Dokumentation Genus och ungdomar ett steg vidare 5 maj 2011 ESF Jämt och Tema Likabehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation Genus och ungdomar ett steg vidare 5 maj 2011 ESF Jämt och Tema Likabehandling"

Transkript

1 Dokumentation Genus och ungdomar ett steg vidare 5 maj 2011 ESF Jämt och Tema Likabehandling ESF Jämt ESF Jämt arbetar med att stödja presumtiva och beviljade projekt inom Socialfonden. Processtödet tillhandahåller kostnadsfritt stöd till projekt. Stödet syftar till att jämställdhet går från sidoordnad till huvudordnad verksamhet i projekten och att det integreras i verksamhetens alla delar. Typer av stöd man kan få är enskild rådgivning, konkreta tips och idéer på hur ens projekt kan få ett jämställdhetsperspektiv, utbildningar och workshops i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. För mer information besök Temagruppen Temagrupp Likabehandling är en av fem temagrupper som fått i uppdrag av Socialfonden att samla in, systematisera och sprida lärande exempel från projekt som fått beviljade medel från Socialfonden. Temagruppens frågor är hur man arbetar med jämställdhetsintegrering, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, metoder för likabehandling samt hur man arbetar med kompetenshöjande insatser med diskrimineringsgrunderna. För mer information besök Hur kommunicerar vi jämställdhetsintegrering? Så jobbar Unga in med sociala medier Ellen Landberg från projekt Unga in presenterade projektets arbete med sociala medier. Projektet som är ett metodutvecklingsprojekt drivs av Arbetsförmedlingen, Fryshuset, Friends och Stockholms stad. Man vill hitta och motivera unga utanför som varken studerar eller arbetar. Under arbetets gång började man lägga in jämställdhetsperspektivet i t.ex. deras resultat och analysverktyg. Men funderade också på hur man kan vidareförmedla kunskapen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ellen skapade en blogg som skulle fungera som erfarenhetsutbyte med stor transparens och prestigelöshet. Hon ville ta in andras tips och försöka täcka in sådant som är aktuellt. Bloggen har funnits sedan november Ett annat mål med bloggen är att sätta själva ordet på kartan, ordet likabehandling. Hon tycker att hon pratar om den hela tiden och försöker lyfta det i alla sammanhang. För att väcka intresse är det av vikt att vara personlig, det ska vara aktuellt och till viss del provokativt. Jämställdhetsfrågorna är ständigt aktuella och hon försöker koppla det till det praktiska arbetet, t.ex. med tips att föra könsuppdelad statistik. Spridningen är viktig och hon försöker koppla det till artiklar från t.ex. DN. Ett annat konkret tips är att lägga upp bloggen via sin personliga eller projektets sida på Facebook, via Fryshusets hemsida, via Google, kommentera andras bloggar och länka till sin hemsida, Newsmill.

