Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk odling
|
|
- Anita Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk odling 3
2 Text: Jonas Ivarson & Marie-Louise Albertson Juhlin, Hushållningssällskapet Kristianstad Foto: Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad, Omslagsbild, sid 1, sid 3 (ö h), sid 4, sid 6 (n h), sid 7, sid 8, sid 9 Marie-Louise Albertson Juhlin, Hushållningssällskapet Kristianstad, sid 2, sid 5 (ö h), sid 6 (ö v) Ingemar Larsson, Hushållningssällskapet Kristianstad, sid 3 (n v), sid 5 (mitten samt n h) Layout: Carina Svensson, Hushållningssällskapet Kristianstad Utgivare: Hushållningssällskapet i Kristianstad, Box 9084, Kristianstad, Tel: (vx) Trycksaken har bekostats gemensamt av Sverige och EU Tryck: PrintExpo i Kristianstad Utgivningsår:
3 Mot ett hållbart lantbruk Den här broschyren vill visa vilka skillnader avseende miljöpåverkan och produktkvalitet man hittills funnit när man jämfört ekologisk och konventionell växtodling. Resultaten baseras såväl på nationella som internationella studier och jämförelser. En begränsning vid jämförelser av olika odlingsmetoder är att det är svårt att väga samman och ta hänsyn till alla kända och okända parametrar. Det är lätt att fastna i enskilda detaljer som till exempel vilket system som läcker mest kväve eller har flest fågelarter. Både ekologisk och konventionell odling har sina styrkor och svagheter men inget av de båda odlingssystemen utgör något statiskt koncept utan är hela tiden under utveckling. Ett av de grundläggande målen för det ekologiska lantbruket är att bedriva en produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet på ett sätt som är långsiktigt uthålligt för vår miljö, den som vi alla är beroende av. Det ekologiska lantbruket är inte bäst i alla grenar men vinner troligen totalt sett. 1
4 Näring i kretslopp Gul sötväppling är en av de baljväxter som kan odlas till gröngödsling. Bättre balans mellan djurhållning och växtodling på ekologiska gårdar ger möjlighet att utnyttja stallgödseln mer effektivt. Speltvete är en av de grödor som ger god skörd och hög kvalitet med lägre kvävegödsling. I ekologisk växtodling planeras växtnäringstillförseln för hela växtföljden medan gödslingen i konventionell odling sker mer direkt till varje enskild gröda. Den ekologiska odlingen försörjs med näring genom odling av kvävefixerande grödor samt användning av organisk gödsel. Främst används stallgödsel men också biprodukter från livsmedelsindustrin. Konventionell odling kan genom användning av handelsgödsel ske helt utan organisk gödsel. Det har lett till regional obalans mellan foder- och djurproduktion vilket gör det svårt att sluta kretsloppen. I genomsnitt tillfördes konventionellt odlad mark 94 kg handelsgödselkväve per hektar år Dansk Jordbruksforskning har gjort växtnäringsbalanser på ekologiska och konventionella mjölkgårdar sedan Kväveöverskottet var i dessa jämförelser ca 50 kg lägre per hektar på de ekologiska mjölkgårdarna jämfört med de konventionella. Detta talar för att risken för växtnäringsförluster är mindre på de ekologiska gårdarna. Bättre balans mellan djurhållning och växtodling ger möjligheter att utnyttja stallgödseln mer effektivt. Eftersom näringstillgången är begränsad i ekologisk odling gäller det att hushålla med växtnäringen och få den att cirkulera i systemet. Sorter som ger bra skörd och kvalitet vid lägre kvävenivåer är därför mycket intressanta. Arbetet med att sluta kretsloppet mellan stad och land är en pågående process inom ekologisk odling där användning av restprodukter från livsmedelsindustrin är ett steg på vägen. Genom stor tillförsel av organiskt material ökas markens bördighet och förmågan att hålla vatten och binda kväve ökar. Det