Födoämnesöverkänsligas vanor och uppfattningar kring livsmedel och måltider.

Transkript

1 Födoämnesöverkänsligas vanor och uppfattningar kring livsmedel och måltider. Food habits and attitudes towards food and meals among hypersensitive persons. Karin Wansulin Student Vt 2014 Examensarbete, 15 hp Kostvetenskapsprogrammet, 180 hp

2

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Det blir allt vanligare med födoämnesöverkänsligheter i Sverige. Men personer med födoämnesöverkänslighet upplever det svårt att äta ute då de kan utsättas för vissa risker på grund av restaurangpersonalens bristande kunskaper. Många behöver även ersättningsprodukter på grund av överkänsligheten men utbudet är begränsat och dessa har högre priser. Syfte Studiens syfte var att få en kartläggning över hur personer över 18 år med födoämnesöverkänslighet uppfattar restaurangbesök och livsmedelsinköp. Metod En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av ett frågeformulär i Google Documents och distribuerades via Facebook våren Enkäten bestod av 21 frågor, inklusive en öppen fråga. Data samlades in och analyserades i statistikprogrammet SPSS 20.0 med signifikansnivån p<0,05. Den öppna frågan grupperades in i olika kategorier. Resultat Totalt deltog 307 respondenter, varav 272 var kvinnor och 35 var män. Priserna på ersättningsprodukter bidrog till minskad konsumtion hos 53 % av deltagarna. Deltagarna från storstäder handlade ersättningsprodukter från andra butiker än den vanliga i jämförelse med de från tätorter (p=0,002). Gällande läsning och förtroende av innehållsförteckning var det ingen skillnad mellan könen, dock upplevde män det lättare att förstå. Män åt oftare ute på restaurang (2-3 ggr/mån) än kvinnorna (1ggr/mån). De från storstäder åt ute mer och valde restaurang utifrån sin födoämnesöverkänslighet (p=0,028). De som undvek restauranger var mindre nöjda med personalen (p=0,001). Slutsats Många med födoämnesöverkänsligheter påverkas negativt när det kommer till mat och måltider. Uppfattningar och vanor kring restaurangbesöken och livsmedelsinköp varierade mellan könen samt storlek på boendeort. Kunskap och bemötande hos personalen var bristande. Attityden och kunskap är något som kan förbättras genom utbildningar om födoämnesöverkänslighet. Är personalen säker på sin sak, upplevs även bemötandet bättre.

4 ABSTRACT Background Allergies and food hypersensitivity is becoming increasingly common in Sweden. People who are intolerant to food find it difficult to eat out when they can be exposed to certain risks because of the restaurant staff's lack of knowledge. Many require substitute products due to their food hypersensitivity but the supply is limited and these are more expensive. Objective The study s purpose was to assess how people over 18 years with food allergies and/or hypersensitivity perceive restaurant visits and food purchases. Method A quantitative study was carried out using an online questionnaire formulated in Google Documents and distributed through Facebook in the spring The questionnaire consisted of 21 questions including an open optional question. Data collected were processed and analysed in SPSS 20.0 with a significance level of p<0,05. The open question was handled manually in Excel. Results A total of 307 respondents, 272 women and 35 men. Prices of substitutes contributed to reduced consumption by 53 % of participants. Participants from major cities bought substitutes from other stores than the usual in comparison with those from urban areas (p=0.002). Regarding reading and trust of contents there was no difference between genders. Males however experienced it easier to understand. Males ate more often in restaurants (2-3 times/month) than women (1 time/month). Those from major cities ate out more and chose the restaurant based on their food hypersensitivity (p=0,028). Those who avoided restaurants were less satisfied with the staff (p=0,001). Conclusion Many with food hypersensitivity and allergies were negatively affected when it came to food and meals. Attitudes and habits regarding food and meals varied between the gender and size of cities. Knowledge and attitude of the staff was inadequate. The attitude and knowledge can be improved through education on food hypersensitivity. If staff feels sure, the treatment experience gets better.

5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND SYFTE METOD Metodval och kriterier Metod och tillvägagångssätt Distribution och bortfall Dataanalys Etiska aspekter RESULTAT Beskrivning av studiens deltagare Födoämnen och symptom Ersättningsprodukter och innehållsförteckning Deltagarnas restaurangvanor Upplevelser av restaurang och personal Respondenternas egna ord DISKUSSION Metoddiskussion Enkät Population och bortfall Resultatdiskussion Dagligvaruhandel Café och restaurang SLUTSATS YRKESRELEVANS TACK REFERENSER Bilaga 1. Följebrev Bilaga 2. Enkät

7

8 1 BAKGRUND Bland Sveriges befolkning finns det idag många som lever med någon form av födoämnesöverkänslighet och förekomsten förutspås att fortsätta öka (1). Det är ingen som vet svaret på hur stort antal det är som har detta då få studier gjorts och olika definitioner har använts, men vid självrapportering har % av den svenska befolkningen uppgett att de har minst en födoämnesöverkänslighet (2-4). I en studie där svenskar mellan åldrarna testades av läkare, 25 % av dessa rapporterade symptom men bara 6 % av deltagarna fick diagnos mot något födoämne (5). Vid tidig ålder är det fler pojkar än flickor som är känsliga, men i vuxen ålder förekommer födoämnesöverkänslighet oftare hos kvinnor (5-6). Listan över livsmedel människan kan vara överkänsliga mot kan bli lång och i princip kan överkänslighet utvecklas mot alla livsmedel (7). Det är dock ett fåtal livsmedel som ger upphov till de allra flesta fall av födoämnesöverkänslighet. År 1995 identifierade Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO) de åtta vanligaste födoämnena; mjölk, ägg, jordnötter, nötter, vete, soja, fisk och skaldjur, även kallade för the big eight (8). I Sverige är det även vanligt att vara överkänslig mot frukt, grönsaker och alla spannmålsprodukter (2, 4, 9). Födoämnesöverkänslighet uppstår endera genom immunologiska eller icke immunologiska mekanismer (10-11). Vid icke immunologisk överkänslighet kan det t.ex. vara brist på ett visst enzym i kroppen. Laktosintolerans är ett exempel, då är det brist på enzymet laktas i tunntarmens slemhinna som i vanliga fall bryter ned laktosen i diverse mjölkprodukter. Allergi mot ett födoämne är å andra sidan en immunologisk överkänslighet där kroppens immunförsvar ofta utvecklar allergiantikroppar (IgE) mot det främmande proteinet som finns i födoämnet, t.ex. mjölkprotein (9). De vanligaste symptomen vid födoämnesöverkänslighet är utslag, illamående, kräkning, diarré, svullnad, klåda både i mun och svalg och utanpå kroppen (12). En studie från där personer i åldrarna år från 15 länder deltog visade sig utslag och klåda var de vanligaste symptomen (13). Ett symptom som inte är vanligt, 2-3 fall av personer per år, men livshotande och kan orsaka dödlig utgång är anafylaktisk chock (4). Det behövs bara en liten mängd av födoämnet och de största källorna till denna reaktion är jordnötter, soja, fisk, ägg och selleri. Åren rapporterades 61 fall av anafylaktisk chock i Sverige varav fem hade en dödlig utgång (14). Det enda hjälpmedlet mot överkänslighet är strikt undvikande av födoämnet (8, 15). Beroende på om det är baslivsmedel man kommer i kontakt med dagligen eller ett livsmedel som lätt går att undvika finns det konsekvenser, hela livskvaliteten kan påverkas negativt (16-18). Restaurang och cafébesök ökar i samhället men samtidigt upplever personer med födoämnesöverkänslighet svårigheter att äta utanför det egna hemmet (19). Tidigare studier har visat att många kände sig till besvär när de alltid behövde kontrollera maten innan intag samt att utbud av specialkost var sämre och upplevdes ofta som smaklöst och tråkigt (20-22). Detta gjorde att de undvek att äta på restaurang och café vilket istället kunde leda till sociala problem och utanförskap i längden (7). Många studier har kartlagt speciellt celiakipatienters upplevelser kring restaurangbesök men det finns många andra födoämnesöverkänsligheter som sannolikt också påverkar vanor och upplevelser kring livsmedelsinköp och restaurangbesök. Den bristande kunskapen hos personalen har gjort att personer mer födoämnesöverkänslighet känner sig osäkra att äta ute (23). Om personalen ger ut felaktig information om maten på grund av kunskapsbristen kan det ske att personer med födoämnesöverkänslighet får i sig de 5

9 livsmedel de ska undvika. Bemötandet hos personalen har heller inte alltid varit den bästa, men då antalet överkänsliga personer ökar kommer det behövas ställas krav på utbildning hos personalen i framtiden (9, 24). Idag är kunskapen högre än vad den var för några år sedan, men det finns fortfarande de som överskattat sin egen kunskap och gett en falsk trygghet (25-26). Att till exempel ta fel på gluten, laktos och mjölkprotein är misstag som ännu sker. Tidigare har det varit tidskrävande och dyrt att vara överkänslig. Att handla varor från dagligvaruhandel är en vanesak för många, men personer som ska ha produkter utan ett visst födoämne måste alltid vara observanta. De måste alltid läsa innehållsförteckningen, även på produkter de vanligtvis köpte då det kunde ske att innehåll bytts ut (9). Mat var ofta lagad från grunden, vilket tog längre tid, då hel- och halvfabrikat kunde ha spår av laktos, mjölk- och sojaprotein. Ersättningsprodukterna som fanns i sortimentet var ofta dyra. Då det inte förekom många konkurrenter på marknaden som sålde ersättningsprodukter kunde företagen ha högre priser på produkterna. Dock har det hänt mycket under tiden. Utbudet av ersättningsprodukter har ökat, omgivningens kunskaper har förbättrats samt att restauranger mer kan anpassa sina måltider kring menyn. Men hur upplever personerna som har födoämnesöverkänsligheterna detta? Genom denna studie vill jag undersöka mer kring hur de själva uppfattar livsmedelsinköpen och restaurangbesöken i Sverige. 2 SYFTE Syftet med studien var att kartlägga hur personer över 18 år med en eller flera födoämneskänsligheter uppfattar livsmedelsinköp och restaurangbesök. Specifika frågeställningar: Vad tycker personer med födoämnesöverkänslighet generellt om innehållsförteckningar samt utbud och pris när det gäller ersättningsprodukter? Påverkar födoämneskänsligheten personens restaurangvanor? Hur uppfattar personer med födoämnesöverkänslighet restaurangpersonalens bemötande och kunskap? Har personer med födoämnesöverkänslighet olika uppfattningar beroende på kön samt om de bor i tätort i jämförelse med storstad? 3 METOD 3.1 Metodval och kriterier För att göra en kartläggning och få så många svar som möjligt under en kort tid valdes en kvantitativ metod i form av en enkätstudie (27). Studiens inklusionskriterier var att respondenten skulle vara minst 18 år fyllda och ha en födoämnesöverkänslighet. 3.2 Metod och tillvägagångssätt Ett följebrev (Bilaga 1) samt en enkät (Bilaga 2) skapades i Google Documents. Enkäten utgjordes av 21 frågor, varav de fem första var obligatoriska och handlade om personens bakgrund. Därefter behandlade frågorna huvudämnet födoämnesöverkänslighet och handlade om deltagarnas egna födoämnesöverkänsligheter och symptom, vad de tyckte om ersättningsprodukter, innehållsförteckningar, restaurangbesök samt personalens bemötande och kunskap. De var utformade som kryssrutor med ett eller flera svarsalternativ, några svar var i 7-gradiga skalor från håller inte alls med håller helt med och den sista frågan hade fri text. 6

10 3.3 Distribution och bortfall Först skickades enkäten ut som en pilotstudie till fyra respondenter för att se om frågor misstolkades eller om det fanns någonting att tillägga. Frågan om personen använde sig av ersättningsprodukter redigerades. Efter revidering av enkäten distribuerades information om studien samt en länk till enkäten via hemsidan Facebook på min personliga sida, till olika grupper, och delades vidare genom privatpersoners sidor. Större grupper som länken skickades till var Svenska Celiakiförbundet och Astma- och Allergiförbundet. Det var inte möjligt att se hur många som sedan delade vidare länken till enkäten, eller om respondenterna svarade från grupper eller om de var vänner till privatpersoner. Genom den använda urvalsmetoden kunde varken svarsfrekvens eller externa bortfall beräknas. Däremot blev det enkäter som uteslöts, dels på grund av att två respondenters svar hade dubblerats vilket sågs då alla svar var identiska, samt en som var yngre än inklusionskriteriet 18 år. Det blev interna bortfall på några frågor som inte besvarades av alla deltagarna. Antal svarande på de olika frågorna framgår av figurer och tabeller. Enkäten fanns tillgänglig för respondenterna att svara på under fem dagar innan sidan stängdes ner. 3.4 Dataanalys Efter avslutad insamling av svar kodades de manuellt om till siffror i Excel och sedan matades svaren in i dataprogrammet SPSS De obligatoriska frågorna sammanställdes i tabellform för att kartlägga män och kvinnors bakgrund. Beroende på hur många invånare deltagarnas nuvarande bostadsort hade kategoriserades dessa till mindre tätort (< invånare), större tätort ( invånare) eller storstad (> invånare) (28). Boxplot-diagram användes för att visa centralmått (median) och spridningen (25:e och 75:e percentilen) av deltagarnas svar. För att få fram genomsnittet på deltagarnas ålder användes medelvärde. För test av statistisk signifikans användes chi-två test, Fisher`s exact test och Mann Withney test med signifikansnivån p<0,05. Vid jämförelser av starka åsikter för frågorna på ordinal nivå användes chi-två test och Fisher`s exact test. Då skapades nya variabler där svarsalternativen kategoriserades. I attitydfrågorna med sju svarsalternativ togs svarskategori fyra bort i analysen. Den ansågs vara neutral eftersom det varken gav en negativ eller positiv åsikt. Svarsalternativen 1-3 tolkades som inte alls viktigt och 5-7 tolkades som mycket viktigt. Vid användandet av Mann Withney test ingick alla svarsalternativen vid jämförelserna. Eftersom gruppen män blev så liten ska procentsatser i resultaten tolkas med försiktighet då en individ utgör 2,86 %. Procentsatserna användes trotts detta för att underlätta jämförelser mellan könen. Den sista frågan där deltagarna själva fick skriva om hur de uppfattade personalen bearbetades i Excel. Svaren analyserades och olika kategorier skapades beroende vad de handlade om för att få en mer övergripande bild av texterna. 3.5 Etiska aspekter I följebrevet som fanns i inledningen av enkäten beskrevs det att deltagarna var anonyma och att svaren enbart skulle användas för studiens syfte (Bilaga 1). Deltagandet var frivilligt och studien kunde avbrytas när som helst efter att den påbörjats. Författarens egna kontaktuppgifter stod med ifall det skulle vara några frågor eller misstolkningar. 4 RESULTAT 4.1 Beskrivning av studiens deltagare Totalt var det 307 deltagare i studien (Tabell 1). Av dessa var 89 % kvinnor (n=272) och 11 % män (n=35). Åldern på deltagarna hade en spridning mellan år, medelåldern var 7

11 34 år. De flesta hade en utbildning från högskola/universitet (44 %) och drygt hälften hade arbete som sysselsättning (52 %). Storlek på den ort som deltagarna nuvarande var bosatt i, definierat som antal invånare, var relativ jämnt fördelat. Tabell 1. Ålder, utbildning, sysselsättning och invånarantal i boendeort bland deltagarna i en internetbaserad enkät om födoämnesöverkänslighet hos respondenterna (n=307). Februari Man n=35 Kvinna n=272 Totalt n=307 Ålder, Mv + SD¹ 36 +/ / /- 13 Utbildning Högskola/Universitet Gymnasiet Övrigt 9 (26 %) 17 (49 %) 9 (26 %) 125 (46 %) 98 (36 %) 49 (18 %) 134 (44 %) 115 (38 %) 58 (19 %) Sysselsättning Invånarantal boendeort Arbetar Studerar Övrigt Mindre tätort Större tätort Storstad ¹ Mv = medelvärde; SD = standardavvikelse 16 (46 %) 15 (43 %) 4 (11 %) 6 (17 %) 21 (60 %) 8 (23 %) 145 (53 %) 80 (29 %) 47 (17 %) 106 (39 %) 99 (36 %) 67 (25 %) 161 (52 %) 95 (31 %) 51 (17 %) 112 (37 %) 120 (39 %) 75 (24 %) 4.2 Födoämnen och symptom Av alla deltagare var det 52 % (n=161) som var överkänsliga mot ett födoämne, resterande var överkänsliga mot två födoämnen eller fler. Många av deltagarna (42 %) hade någon form av allergi eller intolerans mot spannmålsprodukter (vete, råg, korn, havre) (Figur 1). Därefter var det mindre skillnad mellan de olika födoämnen men det var något vanligare att de reagerade på laktosinnehållande produkter (12 %) samt frukt och grönsaker (11 %). 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 42% 12% 11% 9% 7% 5% 4% 3% 3% 4% Figur 1. Förekomsten av överkänslighet mot olika födoämnen bland deltagarna i en internetbaserad enkät om födoämnesöverkänslighet (n=307). Flera svarsalternativ kunde väljas. ( Spannmål fördelas på 36 % gluten, 7 % vete samt 1 % havre). Februari

12 Symptom på födoämnesöverkänslighet varierade mellan deltagarna. De olika symptomen var kategoriserade till olika grupper beroende på var de var placerade på kroppen (Figur 2). Majoriteten av deltagarna (56 %) uppgav symptom relaterade till magtarmkanalen, näst vanligast var symptom i mun och svalg (14 %). 60% 56% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 14% 13% 11% 5% 1% Mag/Tarm Mun/Svalg Hud Ögon/Näsa Inga symptom Övriga Figur 2. Förekomst av vart symptom uppstod bland deltagarna i en internetbaserad enkät om födoämnesöverkänslighet (n=307). Flera svarsalternativ kunde väljas. Februari Ersättningsprodukter och innehållsförteckning Ersättningsprodukter konsumerades av 85 % (n=261) av deltagarna. Drygt hälften av dessa med tydliga åsikter (53 %) ansåg att det högre priset på ersättningsprodukter bidrog till en minskad konsumtion. Resterande ansåg att priset inte påverkade konsumtionen. Det var ingen skillnad i jämförelse mellan män och kvinnor (p=0,382). Av de som använde ersättningsprodukter uppgav 11 % (n=30) att det alltid fanns tillgängligt i den butik de vanligtvis handlade. Om det inte fanns ersättningsprodukter i den butik de vanligt handlade i var det 81 % (n=212) som köpte dem i en annan butik. En signifikant större andel av de som bodde i storstad (> invånare) uppgav att de handlade i en annan butik om ersättningsprodukter inte fanns i den butik de vanligtvis handlade i, i jämförelse med de som bodde i större eller mindre tätort (< ) (p=0,002). Av deltagarna var det 40 % (n= 120) som alltid läste innehållsförteckningarna på livsmedelsprodukter. Det var 7 % (n=21) som alltid tyckte innehållsförteckningarna var lätta att förstå samt 17 % (n=51) som alltid litade på innehållet. Enligt Mann Withney test var ingen statistisk signifikans mellan männen och kvinnorna om de läste eller litade på innehållsförteckningen (p=0,107) (Figur 3). Kvinnorna läste dock innehållsförteckningarna i något högre grad. Det fanns även en tendens att männen upplevde att innehållsförteckningar var lättare att förstå i jämförelse med kvinnor (p=0,063). 9

13 Figur 3. En jämförelse mellan män och kvinnor i en internetbaserad enkät om födoämnesöverkänslighet angående innehållsförteckningar på ersättningsprodukter(n=307). Figuren visar median och percentilerna hos grupperna. Y-axeln anger 1= stämmer inte alls samt 7 stämmer helt. Februari Deltagarnas restaurangvanor Män uppgav att de oftare åt ute på restaurang (Md = 2-3 ggr/mån) i jämförelse med kvinnor (Md = 1ggr/mån) (Figur 4). Spridningen var dock större bland kvinnorna och en större andel av dem uppgav att de skulle äta ute mer på restaurang om de inte haft en överkänslighet i jämförelse med männen som låg kvar på samma median. Enligt Fisher`s exact test var det en signifikant större andel deltagare som trodde de skulle äta ute mer i jämförelse med hur ofta de åt nu (p=0,001). Figur 4. En jämförelse mellan män och kvinnor i en internetbaserad enkät om födoämnesöverkänslighet över hur ofta de åt ute nu och hur ofta de trodde de skulle äta om de inte haft födoämnesöverkänslighet (n=307). Figuren visar median och percentilerna hos grupperna samt extremvärden. Februari

14 Det fanns en statistik skillnad på hur ofta deltagarna åt ute beroende på om de bodde i mindre tätort, större tätort eller storstad (p=0,015). Resultatet visade att en större andel av de som bodde i storstäderna (49 %) åt ute 2-3 gånger i månaden eller mer i jämförelse med de som bodde i mindre (29 %) och större tätorter (40 %). Hälften av deltagarna (50 %) undvek ibland att gå på restaurang. Det var ingen skillnad beroende på vilken storlek på ort de kom ifrån (p=0,882). Totalt var det 84 % av deltagarna som alltid eller ibland valde restaurang utifrån sin födoämnesöverkänslighet. Enligt Mann Whitney test valde de som bodde i storstäder i högre grad restaurang på grund av sin födoämnesöverkänslighet (93 %) i jämförelse med de som bodde i mindre (83 %) samt större tätorterna (79 %) (p=0,028). 4.5 Upplevelser av restaurang och personal Samtliga frågor om menyerna på restauranger som tydlighet, utbud samt anpassning tyckte majoriteten av deltagarna var mycket viktiga (n=304) (Figur 5). Det fanns en spridning mellan svaren om hur viktigt det var med en tydlig meny, men 59 % tyckte det var mycket viktigt. Det var en större spridning mellan svaren om det var viktigt med ett stort utbud på restauranger, där endast 23 % svarade mycket viktigt. Gällande anpassning av menyerna till specialkost, som hade minst spridning, tyckte 73 % av deltagarna detta var mycket viktigt. Figur 5. Hur viktigt deltagarna i en internetbaserad enkät om födoämnesöverkänslighet tycker det är med en tydlig, stort utbud och anpassning av menyn på restauranger (n=307). Figuren visar median och percentilerna hos grupperna samt extremvärden. Y-axeln anger vad deltagarna tycker, där 1 = inte alls viktigt samt 7 = mycket viktigt. Februari Av 303 deltagare tyckte majoriteten både kunskap (82 %) och bemötande (75 %) var mycket viktigt hos personalen. Dock var endast 4 % av deltagarna mycket nöjda med personalen. Det fanns samband mellan hur nöjda deltagarna generellt var med personalen och om de undvek att äta ute på restaurang (Figur 6). En signifikant större andel av de som undvek restaurangbesök med anledning av sin födoämnesöverkänslighet var inte nöjda med personalen (38 %) i jämförelse med de som inte undvek restaurangbesök (90 %) (p=0,001). Vid jämförelsen av starka åsikter mellan män och kvinnor var männen mer nöjda med personalen (85 %; 23/35) än kvinnorna (74 %) samt att fler kvinnor undvek restauranger (71 %) än vad män gjorde (51 %; 18/35) (p=0,018). 11

15 Figur 6. En jämförelse mellan män och kvinnor i en internetbaserad enkät om födoämnesöverkänslighet, hur nöjda de är gentemot personalen samt om de undviker restauranger på grund av dem(n=307). Figuren visar median och percentilerna hos grupperna samt extremvärden. Y-axeln anger hur nöjda deltagarna är med personalen där 1 = inte alls nöjd samt 7 = mycket nöjd. X-axeln anger om deltagarna undviker restauranger eller inte. Februari Respondenternas egna ord Det var 148 deltagare som svarade på den öppna frågan där de fick utveckla sin egen uppfattning om bemötandet hos restaurangpersonalen. Svaren delades in i sex olika kategorier beroende på vad de handlade om. Kategorierna blev dålig kunskap, dåligt bemötande, bra bemötande, bra kunskap, dåligt utbud och kunskap kostar. De flesta (45 %) nämnde dålig kunskap hos personalen. Därefter var det dåligt bemötande (19 %) samt bra bemötande (18 %) som nämndes mest. Nedan följer några citat från deltagare kring de olika kategorierna. Tabell 2. Citat från deltagarna angående restaurangpersonalen i den öppna frågan i en internetbaserad enkät om födoämnesöverkänslighet (n=148). Februari Dålig kunskap ibland vet man inte om man kan lita på att det blir rätt. Har hänt att jag bett om mat utan tomatsås och ändå fått en ugnsvarm tomat som garnering. många säger att det är okej att äta och då litar man på personalen. Att sedan få svåra magkramper o diarréer pga deras sk felaktiga info är oerhört tråkigt o jobbigt. Vill ha mer förståelse o kunskap! Dåligt bemötande Jag blir alltid att känna mig som "den jobbiga allergikern" i och med alla allergier. Ofta orkar de inte anstränga sig för att jag skall kunna äta där, en del hänvisar till något annat ställe... 12

16 Bra bemötande Jag tycker inte att man kan kräva att det ska finnas till exempel glutenfritt bröd på alla matställen. Däremot så går det alltid att tillaga en god och trevlig rätt om man vill och försöker. Det är personalens vilja att göra min matupplevelse så bra som möjligt som betyder något, inte resultatet. Rent allmänt är det annars stort utbud och många tar reda på, kollar med kocken eller visar förpackningar så man får läsa själv på förpackningen. Det uppskattas! Bra kunskap Dåligt utbud Numera har personalen oftast kunskap om både födoämnesallergier/känslighet och olika dieter och verkar tycka att det är naturligt att folk vill ändra/byta ut vissa ingredienser. när det kommer till kreativiteten att hitta på alternativ är det ofta inte speciellt bra. "Men du kan ju ta en sallad?" får man höra varenda gång och jag är så innerligt trött på att bli rekommenderad sallad så du anar inte. Jag vill inte ha sallad, jag vill bli mätt! tycker dock att man kan utöka det glutenfria sortimentet på de flesta platser eftersom att det är tråkigt att bara kunna dricka kaffe när man ska fika. Kunskap kostar Bra kockar brukar inte ha några problem att fixa något gott! Därav blir det ofta lite finare/dyrare restauranger man får gå till då de oftast har störst kompetens att laga mat. Skulle även önska att budgetrestauranger haft större kompetens och förståelse. 5 DISKUSSION 5.1 Metoddiskussion Enkät En kvantitativ studie ansågs vara den mest lämpade metoden för en kartläggning. Valet att göra en webbenkät gjorde så studien nådde ut till den målgrupp som behövdes på ett resursoch tidsbesparande sätt. Genom den valda metoden blev antalet deltagare fler, vilket gjorde att mer material kunde analyseras och det blev möjligt att studera statistisk signifikans. Webbenkäten gjorde även att respondenterna kunde vara anonyma vilket var en styrka ur den etiska aspekten. Kriterierna som fanns för att få delta i studien var att de skulle ha en eller flera födoämnesöverkänsligheter samt vara över 18 år. Enkäten måste även hållas kort för att deltagarna ska ha fortsatt intresse genom hela frågeformuläret. I en enkätstudie är det viktigt för respondenterna att förstå frågorna. En pilotstudie gavs därför innan ut till fyra kostvetarstudenter för att se om det fanns några eventuella misstolkningar. Då dessa deltagare var insatta i ämnet kan det ha medfört att några frågor var för detaljerade för vissa deltagare. Det skulle ha varit bra om andra deltagare utanför universitetet svarade på pilotstudien, men då tiden var begränsad var detta inte möjligt. Detta kan ha varit en orsak till att det fanns frågor som inte var besvarade på grund av att respondenterna inte förstod. Eller att det fanns frågor deltagarna inte var insatta i och att de då angav ett svar som var missvisande. På grund av detta borde det vid attitydfrågorna även funnits med 13

17 svarsalternativet vet inte. Enkäten bestod till mesta dels av slutna frågor vilket kan ha gjort det enklare för deltagaren att fylla i, men det kan även ha gjort att annat tänkvärt inte kom med. Den öppna frågan som fanns med behandlade temat personal. Fördelen med den var att deltagarna fick möjlighet att utveckla sina svar vilket kan ha kompenserat för de fasta frågorna. Samma svarande kunde om de ville lämna in fler svar via Google Documents, en nackdel som kan ha påverkat validiteten eftersom samma person då representeras flera gånger, men detta är dock inte så troligt. Om det fanns frågor eller några missförstånd så kunde de kontakta mig vid behov vilket kan ha ökat validiteten Population och bortfall Det externa bortfallet gick inte att räkna ut eftersom det var en webbenkät. Det kan ha varit ett högt antal eftersom de obligatoriska personliga frågorna låg först och att folk därför avstod från att besvara enkäten helt och hållet. Men eftersom de var obligatoriska kan det även ha gjort att det blev ett minskat internt bortfall vilket är positivt. Det stod heller inte i beskrivningen hur länge enkäten skulle finnas tillgänglig. Detta kan ha gjort att de som väntade med att fylla i den inte hann göra det. Då Celiakiförbundet lade upp enkäten på deras egna Facebooksida är det en trolig orsak till att många med celiaki svarade på enkäten. I tidigare studier är det inte sådan skillnad mellan celiaki och andra överkänsligheter som det var i denna (5, 13, 29). Detta kan ha gett en överrepresentation av personer med celiaki vilket tillsammans med urvalsstrategin påverkade generaliserbarheten av resultaten för personer med födoämnesöverkänslighet. Till exempel kan celiaki ha varit överrepresenterat i frågan om vilka som är de vanligaste överkänsligheterna. Eftersom glutenintoleranta behöver ersättningsprodukter och dagligen kommer i kontakt med spannmålsprodukter blir det även mer problem att äta ute på restauranger och hitta produkter. Å andra sidan var det även positivt då detta gjorde att enkäten nådde en större målgrupp och andra grupper delade vidare enkäten därifrån till sina egna sidor. Detta gjorde att många som hade födoämnesöverkänsligheter kunde svara på enkäten. Det är bevisat att det är fler kvinnor än män som har någon form av födoämnesöverkänslighet (29). I studien av Falcao förekom i Portugal överkänslighet hos 7,3 % av kvinnor mot 1,9 % av män och skillnaden var signifikant. Skillnaden i prevalens hos könen kan ha bidragit till att andelen kvinnor bland deltagarna i den här studien var högre än andelen män. Trots att skillnaden i antal mellan män och kvinnor var så stor i min studie skiljer det sig hur fördelningen ser ut i Sverige i allmänhet. Detta påverkar också generaliserbarheten av resultaten negativt. Att studien hade så många kvinnor kan bero på att de var fler som fanns med i Celiakiförbundet och andra Facebooksidor samt att de var mer intresserade av att delta i enkäten. Så det som bör tas i beaktande är den ojämna fördelningen av män och kvinnor som svarade på studien, att det är en anledning till resultatet och kan alltså innebära ett systematiskt fel. 5.2 Resultatdiskussion Av studiens deltagare var det nästan hälften som hade två eller flera olika födoämnesöverkänsligheter. Det finns samband mellan hur många födoämnesöverkänsligheter en person har och påverkan på livskvaliteten, t.ex. ätandet som ingår i det vardagliga livet (16, 18). Det finns flera studier om hur det är att leva med celiaki, dessa torde vara giltiga även för andra födoämnesöverkänsligheter där aktuellt livsmedel ingår som stapelföda i den dagliga kosten. 14

18 5.2.1 Dagligvaruhandel De flesta av studiens deltagare konsumerade ersättningsprodukter. Det var ingen skillnad på män och kvinnor gällande användning av dessa. Det kan bero på att många födoämnesöverkänsligheter förutsätter användning av åtminstone vissa ersättningsprodukter, för att kunna äta normalt. På grund av att majoriteten av deltagarna var överkänsliga mot spannmål kan detta ha att göra med det höga resultatet då dessa ofta använder sig av ersättningsprodukter. Hälften av deltagarna ansåg dock att det höga priset minskade konsumtionen av dessa. Enligt tidigare studier kan en person som har celiaki få betala cirka 3 000: :- mer per år för livsmedel än en person utan födoämnesöverkänslighet, om de ska hålla sig inom näringsrekommendationen (30). Att det blir högre kostnader beror på att ersättningsprodukter generellt är dyrare och att de sällan brukar ha extrapris. Sen är oftast förpackningarna ganska små vilket också gör att priset höjs. De flesta deltagare handlade ersättningsprodukter i sin vanliga butik. Majoriteten av de som angav att produkterna inte fanns i den vanliga butiken bodde i storstäder. Möjligtvis kan detta bero på att i de större städerna finns fler närköp placerade i olika områden med mindre utbud. I mindre tätorter finns det inte närköp i lika stor utsträckning. Det kan leda till att personerna i tätorterna handlar i de större butikerna som även har större utbud av varor. Majoriteten av deltagarna läste innehållsförteckningen på produkterna men det var färre som förstod och litade på dem. Vid jämförelse mellan män och kvinnor var det inga statistiska skillnader. Dock hade männen en bredare uppfattning och det fanns tendenser till att de upplevde det lättare att förstå innehållsförteckningen än kvinnorna. En australiensk studie gjord på konsumenter generellt visade att när kvinnor handlar tar de längre tid på sig och går igenom varorna som finns, medan fler män plockar den varan de först ser (31). Då studien var på personer utan födoämnesöverkänslighet kan resultatet skilja sig åt gällande läsning av förteckningen. Men detta kan även vara en orsak till att kvinnorna inte hade lika högt förtroende som männen, de vill verkligen veta innehållet i varan innan köp. Det finns ett exempel där vete hittats i en kryddblandning men det stod inget om det i innehållsförteckningen (32). I andra tidigare studier har det även tagits fram att allting inte står med i förteckningen samt att mindre vanliga allergennamn eller symboler används istället för ord vilket är förvirrande (33). I och med detta att innehållsförteckningarna kan vara obegripliga och lätt missuppfattas gör att det faktiskt finns anledningar till att vara försiktig Café och restaurang De deltagande männen i studien åt oftare på restaurang än vad kvinnorna gjorde. Men kvinnorna ansåg att de hade ätit ute mer frekvent om de inte hade haft någon födoämnesöverkänslighet. Detta skulle kunna bero på att kvinnor är mer försiktiga gällande att äta ute och även vara de olika normer som finns mellan kvinnor och män (34). Ofta upplevs kvinnor vara mer följsamma och vill vara anpassningsbara med gruppen, men med överkänsligheten kan det vara besvärligt och då istället undviker att äta ute. Vid jämförelse mellan tätorter och storstäder fanns det skillnader, de som bodde i tätorter åt inte ute lika ofta som de i storstäderna. Det var även vanligare att välja restaurang utifrån sin födoämnesöverkänslighet i storstäderna än i tätorterna. Det är tänkbart att det är så på grund av hur många restauranger som finns i orterna. I storstäderna finns det förmodligen ett större utbud av restauranger att välja mellan medan tätorterna har mindre utbud. Citat som fanns med i den öppna frågan i enkäten antydde att utbudet av specialkost var bristande på många restauranger. Detta kan vara en orsak varför majoriteten av deltagarna tyckte att menyns viktigaste egenskap var anpassningsbarhet för födoämnesöverkänsligheter. Om menyn är anpassningsbar ökar utbudet för de som är i behov av specialkost. 15

19 Av studiens deltagare var det nästan hälften som undvek att äta ute, vilket är vanligt hos personer med födoämnesöverkänslighet (20, 22). Många som var nöjda med personalen undvek inte restauranger medan de som var missnöjda med personalen undvek oftare att äta ute. Skillnader på män och kvinnors restaurangbeteende är intressanta att analysera ur ett genusperspektiv. Det visade sig att män var mer nöjda med personalen än vad kvinnorna var. Det stämmer med mina egna erfarenheter, som gör att jag tror att fler kvinnor än män kanske stressar upp sig och är mer oroliga för att något kommer hända, vilket då även kan påverka personalen negativt. Jag har dock inte funnit några vetenskapliga belägg för att det faktiskt är så. Personalen är en viktig del av hur man upplever sina restaurangbesök och det framkom ur resultaten att bemötande och kunskap var mycket viktigt ur deltagarnas synpunkt. Därför är det tråkigt att flera upplevde dåligt bemötande och kunskap. Att deltagare undvek att äta ute på restaurang kan mycket väl bero på personalens bristande kunskap och att de aldrig kan vara säkra på att maten är helt fri från födoämnen de inte tål. En studie gjord i Storbritannien har bekräftat att det finns flertal personal på olika matserveringar som har bristfällig kunskap om födoämnesöverkänsligheter (35). I en annan studie har det framkommit att 67 % av de som undviker gluten har fått i sig det av misstag, vilket kan bero på felaktig information från personalen (25). En till studie från Storbritannien har kommit fram till att 76 % av dödsfall orsakade av anafylaktisk chock är på grund av nötter och har orsakats av catering (36). I dessa fall har varken personalen eller matleverantören varit medvetna om innehållet i maten. Flera deltagare uttryckte i den öppna frågan att det behövdes utbildningar för högre kunskap hos personalen som jobbade inom café och restaurang för att just detta ska kunna undvikas. Det finns studier som visar att kunskap och bemötande hänger ihop (37). Personal som har mer kunskap blir tryggare i sig själva och kan då förmedla ut bra bemötande. Flera deltagare tyckte ändå att det finns personal som har tillmötesgående attityd och vill hjälpa så gott det går samt har en bra kunskap. 6 SLUTSATS Studien visade att många av de som har en eller flera födoämnesöverkänsligheter påverkas negativt av det vid måltider, både i och utanför hemmet. Det förekom att uppfattningar och vanor mellan män och kvinnor och deras synsätt på restaurangbesök och livsmedelsinköp var olika. Detta var även olika beroende på om personerna kom från storstäder eller tätorter. Kunskapen och bra bemötande var något deltagarna tyckte var bristande hos personalen. Det kan bero på hur attityden är gentemot gästen och vice versa. Kunskapen hos personalen inom restaurangbranschen kan förbättras genom utbildningar om födoämnesöverkänsligheter. Är personalen säker på sin sak, upplevs även bemötandet bättre. 7 YRKESRELEVANS För de som jobbar inom kostyrkena är det viktigt att alla personer blir behandlade på ett professionellt sätt. Vad denna studie kan bidra med är att visa att det är viktigt med utbildning och kunskap om olika födoämnesöverkänsligheter hos de som arbetar inom olika kostområden. 8 TACK Tack till alla deltagare som tog sig tid att svara på pilotstudien samt den färdiga enkäten. Därefter vill jag även ge ett stor tack till alla som stöttat och gett mig goda råd under studiens gång. 16

20 9 REFERENSER 1. Gupta R, Sheikh A, Strachan D, Anderson HR. Increasing hospital admissions for systemic allergic disorders in England: analysis of national admissions data. BMJ, 2003; 327: Marshall JB. European allergy white paper. Allergic diseases as a public health problem in Europe. UCB Institute of Allergy, ISBN: Livsmedelsverket [Internet]. Allergi och överkänslighet [citerad ]. Tillgänglig via: 4. Eriksson NE, Bengtsson U. Vuxna och matöverkänslighet. Astma- och allergiförbundet. Mat och överkänslighet - Ett kunskapsunderlag. Stockholm: Astmaoch Allergiförbundet, 2006: Björnsson E, Janson C, Plaschke, Norrman E, Sjöberg O. Prevalence of sensitization to food allergens in adult Swedes. Ann Allergy Asthma Immunol, 1996; 77: Ivarsson A, Persson LÅ, Nyström L, Hernell O. The Swedish coeliac disease epidemic with a prevailing twofold higher risk in girls compared to boys may reflect gender specific risk factors. Eur J Epidemiol, 2003; 18: Edberg U. Maten och de vanligaste allergenerna. Astma- och Allergiförbundet. Mat och överkänslighet - Ett kunskapsunderlag. Stockholm: Astma- och Allergiförbundet, 2006: Fernándes-Rivas M, Asero R. Which foods cause food allergy and how is food allergy treaded. I: Crevel R.W.R, Mills C, Taylor S.L Bernhard Madsen C. Risk management for food allergy. Waltham: Food Science and Technology, international series, 2014: Svenska celiakiförbundet. Att inte tåla laktos, mjölkprotein och soja. Solna: Svenska celiakiförbundet; Nilsson C [Internet]. Matallergi hos barn [uppdaterad ; citerad ] se. Tillgänglig via: Ortolani C, Pastorello E.A. Food allergies and food intolerances. Best Pract Res Clin Gastroenterol, 2006; 3: Netdoktorn [Internet]. Berg A. Födoämnesallergi (matallergi) och intolerans. [uppdaterad: ; citerad ]. Tillgänglig via: Woods R.K, Abramson M, Bailey M, Walters E.H. International prevalences of reported food allergies and intolerances. Comparisons arising from the European Community Respiratory Health Survey (ECRHS) Eur J Clin Nutr, 2001; 55 : Foucard T, Malmhed Yman I. A study on severe food reactions in Sweden - is soy protein an underestimated cause of food anaphylaxis. Allergy, 1999; 54:

21 15. Schneider-Chafen JJ, Newberry SJ, Riedl MA, Bratvata DM, Maglione M, Suttorp MJ, et al. Diagnosing and Managing Common Food Allegies - A Systematic Review. American Medical Association, 2010; 303: Lee A, Newman J. Celiac diet: It s impact on quality of life. J Am Diet Assoc, 2003; 103: Barratt SM, Leeds JS, Sanders DS. Quality of Life in Coeliac Disease is Determined by Perceived Degree of Difficulty Adhering to a Gluten-Free Diet, not the Level of Dietary Adherence Ultimately Achieved. Gastroenterol Liver Unit, 2011; 3: Marklund B. Upplevd allergi och överkänslighet - särskilt födoämnesöverkänslighet - och dess konsekvenser för barn, ungdomar och deras familjer. Stockholm. Karolinska Institutet Doktorsavhandling. ISBN Statistiska Centralbyrån. Uppgång för restaurangförsäljningen i december. [uppdaterad ; citerad ]. Tillgänglig från: Press/Restaurangindex-december-2012/ 20. Araújo HMC, Araújo WMC. Coeliac disease. Following the diet and eating habits of participating individuals inte the Federal District, Brazil. Appetite, 2011; 57: Roland-Lee A [Internet]. Compliance and the gluten free diet. [uppdaterad ; citerad ]. Celiac forum - journal for healtcare professionals about celiac disease. Tillgänglig från: Zarkadas M, Cranney A, Case S, Molloy M, Switzer C, Graham ID, et al. The impact of a gluten-free diet on adults with coeliac disease: results of a national survey. J Hum Nutr Diet, 2006; 19: Husby S, Olsson C, Ivarsson A. Celiac diseases and risk management of gluten. I: Crevel R.W.R, Mills C, Taylor S.L Bernhard-Madsen C. Risk management for food allergy. Waltham : Food Science and Technology, International Series, 2014: Kronberg S. Food Allergy Risk Management: More Customers, Less Liability. Journal of Foodservice Buisness Research, 2012; 15: Ahuja R, Sicherer S.H. Food-allergy management from the perspective of restaurant and food establishment personnel. Ann Allergy Asthma Immunol, 2007; 98: Bailey S, Albardiaz R, Frew A.J, Smith H. Restaurant staff s knowledge of anaphylaxis and dietary care of people with allergies. Clin Exp Allergy, 2011; 41: J, Trost. Enkätboken. Lund : Studentlitteratur AB, Statistiska Centralbyrån [Internet]. Befolkning - Population. [uppdaterad 2013; citerad ]. Tillgänglig från: df 29. Falcao H, Lunet N, Lopes C, Barros H. Food hypersensitivity in Portuguese adults. Eur J Clin Nutr, 2004; 58:

22 30. Kosumentverket [Internet]. Merkostnader för två specialkoster 2012 Glutenfri kost och komjölksfri kost [uppdaterad ; citerad ]. Tillgänglig från: %20ladda%20ner/rapporter/2012/2012_1_Merkostnader_for_tva_specialkoster.pdf 31. Mortimer G, Clarke P. Supermarket consumers and gender differences relating to their perceived importance levels of store characteristics. J Retailing Consum Serv, 2011; 18: Bernhard-Madsen C, Houben G, Hattersley S, Crevel RWR, Remington BC, Baumert JL. From hazard to risk - assessing the risk. I: Bernhard-Madsen C, Crecel RWR, Mills Clare, Taylor SL. Risk management for food allergy. Waltham: Food Science and Technology, International Series, 2014: Barnett J, Leftwich J, Muncer K, Grimshaw K, Shepherd R, Raats MM, et al. How do peanut and nut-allergic consumers use information on the packaging to avoid allegens? Allergy, 2011; 66: Kautto E. Is it the gluten-free diet that matters the most? Food, gender and celiac disease. Umeå: Umeå universitet, Department of Food and Nutrition and Umeå Center for Gender Studies Doktorsavhandling. 35. Karajeh MA, Hurlstone DP, Patel TM, Sanders DS. Chefs` knowledge of coeliac disease (compared to the public): a questionnaire survey from the United Kingdom. Clin Nutr, 2005; 24: Pumphrey RSH. Lessons for management of anaphylaxis from a study of fatal reactions. Clin Exp Allergy, 2000; 30: Fabrigar LR, Petty R, Smith SM, Crites SL. Understanding knowledge effects on attitude-behavior consistency: the role of relevance, complexity, and amount of knowledge. J Pers Soc Psychol, 2006; 90 no 4:

23

24 Bilaga 1 (1/1) Bilaga 1 Följebrev Hej! Jag är en student som ska skriva mitt examensarbete i kostvetenskap vid Umeå Universitet. Syftet med uppsatsen är att studera hur personer med födoämnesöverkänslighet tycker det är att leva med det. Om du är över 18 år och har en eller flera födoämneskänsligheter betyder det mycket om du vill delta i studien genom att fylla i och skicka in nedanstående enkät. Det är valfritt att delta och du kan alltid avbryta studien. Du kommer vara helt anonym och enkäten tar max 10 minuter att fylla i. Har du frågor eller funderingar kan du alltid kontakta mig via mail: kahe0060@student.umu.se Tack på förhand!

25

26 Bilaga 2 Enkät

27

28 Bilaga 2 (1/4) Bilaga 2 Enkät *Obligatorisk 1. Kön? * Man Kvinna 2. Vilket år är du född? * 3. Vilken är din nuvarande bostadsort? * 4. Vad är din högst avslutade utbildning? * Grundskola Gymnasium Folkhögskola Kvalificerad yrkesutbildning Högskola/Universitet Saknar utbildning Övrigt: 5. Vad är din huvudsakliga nuvarande sysselsättning? * Arbetar Studerar Arbetssökande Föräldraledig Sjukskriven Pensionär Sjukpensionär Övrigt: 6. Vad är du allergisk/överkänslig mot? Här kan du kryssa i flera svarsalternativ Laktos Mjölkprotein Vete Gluten (råg, korn, vete) Fisk/Skaldjur Ägg Baljväxter/Soja

29 Välj ett värde i intervallet 1, Stämmer inte alls, till 7, Stämmer helt,. Välj ett värde i intervallet 1, Stämmer inte alls, till 7, Stämmer helt,. Bilaga 2 (2/4) Tomat Citrus Nötter Vin/ost (histaminer) Övrigt: 7. Vad får du vanligtvis för slags symtom av din födoämnesöverkänslighet? Här kan du kryssa i flera svarsalternativ Eksem Svullnad utanpå kroppen Klåda utanpå kroppen Svullnad i mun/luftvägar Svårt att andas Hosta Klåda i mun Illamående Ont i magen Diarré Snuva Nysningar Rinnande ögon Huvudvärk Övrigt: 8. Använder du ersättningsprodukter med anledning av din födoämnesöverkänslighet? Ja Nej (fortsätt på fråga 12) 9. Det högre priset på ersättningsprodukter minskar min konsumtion av dessa? Stämmer inte alls Stämmer helt 10. De ersättningsprodukter du behöver finns i den butik du vanligtvis handlar i? Stämmer inte alls Stämmer helt 11. Köper du ersättningsprodukter i en annan butik om de inte finns där du vanligtvis handlar? Ja

30 Välj ett värde i intervallet 1, Stämmer inte alls, till 7, Stämmer helt,. Välj ett värde i intervallet 1, Stämmer inte alls, till 7, Stämmer helt,. Välj ett värde i intervallet 1, Stämmer inte alls, till 7, Stämmer helt,. Bilaga 2 (3/4) Nej 12. Jag läser vanligtvis innehållsförteckningen på livsmedel? Stämmer inte alls Stämmer helt 13. Jag tycker vanligtvis att innehållsförteckningar på livsmedel är lätta att förstå? Stämmer inte alls Stämmer helt 14. Jag litar vanligtvis på innehållsförteckningen på livsmedel? Stämmer inte alls Stämmer helt 15. Undviker du att äta ute på restaurang på grund av din födoämnesöverkänslighet? Ja Nej Ibland 16. Väljer du restaurang utifrån din födoämnesöverkänslighet? Ja Nej Ibland 17.Hur ofta äter du vanligtvis ute på restaurang? 3 eller fler gånger i veckan 1-2 gånger i veckan 2-3 gånger i månaden 1 gång i månaden Mer sällan Aldrig 18. Hur ofta tror du att du skulle äta ute om du inte hade någon födoämnesöverkänslighet? 3 eller fler gånger i veckan 1-2 gånger i veckan 2-3 gånger i månaden 1 gång i månaden Mer sällan Aldrig 19. Hur viktigt tycker du följande faktorer är för val av restaurang?

31 Välj ett värde i intervallet 1, Inte alls nöjd, till 7, Mycket nöjd,. Bilaga 2 (4/4) Hur viktigt är det på en skala 1-7 Att ha stort utbud i menyn En tydlig meny där innehåll framgår Möjlighet att anpassa meny till allergiker 1 Inte alls viktigt Mycket viktigt Personalens kunskap Personalens bemötande 20. Hur Nöjd är du generellt med personalens bemötande? Inte alls nöjd Mycket nöjd 21. Här får du gärna utveckla ditt svar på föregående fråga.