2 Brobyggets arbete med ungdomar och hälsa utifrån ett jämställdhetsintegreringsperspektiv Brobygget för att man själv bygger sina broar Detta arbete presenterades av Joel Ygberg och Lucie Jonson. Projektägare är Birka folkhögskola som samarbetar med kommun, landsting och stat. Målgruppen är personer mellan år som har psykiska och/eller neuropsykiatrisk funktionshinder. Projektets utgångspunkt är att behandla alla likvärdigt och man har cirka 30 deltagare per år. Målet är arbete eller studier och att öka sin självkänsla. Arbetsmetoderna man använder sig av är att man är där av egen vilja, man räknar med en stegvis utveckling, insatserna är individanpassade och man har gruppaktiviteter. Hur har projektet arbetat med att främja jämställdhet? Man har jämt fördelat mellan kvinnor och män i personalgruppen och det är jämt fördelat i deltagargruppen. Veckomötena har dessutom bidragit till ökad delaktighet i personalgruppen då det funnits möjlighet för ventilering och bearbetning av information. De har också tagit stöd av processtöd Jämt och fått utbildning i 4R metoden. Och man har också haft en jämställdhetsdag med deltagare där föreläsare var Katarina Olsson, jämställdhets konsult. Andra konkreta exempel med hur de har arbetat med att främja jämställdhet är att man såg att det var ojämnt fördelat i lokalen bland deltagarna och har försökt göra ändringar. Vi märkte att det blev ett grovt klimat bland deltagare. Några av de äldre personerna började vi tog upp det och såg hur det såg ut i lokalen, många män som var aktiva i lokalen, vi pratade om det och såg at det berörde, många yngre reagerade på språket. I kölistan lät vi kvinnor gå före i kön för att det skulle bli en jämnare fördelning mellan kvinnor och män och det bidrog till att det blev bättre. Deltagarna har också möjlighet till träning, fysisk aktivitet, friskvård/hälsa. Här såg man att kvinnor valde pilates och män styrketräning. Arbetsgruppen konstaterade hur viktigt det är med kommunikationen och vad man förmedlar. Då lade de om det och kallade all form av träning för träningscenter, där presenterade de verksamheten så att deltagarna fick göra ett aktivt val. Ledarna berättade vad som fanns och gav alla samma information. Man fick efter detta en jämnare könsfördelning på aktiviteterna. När det gäller arbetet med 4R metoden så har projektgruppen kartlagt köns- och resursfördelning i sitt projekt. De har analyserat de grundläggande värderingar och har vidtagit åtgärder för att göra projektet mer jämställt Klass, kön och platsanvisning Ulla Rantakeisu, fil dr socialt arbete, Karlstads universitet Ulla ville förmedla ungdomars möte på arbetsförmedlingen om förståelse eller missförstånd att vara ung och arbetslös och platsanvisas utifrån klass och kön. Hon såg under sitt arbete med sin doktorsavhandling, om ungdomsarbetslöshet, att det fanns en sådan stor skillnad på vilken klass och kön man tillhörde. Och att erfarenheterna varierade och började fundera på det klass och könsmönster hon såg och om ungdomarnas skilda upplevelser av arbetsförmedlingen.

3 Bakgrunden till studien belyste psykologiska förklaringar. Metoden för studien blev en analys av en kvalitativ intervjuundersökning av 18 arbetslösa ungdomar i åldrarna år och deras arbetsförmedlare. Hon intervjuade såväl ungdomar som arbetsförmedlare. Studien gjordes under högkonjunktur året 2004 och arbetsmarknadspolitiken har förändrats sedan dess. Analytiska utgångspunkter - Människors vardagliga erfarenheter kan variera systematiskt med avseende på klass och kön. - Ungdomar med skilda klassbakgrund har olika möjligheter och begränsningar, en maktordning där klassojämlikheter existerar (Skeegs) - Relationer mellan män och kvinnor de har olika positioner det handlar om en maktordning där män har en överordnad och normgivande position. Förutom hierarkisk ordning förknippas kvinnor och män med olika platser det män gör bör inte kvinnor göra och tvärtom (Hirdman) - Relationen arbestförmedlare arbetssökande Resultatet visar på följande: Förväntningar ur ett klassperspektiv arbetarklassungdomarna förväntar sig att arbetsförmedlaren ska anvisa dem ett arbete. Arbetsgivaren har ansvar för hur arbetskraften används och vad arbetstagaren ska göra. Ja, det man förväntar sig, det är ju att dom skulle säga att det här jobbet har vi som du kan söka. Medelklassungdomarna avgör själva hur och när arbetet ska utföras Jag vill sköta det själv om jag ska vara helt uppriktig. Jag skulle vilja att dom höll sig lite mer i bakgrunden faktiskt. Mötet i praktiken medför att ungdomarna konfronteras med två skilda uppfattningar om arbetet på AF först där de får uppmaningar om att formulera ett yrkesintresse och sedan, efter tre månader, att man ska ta vilket lämpligt arbete som helst. Det blir missvisande. Vidare ställs ungdomarna inför frågan om att jobb som intresse. För arbetarklassungdomar ter sig detta främmande. Ja, jag har ju tänkt hundratusen gånger har jag tänkt den tanken (vad jag vill göra). Det är viktigt att ha ett jobb för att känna att man gör någon nytta. Sen tycker jag inte det är viktigt att ha ett jobb för att vara någon om man i säger så. Det är inte den grejen jag är ute efter riktigt. (Kille) För medelklassungdomarna är jobb som intresse något självklart och man har inte några svårigheter att leva upp till det, de skriver egna CV och är mer benägna att flytta till jobben. Om man tittar utifrån könsuppdelning på arbetartjejer och killar kan man säga följande utifrån studien. Arbetarklasskillar får ett större handlingsutrymme av arbetsförmedlaren. De kan själva avgöra om de ska söka det anvisade arbetet. Jag kan ju säga till (förmedlaren) att det här jobbet vill jag inte söka. Då fick jag ett godkännande att inte söka jobbet. Ej sökt pga etiska skäl, det tror jag det står (i den sökandes individuella handlingsplan). Arbetarklasstjejerna däremot möts inte av motsvarande flexibilitet från arbetsförmedlaren. Nä, det skiter jag fullständigt i. då har vi i alla fall fått ut dig härifrån, sa han. För båda utgör jobb ett medel för att nå mål utanför lönearbete, för killarnas del att få en schysst fritid och för tjejerna del i hänsyn till framtida familjebildning. Detta leder till att arbetarkillarna kan sträva efter ett bättre jobb medan tjejerna anpassar sig efter honom och framtida familj.

4 I kontakten med arbetsförmedlaren ter sig denna olika ut beroende på om det är arbetaklasstjej eller arbetarklasskille. Det är oftast tjejen som är mest kritisk till arbetsförmedlaren. Tjej: Och då började (arbetsförmedlaren) direkt att det är hela tiden någonting som du sätter stopp för. Det är antingen det eller det. Hade hon suttit i mina skor så hade hon ju förstått vad jag menar ( ) Ja, här trivs jag, här har jag i alla fall (pojkvän). Kille: Ofta säger jag åt henne att hon får fixa någonting så att hon får styra det där. Och sen så sitter jag och pratar i fem minuter ( ) och sen gick jag. Hon är hur bra som helst. Medelklasskillars och tjejers möte Killarna har också förhandlingsmöjligheter vilket medför olika handlingsalternativ. Jag hade ljugit om jag hade sagt att jag tänker söka alla jobb som finns, utan jag sade som det var. Medelklasstjejer är flexiblare i jobbsökandet än killarna i motsvarande klassposition. Dessa har större erfarenheter av okvalificierade och tillfälliga deltidsarbeten. Man kan inte säga emot eller nåt sånt ( ) om det skulle behövas någon gång vet jag att det inte går. Det är bara att svälja och göra som dom säger. För både medeklasskillar och tjejer utgör arbetet ett mål för egenutveckling karriärarbete. Killarnas mål är ett arbete som är förknippat med fritid. Tjejerna har två mål, hänsyn till framtida familj och i karriär. De har dessutom större benägenhet att flytta till jobb. Klasstrukturen och mötet Arbetsförmedlaren och medelklassungdomarna har en ömsesidig förstärkning. Man talar samma språk och identifierar sig med ungdomarna. Mötet med arbetarklassungdomarna är annorlunda man försöker omforma och rädda individerna men p.g.a. tolkningsföreträde tenderar detta att motarbeta förväntningarna. Man pratar om det systematiska missförståndet. Slutligen Resultatet går inte att generalisera till en större grupp ungdomar och gäller inte andra myndighetskontakter som studerats. Förstärker AF en klass- och könsmässig reproduktion på arbetsmarknaden och missgynnar särskilt unga arbetarklasstjejer? Hela rapporten går att ladda hem på eller Hur tänker vi jämställdhetsintegrering i vårt projekt, Transit? Lars Rickart från projektet berättade för de närvarande om hur de tänker jämställdhetsintegrering. Först lite bakgrund - projektet är ett PO2 projekt vars målgrupp är människor som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det är ett samverkansprojekt mellan fyra kommuner som varit igång under ett år. Projektägare är Stiftelsen Activa. Målgruppen är ungdomar mellan år med funktionsnedsättning. Man försöker med hjälp av metoden supported employment göra övergången från skola till arbetsliv så smärtfri som möjligt. De arbetar en hel del med OCN som är ett system för att synliggöra icke formellt lärande (se även ) Hur tänker vi jämställdhetsintegrering i projektet? Alla ESF projekt ska ju som bekant arbeta med jämställdhetsintegrering men man arbetar olika mycket med det. För Transits del så lade man fokus på uppstarten och målgruppen och jämställdhetsintegrering, den sköt man framför sig Vi tar tag i den sen men efter en heldagsutbildning om tillgänglighet och jämställdhetsintegrering organiserat av processtöden fann att det inte alls var så svårt och krångligt som man trott.

5 I samband med utbildningarna har man insett att man bör fokusera på hur intaget av målgruppen sker till projektet. De första 30 var 25 killar och 5 tjejer. Urvalet görs hos respektive samverkanspart, daglig verksamhet mm. Snedfördelningen blev en väckarklocka och man tog in hjälp av ESF jämt. I mötet diskuterade man vad som står i projektbeskrivningen. Bland annat stod det skrivet att att grupper av tjejer ska testa trad manliga yrken och vice versa. Det blev konstigt i förhållande till vad som person med funktionsnedsättning gör i förhållande till samhället. Målgruppens kamp är att just inte sticka ut. Skulle man låta gruppen träffa personer som gjort ett otraditionellt val eller liknande. Istället lät vi det ske så naturligt som möjligt utan att befästa roller. En snickare som berättar kunde till exempel vara en kvinna. Det blev medvetet naturligt Ungdomar och bemötande ur ett jämställdhetsperspektiv Projektet Unga till arbete företrädes på detta seminarium av Maria Andersson och Johnny Karlsson. Arbetsförmedlingen är projektägare där målgruppen är unga mellan år som är arbetslösa. Har under projekttiden sett att 49 procent har gått ut i arbete. Av dessa är 78 procent killar och 22 procent tjejer. Andelen killar och tjejer är jämn och man har resonerat och funderat över varför det är så. Detta har lett vidare till ett helhetstänk när det gäller jämställdhetsperspektivet i gruppen trots att det ämnet inte är det hetaste ämnet på planeten. Under utbildningen har de checkfrågor som kan vara bra för att säkerställa jämställdheten. En fråga kan vara att lyfta könsaspekten när beslut tas och resonera kring hur det kommer sig. I början av projektet hade man inte någon könsuppdelad statistik men har tagit hjälp av genushanden. Och det viktigaste av allt tänk tvärtom alltid! Om personen hade haft ett annat kön, hade du tänkt annorlunda då? Projektgruppen började observera och fundera och samtalade om det de såg. Hur kommer det sig att fler killar kommer ut i arbete? Är det vårt sätt att ha dem i insatser där de inte förmår att ta sig vidare eller är det något annat? Man kom fram till att de inte hade lika stort stöd hemifrån och att de ständigt får höra Bli frisk först, sen kan du skaffa dig ett jobb. Nu har man börjat arbeta en grupp med tjejer, och arbetar annorlunda med dem. Detta i kombination att försöka öka medvetenheten hos handläggarna kan göra att tjejerna kommer ut i arbete. För mer information:

6 Sammanfattning av gruppdiskussioner Nedan följer en sammanfattning av de cafébordsdiskussioner som fördes. Vi redogör här för huvuddragen i diskussionerna. 1. Bemötande Hur undviker vi att killar och tjejer får olika bemötande och hjälp? Hur kan vi säkerställa ett jämställt bemötande? Vi har alla förutfattade meningar och ryggsäckar när vi träffar andra, alltså i en bemötandesituation. Hur vi ska tänka och handla för att ett bemötande ska vara likvärdigt och rättvist och inte färgat av ens föreställningar? Det måste finnas en förståelse av och medvetenhet kring genus innan man kan gå vidare till att arbeta för ett jämställt bemötande. Arbeta med bemötande genom att problematisera, ifrågasätta och mäta. Kunskap till fler i arbetsgruppen är en framgångsfaktor, blir för sårbart när ansvaret bara ligger på en eller några få. Utbildning samt aktiv kontinuerlig dialog i arbetsgruppen krävs kring frågor rörande bemötande. Ett steg är att bli medveten själv om sina värderingar, vilket är svårt i ett normativt samhälle. Och medvetenhet räcker inte heller, det handlar om att ändra invanda beteendemönster. Det finns olika knep för att hjälpa varandra att göra det. Några förslag som kom upp och diskuterades: Kollegial observation att en person sitter med vid mötet och observerar kollegans agerande, sedan reflekterar de tillsammans över om mötet styrdes av förutfattade meningar och om bemötandet hade kunnat se annorlunda ut och i så fall hur. Ta en stunds självreflektion efter varje möte/samtal hur hade jag kunnat göra det här bättre? Tänk tvärtom att alltid tänka hade jag agerat annorlunda om personen hade varit kille/tjej istället? Att vara två i mötet, både kvinna och man. Att vända på det fråga ungdomarna vilka de tror att vi är. Låta de gissa på våra intressen och roller mm utifrån utseende och beteende. Då kan vi diskutera värderingar och fördomar även med dem Viktigt att arbeta fram fasta rutiner som följs oavsett kön, dessa ska vara integrerade i det övriga arbetet och lätta att följa Tänka på att inte underskatta språkets betydelse, rätt använt är språket ett redskap i att skapa jämställt bemötande Det krävs bra självkännedom och människokännedom att bemöta andra med respekt och öppenhet. Tänk på att likabehandling definitivt inte handlar om att behandla lika tvärtom. Man kan ha utgångspunkter och hållpunkter för sitt bemötande, men det finns inga definitiva checklistor som passar för alla möten och samtal. Exempel på metoder för att arbeta med ett jämställt bemötande: Genushanden Klippans 7:20-material

7 2. Ur individens synvinkel Hur hanterar vi den krock som kan uppstå mellan deltagarnas behov och önskemål och projektens uppgift att arbeta för jämställdhet? Projekten har en viktig roll i att bredda ungdomarnas syn på arbetsmarknaden utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi måste visa på att det finns alternativ till könsstereotypa yrkesval. Icke-könsstereotypa yrkesval innebär en bredare arbetsmarknad. Samtidigt finns större chanser till jobb inom traditionella yrkesval, speciellt för många av målgrupperna som står långt från arbetsmarknaden. Många av deltagarna har en mycket snäv bild av arbetsmarknaden och yrkeslivet som kommer ifrån familj och omgivning. De behov och önskemål som individerna uttrycker kommer ur samhällsstrukturer. Därför bör man som handledare/vägledare/coach visa på alternativ och ge valmöjligheter men självklart inte tvinga fram något. Istället för att fråga vad deltagarna vill arbeta med (eftersom vi då hamnar i de få yrken som de redan känner till) är det bättre att fråga vad som är viktigast med ett jobb. Är det kollegor, arbetstider, trygghet, arbetsmiljö osv? Ställ öppna frågor för att undvika att lägga in våra egna värderingar. Tex. är en kille som gillar att arbeta fysiskt så behöver det nödvändigtvis inte betyda att han ska arbeta i byggbranschen. Förebilder och praktik kan bredda perspektiven. Jobba med deltagarnas självkänsla. Hög självkänsla ger större sannolikhet att göra ickestereotypa val! (KASAM är ett verktyg) Visa vinster av att göra icke-stereotypa val Tänk på att det finns gråskalor mellan byggjobbaren och vårdpersonalen, lyft dessa! Nästan alltid superstereotyper som lyfts fram. Många i målgruppen är normbrytare sen tidigare (t.ex. psykiskt funktionsnedsatta ungdomar), våra föreställningar om vilka jobb de vill ha och var de känner sig trygga kanske inte alls stämmer överens med deras verklighet. Kanske är de då är det potentiella normbrytare? Å andra sidan kan psykisk funktionsnedsättning göra det svårare att bryta könsnormer eftersom det ofta är viktigt att passa in i gruppen. 3. Få rätt deltagare Hur får vi en jämn könsbalans bland deltagarna i projekten? Varför är det viktigt? Det är viktigt med jämn könsfördelning därför att det ger fler perspektiv på verksamheten. Ett ESF-projekt kan också ses som en slags forskning där det är viktigt att både kvinnor och män är representerade (mot bakgrund av att många studier görs och har gjorts på endast män). Det är dock centralt att man kopplar målet om könsfördelning till övriga projektmål, så att detta integreras i och ges legitimitet genom hela projektet. Fokus får inte stanna vid själva könsfördelningen i projektet utan måste även följas upp i exempelvis slutresultat och

8 resursfördelning. När uppdelningen mellan kvinnor och män är 50/50 så gynnas ändå män på andra sätt. Hur ska vi komma åt det? Ett förslag var att fokusera mer på att arbeta aktivt med våra föreställningar och värderingar av kvinnligt och manligt. Ett annat förslag är att arbeta mer systematiskt, tex jobb- eller praktikplats-rotation, samma frågeformulär till alla deltagare etc. Projekt som får deltagare från andra aktörer (ex arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst etc) kan och bör ha en dialog med dessa om vilken representation som önskas i projektet. Alla som har del i rekryteringen ska vara medvetna om projektets åtaganden gällande jämställdhet. Vi diskuterade också huruvida det är bra eller mindre bra med jämn könsfördelning i projektet när målgruppen i stort har ojämn könsfördelning. Om målgruppen är 70/30 ska vi ändå ha 50/50 som mål eller ska vi spegla målgruppen i projektet? Om målgruppen består av 70 % kvinnor och aktiviteterna/utbildningarna delas jämnt mellan kvinnor och män i projektet, betyder det att män får en oproportionerligt stor del av insatserna? Några menade att pga exempelvis forsknings-argumentet ovan bör könsfördelningen alltid sträva efter att vara jämn, även om det inte representerar målgruppen. Andra menade att det mest rättvisa är att könsfördelningen i projektet alltid bör överensstämma med fördelningen i målgruppen. Utöver detta diskuterades kvotering. En anledning till att det kan vara bra med är att det är en dold kvotering av män idag i många sammanhang. Det togs även upp att om de som är underrepresenterade (ofta kvinnor) kommer upp i 30 % eller fler så har de möjlighet att vara individer (individuella) och behöver inte längre vara en representant för hela gruppen (kvinnor) med de begränsande stereotyper som det medför. De som var kritiska till kvotering menade att det kan misstänkliggöra kvinnors kompetens. De var även kritiska till om kvotering ska användas för män när de är underrepresenterade. Ett exempel som togs var att killar inte pluggar lika mycket ska de då belönas med att kvoteras in på utbildningar? Eventuellt bör endast diskriminerade grupper kvoteras.

Information om ESF Jämt inns på www.esf.se/jamt.

Information om ESF Jämt inns på www.esf.se/jamt. ESF Jämt är ett nationellt Socialfondsprojekt som ägs av Länsstyrelserna gemensamt och inansieras av Socialfonden. Sedan 2009 har åtta projektstödjare arbetat i ESF Jämt med att integrera jämställdhet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring 5 Navigator Projektägare: Krokoms kommun Programområde 2: Genomförandeprojekt Region: Mellersta Norrland Beviljat ESF-stöd: 4 826 582 kr Total projektbudget: 12 940 533 kr Projektperiod: 2008-05-01-2011-04-30

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Att arbeta praktiskt Varför ökad jämställdhet? Ökad internationell konkurrens Ökad lönsamhet Förbättrad möjlighet att möta kundens behov Politiska krav Värdegrund Mångsidig kompetens Ökad konkurrens om

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Arbetsvetenskap och genus Framgångsfaktorer & tankefällor Vilken roll har jämställdhet för hållbar utveckling? Ojämställdhet i arbetslivet skapar problem för regionen, organisationen, arbetsmiljön, utvecklingsarbetet

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Barn Funktionsnedsättning Integration Jämställdhet Nationella minoriteter Sexuell läggning Ålder Underlag för diskussioner

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015 CSK 1 Syfte Gäller för Hela Trollhättans Stad Referensdokument Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Föräldraledighetslagen Ansvar och genomförande Uppföljning Arbetsmiljöenkät Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

EN VÄG IN 9/12-2014. Ung i Ängelholm. Från projekt till mötesplats. Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014.

EN VÄG IN 9/12-2014. Ung i Ängelholm. Från projekt till mötesplats. Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014. Ung i Ängelholm EN VÄG IN Från projekt till mötesplats Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014. 9/12-2014 Allt material tillhör respektive upphovsman och får ej modifieras.

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Halvtid - hur har det gått?

Halvtid - hur har det gått? Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tre medarbetare från Ovako har gått

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

sid 1/12 mervärt rekryteringsguide REKRYTERINGS- GUIDE Om likabehandling i rekryteringsprocessen

sid 1/12 mervärt rekryteringsguide REKRYTERINGS- GUIDE Om likabehandling i rekryteringsprocessen sid 1/12 mervärt rekryteringsguide REKRYTERINGS- GUIDE Om likabehandling i rekryteringsprocessen En strukturerad rekryteringsprocess som fokuserar på kompetens är en förutsättning för att få de sökande

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Handlingsplan Tillgänglighet

Handlingsplan Tillgänglighet Handlingsplan Tillgänglighet Projekt På väg till jobbet Andersson Marita 2012-04-23 Bakgrund Projekt på väg till jobbet är ett av ESF (Europeiska socialfonden) delfinansierat samverkansprojekt mellan Avesta

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet Fem exempel Text: Enikö Koch Grafisk form: Emily Ingvarsson Tryck: Repro8 Upplaga: Första 2012 TemaLikabehandling 2012 ISBN: 978-91-87051-09-8 Distribution:

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer