Förstudie Samiskt Resurscentrum. Pia Huuva, Erika Unnes & Ellacarin Blind Maj-november 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie Samiskt Resurscentrum. Pia Huuva, Erika Unnes & Ellacarin Blind Maj-november 2011"

Transkript

1 Förstudie Samiskt Resurscentrum Pia Huuva, Erika Unnes & Ellacarin Blind Maj-november 2011

2 Slutrapport Innehåll Inledning 3 Syfte med förstudien 4 Bakgrund/problemanalys 4 Resultat 6 Samiska kvinnor berättar 8 Enkät om Samiskt Resurscentrum 9 Reflektioner och slutsatser 11 Slutsatser 14 Resurser för Samiskt entreprenörskap som det ser ut idag 17 Resurser för Samiskt entreprenörskap för framtiden 18 Samisk utveckling 18 Syfte Samiskt Resurscentrum 20 Mål Samiskt Resurscentrum 20 Formförslag Samiskt Resurscentrum 21 Målgrupper för påverkans- och strategiskt arbete kring samiskt jämställdhets- och näringslivsutveckling 21 Strategiskt arbete 22 Grupper, kunskapsbehov och resurser 22 Samiskt Resurscentrum Förslag på aktiviteter 23 Slutord 24 Appendix 25 Svenska Samernas Riksförbund, Magasinsgatan 7, UMEÅ tel , fax , e-post 2 Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

3 Inledning I dagsläget finns inget samiskt resurscentrum (RC) för samekvinnor i Sverige. SSR, Svenska Samernas Riksförbund har sedan 2008 drivit en rad projekt inom ramen för Främja kvinnors företagande. Företagande samekvinnor har tidigare ej varit en prioriterad målgrupp inom SSR:s verksamhet beroende på att SSR inte haft tid eller resurser att prioritera idérika och företagsamma samiska kvinnor. I och med projektet Främja kvinnors företagande ansökte och beviljades SSR medel som möjliggjort flera affärsutvecklingsprojekt för samiska kvinnor i Norrbotten, Bästerbotten och Jämtland under åren SSR har gett uppdrag till Pia Huuva och Erika Unnes att genomföra förstudien. Syftet med studien har varit att undersöka förutsättningarna för att starta ett samisk resursentrum för samiska kvinnor i Sverige. De övergripande frågorna har varit: 1. Behövs ett Samiskt Resurscentrum för samiska kvinnor? 2. Finns det förutsättningar att starta ett resurscentrum för samekvinnor? Frågan har i denna förstudie ställts till ett hundratal personer; samiska kvinnor, näringshandläggare, projektledare, banktjänsteman, verksamhetsledare, skribenter, affärsrådgivare med flera. De flesta av de tillfrågade är eniga om att ett Samiskt Resurscentrum behövs och skulle vara en effektiv och bra lösning för att utveckla och stärka samiska kvinnors företagande och jämställdhet. Projekten har varit framgångsrika och efterfrågan på projektaktivitetet har ökat år från år. Inom ramen för dessa projekt har bristen på statistik kring samiska kvinnors företagande varit påtaglig. I dagslägt vet vi inte hur många samiska kvinnor som driver företag, inom vilka branscher och vilka behov dom har. Detta har SSR upplevt som en brist och därför kontaktade SSR Priorum/Winnet Norrbotten (Regionalt resusrcentrum i Norrbotten) som i sin övergripande ansökan la in en delansökan om att göra en förstudie för ett samisk resurscentrum. Förstudien Samiskt Resurscentrum beviljades medel. Samiskt Resurscentrum; ett fyrtorn som sprider ljus och signalerar när det är fara å färde... Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

4 Syfte med förstudien Undersöka intresset för ett Samiskt Resurscentrum samt synliggöra rådande strukturer, attityder och problemställningar kring jämställdhet, tillväxt och entreprenörskap för samiska kvinnor. Frågeställningar Förstudien har utgått från ett antal frågeställningar; -Hur ser samiska kvinnors/företagares villkor ut? -Skiljer det mellan samiska och svenska kvinnor/företag? -Attityder och bemötande samiska kvinnor/företagare vid kontakter med företags- rådgivare, handläggare kommuner och länsstyrelser, banktjänstemän etc. -Statistik, fakta och beslutsunderlag Metoder och genomförande Djupintervjuer med ca 25 samekvinnor från Syd-, Lule- och Nordsamiskt område + boende i Stockholm och Göteborg (intervjuer o sammanställning maj-september 2011) Enkät utskickad till ca 90 samiska kvinnor i hela Sverige (juni-september 2011) Kontakter, möten och samtal med främjar- och kunskapsorganisationer samt projekt/projektägare; SSR, Sami Duodji, Ávki AB, Gaaltije, Visit Sápmi, Samiskt Innovations-centrum Arjeplog samt ALMI Nord, Connect Norr, Coompanion, Entreprenörcentrum Norrbotten, Priorum och Winnet Norrbotten (juni-oktober 2011) Läsa, bearbeta och sammanställa enkätsvar, intervjuer, samtal och kunskaper från verkligheten (oktober 2011) Kontakter och möten med främjar- och kunskapsorganisationer och projektägare: SSR Svenska Samernas Riksförbund, Sami Duodji, Ávki AB, Gaaltije, Visit Sápmi, Renlycka, Innovationscentrum Arjeplog, Sáminuorra (ungdomsförbund). ALMI Nord, Connect Norr, Entreprenörcentrum Norrbotten, Priorum, Winnet Norrbotten (juni-oktober 2011) Slutrapportskrivning; bearbeta material, läsa och sammanställa enkätsvar, intervjuer, samtal och kunskaper från verkligheten. Besvara frågeställningar, sammanfatta problematik, hinder och möjligheter. Analys och förslag på möjliga scenarion (oktober-november 2011) Bakgrund/problemanalys Strukturer och normer Jämställdhetsproblematiken är ett strukturellt problem där männen är normen. Maktstrukturerna finns kvar så länge ingen arbetar för att förändra dem. Även i det samiska samhället diskuteras frågan om kvinnors och mäns lika rättigheter. De samiska rättigheterna har hela tiden minskat. Betesmarker har försvunnit till följd av skogsbrukets utbredning och vattenkraftsutbyggnader mm. Förutsättningarna har ändrats för de samer som livnärt sig på renskötsel, jakt, fiske, slöjd och småbruk. Där både män och kvinnor tidigare haft sin försörjning är det främst kvinnorna som fått söka sig andra försörjningsmöjligheter. Samiska kvinnor har reducerats till ex- 4 Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

