ENERGIPOLITIKEN EFTER VALET

Transkript

1 ENERGIPOLITIKEN EFTER VALET Lennart Hjalmarsson Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Svenska EnergiEkonomiska Föreningen den 30 september 2010

2 Hur ser det ut i EU? Lika mycket klimatpolitik som energipolitik En lång rad EU-direktiv Speciellt : CO2 Förnybar energi Energisparande Obligatoriska standarder FoU program

3 Utvecklingen inom EU fram till 2030 Om politiken lyckas (Primesmodellen): Minskad energikonsumtion Minskad energiintensitet (finanskrisen) Betydligt ökad elkonsumtion: från 3000TWh 2000 till 4000 TWh 2030 Olja, kol och gas ned Kärnkraft konstant

4 Utvecklingen inom EU fram till 2030 Ökad (MW) gas i elproduktionen för reglerkraft Stark ökning i förnybar elproduktion: Onshore vind (från 70 till 400 TWh) Offshore vind (från 2 till 300 TWh) PV (från 1 till 100 TWh) (extrakostn mrdr kr/år)

5 Effekter av EU-politiken (om den lyckas) Kraftigt ökade elkostnader >40% Långsammare ökning i CO 2 - priser för att nå utsläppsmålet Från till till i ETS-sektorn Skuggpriset i non-ets Svag lönsamhet för CCS Förnybart tränger ut CCS

6 Effekter av EU-politiken Andra modeller ger högre CO2- priser EU-modellen ger lägre kostnader för klimatpolitiken än andra modeller

7 Huvudproblemet i EU och Sverige Effektiviteten: Alltför många medel för att uppnå ett fåtal mål Svårgenomskådlig massa av olika åtgärder som delvis motverkar varandra men fördubblar kostnaderna Resultat: Stora skillnader i marginalkostnader

8 CO 2 -målet EU ETS: Långt från läroboksmodellen Mycket näringspolitik Svaga investeringsincitament Omfattande subventionering av CO 2 -priset via övrig politik

9 Vad kan Sverige bidra med? Auktionering av alla utsläppsrätter Samma pris på CO 2 överallt Skatteväxling: Växla mot bolagsskatten Förhindra att auktionsintäkterna glider in i olika subventioneringseller FoU-program Köpa mera utsläppsrätter på marknaden istället för dyra åtgärder hemma

10 Förnybarhetsmålet Varför ett sådant mål? Huvudproblemet: Varför subventionera elkonsumtionen och stimulera efterfrågan på el? I Sveriges fall mest i grannländerna Subventioner till FoU går att motivera men inte till massproduktion av el

11 Elmarknadseffekt Ytterligare 30 TWh Svensk vindkraft i det nordiska systemet: Sänker elpriset med procent vid en priselasticitet När Sverige är eget prisområde prispress med procent

12 Sveriges problem Elcertifikatsystemet: Extremt kraftfullt och farligt Energiministern behöver inte gå till finansministern Höga transaktionskostnader: 2009: In 7,2 mrdr kr; ut 5,5 mrdr kr, netto 1,7 varav 1,1 utgör moms

13 Bioenergin Kontroversiell i många avseenden: Klimatpolitisk effektivitet? Hur behandlas den i framtiden? Skogsråvaruutnyttjande Markanvändning effekten på livsmedelspriser

14 Biobränslemålet (10%) Sänker CO2-priset Ökar livsmedelspriserna i EU +7% Samtidigt välfärdsvinst pgra av minskad livsmedelsproduktion i EU Globalt andra effekter (Scanfuel-problemen i Ghana)

15 Energisparmålet Varför spara energi? Varför misshushållning med övriga knappa resurser? Oklart hur målet ska tolkas Låg medelseffektivitet Starkt överdriven lönsamhet Stora skillnader i marginalkostnader Höga transaktionskostnader

16 Svensk energisparpolitik Varför fokusera på energiintensitet? reduktion med 20% Varför välja total energianvändning i förhållande till BNP? Ingen direkt koppling till EU:s mål: minskad användning av primärenergi med 20%

17 Sveriges energisparmål Känsligt för (kylning av)kärnkraften Känsligt för BNP-/Produktivitetsutv Merkostnad >3 mrdr kr/år/0.5 mton CO 2 Ger alltför låga CO 2 -emissioner Sälja överskottet av utsläppsrätter? Producera för 60/ton och sälja för 15?

18 Effektiviteten i energisparpolitiken Starkt överdrivna förväntningar Svårt att spåra effekter på nationell nivå av subventionsprogram av många skäl Överdriven tro på effekten av nya mätare och rörliga elpriser: Jmf switching costs Worst practice best practice gammal fåfäng dröm

19 Kärnkraftens problem Subventionerad bio och vind pressar elpriset Stor osäkerhet om framtida CO 2 priser och EU-ETS Det kostar 2 reaktorer i en ny serie innan låga kostnader Utpressningsproblemet: Kommer ny kärnkraft att straffbeskattas

20 Comparative generating cost in EU - 10% discount rate 2005 c/kwh Gas CCGT Coal - pulverised Coal - fluidised bed Coal IGCC Nuclear Wind onshore Wind offshore European Commission, January 2007 Projected 2030 with 20-30/t CO2 cost

21 Fungerar elmarknaden? Spotmarknaden: Ja! Det verkliga testet: Utan avreglerad elmarknad sannolikt ransoneringar 2002/2003 och 2008/09

22 Volatila elpriser Ja, trots ibland mycket höga priser? Reservkapacitetsmodell: Energi-enbart-modell eller Kapacitetsersättningsmodell? Vi är på väg från den sista till den första.

23 Nord Pool price volatility consec hs

24 Fungerar elmarknaden? Leveranssäkerhet system design Kapacitet - optimeringsproblem Framtiden? Hög kvalitet till låga kostnader eller Låg kvalitet till höga kostnader

25 Klimatpolitisk utblick Var Köpenhamn ett misslyckande? Förhandlingar om ett mål som aldrig kan uppnås! Nu diskuteras realismen i 3 o -målet. Utbudet globalt av fossila bränslen fortsätter att öka

26 EU:s klimatpolitik Efterfrågepolitik: Huvudeffekt: Lägre världsmarknadspriser på kol, gas och olja Ingen effekt på de globala utsläppen av gas och olja, dvs ingen eller positiv effekt på gas- och oljeproduktionen

27 Hur minska utsläppen? Kol nyckelbränslet Hur ersätta kol med alternativen? Kärnkraften billigaste alternativ till kol Storskalig teknologiöverföring till fattiga länder, men också: Kontroll- och regleringsproblem

28 Den gröna paradoxen - högriskpolitik Teknikoptimism (Lovins) Energisparoptimism (Alla) Kostnadsoptimism (Azar) Moral-optimism (allm debatten) Anti-lågkostnadslösningar Anti-kärnkraft (Greenpeace) Peak-oil

29 Högriskpolitik Förlita sig på: Ökad energieffektivitet och energisparande Smart energiutnyttjande Ny teknologi: CCS (CO 2 -lagring) Förnybar energi Högre moral Peak-oil

30 Lågriskpolitik Förlita sig på: Koldioxidfria lågkostnadsteknologier (existerar i energisektorn) Beskogning (men äganderättsproblem) Effektiva generella styrmedel Inse: Energisparande utan påtaglig effekt Inse: Låg moral Inse: Vi har oändlig tillgång på fossila bränslen

31 Slutsatser Utjämna CO 2 -priser mellan olika sektorer Utnyttja handeln så mycket som möjligt Begränsa kostnaderna för den förnybara energin Undvika energisparprogram

32 Slutsatser Motverka ökningen i transaktionskostnader Avstå från exotiska skatter Minimera utpressningsproblemet för kärnkraften Arbeta för internationellt kärnkraftsamarbete

33

34

35

36

37 Konsumerar vi för mycket energi? Fungerar energimarknaderna väl? Omvänt problem på de flesta marknader: Dåligt fungerande konkurrens: Vi konsumerar för lite energi: Värme El

38 Energy Modelling Forum: EMF 22 The goal of EMF 22 was to construct a highquality, coordinated set of policy scenarios using state of the art models to inform ongoing and upcoming climate policy discussions. In particular, EMF 22 focused on moving away from idealized policy scenarios, which have been the primary focus of international modeling, toward scenarios that are more representative of real policy discussions today.

39 EMF olika ekonomi-klimatmodeller med samma typ av jämförande analys Huvudslutsats: Att uppnå 2-gradersmålet kräver antingen en massiv ökning av kärnkraften och nedläggning av relativt nya kolkraftverk alternativt stark ökning av koleldandet i Kina

40 Optimal struktur Gammal dröm: Best-practice = average practice Marx 1865 Planhushållningsdebatten (Arbetarrörelsens efterkrigsprogram) Strukturrationaliseringsdebatten Koncentrationsutredningen 1970 Energieffektivisering 1975-

41 Potential för energieffektivisering På anläggningsnivå: Teknikbunden vs icke teknikbunden teknisk utveckling. Stor variation mellan företag På branschnivå: Stor potential, typiskt 30-40% Stort avstånd best-practice vs genomsnittlig teknik

42 Potential för energieffektivisering På näringslivsnivå: Mycket stor potential Ersätta tung kemi med läkemedelsindustri etc. Ersätta aluminiumindustrin med finansiella tjänster etc. Ersätta inhemsk produktion med import

43 Typisk industristruktur

44 Utveckling över tid bästa teknik vs genomsnitt

45 Realisera best-practice? Problem: Ökad energieffektivitet i en sektor ger ökad energikonsumtion. Varför? Teknikbunden teknisk utveckling Låg energiproduktivitet men också låg arbetsproduktivitet Ökad tillväxt i ekonomin: Volymeffekten starkast!

46

47 Optimal struktur Statisk syn: Best-practice = average practice Ständigt missnöje med existerande struktur Dynamisk syn: Ögonblicksbild av en optimal strukturutveckling Optimalt med stort avstånd bästa och genomsnittliga teknik

48 Grundläggande problem Långlivade kapitalstockar Teknikbunden teknisk utveckling Svag inducerad teknisk utveckling (Dale J.) Mycket svårt att påverka takten i den energibesparande tekniska utvecklingen på nationell nivå. Jämför strukturrationaliseringsdebatten: Mycket svårt att påverka takten i den arbetskraftsbesparande tekniska utvecklingen

49 Energisparprogram Mikroresultat: Mycket framgångsrika Makroresultat: Liten om ens någon effekt Evalueringsproblem

50 Liten effekt på nationell nivå Selektionsproblem: Tidigareläggning av åtgärder Årgångsproblem: Vi låser fast oss i ny teknologi som snart blir gammal långlivade kapitalstockar Tekniskt utvecklingsproblem: Ingen påverkan på teknikfronten endast hinna-upp effekt Rekyl-problem (Rebound-effect) allmänna jämviktseffekter

51 Vad kan vi uppnå? Vid kapitalbunden teknisk utveckling: Tidigareläggande av åtgärder Ökad energieffektivitet Ökad energikonsumtion

52 Inkomster och priser förklarar allt

53 Teknologival i olika länder Komparativa fördelar i internationell handel historiskt bestämda: skog, malm och vattenkraft Relativpriser och relativprisutveckling: Extremt höga energipriser i fattiga länder Snabbt sjunkande energipriser i utvecklingsländer Mycket svårt att vrida relativprisutvecklingen

54 Ekonomsyn vs ingenjörssyn Jmf Produktivitetsdelegationen: Botar vi Sveriges produktivitetsproblem med att skicka ut ingenjörer i näringslivet och fixa till det? eller Ligger lösningen i väl fungerande marknader?

55