsförmedlingen som jag behövde övertyga, men jag hade hört innan att han var svår Det tar ett tag innan man lär sig. SSR:s projekt var jättebra, jag hade hjälp och stöd hela tiden. Sami Duodje har också hjälpt mig mycket. Man behöver hjälp på vägen och inte bara i starten När man är ny behöver man rådgivning och komma in i nätverk Ett samiskt starta eget bidrag utan begränsning över län och kommun, gör ju Foto: Pia Huuva 6 Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se

7 gar för företag och projekt. // Jag har inte hört så mycket om de blivit bemötta med förståelse, men jag märker själv av att jag får förklara vad det samiska handlar om även på olika nivå och högt upp i organisationer. Det är ofta öppna och intresserade. De har många olika branscher och näringar att hålla sig uppdaterade i. Foto: Pia Huuva Källa: Djupintervjuer Tio kvinnors röster Om villkoren och behoven som kvinnlig samisk företagare och entreprenör. Om möten med aktörer som har till uppgift att främja företagande och entreprenörskap på lokal, regional och nationell nivå. Erika Unnes, juni-juli (Bilaga 1) detta med satt starta eget intressant. Billiga lokaler där man kan jobba tillsammans under en uppstartsfas är en annan idé då många börjar ensamma och på så vis sitter man inte ensam och får andra nyföretagare som kollegor Det som skulle stimulera mig att komma vidare är dialog med en företagscoach som kan hjälpa mig att få lite nya synvinklar. Kontakten skulle löpa över längre tid och med uppföljning. Helt enkelt en affärsutvecklare. Desstuom saknar jag korta, intensiva och konkreta specialkurser Samiskt informationscenter var ett lyft. Som samisk företagare får man många frågor och man vill vara trevlig och hjälpa, men man måste tjäna pengar också. Nu kan man lätt hänvisa dem till se En manlig röst, handläggare för samiskt företagande Gällivare Jag jobbar med att hjälpa de som ska starta företag på ett praktiskt och konkret plan. Jag är oftast den första aktören de träffar och jag hjälper till med medelsansöknin- Foto: Pia Huuva Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se 7

8 Samiska kvinnor berättar Under våren 2010 sökte jag och kom in på Connect Sápmi. Företagsutvecklingsprogram för samiska kvinnor som utfördes av Connect Norr för SSR:s räkning. Upplägget var att ge deltagarna en genomgång av olika planer och nödvändiga affärsdokument (Affärsidé, marknadsplan strategier, ekonomiska kalkyler mm) och att förbereda kvinnor för entreprenörskap. Gruppen bestod av samiska kvinnor som stod i begrepp att starta företag och kvinnor som hade drivit företag några år. Träffarna genomfördes på olika platser i Sápmi. Deltagarna var från Idre i söder till Kiruna i norr. Första träffen genomfördes i Jokkmokk; presentation av idéer osv. Redan då kommer uttalandet från projektledaren som ifrågasätter det samiska i företaget. Varför måste det vara samiska företag? Vi deltagare hamnar i en situation där vi tvingas försvara den etniska delen. Något oväntat, när deltagarna är SAMISKA kvinnor. Jag tror att frågan var avsedd att motivera varför vi deltagare sa: Jag är en samisk kvinna, jag driver ett samiskt företag, jag har samiska produkter etc. Frågan fick inte deltagarna att reflektera över detta, utan vi hamnade istället i en försvars-position. Så fortsatte det varje träff. Deltagarna kände sig obekväma med att diskutera och problematisera etnicitet i det som vi uppfattade som samisk kontext, miljö och sammanhang. Vi deltagare blev ofta uppmanade att göra information om samer och Sápmi till en produkt i våra företag på grund av att Folk vet så lite om samerna. Vi deltagare kände oss rätt trötta på kravet om att sälja samisk information, eftersom det inte var det vi fokuserade på som företagare. Den ständiga frågan var: Varför vill samiska företag bara göra affärer med varandra? Argumentet för denna fråga (av projektledare) var: Det finns inget sätt att tjäna pengar genom att bara vara med varandra och det uppfattas av omvärlden som att vi vill avskärma oss. Det kulminerade under en träff där det talades om renskötsel i Sverige. Projektledaren beskrev renen som ett dumt djur och samiska renskötare som lata, dumma och oengagerade som håller sig för sig själva i egen flock och näring. Dessa uttalanden innebar att halva gruppen föll ifrån och uttryckte misstro mot projektledarens uppdrag kring samisk företagsutveckling. Väldigt konstigt att samiska företag utsätts för att förklara det samiska samhället och näringslivet på ett sätt som inte är stimulerande för deras egen företagsamhet. Jag var en av dem som kontaktade SSR och påpekade detta under projekttiden. Jag var också en av de fem (av 12) som fullföljde Connect Sápmi:s program under våren och hösten För egen del, vill jag ge en ge en bild och reflektion kring samiskt företagande: Jag tror att samiska företag snabbt bör komma bort från bara lokala kunder och satsa regionalt och nationellt. Lokalt, på kommunal nivå, hindrar ofta både andra företag och kommunal näringslivsutveckling för samer och samiska företag. Utvecklingen sker på deras villkor. Okunskapen om det samiska samhället och näringslivet är stor på lokal/ kommunal nivå. Samiska företag måste därför lägga onödigt mycket tid på att förklara de enklaste sakerna i och kring Sápmi och förblir privat men gratis informatör snarare än en innovatör och samhällsaktör. Källa: Berättelser från samiska kvinnor med anledning av frågor kring attitider och strukturer kring samiskt företagande. Pia Huuva affärsrådgivare Samiska kvinnors företagande , Indigee Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se