5 trakraft inom sin kultur istället för att räknas som aktiva utövare. I takt med att renskötseln mekaniserats och industrialiserats har den blivit ett mansdominerat yrke. Idag bedrivs renskötsel i stor utsträckning av män. Många samiska kvinnor förvärvsarbetar för att stärka upp familjens ekonomi, samtidigt som de bär ett stort ansvar i familjeföretaget. Samiska kvinnor kan ha svårt att agera utifrån positionen som same och samtidigt som kvinna. I många situationer måste kvinnorna underordna sig som kvinnor för att istället betona sin samiskhet. Det kan förklara varför det inte funnits en stark samisk kvinnorörelse. Kvinnor har i första hand agerat som samer för övergripande samiska mål. Detta medför att den samiska kvinnan själv bidrar till sin marginalisering och upprätthåller den underordnade positionen i samhället Källa: Rapport Regeringsuppdraget En särskild satsning för att stärka samiska kvinnors ställning i samhället (IJ2008/490/DISK) Sametingets jämställdhetsprogram 2004 antog Sametingets plenum ett jämställdhetsprogram med flera konkreta mål. Fram till 2013 ska Sametingets plenum ha en jämn könsfördelning. Sametinget skriver på sin webbplats att det samiska samhället blir inte jämställt så länge som det uppfattas som ett hot mot det samiska kollektivet att ifrågasätta rådande strukturer. För en förändring behövs ett synliggörande av rådande strukturer och attityder. Dessutom krävs ett personligt ansvarstagande att själv förändra detta. Då kan det bli mer jämställdhet mellan män och kvinnor och därmed ett mer hållbart samhälle. Den samiska kvinnans roll Det samiska samhället har idag anpassat sig till det svenska samhället då det handlar om moderna tekniska hjälpmedel. Den tekniska utvecklingen har påverkat kvinnorollen i det samiska samhället till att bli en understödjande funktion. Inom samebyarna är det fortfarande väldigt få kvinnor som är ordföranden. Enligt en analys år 2008* av de 51 samebyarna i Sápmi fanns endast en kvinnlig ordförande, nu finns det tre. Detsamma gäller renskötseln som är väldigt mansdominerad. Av de aktiva renskötarna är det 15% kvinnor och 85% män. (142 kvinnor och 777 män). Renstammen innehas av 8% kvinnor och 92% män. Av renägarna är 38% kvinnor och 62% män. Förklaringen kan ligga i den tidigare men också gällande lagstiftningen som har gjort att kvinnor många gånger helt försvunnit från de samiska sammanhangen. Det kan också finnas andra förklaringar som ligger i en folklig modell där kvinnor blivit marginaliserade. Värderingar, attityder och rådande normer kan ha påverkat kvinnans roll i det samiska samhället. Sametingets näringspolitiska program Sametinget antog ett näringspolitiskt program (2006) där det står att det övergripande målet för samiskt näringsliv är att det samiska näringslivet ska var en stark partner i landsbygdsutvecklingen samt ge mervärde till det regionala och lokala näringslivet. Samtidigt måste lönsamheten i de samiska näringarna öka med fler företagare. *Källa: finns tre kvinnliga ordförande i de 51 samebyarna (Vittangi skoggsameby, Vilhelmina Norra, Jinjevaerie) Källa: Sametingets Näringspolitiska program Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

6 Resultat Intervjuer med samiska kvinnor (och en man) När man säger samiskt företagande så tänker alla på traditionell slöjd, renskötsel och fjällvandring, de tänker inte på nyskapande och design. Men mycket händer ju där hela tiden. I Norge fanns konkurranse, tävlingar och utställningar man kunde vara med på, om man inte vann fick man ändå en hel del marknadsföring. Var finns de plattformarna i Sverige? De finns säkert, men jag vet inte var. Jag har varit i kontakt med de flesta, Bolagsverket, Skatteverket, ALMI företagspartner, Resurscentrum för kvinnor för år sen. Jag har gått på alla kurser man kan gå och varit med i många, många projekt. Idag är jag allergisk mot projekt. Vips är de borta. Jag har inte sett något varaktigt, de varar i 2-3 år och sen är de slut. Jag är en egennyttig företagare som vill ha koll på varenda krona I många fall förstår aktörerna inte så mycket om villkoren och förutsättningarna. Halva tiden går åt till att förklara, sen har man blivit så mycket kompis och det har blivit samisk consulting. När personen ska förklara för nästa funkar det inte på grund av osäkerhet och det hela havererar. Den lösning jag ser är att ta in samiska konsulter. Ett annat problem är att det saknas statistik för samiskt företagande. Då är det svårt att påvisa betydelsen på lokal, regional och nationell nivå av vårt företagande. Många lever i glesbygd och bidrar helt och fult till den lokala ekonomin i kommunerna. Men det är svårt att särskilja utan hamnar lätt under kulturutövanden när det handlar om företagande Jag har enskild firma och har på vägen varit i kontakt med bland annat SSR, Skatteverket, Entreprenörscentrum, Strukturum, Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket. I det perspektivet är det bara SSR som har tänkt på villkoren att vara både samisk och kvinna Jag har startat en enskild firma och det jag vill bli bemött av är att man tror på idéer. Jag mötte en svår handläggare på Arbetsförmedlingen som jag behövde övertyga, men jag hade hört innan att han var svår Det tar ett tag innan man lär sig. SSR:s projekt var jättebra, jag hade hjälp och stöd hela tiden. Sami Duodje har också hjälpt mig mycket. Man behöver hjälp på vägen och inte bara i starten När man är ny behöver man rådgivning och komma in i nätverk Ett samiskt starta eget bidrag utan begränsning över län och kommun, gör ju Foto: Pia Huuva 6 Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