blir då ännu viktigare med en välplanerad växtföljd och val av bearbetningstidpunkt. Flera undersökningar visar att kväveläckaget per hektar är lägre i ekologiskt lantbruk medan läckaget per producerad enhet, på grund av lägre hektarskörd, är minst lika stort. Fleråriga vallar är vanliga i ekologisk odling och ger ett lågt kväveläckage medan enskilda år i växtföljden, till exempel höstbearbetning mot ogräs, kan ge stor utlakning. Ammoniakförlusterna kan vara stora från avslagen färsk grönmassa som lämnas kvar på marken. För att förbättra kväveeffektiviteten pågår utvecklingsarbete för att röta växtmaterial på ekologiska gårdar. Fosfor bryts för framställning av handelsgödsel till konventionell odling. Det konventionella lantbruket använde i genomsnitt 8 kg handelsgödselfosfor per hektar år Tillförseln av kadmium är lägre i ekologiskt lantbruk än i konventionellt eftersom lättlösliga fosforgödselmedel inte används. 2
5 Markens bördighet gynnas av ekologisk odling Flera undersökningar har i huvudsak visat att såväl markstruktur, biologisk aktivitet, mullhalt och jorderosion är bördighetsfaktorer som gynnas av ekologisk odling. Enligt långliggande försök i Schweiz fanns upp till tre gånger så många daggmaskar, dubbelt så många insekter och 40 % mer mykorrhizasvamp i den ekologiskt odlade jorden. Mykorrhizasvampar lever i symbios med växterna och gör att den totala rotvolymen ökar vilket gör att vatten- och näringsupptagningsförmågan ökar. Svampen kan även göra hårt bunden fosfor i marken tillgänglig för grödan. Även markmikroorganismernas nedbrytning av organiskt material gick snabbare i den ekologiskt odlade jorden. Vallen är positiv för markens bördighet eftersom den förbättrar strukturen och tillför mullämnen och kväve. Ekologiskt odlad jord kan hjälpa till att minska växthuseffekten genom att rena atmosfären från koldioxid. Detta visar en studie av långliggande fältförsök (23 år) i USA. Forskarna har mätt upp en ökning av mängden kol i den ekologiskt odlade jorden. 3 Tillförsel av organisk substans till marken, t ex i form av stallgödsel är positivt för såväl mullhalt, markstruktur som biologisk aktivitet i form av t ex mikroorganismer och daggmaskar.
6 Ogräsen går att bemästra utan kemi Ogräsharvning är en av de direkta ogräsåtgärder i ekologisk odling som ersätter kemiska bekämpningsmedel. Rågen i bakgrunden konkurrerar mycket bättre med ogräsen jämfört med höstvetet framför. Art- och sortval är en viktig åtgärd för att kontrollera ogräset i den ekologiska odlingen. I ekologisk odling försöker man reglera ogräsen genom att medvetet kombinera en rad olika metoder. En varierad växtföljd som innehåller vall i någon form samt gärna både vår- och höstsådda grödor är den viktigaste åtgärden. Olika grödor innebär olika möjlighet till reglering. Det kan till exempel vara ogräsharvning, radhackning eller avslagning. De olika grödorna har även varierande konkurrensförmåga gentemot ogräsen, en egenskap som också är viktig vid sortval. Den kanske största skillnaden mellan konventionell och ekologisk odling är att man i den ekologiska odlingen i högre utsträckning arbetar med att förebygga ogräsproblem medan man i den konventionella odlingen lätttare kan åtgärda problem som uppkommit genom att använda kemiska bekämpningsmedel. Den kemiska ogräsbekämpningen i Sverige har fördubblats sedan 1980-talet och låg under 2003 på drygt två bekämpningsdoser per hektar i den konventionella odlingen. Det är framförallt användningen av totalbekämpningsmedel som ökat. Generellt sett är fröogräsen inget större problem i ekologisk odling. Man har sett att vissa ogräsarter ökar på ekologiskt odlade fält medan andra minskar. Det är framför allt ogräsarter som är känsliga för kemisk bekämpning som ökar, till exempel blåklint och riddarsporre. Rotogräs är ett problem i både konventionell och ekologisk odling. De är dock lättare att kontrollera i den konventionella odlingen där kemisk bekämpning idag är den klart dominerande metoden. En radodlad gröda som majs ger möjlighet att kontrollera ogräsen genom radhackning. En tät och väletablerad gröda är den bästa åtgärden mot ogräsen. Samodling, här i form av ärter och åkerbönor, medför bättre ogräskonkurrens jämfört med om de odlas var för sig. 4