9 Enkät om Samiskt Resurscentrum Utdrag från enkätsammanställning (Genomförd juni-september 2011) Förtroendeuppdrag Kontakt med aktörer Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se 9

10 Ekonomiska behov Förbättringspotential Källa: Enkät Samiskt resurscentrum Distribuerad till 99 samiska kvinnor, juni Enkätfrågor kring entreprenörskap, attityder och bemötande, utvecklingsbehov samt förbättringspotential. Svarsfrekvens 26 st. Erika Unnes, juniseptember (Bilaga 2) 10 Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se

11 Reflektioner och slutsatser Kring skillnader, attityder, statistik och utvecklingsbehov utifrån intervjuer, enkätsvar och samtal med samiska kvinnor Skillnader och attityder Företagandets regelverk är lika för alla företagare oavsett kulturell eller etnisk tillhörighet. Däremot kan villkoren för en svensk- och en samisk företagare skilja sig mycket. Många samiska kvinnor berättar om möten med företrädare och handläggare på rådgivningsorganisationer, kommuner, länsstyrelser, mm. som haft förutfattade meningar eller helt enkelt inte haft tillräckliga kunskaper om samer, deras livsvillkor och kultur. Att bli bemött med bristande engagemang och/eller misstro gynnar varken samhällsutveckling eller entreprenörskap. Man måste vara mer flexibel när man lever med eller bredvid ett renskötselföretag. Det är ju ett familjeföretag, så alla runt eller i företaget ställer upp när det behövs. Då får det egna företaget prioriteras ner. Renskötseln går först. Om människor i strukturerna inte har insikt eller sätter sig in i hur det funkar så får man antingen ägna en massa tid och energi till att förklara eller så vill man bara ge upp. Man tänker, är det nån idé?! det kändes som värst träffade och pratade jag med en rådgivare som var insatt i det samiska och fick mig att se möjligheterna igen. Det var några år sedan och efter det har jag och mitt företag utvecklats mycket. Det övergripande och allmänna kan alla ge men när det behövs mer individuellt och specifikt blir det svårt när rådgivaren inte är insatt i det samiska. Det blir inte realistiska råd eller förslag. Då tappar man lätt tron på både sig själv och sin verksamhet. Är min idé värd att satsa på, vem kan man gå till, vem kan man verkligen få hjälp av?!! Tuffare och hårdare attityd mot samer på flera nivåer verkar förekomma oftare i Västerbotten och Jämtland än i Norrbotten. Vem törs man gå till för att få hjälp och råd med sitt företag, när man vet att det sitter en person som är släkt med andra sidan (markägarna) på motsatt sida av skrivbordet Jag vill utveckla och satsa på mitt företag men då måste jag sätta barnen på dagis, det känns hemskt att lämna dem där! Personalen behandlar inte alltid lappungarna på samma sätt som de andra barnen Källa: Samtal med samiska kvinnor. Pia Huuva affärsrådgivare Samiska kvinnors företagande , Indigee Jag har träffat folk från Almi, en var jättebra och lärde ut sin kunskap, men gick inte in på djupet. En annan (ekonom) förstod inte alls mina visioner och produkter - och ville nog inte det heller. Efter det mötet tänkte jag att det var lika bra att sluta. När Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se 11

12 Statistik och beslutsunderlag Utvecklingsbehov Sametingets statistik över samiskt näringsliv, t.ex vad och hur många samiska kvinnor som driver företag, var företaget är registrerat, omsättning, inriktning etc finns inte att få fram idag. Det är över huvud taget svårt att ta fram näringslivsfakta och beslutsunderlag för samisk företagsutveckling då det inte finns SNI-koder för samiska näringar. Avsaknad av relevant statistik och beslutsunderlag är i första hand ett hot mot tillväxt och ökat entreprenörskap. Den statistik som inte finns syns inte. Felaktiga och obefintliga underlag skapar en skev verklighet på alla nivåer av tillväxtplanering och är också ett sätt att marginalisera samiska kvinnor och samiska näringar. Om beslutande strukturer inte kan få fram tillräckliga data som underlag - är risken stor att satsningar bordläggs eller avslås. Orsak till avsaknaden av statistik sägs vara brist på resurser och strukturella beslut. I aktuell statistik från 2008 framkommer det att i Sverige så gick 1,8 av enskilda firmor ägda av män i konkurs. Motsvarande andel för kvinnorna var 0,7 av 1000 enskilda firmor. Källa: På tal om kvinnor och män i Norrbotten. (Länsstyrelsen Norrbotten) 12 Info om företagsstöd Nätverk och hjälp att hitta samarbetspartners, leverantörer och producenter Plattformar som arrangerar tävlingar och utställningar; ger bra mf - vem? Synliggöra - Marknadsföring; annonsering lokalt vad man har råd med Återförsäljare (hellre än kommissionsförsäljning)och kompetensutveckling inom Sälj & Marknadsföring, gerillamarknadsföring - med små medel Gemensamma plattformar och säljkanaler, webshop (Shop in Sápmi är en) visa upp och marknadsföra och mera koll på och kunskaper om Sociala medier - Mer kapacitet; anställa, köpa tjänster (hemsida, bokföring, marknadsföring) Företagsinriktade projekt för de som har företag (särskilja från de som inte har företag ännu/nyföretagare) nätverka med de som kan mer - för att lära mig av dem Inspirationsträffar; nätverka, få input av konstnär, designer, produktutveckling - nya grejer, Mediaträning; kontakter och kunskaper Företagarskola i samebyarna för att träna upp roller som ordförande, sekreterare och styrelseuppdrag, skriva anföranden, yttranden, svara på remisser, hålla tal Uppdatering om utvecklingskanaler och prylar Mentor, coach, bollplank som stöd, dialog med företagscoach få nya synvinklar - kontakt över längre tid och med Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se

13 uppföljning, Strategisk ekonomisk planering, Prissättning Hjälp med att skriva ansökningar - te.x för investeringar Lokal att hyra in sig i Kortkurser i bokföring, marknadsföring, korta och konkreta Skatter, moms, deklarera Samiskt infocenter i Stockholm - sprida info, knyta kontakter. lobba och vara en arena/plattform Statistik för att påvisa behov på alla nivåer. Kan inte idag särskilja i statisktiken vad samiska företag tillför Källa: Samtal med SSR, Sametinget och samiska kvinnor. Pia Huuva Förslag till tidpunkt för träffar och seminarier mm (sammanfattning från intervjuer) Ej januari och sommarmånader (juliaug) Augusti, oktober, maj och juni OK Januari, februari, maj, oktober OK vinterhalvåret OK (oktober-maj) Ej högsommar Ej november-december och sommaren Närmare Södra Sápmi ibland om det är kortare kurser Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se 13

14 Slutsatser Kraftsamling bland främjare Vid samtal och träffar med en rad samiska och övriga aktörer, organisationer och projekt har representanter för dessa nästan samstämmigt uttalat sig om att det bästa skulle vara att ta ett samlat grepp och lägga ut riktingen för ett brett gemensamt huvudspår vad gäller hur man skall tackla och förändra attityder i samhället och i de poltiska- och beslutande strukturerna, jobba med jämställdhet, entreprenörskap och tillväxt för samiska kvinnor (och män). Det föreslås också från flera håll att kraftsamla och ta vara på all den kompetens som finns, inte minst bland unga välutbildade samer. Strategier för framtiden Vid samtal och träffar med samiska kvinnor sägs att; Någon måste ta ansvaret och stafettpinnen för den framtida samiska utvecklingen. Inte bara på den politiska arenan utan även i vardagen för företagandet och företagarna. Ett samiskt resurscentrum skulle kunna driva vår sak och göra våra röster hörda Med ett Samiskt resurscentrum skulle vi kunna vara med och påverka själva, och säga vad vi vill och behöver. Nu får vi ta emot smulorna och förväntas sitta nöjda. // Nej det finns ingen framtid om vi inte får till det här! Strategier efterlyses, för hur man skall utveckla nya och gamla samiska näringar och företag - med respekt för språk, kultur 14 Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se

15 och tradition och samiska kvinnors situation. Vi vet ju vart vi vill, men vet alla beslutsfattare det? // Hur kan de veta det när de inte har frågat oss? Tydlighet Det måste bli tydligare och enklare för de samiska kvinnorna - att veta vem som gör vad och för vem. Det borde finnas en stor samisk anslagstavla där alla projekt och aktiveter kunde synas samtidigt. Jag vet ju inte var och när det är dags att gå in och titta på alla hemsidor. Det är bara turen att jag har fått veta om aktiveter som jag varit med i. Det verkar inte finnas nån som håller i spakarna, det duttas lite här och där. Och startas hela tiden nytt. Varför kan man inte hålla på ett tag så det blir färdigt, och göra den bra?! De samiska kvinnorna som är målgruppen känner sig förvirrade av olika korta projekt som de uppfattar överlappar varandra, håller på kort tid och spretar åt olika håll. Birgen - överlevnads- och nödvändighetsföretagande (Birgen = överleva, san) Samiska företagares drivkraft är sällan vinstmaximering. De vill överleva. Många av de samiska kvinnor som medverkat i denna förstudie driver små företag, de är eldsjälar som kämpar på och brinner för att bevara och värna det samiska; kultur, hantverk, språk, traditoner och livet kring renen. För sin egen och sina barn och barnbarns skull. Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se 15

16 Flera driver företag inom kulturella näringar; duodji, hantverk, modern samisk design mm andra om än färre, bedriver renskötselföretag ofta i kombination med turism eller matproduktion och förädling. Dålig lönsamhet och ekonomiska problem är vardag för många samiska företagare. Annat som påverkar företagandet negativt är ojämställda lagar och strukturella hinder. Rennäringslagen säger att en sameby inte får ägna sig åt någon annan ekonomisk verksamhet än renskötsel. Det betyder att en sameby inte kan starta en fiskecamp, hotell eller något annan verksamhet som skulle kunna ge samebyns kvinnor arbete. En del samebyar har startat ekonomiska föreningar vid sidan av samebyn som t.ex bedriver uthyrning av stugor. Det innebär en dubbel administration för samebyn. Detta är enligt SSR:s uppfattning en förlegad lagstiftning som bör moderniseras. Ett annat exempel: En ung kvinna äger ett renskötselföretag, renarna har ett värde som ska beskattas. När denna företagare på banken hänvisar till sitt varluager (som i skattehänseende har ett värde) som säkerhet för investeringar, har varulagret inte längre samma värde. Renar duger inte som säkerhet för fastigheter eller fordon. Detta är ett problem som inte är tillräckligt uppmärksammat och som gör det extra svårt för en renägande samisk kvinna att starta företag. 16 Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se

17 Resurser för Samiskt entreprenörskap som det ser ut idag 1) Många korta projekt drivs av flertal aktörer lokalt och regionalt (Ex. kommunala näringslivsorganisationer, föreningar mfl) POSITIVT: lokal förankring, kort väg till kunden (de kvinnor projektet betjänar ) aktiviteter i grupp, skapar lokala nätverk. NEGATIVT: korta projekt, ringa samordning med andra projekt, sällan del av långsiktig strategi, sällan uppföljning och individuell rådgivning, samiska deltagare möts ibland av nervärderande attityder vid mixade träffar med svenska kvinnor beroende på var i landet de bor. 2) Fler/färre aktörer bedriver kortare och längre samiska- och/eller allmänna affärsutvecklingsprojekt regionalt och nationellt. POSITIVT: lokal och regional förankring, viss samverkan mellan aktörer och projekt, kort väg till kunden, skapar möten och gränsöverskridande nätverk, lättare att intressera press och media om innehåll och resultat och därmed möjlighet att påverka strukturer. Cirkelliknande aktiveter och innehåll med få träffar, passar samiska kvinnor med familj, arbete, involverade i renskötsel eller eget företagande etc. Viss individuell rådgivning och uppföljning. NEGATIVT: korta projekt, samiska deltagare möts ibland av nervärderande attityder vid mixade träffar beroende på var i landet de bor. Samisk identitet (Bildcollage skapat under Kreativ verkstad Jokkmokk maj 2010) 17

18 Resurser för Samiskt entreprenörskap för framtiden Samiskt Resurs Centrum initieras och ges legitimitet och resurser som säkerställer tillväxt och utveckling för samiska kvinnor. SRC samlar erfarenhet och kompetens och bedriver strategisk och långsiktig ordinarie verksamhet regionalt och nationellt samt internationellt erfarenhetsutbyte med andra urfolksorganisationer kring jämställdhet och tillväxtfrågor. POSITIVT: Samverkan och förankring på alla nivåer. En-dörr-in (Samiskt Resurs- Centrum=Nod) generar effektiv och god dialog mellan kunden och kunskapen. Genom överenskommelser och samverkan med ordinarie främjar- och kunskapssystem (samiska och övriga) får kunden/ samiska kvinnor snabbt rätt information, råd och hjälp i olika situationer. SRC tar tillvara kompetenser, skapar mötesplatser, tillhandahåller allmän och specifik individuell rådgivning, genomför gruppaktiveteter, studieresor, seminarier, kortare och längre kurser/utbildningar kring specifika ämnen som främjar idé- och innovations-utveckling, entreprenörskap och jämställdhet. SRC ger kunskap om hinder och möjligheter till beslutsfattare på alla nivåer. SRC tar ett långsiktigt strategiskt grepp för att påverka strukturer, kommunicera hinder och möjligheter, agerar remissinstans mm. SRC: ordinarie verksamhet och utvecklingsprojekt ger kostnadseffektivitet, samordningsvinster, kompetensbank, långsiktig plan och ett samlat grepp NEGATIVT: Kan uppfattas som konkurrerande verksamhet av projektägare/aktörer som vill driva eller ansöker om egna projekt med samisk profil som riktar sig till samma målgrupp; samiska kvinnor. Samisk utveckling (Se även Appendix) SSR Sámiid Riikkasearvi - Svenska Samernas Riksförbund SSR bildades i Jokkmokk 1950, men redan 1918 höll samerna sitt första landsmöte i Östersund. SSR är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen och samiska näringslivs- och samhällsfrågor. Organisationens syfte är att tillvarata och främja de svenska samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen med särskild hänsyn till renskötseln och dess binäringars fortbestånd och sunda utveckling. SSR är ett demokratiskt organ och representerar samer anslutna till samebyar eller sameföreningar Svenska Samernas Riksförbund, har drivit ett flertal jämställdhetsprojekt; På lika villkor i Sápmi ( ) och samebyutvecklingsprojekten Jeanoe och Gaesjie ( ) Projekt Under affärsutvecklingsprojekt Samiska kvinnors företagande som pågick under tre år ( ) genomfördes en rad aktiviteter riktade till samekvinnor i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland som drev företag eller hade planer på att starta företag. Projektet var mycket uppskattat av målgruppen som tidigare inte varit en prioriterad målgrupp i något sammanhang. De deltagande företagarna efterlyste mer individuell rådgivning, affärsutveckling/ bollplank och mentorskap, nätverkande och samarbeten. 18 Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se

19 Utveckling genom riktade insatser Under projektåren har det tydligt framgått att det behövs riktade insatser till samiska kvinnor för att det samiska samhället ska utvecklas. Ett samiskt resurscentra skulle vara en plattform för samiska kvinnor att organisera sig i och ge möjligheter till samarbeten med andra regionala resurscentra. Idag finns ingen organisation som samlar samiska kvinnor i Sverige. Det innebär att myndigheter ofta vänder sig till SSR när de vill ha kontakt med samiska kvinnor som grupp. Ett samiskt resurscentrum skulle därför vara viktigt både för regionalt och nationellt tillväxtarbete. Sametinget har i dagsläget inte någon statistik avseende samiska kvinnor som driver företag. Sametinget har påtalat att de inte har resurser att ta fram sådan statistik och medger att det är en brist att en sådan statistik inte finns. Statistik är en viktig faktor i samhällsbyggandet, ju mer statistik som finns desto mer riktade insatser kan genomföras för att öka antalet samiska kvinnliga företagare. ta erfarenheter ger tilltro, självkänsla och möjlighet att påverka sin och nästkommande generationers livsvillkor. SSR föreslår att ett Samiskt resurscentrum ska arbeta för att bygga upp kontakter med samiska kvinnor i Norge, Finland och Ryssland och inspirera dem att starta egna resurscentrum. Sverige kan på detta sätt vara ett gott föredöme för de andra nordiska länderna. Strategisk och långsiktig utveckling Samiska kvinnor efterfrågar ett resurscentrum som på ett strategiskt och långsiktigt sätt med förståelse för samiska kvinnors livsvillkor kan ge behovsanpassad rådgivning, individuellt och i grupp, skapa mötesplatser och initiera nätverk, utveckla och öka samiska kvinnors jämlikhet, påverka strukturer, ändra attityder och stärka dem i deras roll som kvinnor och samiska företagare och entrerprenörer. Nätverk och organisering Många samiska kvinnor som driver företag är bosatta i glesbygd eller extrem glesbygd och är i behov att nätverka med varandra och andra glesbygdskvinnor. Detta har skett i de tidsbegränsade projekt som SSR drivit. Att urfolk och minoriteter utan organisation marginaliseras och ställs i utkanten av majoritetssamhället har visat sig på många håll. Att organisera sig, nätverka och utby- Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se 19

20 Syfte Samiskt Resurscentrum Syftet med ett Samiskt Resurscentrum är att skapa bättre förutsättningar för livskraftiga samiska näringar genom att påverka och informera näringsliv, politiker och beslutsfattare i lokala, regionala, nationella och internationella strukturer. Mål Samiskt Resurscentrum Att starta och driva långsiktig ordinarie verksamhet i ett Samiskt resurscentrum för samiska kvinnor i hela Sápmi. Att vara ett resurscentrum och en nod som erbjuder en-dörr-in Att via Samiskt resurscentrum informera, kommunicera, driva och påverka attitydoch förändringsarbete för ökad jämlikhet, tillväxt och entreprenörskap för samiska kvinnor Att vara remissinstans och en resurs i regionalt och nationellt tillväxt- och utvecklingsarbete Att initiera och väcka frågor om vikten av relevant statistik och angelägna forskningsområden Att vara en kunskapsbank och kompetensförmedlare med bäring på samiska kvinnors entreprenörskap, tillväxt och jämställdhet Att tillhandahålla och arrangera dialogmöten, runda bords samtal, seminarier, kurser, workshops, utbildningar, studieresor mm på individ- och strukturell nivå. Att ta ett helhetsgrepp kring utveckling av samiska kvinnors idéer, innovationsarbete och entreprenörskap inom samiska näringar Att knyta ihop och skapa strategisk samverkan mellan samiska organisationer, projektägare/projekt, främjar- och kunskapsorganisationer, myndigheter mm för att långsiktigt och effektivt ge samiska kvinnor bästa förutsättningar till utveckling Att skapa och upprätthålla en gemensam övergripande och långsiktig agenda för samisk tillväxt, jämställdhet och entreprenörskap. 20 Magasingatan Umeå Sverige +46(0) info@sapmi.se