7 gar för företag och projekt. // Jag har inte hört så mycket om de blivit bemötta med förståelse, men jag märker själv av att jag får förklara vad det samiska handlar om även på olika nivå och högt upp i organisationer. Det är ofta öppna och intresserade. De har många olika branscher och näringar att hålla sig uppdaterade i. Foto: Pia Huuva Källa: Djupintervjuer Tio kvinnors röster Om villkoren och behoven som kvinnlig samisk företagare och entreprenör. Om möten med aktörer som har till uppgift att främja företagande och entreprenörskap på lokal, regional och nationell nivå. Erika Unnes, juni-juli (Bilaga 1) detta med satt starta eget intressant. Billiga lokaler där man kan jobba tillsammans under en uppstartsfas är en annan idé då många börjar ensamma och på så vis sitter man inte ensam och får andra nyföretagare som kollegor Det som skulle stimulera mig att komma vidare är dialog med en företagscoach som kan hjälpa mig att få lite nya synvinklar. Kontakten skulle löpa över längre tid och med uppföljning. Helt enkelt en affärsutvecklare. Desstuom saknar jag korta, intensiva och konkreta specialkurser Samiskt informationscenter var ett lyft. Som samisk företagare får man många frågor och man vill vara trevlig och hjälpa, men man måste tjäna pengar också. Nu kan man lätt hänvisa dem till se En manlig röst, handläggare för samiskt företagande Gällivare Jag jobbar med att hjälpa de som ska starta företag på ett praktiskt och konkret plan. Jag är oftast den första aktören de träffar och jag hjälper till med medelsansöknin- Foto: Pia Huuva Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

8 Samiska kvinnor berättar Under våren 2010 sökte jag och kom in på Connect Sápmi. Företagsutvecklingsprogram för samiska kvinnor som utfördes av Connect Norr för SSR:s räkning. Upplägget var att ge deltagarna en genomgång av olika planer och nödvändiga affärsdokument (Affärsidé, marknadsplan strategier, ekonomiska kalkyler mm) och att förbereda kvinnor för entreprenörskap. Gruppen bestod av samiska kvinnor som stod i begrepp att starta företag och kvinnor som hade drivit företag några år. Träffarna genomfördes på olika platser i Sápmi. Deltagarna var från Idre i söder till Kiruna i norr. Första träffen genomfördes i Jokkmokk; presentation av idéer osv. Redan då kommer uttalandet från projektledaren som ifrågasätter det samiska i företaget. Varför måste det vara samiska företag? Vi deltagare hamnar i en situation där vi tvingas försvara den etniska delen. Något oväntat, när deltagarna är SAMISKA kvinnor. Jag tror att frågan var avsedd att motivera varför vi deltagare sa: Jag är en samisk kvinna, jag driver ett samiskt företag, jag har samiska produkter etc. Frågan fick inte deltagarna att reflektera över detta, utan vi hamnade istället i en försvars-position. Så fortsatte det varje träff. Deltagarna kände sig obekväma med att diskutera och problematisera etnicitet i det som vi uppfattade som samisk kontext, miljö och sammanhang. Vi deltagare blev ofta uppmanade att göra information om samer och Sápmi till en produkt i våra företag på grund av att Folk vet så lite om samerna. Vi deltagare kände oss rätt trötta på kravet om att sälja samisk information, eftersom det inte var det vi fokuserade på som företagare. Den ständiga frågan var: Varför vill samiska företag bara göra affärer med varandra? Argumentet för denna fråga (av projektledare) var: Det finns inget sätt att tjäna pengar genom att bara vara med varandra och det uppfattas av omvärlden som att vi vill avskärma oss. Det kulminerade under en träff där det talades om renskötsel i Sverige. Projektledaren beskrev renen som ett dumt djur och samiska renskötare som lata, dumma och oengagerade som håller sig för sig själva i egen flock och näring. Dessa uttalanden innebar att halva gruppen föll ifrån och uttryckte misstro mot projektledarens uppdrag kring samisk företagsutveckling. Väldigt konstigt att samiska företag utsätts för att förklara det samiska samhället och näringslivet på ett sätt som inte är stimulerande för deras egen företagsamhet. Jag var en av dem som kontaktade SSR och påpekade detta under projekttiden. Jag var också en av de fem (av 12) som fullföljde Connect Sápmi:s program under våren och hösten För egen del, vill jag ge en ge en bild och reflektion kring samiskt företagande: Jag tror att samiska företag snabbt bör komma bort från bara lokala kunder och satsa regionalt och nationellt. Lokalt, på kommunal nivå, hindrar ofta både andra företag och kommunal näringslivsutveckling för samer och samiska företag. Utvecklingen sker på deras villkor. Okunskapen om det samiska samhället och näringslivet är stor på lokal/ kommunal nivå. Samiska företag måste därför lägga onödigt mycket tid på att förklara de enklaste sakerna i och kring Sápmi och förblir privat men gratis informatör snarare än en innovatör och samhällsaktör. Källa: Berättelser från samiska kvinnor med anledning av frågor kring attitider och strukturer kring samiskt företagande. Pia Huuva affärsrådgivare Samiska kvinnors företagande , Indigee Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

9 Enkät om Samiskt Resurscentrum Utdrag från enkätsammanställning (Genomförd juni-september 2011) Förtroendeuppdrag Kontakt med aktörer Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

10 Ekonomiska behov Förbättringspotential Källa: Enkät Samiskt resurscentrum Distribuerad till 99 samiska kvinnor, juni Enkätfrågor kring entreprenörskap, attityder och bemötande, utvecklingsbehov samt förbättringspotential. Svarsfrekvens 26 st. Erika Unnes, juniseptember (Bilaga 2) 10 Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

11 Reflektioner och slutsatser Kring skillnader, attityder, statistik och utvecklingsbehov utifrån intervjuer, enkätsvar och samtal med samiska kvinnor Skillnader och attityder Företagandets regelverk är lika för alla företagare oavsett kulturell eller etnisk tillhörighet. Däremot kan villkoren för en svensk- och en samisk företagare skilja sig mycket. Många samiska kvinnor berättar om möten med företrädare och handläggare på rådgivningsorganisationer, kommuner, länsstyrelser, mm. som haft förutfattade meningar eller helt enkelt inte haft tillräckliga kunskaper om samer, deras livsvillkor och kultur. Att bli bemött med bristande engagemang och/eller misstro gynnar varken samhällsutveckling eller entreprenörskap. Man måste vara mer flexibel när man lever med eller bredvid ett renskötselföretag. Det är ju ett familjeföretag, så alla runt eller i företaget ställer upp när det behövs. Då får det egna företaget prioriteras ner. Renskötseln går först. Om människor i strukturerna inte har insikt eller sätter sig in i hur det funkar så får man antingen ägna en massa tid och energi till att förklara eller så vill man bara ge upp. Man tänker, är det nån idé?! det kändes som värst träffade och pratade jag med en rådgivare som var insatt i det samiska och fick mig att se möjligheterna igen. Det var några år sedan och efter det har jag och mitt företag utvecklats mycket. Det övergripande och allmänna kan alla ge men när det behövs mer individuellt och specifikt blir det svårt när rådgivaren inte är insatt i det samiska. Det blir inte realistiska råd eller förslag. Då tappar man lätt tron på både sig själv och sin verksamhet. Är min idé värd att satsa på, vem kan man gå till, vem kan man verkligen få hjälp av?!! Tuffare och hårdare attityd mot samer på flera nivåer verkar förekomma oftare i Västerbotten och Jämtland än i Norrbotten. Vem törs man gå till för att få hjälp och råd med sitt företag, när man vet att det sitter en person som är släkt med andra sidan (markägarna) på motsatt sida av skrivbordet Jag vill utveckla och satsa på mitt företag men då måste jag sätta barnen på dagis, det känns hemskt att lämna dem där! Personalen behandlar inte alltid lappungarna på samma sätt som de andra barnen Källa: Samtal med samiska kvinnor. Pia Huuva affärsrådgivare Samiska kvinnors företagande , Indigee Jag har träffat folk från Almi, en var jättebra och lärde ut sin kunskap, men gick inte in på djupet. En annan (ekonom) förstod inte alls mina visioner och produkter - och ville nog inte det heller. Efter det mötet tänkte jag att det var lika bra att sluta. När Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

12 Statistik och beslutsunderlag Utvecklingsbehov Sametingets statistik över samiskt näringsliv, t.ex vad och hur många samiska kvinnor som driver företag, var företaget är registrerat, omsättning, inriktning etc finns inte att få fram idag. Det är över huvud taget svårt att ta fram näringslivsfakta och beslutsunderlag för samisk företagsutveckling då det inte finns SNI-koder för samiska näringar. Avsaknad av relevant statistik och beslutsunderlag är i första hand ett hot mot tillväxt och ökat entreprenörskap. Den statistik som inte finns syns inte. Felaktiga och obefintliga underlag skapar en skev verklighet på alla nivåer av tillväxtplanering och är också ett sätt att marginalisera samiska kvinnor och samiska näringar. Om beslutande strukturer inte kan få fram tillräckliga data som underlag - är risken stor att satsningar bordläggs eller avslås. Orsak till avsaknaden av statistik sägs vara brist på resurser och strukturella beslut. I aktuell statistik från 2008 framkommer det att i Sverige så gick 1,8 av enskilda firmor ägda av män i konkurs. Motsvarande andel för kvinnorna var 0,7 av 1000 enskilda firmor. Källa: På tal om kvinnor och män i Norrbotten. (Länsstyrelsen Norrbotten) 12 Info om företagsstöd Nätverk och hjälp att hitta samarbetspartners, leverantörer och producenter Plattformar som arrangerar tävlingar och utställningar; ger bra mf - vem? Synliggöra - Marknadsföring; annonsering lokalt vad man har råd med Återförsäljare (hellre än kommissionsförsäljning)och kompetensutveckling inom Sälj & Marknadsföring, gerillamarknadsföring - med små medel Gemensamma plattformar och säljkanaler, webshop (Shop in Sápmi är en) visa upp och marknadsföra och mera koll på och kunskaper om Sociala medier - Mer kapacitet; anställa, köpa tjänster (hemsida, bokföring, marknadsföring) Företagsinriktade projekt för de som har företag (särskilja från de som inte har företag ännu/nyföretagare) nätverka med de som kan mer - för att lära mig av dem Inspirationsträffar; nätverka, få input av konstnär, designer, produktutveckling - nya grejer, Mediaträning; kontakter och kunskaper Företagarskola i samebyarna för att träna upp roller som ordförande, sekreterare och styrelseuppdrag, skriva anföranden, yttranden, svara på remisser, hålla tal Uppdatering om utvecklingskanaler och prylar Mentor, coach, bollplank som stöd, dialog med företagscoach få nya synvinklar - kontakt över längre tid och med Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