7 Bekämpningsmedel orsakar övergödning Olika typer av förebyggande åtgärder är grunden för att förhindra eller minska angrepp av skadegörare i ekologisk odling. Det krävs mycket stor noggrannhet i odlingsteknik och att åtgärder blir gjorda i rätt tid för att lyckas. I konventionell odling har man större möjlighet att i efterhand rätta till problem genom att använda sig av ett mer kraftfullt bekämpningsmedel eller höja dosen. Sjukdomsresistens och ogräskonkurrerande förmåga är ännu viktigare egenskaper i ekologisk än i konventionell odling. En väl avvägd växtföljd förebygger angrepp av skadegörare på de odlade växterna i den ekologiska odlingen. Att täcka grönsaksgrödor med nät eller väv för att mekaniskt hindra skadeinsekterna är en användbar metod för att skydda grönsaker i ekologisk odling. Utsädessmitta är ett problem som i ekologisk odling åtgärdas genom utveckling och användning av fysikaliska och biologiska metoder för att ta bort utsädesburna sjukdomar. Värmebehandling av fröer med ånga och ultraljud är en metod som utvecklas, betning med naturliga fiender en annan. Exempelvis används jordbakterier som konkurrerar ut sjukdomar som vill infektera groddplantan. I konventionell odling kan ett smittat utsädesparti behandlas med ett kemiskt bekämpningsmedel. Rester av kemiska bekämpningsmedel påträffas i både yt- och grundvatten. Flera ogräsmedel är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Insektsbekämpningsmedel kan orsaka algblomning genom att förekomsten av djurplankton minskar och växtplankton då får möjlighet att tillväxa. Antalet vattenväxter minskar om de utsätts för ogräsbekämpningsmedel och då blir det mer näring kvar som kan utnyttjas av alger. Flera svampbekämpningsmedel försämrar markens bördighet genom att hämma mikroorganismer i marken. Till exempel hämmas mykorrhizasvamparna och omsättningen av kväve försämras. God motståndskraft mot bladmögel och brunröta samt tidig knölutveckling är viktiga sortegenskaper i ekologisk potatisodling. Svampbekämpningsmedel hämmar mykorrhizasvamparna och omsättningen av kväve försämras. Konventionell potatisodling sprutas sex till tolv gånger med bekämpningsmedel mot bladmögel. I ekologisk odling försöker man istället förebygga problemet genom att till exempel välja resistenta sorter och förgro utsädet. Svampangrepp kan vara mindre omfattande i ekologisk än i konventionell odling eftersom den ekologiska odlingen ofta har ett glesare växtbestånd och halterna av lättlösligt kväve i marken och växten är lägre i de ekologiska odlingarna. Genom att undvika kemiska bekämpningsmedel ökar mångfalden av rovlevande insekter och parasiterande mikroorganismer som lever av skadegörare. Bladlöss missgynnas i ekologisk odling eftersom det finns fler naturliga fiender där och mindre lättillgängligt kväve. 5
8 Genmodifierade organismer Det ekologiska lantbruket vill så långt det är möjligt undvika artificiella produktionsmedel. Genmodifieringen förändrar organismerna på ett sätt som inte är möjligt på naturlig väg. Hur dessa förändringar påverkar växtprodukterna och miljön är inte klarlagt. Därför tillämpar det ekologiska lantbruket försiktighetsprincipen och tar avstånd från användning av genetiskt modifierade organismer. Skylt på dansk gårdsbutik som säljer ekologiska grönsaker. Genmodifierade grödor odlades på totalt 67 miljoner hektar i 18 olika länder i världen år 2003, där USA stod för den största delen. Mer än hälften av all soja, en femtedel av all bomull och en tiondel av all majs som odlades 2003 var genmodifierad. De flesta genmodifierade sorter av majs, sojaböna och raps som är godkända i EU är toleranta mot någon herbicid och några har resistens mot insekter. Detta leder till att lantbrukarna blir beroende av bekämpningsmedel och av de företag som äger rättigheterna till generna och därmed utsädet. I praktiken kan det bli omöjligt för lantbrukarna att använda sig av eget utsäde. Den odlade mångfalden minskar vid användning av genmodifierade sorter vilket ökar lantbrukets sårbarhet. Pollen sprids från genmodifierade sorter till andra sorter och vilda släktingar. Därmed riskerar bönderna att bli åtalade för att ha stulit gener. I en undersökning i England upptäcktes korsbefruktning upp till tre kilometer från rapsfält där en genmodifierad sort odlades. Observationer har gjorts att genmodifierad majs har kontaminerat mexikanska majssorter och kring japanska hamnar har man upptäckt spridning av genmodifierad raps. Pollen från genmodifierad raps kan sprida sig flera kilometer och befrukta andra sorter. 6
9 Större biologisk mångfald på ekologiska gårdar Enligt flera nationella och internationella undersökningar är den biologiska mångfalden större på ekologiska gårdar. Det är framför allt frånvaron av kemiska bekämpningsmedel och den i många fall större tillförseln av organiskt material som gynnar olika arter, allt ifrån bakterier till däggdjur och fåglar. Den större tillgången på föda i form av insekter, frön och nektar på ekologiskt odlade fält medför att fler arter och individer av olika fåglar, humlor och fladdermöss söker föda där. Även antalet ägg och flygfärdiga ungar hos vissa fågelarter, till exempel gulsparv, är högre på ekologiska gårdar. Ekologisk odling gynnar insektslivet. Forskarna har funnit fyra gånger fler humlor på ekologiska gårdar jämfört med konventionella. En större variation av grödor ger troligen en mer mångsidig föda vilket i sin tur medför att jordlöpare, som är ett slags skalbaggar, är fetare på ekologiskt odlade fält. Antalet vilda växter på åkern är ofta högre i ekologisk odling vilket i sin tur gynnar andra organismer, till exempel fåglar eller insekter. Man har sett att förekomsten av hotade och sällsynta arter är större på och omkring ekologiskt brukade marker. I England har man till exempel funnit att ett par fladdermusarter endast finns på ekologiska gårdar. De enda djur som man vet missgynnas av ekologisk odling är bladlöss. Det beror på att ekologiska grödor inte innehåller lika mycket och inte lika lättillgängligt kväve. En bidragande orsak är också att det finns fler naturliga fiender till bladlössen i ekologiska fält. Ogödslade ängs- och hagmarker hör till odlingslandskapets mest artrika miljöer och finns både på konventionella och ekologiska gårdar. Man får inte glömma att den biologiska mångfalden även gynnas av andra faktorer som inte i första hand har att göra med om marken brukas konventionellt eller ekologiskt. Det handlar bland annat om landskapets variation, hur gott om boplatser, spridningsvägar etc som finns i form av till exempel stengärdsgårdar, åkerholmar och brukningsvägar. En gröngödslingsvall med blommande klöver lockar till sig många insekter. När den plöjs blir den mat åt daggmaskar, svampar och andra mikroorganismer i marken. 7 Den större tillgången på föda på ekologiska gårdar gör att det finns fler fåglar där, både antal arter och individer. Rapphöna och sånglärka är ett par av de fågelarter som gynnas av frånvaron av kemiska bekämpningsmedel.
10 Livsmedel med kvalitet Kvalitet är ett vitt begrepp som kan rymma många delar. Många kvalitetsparametrar är subjektiva och därför svåra att mäta. Det kan till exempel vara etiska eller känslomässiga aspekter som läggs på en produkt. Man har trots detta funnit en rad skillnader i kvalitet mellan konventionellt och ekologiskt odlade livsmedel. Vatten är livsviktigt för allt levande. Det borde vara en självklarhet att det vatten vi dricker är rent och inte innehåller rester av kemiska bekämpningsmedel. Tyvärr är så inte fallet, vart femte av de vattenprover som tagits hittills överskrider gränsvärdet för bekämpningsmedel enligt EU:s dricksvattendirektiv. Ett flertal försök har visat att djur nästan uteslutande föredrar ekologiskt odlat foder. Man vet dock inte varför det förhåller sig på det viset. Rester av bekämpningsmedel i livsmedel är inget önskvärt. Trots detta hittades bekämpningsmedel i nästan hälften av alla konventionella fruktoch grönsaksprov som Livsmedelsverket tog under en treårsperiod. Rester var vanligare i importerade frukter och grönsaker än i svenska konventionellt odlade. Som ett indirekt mått på bekämpningsmedelsrester i vår föda fann man i USA att urinen hos barn som åt ekologisk mat innehöll mindre bekämpningsmedel jämfört med barn som åt konventionellt odlad mat. Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Hittills gjorda vattenprover i Sverige visar att en femtedel överskrider gränsvärdet för bekämpningsmedel enligt EUs dricksvattendirektiv. Ekologiska, vegetabiliska livsmedel jämfört med konventionella + mer C-vitamin + mindre nitrat som kan bilda cancerframkallande nitrosaminer + högre torrsubstanshalt vilket kan göra att smaken förstärks + högre innehåll av flavenoider (en sorts naturliga antioxidanter) + högre innehåll av salicylsyra + inga eller mkt låga resthalter av kemiska bekämpningsmedel + lägre kadmiumhalt i vete + ibland högre mineralinnehåll +/- högre halt sekundära metaboliter - lägre A-vitaminhalt En omfattande studie gjord av Livsmedelsverket antyder att det inte finns några skillnader när det gäller totala mögelhalter i spannmål från konventionell och ekologisk odling. Enligt en norsk studie fanns det dock mindre svampgifter i ekologisk spannmål jämfört med konventionell. Man har sett att vissa nyare svampmedel som används i konventionell spannmålsodling kan förändra svampsammansättningen på spannmålskärnan och ge ökade angrepp av Fusarium vilket i sin tur kan leda till en ökning av toxininnehållet. När det gäller innehållet av solanin och liknande ämnen i potatis har man i vissa undersökningar kommit fram till att ekologisk potatis innehåller lägre halter än konventionell medan andra visar att det inte är någon skillnad mellan de båda odlingssätten. Däremot kan det skilja en del i innehåll mellan olika potatissorter oavsett odlingsmetod. 8
11 Ekologiskt lantbruk använder resurserna mer effektivt Det är svårt att jämföra resursförbrukningen mellan olika odlingssystem. En av de största svårigheterna är hur man på ett rättvist sätt ska värdera olika sorters resurser, till exempel mänskligt arbete och dieselolja. Det finns olika metoder för att beräkna resursförbrukningen men problemet är att alla har sina brister vilket gör det svårt att dra några egentliga slutsatser. Bland de jämförelser som är gjorda visar en tysk studie att konventionell växtodling i medeltal krävde tre gånger högre energiinsats än ekologisk. En svensk jämförelse visade å andra sidan att hjälpenergi för mekanisk ogräsbekämpning i ekologisk odling motsvarade energiförbrukningen för att tillverka externa insatsmedel som användes i konventionell odling, om man räknar per producerad enhet. Räknat per hektar var den ekologiska odlingen mindre resurskrävande än den konventionella. Ett uthålligt lantbruk kräver en uthållig konsumtion. Detta innebär en övergång från spannmålsbaserat griskött till grovfoderbaserat nötoch lammkött. Andelen vegetabilier i kosten bör också öka. Enligt ett schweiziskt försök gick det åt något mer energi för maskin-framställning och drivmedel i ekologisk odling jämfört med konventionell. Å andra sidan gick det åt mycket mer energi för framställning av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel till den konventionella odlingen. Totalt sett blev därmed energiförbrukningen i den ekologiska odlingen mellan 50 och 70 % av den konventionella räknat per areal. Justerat för de lägre skördarna vid ekologisk odling blev skillnaden ca 20 % till fördel för den ekologiska odlingen. Eftersom skördarna i ekologisk odling generellt är lägre krävs en större yta för att producera samma totalskörd som vid konventionell odling. Det förutsätter dock att vårt konsumtionsmönster är oförändrat. Vid en övergång till mer vegetabilisk föda, vilket även är önskvärt ur folk-hälsosynpunkt, skulle arealbehovet för att producera vår mat minska betydligt. Om vi dessutom åt mer av grovfoderbaserat nöt- och lammkött istället för spannmålsbaserat fläsk- och fågelkött skulle åkerarealåtgången kunna minska ytterligare. Som en positiv bieffekt skulle andelen betade naturbetesmarker kunna öka vilket i sin tur gynnar den biologiska mång-falden. Fosfor är en begränsad resurs och det råder delade meningar om hur länge fosforfyndigheterna kommer att räcka med dagens uttagsnivåer. 9
12 Sammanfattning Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden Ekologiska vegetabilier innehåller bland annat mer C-vitamin och mindre vatten samt inga bekämpningsmedelsrester Ekologisk odling bidrar inte till att kemiska bekämpningsmedel förorenar vårt grundvatten Markens bördighet gynnas av ekologisk odling Ekologisk odling kräver mindre energi Ekologisk odling kan minska växthuseffekten genom att binda koldioxid i marken Ekologisk odling läcker mindre kväve per hektar än konventionell odling Ekologisk odling arbetar för att sluta kretsloppen mellan stad och land Ekologisk odling driver utvecklingen framåt när det gäller biologiska bekämpningsmetoder Ekologiskt lantbruk använder inte genetiskt modifierade organismer Lästips Biologisk mångfald i ekologiskt lantbruk. Hushållningssällskapet i Stockholms och Uppsala län, 2003 Effekter av olika sätt att producera livsmedel en inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion, Centrum för uthålligt lantbruk, L Drake och J Björklund, 2001 Ekologiska och konventionella grönsaker Odling och miljöpåverkan, Konsumentverket, PM 2003:06, Ingela Dahlin, 2003 Framtidens jordbruk en skrift om ekosystemtjänster. Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), 2004 Hushållning med växtnäring växtnäringsförluster, Svenska Naturskyddsföreningen Rapport Ekologiskt lantbruk, Eva Salomon, 2000 Jämförelse mellan konventionella ekologiska odlingssystem resultat från tolv års försök Hushållningssällskapet Kristianstad, Utgåva 1, Miljö och ekologiskt lantbruk. LRF och Ekologiska Lantbrukarna Vilda växter och djur i det ekologiska lantbruket vilka gynnas resp missgynnas av omläggning till ekologiskt lantbruk? Hushållningssällskapet i Stockholm och Uppsala län, 2001 Är eko reko? Om ekologiskt lantbruk i Sverige. Formas, Stockholm Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning. Hushållningssällskapet Kristianstad, cul.slu.se ekolantbruk.se ekologisktmarknadscentrum.org fibl.org foejo.dk kemi.se konsumentverket.se krav.se newscientist.com radron.net sjv.se slv.se 10
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker
Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli
1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merVaddå ekologisk mat?
Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.
Läs merForskning om ekologiskt lantbruk i Sverige
Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merInte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merEkologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merKväve (N) och fosfor (P) överskott
Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den
Läs merFörfattare Winter C. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Bär Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 3 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merKorta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling
Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merGiftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik
Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär
Jordbruksinformation 4 2010 Reviderad 2017 Starta eko Bär 2 Börja odla ekologiska bär Text: Christina Winter, Jordbruksverket Foto: Margareta Magnusson sid. 6, övriga Christina Winter Reviderad oktober
Läs merSamodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merEkologisk grönsaksodling
P7-23Ekologisk odling2009.qxd:1 09-11-05 10.47 Sida 1 Ekologisk odling av grönsaker på friland Ekologisk grönsaksodling mål, omfattning och trender P7-23Ekologisk odling2009.qxd:1 09-11-05 10.47 Sida 2
Läs merMonsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U
GMO-majs som foder i djurproduktionen Alnarp, 6:e februari 2008 Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk Ett ledande företag inom växtförädling, jordbruksbioteknik och genetik Huvudkontor i St. Louis,
Läs merFårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele
Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merJordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt
Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merFRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merBibliografiska uppgifter för Ekologisk grönsaksodling - mål, omfattning och trender
Bibliografiska uppgifter för Ekologisk grönsaksodling - mål, omfattning och trender Författare Ascard J. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland.
Läs merGynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Läs merVäxtskyddsmedel i mat - en risk nu och i framtiden?
Växtskyddsmedel i mat - en risk nu och i framtiden? Temadag i miljökemi, 190327 Anneli Widenfalk Risk- och nyttovärderingsavdelningen Konventionellt odlad mat rena giftbomber? Vad är ett bekämpningsmedel?
Läs merEkokvitto för Destination Sigtuna
Ekokvitto för Destination Sigtuna Övergång från konventionellt till ekologiskt kaffe, mjölk och bananer De medverkande anläggningarna i Destinationen Sigtuna 2015 är: 1909 Sigtuna Stads Hotell, 32 Rum
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merFörgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Läs merBibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum
Läs merOgräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Läs merVårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Läs merVäxtskyddsmedel för ekologisk lantbruk. Johan Ascard, Jordbruksverket
Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk Johan Ascard, Jordbruksverket Växtskyddstrategier i ekologisk odling Förebyggande åtgärder Varierad växtföljd Friskt utsäde Lämpliga sorter Lämplig odlingsplats Odlingsteknik
Läs merUnga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!
Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning
Läs merBra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merMångfaldsplan Jannelunds Gård
Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merUtvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merBibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling
Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Författare Rosenqvist H. Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt
Läs merEkofakta INNEHÅLL. Ekologiskt utan kemiska bekämpningsmedel 2. Minskad övergödning med ekologisk produktion 11
Ekofakta INNEHÅLL Inledning 1 1 Effekter av ekologisk produktion Ekologiskt utan kemiska bekämpningsmedel 2 Biologisk mångfald till nytta och nöje 5 På djurens villkor 8 Minskad övergödning med ekologisk
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merOmläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
Läs merMER EKO I SKOLAN. Ekofakta UTAN KONSTIGA TILLSATSER
MER EKO I SKOLAN Ekofakta UTAN KONSTIGA TILLSATSER BRA FÖ R MILJÖ N Mer eko i skolan är en guide i tre delar som på ett inspirerande sätt kan öka kunskaper och medvetande om matens betydelse hos elever
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Läs merGenetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige
Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................
Läs merLandsbygds nätverket samverkan för utveckling
Landsbygds- 2020 nätverket samverkan för utveckling Jordbruk är både samspel med de naturliga ekosystemen och en påverkan på desamma, både positiv och negativ. Utan detta samspel och denna påverkan skulle
Läs merVarför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merEnkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Läs merÄr Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult
Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik
Läs merGMO på världsmarknaden
GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merIntegrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merKostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige
Kostpolicy Offentlig gastronomi i Leksands kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-12 Innehåll 1. Inledning. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Mål. 2 1.3 Främja goda matvanor 2 1.4 Servera god, vällagad och säker
Läs merTypisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Läs mernågot för framtidens lantbrukare?
Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merEn jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik
En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik Om uppgiften HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP 7-9 1:5 INLEDNING Uppgiften inleds med att eleverna får se filmen Lyssna på bonden från Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merHandläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund
Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar
Läs merSida 1(6) 2012-11-19
Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa
Läs merEgen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2
EKOPLAN Ändringsdatum avser den tidpunkt då planen senast ändrades eller kompletterades Datum för uppgörande Ändringsdatum Ändringsdatum 1. UPPGIFTER OM GÅRDEN Gårdens namn Ansvarsperson för produktionen
Läs merVi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på
Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på Hushållningssällskapet Malmöhus, Toma Magyarosi med fröteknologi
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko. Frukt
Jordbruksinformation 8 2010 Reviderad 2018 Starta eko Frukt 2 Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik
Läs merDet osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget
Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god
Läs merSenaste nytt om herbicidresistens
Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs mer