Dokumentation Genus och ungdomar ett steg vidare 5 maj 2011 ESF Jämt och Tema Likabehandling
|
|
- Inga Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokumentation Genus och ungdomar ett steg vidare 5 maj 2011 ESF Jämt och Tema Likabehandling ESF Jämt ESF Jämt arbetar med att stödja presumtiva och beviljade projekt inom Socialfonden. Processtödet tillhandahåller kostnadsfritt stöd till projekt. Stödet syftar till att jämställdhet går från sidoordnad till huvudordnad verksamhet i projekten och att det integreras i verksamhetens alla delar. Typer av stöd man kan få är enskild rådgivning, konkreta tips och idéer på hur ens projekt kan få ett jämställdhetsperspektiv, utbildningar och workshops i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. För mer information besök Temagruppen Temagrupp Likabehandling är en av fem temagrupper som fått i uppdrag av Socialfonden att samla in, systematisera och sprida lärande exempel från projekt som fått beviljade medel från Socialfonden. Temagruppens frågor är hur man arbetar med jämställdhetsintegrering, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, metoder för likabehandling samt hur man arbetar med kompetenshöjande insatser med diskrimineringsgrunderna. För mer information besök Hur kommunicerar vi jämställdhetsintegrering? Så jobbar Unga in med sociala medier Ellen Landberg från projekt Unga in presenterade projektets arbete med sociala medier. Projektet som är ett metodutvecklingsprojekt drivs av Arbetsförmedlingen, Fryshuset, Friends och Stockholms stad. Man vill hitta och motivera unga utanför som varken studerar eller arbetar. Under arbetets gång började man lägga in jämställdhetsperspektivet i t.ex. deras resultat och analysverktyg. Men funderade också på hur man kan vidareförmedla kunskapen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ellen skapade en blogg som skulle fungera som erfarenhetsutbyte med stor transparens och prestigelöshet. Hon ville ta in andras tips och försöka täcka in sådant som är aktuellt. Bloggen har funnits sedan november Ett annat mål med bloggen är att sätta själva ordet på kartan, ordet likabehandling. Hon tycker att hon pratar om den hela tiden och försöker lyfta det i alla sammanhang. För att väcka intresse är det av vikt att vara personlig, det ska vara aktuellt och till viss del provokativt. Jämställdhetsfrågorna är ständigt aktuella och hon försöker koppla det till det praktiska arbetet, t.ex. med tips att föra könsuppdelad statistik. Spridningen är viktig och hon försöker koppla det till artiklar från t.ex. DN. Ett annat konkret tips är att lägga upp bloggen via sin personliga eller projektets sida på Facebook, via Fryshusets hemsida, via Google, kommentera andras bloggar och länka till sin hemsida, Newsmill.
2 Brobyggets arbete med ungdomar och hälsa utifrån ett jämställdhetsintegreringsperspektiv Brobygget för att man själv bygger sina broar Detta arbete presenterades av Joel Ygberg och Lucie Jonson. Projektägare är Birka folkhögskola som samarbetar med kommun, landsting och stat. Målgruppen är personer mellan år som har psykiska och/eller neuropsykiatrisk funktionshinder. Projektets utgångspunkt är att behandla alla likvärdigt och man har cirka 30 deltagare per år. Målet är arbete eller studier och att öka sin självkänsla. Arbetsmetoderna man använder sig av är att man är där av egen vilja, man räknar med en stegvis utveckling, insatserna är individanpassade och man har gruppaktiviteter. Hur har projektet arbetat med att främja jämställdhet? Man har jämt fördelat mellan kvinnor och män i personalgruppen och det är jämt fördelat i deltagargruppen. Veckomötena har dessutom bidragit till ökad delaktighet i personalgruppen då det funnits möjlighet för ventilering och bearbetning av information. De har också tagit stöd av processtöd Jämt och fått utbildning i 4R metoden. Och man har också haft en jämställdhetsdag med deltagare där föreläsare var Katarina Olsson, jämställdhets konsult. Andra konkreta exempel med hur de har arbetat med att främja jämställdhet är att man såg att det var ojämnt fördelat i lokalen bland deltagarna och har försökt göra ändringar. Vi märkte att det blev ett grovt klimat bland deltagare. Några av de äldre personerna började vi tog upp det och såg hur det såg ut i lokalen, många män som var aktiva i lokalen, vi pratade om det och såg at det berörde, många yngre reagerade på språket. I kölistan lät vi kvinnor gå före i kön för att det skulle bli en jämnare fördelning mellan kvinnor och män och det bidrog till att det blev bättre. Deltagarna har också möjlighet till träning, fysisk aktivitet, friskvård/hälsa. Här såg man att kvinnor valde pilates och män styrketräning. Arbetsgruppen konstaterade hur viktigt det är med kommunikationen och vad man förmedlar. Då lade de om det och kallade all form av träning för träningscenter, där presenterade de verksamheten så att deltagarna fick göra ett aktivt val. Ledarna berättade vad som fanns och gav alla samma information. Man fick efter detta en jämnare könsfördelning på aktiviteterna. När det gäller arbetet med 4R metoden så har projektgruppen kartlagt köns- och resursfördelning i sitt projekt. De har analyserat de grundläggande värderingar och har vidtagit åtgärder för att göra projektet mer jämställt. projekt.brobygget@folkbildning.net Klass, kön och platsanvisning Ulla Rantakeisu, fil dr socialt arbete, Karlstads universitet Ulla ville förmedla ungdomars möte på arbetsförmedlingen om förståelse eller missförstånd att vara ung och arbetslös och platsanvisas utifrån klass och kön. Hon såg under sitt arbete med sin doktorsavhandling, om ungdomsarbetslöshet, att det fanns en sådan stor skillnad på vilken klass och kön man tillhörde. Och att erfarenheterna varierade och började fundera på det klass och könsmönster hon såg och om ungdomarnas skilda upplevelser av arbetsförmedlingen.
3 Bakgrunden till studien belyste psykologiska förklaringar. Metoden för studien blev en analys av en kvalitativ intervjuundersökning av 18 arbetslösa ungdomar i åldrarna år och deras arbetsförmedlare. Hon intervjuade såväl ungdomar som arbetsförmedlare. Studien gjordes under högkonjunktur året 2004 och arbetsmarknadspolitiken har förändrats sedan dess. Analytiska utgångspunkter - Människors vardagliga erfarenheter kan variera systematiskt med avseende på klass och kön. - Ungdomar med skilda klassbakgrund har olika möjligheter och begränsningar, en maktordning där klassojämlikheter existerar (Skeegs) - Relationer mellan män och kvinnor de har olika positioner det handlar om en maktordning där män har en överordnad och normgivande position. Förutom hierarkisk ordning förknippas kvinnor och män med olika platser det män gör bör inte kvinnor göra och tvärtom (Hirdman) - Relationen arbestförmedlare arbetssökande Resultatet visar på följande: Förväntningar ur ett klassperspektiv arbetarklassungdomarna förväntar sig att arbetsförmedlaren ska anvisa dem ett arbete. Arbetsgivaren har ansvar för hur arbetskraften används och vad arbetstagaren ska göra. Ja, det man förväntar sig, det är ju att dom skulle säga att det här jobbet har vi som du kan söka. Medelklassungdomarna avgör själva hur och när arbetet ska utföras Jag vill sköta det själv om jag ska vara helt uppriktig. Jag skulle vilja att dom höll sig lite mer i bakgrunden faktiskt. Mötet i praktiken medför att ungdomarna konfronteras med två skilda uppfattningar om arbetet på AF först där de får uppmaningar om att formulera ett yrkesintresse och sedan, efter tre månader, att man ska ta vilket lämpligt arbete som helst. Det blir missvisande. Vidare ställs ungdomarna inför frågan om att jobb som intresse. För arbetarklassungdomar ter sig detta främmande. Ja, jag har ju tänkt hundratusen gånger har jag tänkt den tanken (vad jag vill göra). Det är viktigt att ha ett jobb för att känna att man gör någon nytta. Sen tycker jag inte det är viktigt att ha ett jobb för att vara någon om man i säger så. Det är inte den grejen jag är ute efter riktigt. (Kille) För medelklassungdomarna är jobb som intresse något självklart och man har inte några svårigheter att leva upp till det, de skriver egna CV och är mer benägna att flytta till jobben. Om man tittar utifrån könsuppdelning på arbetartjejer och killar kan man säga följande utifrån studien. Arbetarklasskillar får ett större handlingsutrymme av arbetsförmedlaren. De kan själva avgöra om de ska söka det anvisade arbetet. Jag kan ju säga till (förmedlaren) att det här jobbet vill jag inte söka. Då fick jag ett godkännande att inte söka jobbet. Ej sökt pga etiska skäl, det tror jag det står (i den sökandes individuella handlingsplan). Arbetarklasstjejerna däremot möts inte av motsvarande flexibilitet från arbetsförmedlaren. Nä, det skiter jag fullständigt i. då har vi i alla fall fått ut dig härifrån, sa han. För båda utgör jobb ett medel för att nå mål utanför lönearbete, för killarnas del att få en schysst fritid och för tjejerna del i hänsyn till framtida familjebildning. Detta leder till att arbetarkillarna kan sträva efter ett bättre jobb medan tjejerna anpassar sig efter honom och framtida familj.
4 I kontakten med arbetsförmedlaren ter sig denna olika ut beroende på om det är arbetaklasstjej eller arbetarklasskille. Det är oftast tjejen som är mest kritisk till arbetsförmedlaren. Tjej: Och då började (arbetsförmedlaren) direkt att det är hela tiden någonting som du sätter stopp för. Det är antingen det eller det. Hade hon suttit i mina skor så hade hon ju förstått vad jag menar ( ) Ja, här trivs jag, här har jag i alla fall (pojkvän). Kille: Ofta säger jag åt henne att hon får fixa någonting så att hon får styra det där. Och sen så sitter jag och pratar i fem minuter ( ) och sen gick jag. Hon är hur bra som helst. Medelklasskillars och tjejers möte Killarna har också förhandlingsmöjligheter vilket medför olika handlingsalternativ. Jag hade ljugit om jag hade sagt att jag tänker söka alla jobb som finns, utan jag sade som det var. Medelklasstjejer är flexiblare i jobbsökandet än killarna i motsvarande klassposition. Dessa har större erfarenheter av okvalificierade och tillfälliga deltidsarbeten. Man kan inte säga emot eller nåt sånt ( ) om det skulle behövas någon gång vet jag att det inte går. Det är bara att svälja och göra som dom säger. För både medeklasskillar och tjejer utgör arbetet ett mål för egenutveckling karriärarbete. Killarnas mål är ett arbete som är förknippat med fritid. Tjejerna har två mål, hänsyn till framtida familj och i karriär. De har dessutom större benägenhet att flytta till jobb. Klasstrukturen och mötet Arbetsförmedlaren och medelklassungdomarna har en ömsesidig förstärkning. Man talar samma språk och identifierar sig med ungdomarna. Mötet med arbetarklassungdomarna är annorlunda man försöker omforma och rädda individerna men p.g.a. tolkningsföreträde tenderar detta att motarbeta förväntningarna. Man pratar om det systematiska missförståndet. Slutligen Resultatet går inte att generalisera till en större grupp ungdomar och gäller inte andra myndighetskontakter som studerats. Förstärker AF en klass- och könsmässig reproduktion på arbetsmarknaden och missgynnar särskilt unga arbetarklasstjejer? Hela rapporten går att ladda hem på eller Hur tänker vi jämställdhetsintegrering i vårt projekt, Transit? Lars Rickart från projektet berättade för de närvarande om hur de tänker jämställdhetsintegrering. Först lite bakgrund - projektet är ett PO2 projekt vars målgrupp är människor som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det är ett samverkansprojekt mellan fyra kommuner som varit igång under ett år. Projektägare är Stiftelsen Activa. Målgruppen är ungdomar mellan år med funktionsnedsättning. Man försöker med hjälp av metoden supported employment göra övergången från skola till arbetsliv så smärtfri som möjligt. De arbetar en hel del med OCN som är ett system för att synliggöra icke formellt lärande (se även ) Hur tänker vi jämställdhetsintegrering i projektet? Alla ESF projekt ska ju som bekant arbeta med jämställdhetsintegrering men man arbetar olika mycket med det. För Transits del så lade man fokus på uppstarten och målgruppen och jämställdhetsintegrering, den sköt man framför sig Vi tar tag i den sen men efter en heldagsutbildning om tillgänglighet och jämställdhetsintegrering organiserat av processtöden fann att det inte alls var så svårt och krångligt som man trott.
5 I samband med utbildningarna har man insett att man bör fokusera på hur intaget av målgruppen sker till projektet. De första 30 var 25 killar och 5 tjejer. Urvalet görs hos respektive samverkanspart, daglig verksamhet mm. Snedfördelningen blev en väckarklocka och man tog in hjälp av ESF jämt. I mötet diskuterade man vad som står i projektbeskrivningen. Bland annat stod det skrivet att att grupper av tjejer ska testa trad manliga yrken och vice versa. Det blev konstigt i förhållande till vad som person med funktionsnedsättning gör i förhållande till samhället. Målgruppens kamp är att just inte sticka ut. Skulle man låta gruppen träffa personer som gjort ett otraditionellt val eller liknande. Istället lät vi det ske så naturligt som möjligt utan att befästa roller. En snickare som berättar kunde till exempel vara en kvinna. Det blev medvetet naturligt Ungdomar och bemötande ur ett jämställdhetsperspektiv Projektet Unga till arbete företrädes på detta seminarium av Maria Andersson och Johnny Karlsson. Arbetsförmedlingen är projektägare där målgruppen är unga mellan år som är arbetslösa. Har under projekttiden sett att 49 procent har gått ut i arbete. Av dessa är 78 procent killar och 22 procent tjejer. Andelen killar och tjejer är jämn och man har resonerat och funderat över varför det är så. Detta har lett vidare till ett helhetstänk när det gäller jämställdhetsperspektivet i gruppen trots att det ämnet inte är det hetaste ämnet på planeten. Under utbildningen har de checkfrågor som kan vara bra för att säkerställa jämställdheten. En fråga kan vara att lyfta könsaspekten när beslut tas och resonera kring hur det kommer sig. I början av projektet hade man inte någon könsuppdelad statistik men har tagit hjälp av genushanden. Och det viktigaste av allt tänk tvärtom alltid! Om personen hade haft ett annat kön, hade du tänkt annorlunda då? Projektgruppen började observera och fundera och samtalade om det de såg. Hur kommer det sig att fler killar kommer ut i arbete? Är det vårt sätt att ha dem i insatser där de inte förmår att ta sig vidare eller är det något annat? Man kom fram till att de inte hade lika stort stöd hemifrån och att de ständigt får höra Bli frisk först, sen kan du skaffa dig ett jobb. Nu har man börjat arbeta en grupp med tjejer, och arbetar annorlunda med dem. Detta i kombination att försöka öka medvetenheten hos handläggarna kan göra att tjejerna kommer ut i arbete. För mer information:
6 Sammanfattning av gruppdiskussioner Nedan följer en sammanfattning av de cafébordsdiskussioner som fördes. Vi redogör här för huvuddragen i diskussionerna. 1. Bemötande Hur undviker vi att killar och tjejer får olika bemötande och hjälp? Hur kan vi säkerställa ett jämställt bemötande? Vi har alla förutfattade meningar och ryggsäckar när vi träffar andra, alltså i en bemötandesituation. Hur vi ska tänka och handla för att ett bemötande ska vara likvärdigt och rättvist och inte färgat av ens föreställningar? Det måste finnas en förståelse av och medvetenhet kring genus innan man kan gå vidare till att arbeta för ett jämställt bemötande. Arbeta med bemötande genom att problematisera, ifrågasätta och mäta. Kunskap till fler i arbetsgruppen är en framgångsfaktor, blir för sårbart när ansvaret bara ligger på en eller några få. Utbildning samt aktiv kontinuerlig dialog i arbetsgruppen krävs kring frågor rörande bemötande. Ett steg är att bli medveten själv om sina värderingar, vilket är svårt i ett normativt samhälle. Och medvetenhet räcker inte heller, det handlar om att ändra invanda beteendemönster. Det finns olika knep för att hjälpa varandra att göra det. Några förslag som kom upp och diskuterades: Kollegial observation att en person sitter med vid mötet och observerar kollegans agerande, sedan reflekterar de tillsammans över om mötet styrdes av förutfattade meningar och om bemötandet hade kunnat se annorlunda ut och i så fall hur. Ta en stunds självreflektion efter varje möte/samtal hur hade jag kunnat göra det här bättre? Tänk tvärtom att alltid tänka hade jag agerat annorlunda om personen hade varit kille/tjej istället? Att vara två i mötet, både kvinna och man. Att vända på det fråga ungdomarna vilka de tror att vi är. Låta de gissa på våra intressen och roller mm utifrån utseende och beteende. Då kan vi diskutera värderingar och fördomar även med dem Viktigt att arbeta fram fasta rutiner som följs oavsett kön, dessa ska vara integrerade i det övriga arbetet och lätta att följa Tänka på att inte underskatta språkets betydelse, rätt använt är språket ett redskap i att skapa jämställt bemötande Det krävs bra självkännedom och människokännedom att bemöta andra med respekt och öppenhet. Tänk på att likabehandling definitivt inte handlar om att behandla lika tvärtom. Man kan ha utgångspunkter och hållpunkter för sitt bemötande, men det finns inga definitiva checklistor som passar för alla möten och samtal. Exempel på metoder för att arbeta med ett jämställt bemötande: Genushanden Klippans 7:20-material
7 2. Ur individens synvinkel Hur hanterar vi den krock som kan uppstå mellan deltagarnas behov och önskemål och projektens uppgift att arbeta för jämställdhet? Projekten har en viktig roll i att bredda ungdomarnas syn på arbetsmarknaden utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi måste visa på att det finns alternativ till könsstereotypa yrkesval. Icke-könsstereotypa yrkesval innebär en bredare arbetsmarknad. Samtidigt finns större chanser till jobb inom traditionella yrkesval, speciellt för många av målgrupperna som står långt från arbetsmarknaden. Många av deltagarna har en mycket snäv bild av arbetsmarknaden och yrkeslivet som kommer ifrån familj och omgivning. De behov och önskemål som individerna uttrycker kommer ur samhällsstrukturer. Därför bör man som handledare/vägledare/coach visa på alternativ och ge valmöjligheter men självklart inte tvinga fram något. Istället för att fråga vad deltagarna vill arbeta med (eftersom vi då hamnar i de få yrken som de redan känner till) är det bättre att fråga vad som är viktigast med ett jobb. Är det kollegor, arbetstider, trygghet, arbetsmiljö osv? Ställ öppna frågor för att undvika att lägga in våra egna värderingar. Tex. är en kille som gillar att arbeta fysiskt så behöver det nödvändigtvis inte betyda att han ska arbeta i byggbranschen. Förebilder och praktik kan bredda perspektiven. Jobba med deltagarnas självkänsla. Hög självkänsla ger större sannolikhet att göra ickestereotypa val! (KASAM är ett verktyg) Visa vinster av att göra icke-stereotypa val Tänk på att det finns gråskalor mellan byggjobbaren och vårdpersonalen, lyft dessa! Nästan alltid superstereotyper som lyfts fram. Många i målgruppen är normbrytare sen tidigare (t.ex. psykiskt funktionsnedsatta ungdomar), våra föreställningar om vilka jobb de vill ha och var de känner sig trygga kanske inte alls stämmer överens med deras verklighet. Kanske är de då är det potentiella normbrytare? Å andra sidan kan psykisk funktionsnedsättning göra det svårare att bryta könsnormer eftersom det ofta är viktigt att passa in i gruppen. 3. Få rätt deltagare Hur får vi en jämn könsbalans bland deltagarna i projekten? Varför är det viktigt? Det är viktigt med jämn könsfördelning därför att det ger fler perspektiv på verksamheten. Ett ESF-projekt kan också ses som en slags forskning där det är viktigt att både kvinnor och män är representerade (mot bakgrund av att många studier görs och har gjorts på endast män). Det är dock centralt att man kopplar målet om könsfördelning till övriga projektmål, så att detta integreras i och ges legitimitet genom hela projektet. Fokus får inte stanna vid själva könsfördelningen i projektet utan måste även följas upp i exempelvis slutresultat och
8 resursfördelning. När uppdelningen mellan kvinnor och män är 50/50 så gynnas ändå män på andra sätt. Hur ska vi komma åt det? Ett förslag var att fokusera mer på att arbeta aktivt med våra föreställningar och värderingar av kvinnligt och manligt. Ett annat förslag är att arbeta mer systematiskt, tex jobb- eller praktikplats-rotation, samma frågeformulär till alla deltagare etc. Projekt som får deltagare från andra aktörer (ex arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst etc) kan och bör ha en dialog med dessa om vilken representation som önskas i projektet. Alla som har del i rekryteringen ska vara medvetna om projektets åtaganden gällande jämställdhet. Vi diskuterade också huruvida det är bra eller mindre bra med jämn könsfördelning i projektet när målgruppen i stort har ojämn könsfördelning. Om målgruppen är 70/30 ska vi ändå ha 50/50 som mål eller ska vi spegla målgruppen i projektet? Om målgruppen består av 70 % kvinnor och aktiviteterna/utbildningarna delas jämnt mellan kvinnor och män i projektet, betyder det att män får en oproportionerligt stor del av insatserna? Några menade att pga exempelvis forsknings-argumentet ovan bör könsfördelningen alltid sträva efter att vara jämn, även om det inte representerar målgruppen. Andra menade att det mest rättvisa är att könsfördelningen i projektet alltid bör överensstämma med fördelningen i målgruppen. Utöver detta diskuterades kvotering. En anledning till att det kan vara bra med är att det är en dold kvotering av män idag i många sammanhang. Det togs även upp att om de som är underrepresenterade (ofta kvinnor) kommer upp i 30 % eller fler så har de möjlighet att vara individer (individuella) och behöver inte längre vara en representant för hela gruppen (kvinnor) med de begränsande stereotyper som det medför. De som var kritiska till kvotering menade att det kan misstänkliggöra kvinnors kompetens. De var även kritiska till om kvotering ska användas för män när de är underrepresenterade. Ett exempel som togs var att killar inte pluggar lika mycket ska de då belönas med att kvoteras in på utbildningar? Eventuellt bör endast diskriminerade grupper kvoteras.
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Läs merJämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade
Läs merProcesstöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Läs merBasutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober
Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt
Läs merInformation om ESF Jämt inns på www.esf.se/jamt.
ESF Jämt är ett nationellt Socialfondsprojekt som ägs av Länsstyrelserna gemensamt och inansieras av Socialfonden. Sedan 2009 har åtta projektstödjare arbetat i ESF Jämt med att integrera jämställdhet
Läs merHållbar jämställdhet (HÅJ)
PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet
Läs merLikabehandling - handlingsplan 2013-2015
Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
Läs merVINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill
VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats
Läs merBLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN
BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag
Läs merJÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan
JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga
Läs merSammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?
Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet
Läs merFlickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Läs meroch
www.facebook.com/gadinegenvag/ och www.gådinegenväg.se Könssegregerad arbetsmarknad Konsekvenser av en könsegregerad arbetsmarknad Olika arbetsvillkor för kvinnor och män. Löneskillnader mellan kvinnor
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merJÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne
JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden
Läs merHalvtid - hur har det gått?
Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merInledning 3 Övergripande mål 4 Mål 1- Att uppnå förändring genom ökad kunskap hos medarbetare och chefer 4
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering av verksamheten i Södermanlands län under perioden 2007-2009 2 (12) Innehållsförteckning Inledning 3 Övergripande mål 4 Mål 1- Att uppnå förändring genom ökad
Läs merFrågeformulär för arbetsmötet
Frågeformulär för arbetsmötet Inledning varför plan för aktiva åtgärder? En arbetsgivare ska ha en plan för aktiva åtgärder som är en handlingsplan för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter
Läs merNormkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14
Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Uppdraget: genus och jämställdhet i Kompetensforum Utbildning Workshop 1 Workshop 2 Genomförande Utifrån branschanalys
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merProjekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
Läs merLedarutveckling över gränserna
Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs
Läs merNormer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande
Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,
Läs merBeskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Läs mer➍ Mötas, lyssna och tala
➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att
Läs merLjusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari
Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och
Läs merJämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner.
Personalavdelningens PA-handbok Ledningsfilosofi Jämställdhetspolicy Jämställdhet Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Information och ständig
Läs merLinköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN
Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.
Läs merGenomförande av jämställdhetsanalys och upprättande av ett jämställdhetsbokslut för att Stockholm ska bli jämställt
Utlåtande 2011: RI (Dnr 222-1065/2011) Genomförande av jämställdhetsanalys och upprättande av ett jämställdhetsbokslut för att Stockholm ska bli jämställt Motion (2011:36) av Ann-Margarethe Livh (V) Kommunstyrelsen
Läs merVägen till VO-branschen
Vägen till VO-branschen De flesta flickor/kvinnor vi frågade har alltid vetat pojkar/män uttryckte ofta att det var slumpen som avgjorde och att de fick testa på yrket: Jag jobbade som kakelsättare men
Läs merFör ett mer feministiskt parti. Handledning
För ett mer feministiskt parti Handledning Vänsterpartiet 2013 Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Att vara feminist är att erkänna att det finns en könsmaktsordning och vilja avskaffa den. Att vara
Läs merUpplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012
2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre
Läs merMäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg
Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för
Läs mersid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete
sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet
Läs merLikabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor
Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam
Läs merTa del av våra spelkort!
Ta del av våra spelkort! Observera att de även går att beställa i fysisk form. Välkommen att kontakta oss via www.ettjamstalltsormland.se På följande sidor hittar du först en introduktion och därefter
Läs merFör ett jämställt Dalarna
För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,
Läs merNavigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring
5 Navigator Projektägare: Krokoms kommun Programområde 2: Genomförandeprojekt Region: Mellersta Norrland Beviljat ESF-stöd: 4 826 582 kr Total projektbudget: 12 940 533 kr Projektperiod: 2008-05-01-2011-04-30
Läs merFörskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och
Läs merSirkkala skolas plan för likabehandling
Sirkkala skolas plan för likabehandling Inledning En jämställd och jämlik verksamhetskultur i skolan främjar allas delaktighet. Oberoende av kön eller andra personliga egenskaper behandlas alla lika. Enligt
Läs merEn jämställdhetsintegrerad skola i världsklass
En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass Projektet En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass har ökat kunskaperna kring jämställdhetsintegrering på alla nivåer inom Stockholms kommunala skolor.
Läs merFramtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).
Likabehandlingsplan Beslutad xx av xx 1. Inledning Trelleborgs kommun ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ansvar vilket ska bidra till bra arbetsklimat och en god och stimulerande arbetsmiljö. Trelleborgs
Läs merPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005
Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o
Läs merRUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER
Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer
Läs merIdrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Läs merBergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.
Bergskolan i Luleå År 7-9 Skola arbetsliv Författare: Carina Thingvall Åsa Sandström Maria Jonsson Eva-Lena Landström Peter Möller Innehållsförteckning Skola och arbetsliv.....sid 1 Det vi gör och har
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Hea Fastställd sep-14 Gäller läsåret ht 14/vt 15 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete på förskolan Hea
Läs merBrisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande
Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).
Läs merFörskolans arbete med jämställdhet
Förskolans arbete med jämställdhet Övergripande syfte och avsikt Syftet är att belysa om barnen erbjuds en förskoleverksamhet där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och
Läs merÖppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen
Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,
Läs merJämställdhetsintegrering - analys för förändring
Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merSamverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare
S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merInkluderande rekryteringsprocess
Inkluderande rekryteringsprocess Anna Johansson, Tromb AB www.ltu.se/centres/cdt/gender-contact-point Inom ramen för Gender Contact Point-projektet har deltagande företag och forskare vid Luleå tekniska
Läs merRobertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan
Robertsfors kommun Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Perioden 2017-2019 Robertsfors kommuns jämställdhetsplan 2017-2019 1. Inledning Robertsfors kommuns definition av jämställdhet är att kvinnor och
Läs merFörsta analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merPlanering inför, under och efter en anställningsintervju
Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt
Läs merLikabehandlingsplan för Berga förskola
Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merOM REVIDERING AV DEN LOKALA ÖVERENSKOMMELSEN
Stockholm 5 april 2016 Diarienummer: Komm 2016/00644 OM REVIDERING AV DEN LOKALA ÖVERENSKOMMELSEN Ett stöd från Dua för att revidera den lokala överenskommelsen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten
Läs merAtt arbeta praktiskt Varför ökad jämställdhet? Ökad internationell konkurrens Ökad lönsamhet Förbättrad möjlighet att möta kundens behov Politiska krav Värdegrund Mångsidig kompetens Ökad konkurrens om
Läs merFull sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning
Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,
Läs merKön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror
Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,
Läs merHandlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013
1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska
Läs merLikabehandlingspolicy för Region Skåne
Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merHorisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:
Läs merMikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder
Läs merKlossdammen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Klossdammen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Fastställd 2018-10-28 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolans personal. Värdegrundsuppdraget
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merManual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.
Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den
Läs merGenus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?
Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av
Läs merSÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.
FÖR Vilka är de? Jämställdhetsplan 2013 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING malm SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 1280-2012-1.1 SID 1 (10) JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2013-2015... 2 Inledning... 2
Läs merGuide till bättre balans i livet.
Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar
Läs merPlan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet
Läs merFörslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens
Läs merPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN SID 1 (6) 2009-12-02 Bilaga till VP 2010 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 Box 4066, 163 04 SPÅNGA. Besöksadress Fagerstagatan 15 Telefon 508
Läs merHandlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.
Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merEdsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola 1-5 år 161201-171130 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola
Läs merStjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Förskolan Barnens Hus Fastställd 2015-09-11 Gäller läsåret 2015-2016 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete
Läs merJämställdhetsintegrering vid SLU
#slu40 Jämställdhetsintegrering vid SLU SLU ska verka för att nå de jämställdhetspolitiska målen med jämställdhetsintegrering som metod Jämställdhetspolitikens inriktning Regeringens jämställdhetspolitik
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merMo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd
Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Fastställd 180910 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolans personal. Värdegrundsuppdraget
Läs merVälkomna till workshop om socialt bokslut!
Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se
Läs merLärSam - daglig verksamhet som språngbräda
LärSam - daglig verksamhet som språngbräda Om samverkan, lärande och utveckling Anna Karlsson Här börjande vi hösten 2015 ett behov av möjlighet till lärande för personer med kognitiva funktionsnedsättningar
Läs merAd Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.
1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna
Läs merPlan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org
Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Åmberg Läsåret 2015-2016 Fastställd 2015-09-25 Marianne Nilsson Förskolechef
Läs merMaterialets syfte 00 INTRODUKTION
Okej? Lärarmaterial Materialets syfte Det här materialet är till för dig som är lärare och vill använda Okej?-filmerna i din undervisning. Det är också till för dig som på något sätt är ledare och vill
Läs merLikabehandlingsplan
1 (9) Likabehandlingsplan 2018-2021 Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Kommunfullmäktige (2018-09-19 80) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2018-09-19 Dokumentansvarig: HR-kontoret
Läs mer