13 uppföljning, Strategisk ekonomisk planering, Prissättning Hjälp med att skriva ansökningar - te.x för investeringar Lokal att hyra in sig i Kortkurser i bokföring, marknadsföring, korta och konkreta Skatter, moms, deklarera Samiskt infocenter i Stockholm - sprida info, knyta kontakter. lobba och vara en arena/plattform Statistik för att påvisa behov på alla nivåer. Kan inte idag särskilja i statisktiken vad samiska företag tillför Källa: Samtal med SSR, Sametinget och samiska kvinnor. Pia Huuva Förslag till tidpunkt för träffar och seminarier mm (sammanfattning från intervjuer) Ej januari och sommarmånader (juliaug) Augusti, oktober, maj och juni OK Januari, februari, maj, oktober OK vinterhalvåret OK (oktober-maj) Ej högsommar Ej november-december och sommaren Närmare Södra Sápmi ibland om det är kortare kurser Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

14 Slutsatser Kraftsamling bland främjare Vid samtal och träffar med en rad samiska och övriga aktörer, organisationer och projekt har representanter för dessa nästan samstämmigt uttalat sig om att det bästa skulle vara att ta ett samlat grepp och lägga ut riktingen för ett brett gemensamt huvudspår vad gäller hur man skall tackla och förändra attityder i samhället och i de poltiska- och beslutande strukturerna, jobba med jämställdhet, entreprenörskap och tillväxt för samiska kvinnor (och män). Det föreslås också från flera håll att kraftsamla och ta vara på all den kompetens som finns, inte minst bland unga välutbildade samer. Strategier för framtiden Vid samtal och träffar med samiska kvinnor sägs att; Någon måste ta ansvaret och stafettpinnen för den framtida samiska utvecklingen. Inte bara på den politiska arenan utan även i vardagen för företagandet och företagarna. Ett samiskt resurscentrum skulle kunna driva vår sak och göra våra röster hörda Med ett Samiskt resurscentrum skulle vi kunna vara med och påverka själva, och säga vad vi vill och behöver. Nu får vi ta emot smulorna och förväntas sitta nöjda. // Nej det finns ingen framtid om vi inte får till det här! Strategier efterlyses, för hur man skall utveckla nya och gamla samiska näringar och företag - med respekt för språk, kultur 14 Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

15 och tradition och samiska kvinnors situation. Vi vet ju vart vi vill, men vet alla beslutsfattare det? // Hur kan de veta det när de inte har frågat oss? Tydlighet Det måste bli tydligare och enklare för de samiska kvinnorna - att veta vem som gör vad och för vem. Det borde finnas en stor samisk anslagstavla där alla projekt och aktiveter kunde synas samtidigt. Jag vet ju inte var och när det är dags att gå in och titta på alla hemsidor. Det är bara turen att jag har fått veta om aktiveter som jag varit med i. Det verkar inte finnas nån som håller i spakarna, det duttas lite här och där. Och startas hela tiden nytt. Varför kan man inte hålla på ett tag så det blir färdigt, och göra den bra?! De samiska kvinnorna som är målgruppen känner sig förvirrade av olika korta projekt som de uppfattar överlappar varandra, håller på kort tid och spretar åt olika håll. Birgen - överlevnads- och nödvändighetsföretagande (Birgen = överleva, san) Samiska företagares drivkraft är sällan vinstmaximering. De vill överleva. Många av de samiska kvinnor som medverkat i denna förstudie driver små företag, de är eldsjälar som kämpar på och brinner för att bevara och värna det samiska; kultur, hantverk, språk, traditoner och livet kring renen. För sin egen och sina barn och barnbarns skull. Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

16 Flera driver företag inom kulturella näringar; duodji, hantverk, modern samisk design mm andra om än färre, bedriver renskötselföretag ofta i kombination med turism eller matproduktion och förädling. Dålig lönsamhet och ekonomiska problem är vardag för många samiska företagare. Annat som påverkar företagandet negativt är ojämställda lagar och strukturella hinder. Rennäringslagen säger att en sameby inte får ägna sig åt någon annan ekonomisk verksamhet än renskötsel. Det betyder att en sameby inte kan starta en fiskecamp, hotell eller något annan verksamhet som skulle kunna ge samebyns kvinnor arbete. En del samebyar har startat ekonomiska föreningar vid sidan av samebyn som t.ex bedriver uthyrning av stugor. Det innebär en dubbel administration för samebyn. Detta är enligt SSR:s uppfattning en förlegad lagstiftning som bör moderniseras. Ett annat exempel: En ung kvinna äger ett renskötselföretag, renarna har ett värde som ska beskattas. När denna företagare på banken hänvisar till sitt varluager (som i skattehänseende har ett värde) som säkerhet för investeringar, har varulagret inte längre samma värde. Renar duger inte som säkerhet för fastigheter eller fordon. Detta är ett problem som inte är tillräckligt uppmärksammat och som gör det extra svårt för en renägande samisk kvinna att starta företag. 16 Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

17 Resurser för Samiskt entreprenörskap som det ser ut idag 1) Många korta projekt drivs av flertal aktörer lokalt och regionalt (Ex. kommunala näringslivsorganisationer, föreningar mfl) POSITIVT: lokal förankring, kort väg till kunden (de kvinnor projektet betjänar ) aktiviteter i grupp, skapar lokala nätverk. NEGATIVT: korta projekt, ringa samordning med andra projekt, sällan del av långsiktig strategi, sällan uppföljning och individuell rådgivning, samiska deltagare möts ibland av nervärderande attityder vid mixade träffar med svenska kvinnor beroende på var i landet de bor. 2) Fler/färre aktörer bedriver kortare och längre samiska- och/eller allmänna affärsutvecklingsprojekt regionalt och nationellt. POSITIVT: lokal och regional förankring, viss samverkan mellan aktörer och projekt, kort väg till kunden, skapar möten och gränsöverskridande nätverk, lättare att intressera press och media om innehåll och resultat och därmed möjlighet att påverka strukturer. Cirkelliknande aktiveter och innehåll med få träffar, passar samiska kvinnor med familj, arbete, involverade i renskötsel eller eget företagande etc. Viss individuell rådgivning och uppföljning. NEGATIVT: korta projekt, samiska deltagare möts ibland av nervärderande attityder vid mixade träffar beroende på var i landet de bor. Samisk identitet (Bildcollage skapat under Kreativ verkstad Jokkmokk maj 2010) 17

18 Resurser för Samiskt entreprenörskap för framtiden Samiskt Resurs Centrum initieras och ges legitimitet och resurser som säkerställer tillväxt och utveckling för samiska kvinnor. SRC samlar erfarenhet och kompetens och bedriver strategisk och långsiktig ordinarie verksamhet regionalt och nationellt samt internationellt erfarenhetsutbyte med andra urfolksorganisationer kring jämställdhet och tillväxtfrågor. POSITIVT: Samverkan och förankring på alla nivåer. En-dörr-in (Samiskt Resurs- Centrum=Nod) generar effektiv och god dialog mellan kunden och kunskapen. Genom överenskommelser och samverkan med ordinarie främjar- och kunskapssystem (samiska och övriga) får kunden/ samiska kvinnor snabbt rätt information, råd och hjälp i olika situationer. SRC tar tillvara kompetenser, skapar mötesplatser, tillhandahåller allmän och specifik individuell rådgivning, genomför gruppaktiveteter, studieresor, seminarier, kortare och längre kurser/utbildningar kring specifika ämnen som främjar idé- och innovations-utveckling, entreprenörskap och jämställdhet. SRC ger kunskap om hinder och möjligheter till beslutsfattare på alla nivåer. SRC tar ett långsiktigt strategiskt grepp för att påverka strukturer, kommunicera hinder och möjligheter, agerar remissinstans mm. SRC: ordinarie verksamhet och utvecklingsprojekt ger kostnadseffektivitet, samordningsvinster, kompetensbank, långsiktig plan och ett samlat grepp NEGATIVT: Kan uppfattas som konkurrerande verksamhet av projektägare/aktörer som vill driva eller ansöker om egna projekt med samisk profil som riktar sig till samma målgrupp; samiska kvinnor. Samisk utveckling (Se även Appendix) SSR Sámiid Riikkasearvi - Svenska Samernas Riksförbund SSR bildades i Jokkmokk 1950, men redan 1918 höll samerna sitt första landsmöte i Östersund. SSR är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen och samiska näringslivs- och samhällsfrågor. Organisationens syfte är att tillvarata och främja de svenska samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen med särskild hänsyn till renskötseln och dess binäringars fortbestånd och sunda utveckling. SSR är ett demokratiskt organ och representerar samer anslutna till samebyar eller sameföreningar Svenska Samernas Riksförbund, har drivit ett flertal jämställdhetsprojekt; På lika villkor i Sápmi ( ) och samebyutvecklingsprojekten Jeanoe och Gaesjie ( ) Projekt Under affärsutvecklingsprojekt Samiska kvinnors företagande som pågick under tre år ( ) genomfördes en rad aktiviteter riktade till samekvinnor i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland som drev företag eller hade planer på att starta företag. Projektet var mycket uppskattat av målgruppen som tidigare inte varit en prioriterad målgrupp i något sammanhang. De deltagande företagarna efterlyste mer individuell rådgivning, affärsutveckling/ bollplank och mentorskap, nätverkande och samarbeten. 18 Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

19 Utveckling genom riktade insatser Under projektåren har det tydligt framgått att det behövs riktade insatser till samiska kvinnor för att det samiska samhället ska utvecklas. Ett samiskt resurscentra skulle vara en plattform för samiska kvinnor att organisera sig i och ge möjligheter till samarbeten med andra regionala resurscentra. Idag finns ingen organisation som samlar samiska kvinnor i Sverige. Det innebär att myndigheter ofta vänder sig till SSR när de vill ha kontakt med samiska kvinnor som grupp. Ett samiskt resurscentrum skulle därför vara viktigt både för regionalt och nationellt tillväxtarbete. Sametinget har i dagsläget inte någon statistik avseende samiska kvinnor som driver företag. Sametinget har påtalat att de inte har resurser att ta fram sådan statistik och medger att det är en brist att en sådan statistik inte finns. Statistik är en viktig faktor i samhällsbyggandet, ju mer statistik som finns desto mer riktade insatser kan genomföras för att öka antalet samiska kvinnliga företagare. ta erfarenheter ger tilltro, självkänsla och möjlighet att påverka sin och nästkommande generationers livsvillkor. SSR föreslår att ett Samiskt resurscentrum ska arbeta för att bygga upp kontakter med samiska kvinnor i Norge, Finland och Ryssland och inspirera dem att starta egna resurscentrum. Sverige kan på detta sätt vara ett gott föredöme för de andra nordiska länderna. Strategisk och långsiktig utveckling Samiska kvinnor efterfrågar ett resurscentrum som på ett strategiskt och långsiktigt sätt med förståelse för samiska kvinnors livsvillkor kan ge behovsanpassad rådgivning, individuellt och i grupp, skapa mötesplatser och initiera nätverk, utveckla och öka samiska kvinnors jämlikhet, påverka strukturer, ändra attityder och stärka dem i deras roll som kvinnor och samiska företagare och entrerprenörer. Nätverk och organisering Många samiska kvinnor som driver företag är bosatta i glesbygd eller extrem glesbygd och är i behov att nätverka med varandra och andra glesbygdskvinnor. Detta har skett i de tidsbegränsade projekt som SSR drivit. Att urfolk och minoriteter utan organisation marginaliseras och ställs i utkanten av majoritetssamhället har visat sig på många håll. Att organisera sig, nätverka och utby- Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

20 Syfte Samiskt Resurscentrum Syftet med ett Samiskt Resurscentrum är att skapa bättre förutsättningar för livskraftiga samiska näringar genom att påverka och informera näringsliv, politiker och beslutsfattare i lokala, regionala, nationella och internationella strukturer. Mål Samiskt Resurscentrum Att starta och driva långsiktig ordinarie verksamhet i ett Samiskt resurscentrum för samiska kvinnor i hela Sápmi. Att vara ett resurscentrum och en nod som erbjuder en-dörr-in Att via Samiskt resurscentrum informera, kommunicera, driva och påverka attitydoch förändringsarbete för ökad jämlikhet, tillväxt och entreprenörskap för samiska kvinnor Att vara remissinstans och en resurs i regionalt och nationellt tillväxt- och utvecklingsarbete Att initiera och väcka frågor om vikten av relevant statistik och angelägna forskningsområden Att vara en kunskapsbank och kompetensförmedlare med bäring på samiska kvinnors entreprenörskap, tillväxt och jämställdhet Att tillhandahålla och arrangera dialogmöten, runda bords samtal, seminarier, kurser, workshops, utbildningar, studieresor mm på individ- och strukturell nivå. Att ta ett helhetsgrepp kring utveckling av samiska kvinnors idéer, innovationsarbete och entreprenörskap inom samiska näringar Att knyta ihop och skapa strategisk samverkan mellan samiska organisationer, projektägare/projekt, främjar- och kunskapsorganisationer, myndigheter mm för att långsiktigt och effektivt ge samiska kvinnor bästa förutsättningar till utveckling Att skapa och upprätthålla en gemensam övergripande och långsiktig agenda för samisk tillväxt, jämställdhet och entreprenörskap. 20 Magasingatan Umeå Sverige +46(0)

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E FÖRETAGARES BEHOV AV STÖD E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E A V A T T I T Y D I K A R L S T A D A B P Å U P P D R A G A V D E T

Läs mer

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231 Norrbottens län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Norrbottens län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Beägga & Biekkasu odji

Beägga & Biekkasu odji & Biekkasu odji Svenska Samernas Riksförbund är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen samt samiska näringslivs- och samhällsfrågor. Organisationens syfte är att tillvarata och främja

Läs mer

Vi är den kreativa mötesplatsen för idéer och innovativa företag som vill växa.

Vi är den kreativa mötesplatsen för idéer och innovativa företag som vill växa. Kapital Vi har direkta kontakter till olika finansiärer. Med våra samarbetspartners, exempelvis ALMI Företagspartner och Regionförbundet, kan du diskutera bidrag till din tjänst eller produkt. Kontor I

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen. Den svenska statsbildningen bygger på

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

Nya företagare behöver goda råd

Nya företagare behöver goda råd Nya företagare behöver goda råd En bättre Vi start ger en bättre start Vår uppgift är att ge alla som vill starta eget bästa möjliga förutsättningar för att lyckas! NyföretagarCentrums Vi förmedlar uppgift

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning Biegga Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk 5 oktober 2010 Projektbeskrivning ANSÖKAN ANBL.. 2010-10-06 2(5) Innehåll 1.0 Inledning.2 2.0 Mål för projektet 4 3.0 Genomförande 4 3.1 Tidplan 4 4.0 Organisation...5

Läs mer

Kvinnor och mäns Företagande

Kvinnor och mäns Företagande och mäns Företagande Entreprenörskapsbarometern 2012 1 Om Faktabroschyren Attityder till företagande bland kvinnor och män och mäns företagande är en av flera faktabroschyrer som publiceras utöver huvudpublikationen.

Läs mer

Vi skapar möten som ger affärer

Vi skapar möten som ger affärer Vi skapar möten som ger affärer Vi brinner för att knyta samman företag och se affärerna gå i lås. Luleå ska vara en intressant plats för människor, etableringar och investeringar. Luleå Näringsliv bidrar

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen 2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:351 av Helena Lindahl m.fl. (C) Kvinnors företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kursen entreprenörskap,

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program

Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Kortversion av rapporten Jämställdhet företagsstöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2012 av Caroline Wigren-Kristoferson. 2 Visst kan landsbygdsprogrammet

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk.

Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk. Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 11 februari 2013. Bakgrund Styrgruppen

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag Från idé till lönsamt företag ALMI Företagspartner AB 40 kontor över hela landet. 450 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Riskapital genom

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Modernt ungdomsarbete Åland 12-14 februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Alla människors lika värde - alla ska ha samma rätt till en utvecklande fritid oberoende av bakgrund

Läs mer

NyföretagarCentrum Jämtland ger dem som funderar på att starta eget företag eller redan har startat kostnadsfri rådgivning.

NyföretagarCentrum Jämtland ger dem som funderar på att starta eget företag eller redan har startat kostnadsfri rådgivning. Näringslivsråd 19/1 2015 Närv: Anders Ljung, Lennart Raswill, Rolf Ivansén, Göran Hansson, Per-Emil Åkergren, Carola Nilsson. Kent Andersson, Franz Bergstrand, Gun Fahlander, Terese Bengard, Anna-Märta

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hävvi i Glen HB Journalnummer:

Läs mer

Resultat Kungsbacka. 62 respondenter

Resultat Kungsbacka. 62 respondenter Resultat Kungsbacka 62 respondenter 1 2 Kommentarer (fritextsvar) Inte så lätt att blir invandrarinna. Frilanskollegor, länsstyrelsen Christer Andersson. Ngt liknande utvecklingsfonden. Jag skulle starta

Läs mer

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Erfarenheter från: Glesbygdeverket Mittuniversitetet Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Innehåll: Vad är kvinnors företagande? Bilder & Attityder Fakta & fönster: exempel från rapport juni

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSPLAN 2017 1 Vision Åtvidaberg har ett dynamiskt näringsliv med lönsamma företag, stora som små, inom de flesta branscher. Det lokala näringslivet består av företag som vågar vilja växa och känner

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte 2012-01-01 2012-03-31 Projektet fortsätter Projektet fortskrider enligt planerna, aktiviteter och möten anpassas naturligt efter renskötseln och det innebär mer och mindre

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Välkommen till. Årets Nyföretagare. I Sverige 2012

Välkommen till. Årets Nyföretagare. I Sverige 2012 Välkommen till Årets Nyföretagare I Sverige 2012 NyföretagarCentrum Sverige Sveriges ledande kraft för nyföretagande Finns i 200 kommuner Under 2013 kom över 20 000 personer för rådgivning, varav mer än

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Kreativa kvinnor om affärsutveckling bland företagarkvinnor (i Finland) på gräsrotsnivå

Kreativa kvinnor om affärsutveckling bland företagarkvinnor (i Finland) på gräsrotsnivå Kreativa kvinnor om affärsutveckling bland företagarkvinnor (i Finland) på gräsrotsnivå Kvinnors entreprenörskap jämställdhet som medel för hållbar tillväxt Attraktionskraft Norden 15.10.2013 5,4 miljoner

Läs mer

i åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å== ^îçéäåáåöéå=ñ ê=e äää~ê= ríîéåâäáåö=

i åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å== ^îçéäåáåöéå=ñ ê=e äää~ê= ríîéåâäáåö= i åëëíóêéäëéå g ãíä~åçëä å ^îçéäåáåöéåñ êe äää~ê ríîéåâäáåö Främja kvinnors företagande 2007-2009 Länsstyrelsen i Jämtlands län inbjuder härmed Er att ansöka om medel inom ramen för Främja kvinnors företagande

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Timbanken beslut om finansiering

Timbanken beslut om finansiering Regionkontoret Näringslivsavdelningen Bea Lindell TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-08 Diarienummer RS160130 1(6) Regionstyrelsen Timbanken 2017-2020 - beslut om finansiering Förslag till beslut Regionstyrelses

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Valprogram 2009 Sametingsvalet 2009 Samidikki válggat 2009 Vi är ett folk och vi hör ihop så enkelt är det. Ett hållbart Sápmi för hela det samiska

Läs mer

Utveckla ditt företag i Hedemora

Utveckla ditt företag i Hedemora Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

SLUTRAPPORT JiM: Jämställdhetsintegrering i Sametingets kärnverksamhet

SLUTRAPPORT JiM: Jämställdhetsintegrering i Sametingets kärnverksamhet SLUTRAPPORT JiM: Jämställdhetsintegrering i Sametingets kärnverksamhet Resultatrapport, Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) 2014 Bilder: Marie Enoksson Sametinget i Sverige 2015 2 Innehållsförteckning

Läs mer

NKI, Nöjd Kund-Index 2010

NKI, Nöjd Kund-Index 2010 NKI, Nöjd Kund-Index 2010 NyföretagarCentrum Stockholm Fakta om undersökningen Målgrupp Metod Startdatum 14 februari 2011 Stoppdatum 3 mars 2011 inbjudna 1776 kompletta svar 421 Svarsfrekvens 24% Personer

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna . SAMMANFATTNING Entrecoop i Dalarna har under projektperioden bidragit till att 7 företag bildats och där associationsformen är ekonomisk

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Coompanion. främja kooperativt företagande. affärsutveckling. regionalt, nationellt och internationellt nätverk. Vi har 25 kontor i landet

Coompanion. främja kooperativt företagande. affärsutveckling. regionalt, nationellt och internationellt nätverk. Vi har 25 kontor i landet Coompanion främja kooperativt företagande affärsutveckling regionalt, nationellt och internationellt nätverk Vi har 25 kontor i landet stöd från Tillväxtverket, kommuner, Landsting och medlemmar Vad vi

Läs mer

Riksförbundet Sveriges museer Vasamuseet 2010-04-21

Riksförbundet Sveriges museer Vasamuseet 2010-04-21 Riksförbundet Sveriges museer Vasamuseet 2010-04-21 Facilitator: www.toglow.se Program Vad ska vi göra idag? Riksförbundet Sveriges museers styrelse har bjudit in samtliga medlemmar Dagens program RSM:s

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer