Ekologisk grönsaksodling

Transkript

1 P7-23Ekologisk odling2009.qxd: Sida 1 Ekologisk odling av grönsaker på friland Ekologisk grönsaksodling mål, omfattning och trender

2 P7-23Ekologisk odling2009.qxd: Sida 2

3 P7-23Ekologisk odling2009.qxd: Sida 3 Ekologisk grönsaksodling mål, omfattning och trender Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Vad är ekologiskt lantbruk? Det ekologiska lantbruket har vuxit fram ur människors vision om ett lantbruk i balans med den om - givande miljön, om en rättvis fördelning av resurser i tid och rum och en ödmjuk vördnad för livet. Ekologiskt lantbruk är inget paket av färdiga lösningar. Det är inte heller begränsat till EU:s och certifieringsorganens regelverk. Ekologiskt lantbruk kan istället ses som en process för att skapa etiskt acceptabla och långsiktigt uthålliga lösningar för vår livs medelsförsörjning utifrån ett helhetsperspektiv, där t.ex. slutna kretslopp, lokal anpassning och globalt ansvar har stor betydelse. Det ekologiska lantbruket är resultatet av flera olika alternativa metoder för jordbruksproduktion som utvecklats sedan början av 1900-talet. Olika skolor och filosofier har gett olika mål och definitioner inom ekologiskt lantbruk (t.ex. Eksvärd & Källander, 1999; Granstedt, m.fl., 1998; Källander & Ögren, 2005). I EU:s förordning om ekologisk produktion (EG 834/2007)anges följande: Ekologisk produktion är ett övergripande system för jordbruksverksamhet och livsmedelsproduktion där man kombinerar bästa miljöpraxis, stor biologisk mångfald, bevarande av naturresurser, tillämpning av stränga djurskyddskrav och en produktionsmetod som motsvarar förväntningarna från de konsumenter som föredrar produkter som har framställts med användning av naturliga ämnen och processer. Den ekologiska produktionsmetoden spelar därigenom en dubbel roll i samhället; den försörjer en särskild marknad där konsumenterna efterfrågar ekologiska produkter och den levererar kollektiva nyttigheter som bidrar till miljö- och djurskyddet, liksom till landsbygdsutveckling Mål Ekologisk odling innebär odling och djurhållning där man strävar efter en hög självförsörjningsgrad. Både när det gäller växtnäring och foder utnyttjar man främst platsgivna och förnyelsebara resurser. Lättlöslig handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel ersätts av andra åtgärder. Målsättningar med ekologiskt lantbruk: producera livsmedel av hög kvalitet bevara jordens bördighet på lång sikt skapa ett kulturlandskap med stor artrikedom och genetisk mångfald minimera förbrukningen av icke-förnyelsebara naturresurser skapa ett kretslopp där förlusterna av närings - ämnen minimeras främja en god hälsa hos husdjuren ge husdjuren möjlighet till ett naturligt beteende ge lantbrukaren en rimlig inkomst Ovanstående definition och målsättning är hämtad från Jordbruksverket (1995), och påminner om en 3

4 P7-23Ekologisk odling2009.qxd: Sida 4 definition framtagen av Nordiska IFOAM Läs mer på Jordbruksverkets webbplats Ekologiskt lantbruk innebär i dag även att man avstår från att använda genmodifierade organismer. Många hänvisar också till KRAVs och Ekologiska lantbrukarnas beskrivningar av det ekologiska lantbrukets målsättning, som har många lik - heter med ovanstående punkter. Men de betonar också: omsorgen om naturliga processer tanken om global solidaritet en långsiktigt hållbar och förtroendeingivande produktion att användningen av naturfrämmande medel undviks att ekologiska livsmedel blir tillgängliga för alla konsumenter KRAV och Ekologiska lantbrukarna betonar också att det ekologiska lantbruket strävar efter att stärka banden mellan landsbygd och tätort, samt mellan producent och konsument, bland annat genom öppenhet kring verksamheten. En diversifierad och geografiskt utspridd livsmedelsproduktion ger möjlighet till maximal återcirkulering av näringsämnen och mullråvara. IFOAM är en internationell paraplyorganisation för den ekologiska rörelsen. IFOAM anger att ekologiskt lantbruk baseras på fyra principer om hälsa, miljö, rättvisa och socialt ansvar (health, ecology, fairness, care) ( Ekologiska lantbrukarna antog 2006 fyra liknande principer om naturlighet, kretslopp, försiktighet och rättvisa ( I boken Ekologiskt lantbruk av Källander & Ögren (2005) nämns dessa fyra principer och dessutom närhetsprincipen. Regeringens mål för ekologisk produktion Regeringens mål för ekologisk produktion av livsmedel till år 2010 är att andelen certifierad ekologisk odling ska öka till 20 % av landets jordbruksmark, att animalieproduktionen ska öka och att den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel bör uppgå till 25 %. Riksdagens nationella miljömål Ekologisk produktion har blivit ett medel i arbetet att nå vissa av riksdagens nationella miljökvalitetsmål ( och ett steg mot en uthållig utveckling av hela jordbrukssektorn. Ekologiskt lantbruk berörs främst av fyra av riksdagens 16 miljökvalitetsmål: giftfri miljö grundvatten av god kvalitet ingen övergödning ett rikt odlingslandskap Varför odla ekologiskt? Det ekologiska odlingen har utvecklats i takt med konsumenternas och samhällets önskemål. Det kan finnas många skäl att ställa om sin gård till ekologisk odling. Det kan vara en allmän oro för miljön och en strävan att bidra till ett miljövänligare jordbruk. Att slippa hantera kemiska bekämpningsmedel är ett viktigt argument för många odlare. Andra skäl kan vara att känna mer uppskattning från kunderna och samhället. Ibland är det rent företagsmäs- 4

5 P7-23Ekologisk odling2009.qxd: Sida 5 siga aspekter som dominerar eftersom ekologiska produkter betingar ett merpris. För många odlare är ekologiskt lantbruk en spännande utmaning. För många är det också stimulerande att pröva nya idéer. Hur kan markens bördighet och odlingstekniska åtgärder utnyttjas maximalt för att klara ogräs och skadegörare, växtnäringsförsörjning, och samtidigt tillgodose marknadens krav på kvalitet och jämna leveranser? Hur kan man få bättre ekonomi i den ekologiska odlingen? Övergång till ekologisk odling är ofta förknippad med ökade ekonomiska risker. Men ekologiskt lantbruk kan vara minst lika lönsamt som konventionell odling. Resultatet beror mycket på odlarens skicklighet och gårdens förutsättningar. Vad utmärker ekologisk odling? En av de vikigaste grundförutsättningarna för ekologisk odling är en varierad växtföljd. Med en bra växtföljd undviker man många sjukdomar. Det är också med växtföljden i kombination med lämplig jordbearbetning som man håller ogräsen på en hanterbar nivå. Jordens bördighet bevaras långsiktigt genom återföring av växtnäring och odling av baljväxter. Minst 30 procent av arealen bör utgöras av kvävefixerande grödor. Djuprotade vallväxter luckrar jorden och tar upp näringsämnen från djupare jordlager, som därigenom blir tillgängliga för andra grödor. Vall och gröngödsling som innehåller både klöver och gräs har en central roll i näringsförsörjningen och på jordens mikrobiella aktivitet och struktur. Grönsaksodling medför stor bortförsel av växtnäring från gården. Den näringen måste som regel även ersättas av gödsel utifrån, ofta i form av stallgödsel eller organiska restprodukter från industrin. För att hålla ogräset på en låg nivå används olika samverkande åtgärder. Varierad växtföljd och jordbearbetning med rätt redskap i rätt tid är viktiga åtgärder. Marktäckning, mekanisk ogräsbekämpning, flamning och handrensning av ogräs används också mycket i ekologisk grönsaksodling. Utöver varierad växtföljd är friskt utsäde viktigt för att förebygga sjukdomar och skadedjur. Resistenta sorter och balanserad gödsling har stor betydelse. Genom att ändra tidpunkten för sådd och plantering och genom att täcka grödan med fiberduk, kan man undvika flera skadedjur. Sprutning med biologiska bekämpningsmedel, såpor och växt - extrakt används också. Aktuella trender Den certifierade ekologiska grönsaksodlingen 2008 omfattade 260 företag med 650 ha grönsaker. De flesta är certifierde enligt KRAV:s regler. Dessutom finns det ytterligare cirka 80 odlare med 50 ha grönsaksodling som inte är certifierade men har miljöstöd för ekologisk produktion. Det innebr att 10 procent av arealen och 38 procent av grönsaksföretagen odlar ekologiskt. De flesta grönsaksodlingar är relativt små, i medeltal 2,5 hektar per företag. De minsta företagen odlar ofta många olika grönsaker som säljs på den lokala marknaden. De stora volymerna av ekologiska grönsaker produceras av få men stora producenter, främst i södra Sverige. Den ekologiska grönsaksproduktionen är tämligen stabil men efterfrågan ökar, vilket har lett till ökad import. 5

6 P7-23Ekologisk odling2009.qxd: Sida 6 I dag säljs merparten av de ekologiska grön - sakerna via dagligvaruhandeln, som domineras av några stora livsmedelskedjor. Detta innebär centrala inköp, krav på stora, jämna leveranser och pressade priser. Utvecklingen går därför mot få men stora specialiserade odlingsföretag, ofta med egen förädling och packeri. De förser daglig varuhandeln med de stora volymerna av grönsaker och potatis. Flera av dessa odlar både konventionellt och ekologiskt. En andra utveckling är de små renodlat ekologiska företagen som odlar många olika grönsaker och säljer lokalt, direkt till konsument eller till butik och restaurang. De tillfredsställer konsumenternas efterfrågan på närproducerade och hälsosamma livsmedel, som de har förtroende för. De båda grupperna kompletterar varandra på marknaden. En tredje utvecklingstrend är lantbrukare som odlar t.ex. några hektar morötter, ofta på kontrakt, åt ett större produktionsföretag eller livsmedelsindustri som förädlar och packar produkterna. Det större företaget står ofta för odlingsrådgivning och utför vissa maskinella arbetsmoment, t.ex. sådd, flamning och skörd. Detta kan vara ett bra sätt för lantbrukare att börja odla grönsaker utan att behöva ha all kunskap och alla maskiner. Utveckling mot mer storskalig produktion och ökad import skrämmer en del, som menar att en viktig del i det ekologiska konceptet är småskalighet och lokal produktion. Andra välkomnar denna utveckling, som medför att ekologiska produkter blir mer tillgängliga för konsumenterna i vanliga livsmedelsbutiker och till rimliga priser. Den småskaliga odlingen finns parallellt med den storskaliga och båda utvecklas beroende på hur de uppfyller konsumenternas och samhällets önskemål. Stora utvecklingsbehov Det är ett stort problem att den ekologiska grönsaksodlingen inte ökar i samma takt som efterfrågan. En enkätundersökning bland ekologiska odlare av grönsaker och bär visade att de tre största problemen är att odlarna får för lite betalt, och att det är för mycket arbete och för mycket ogräs. Andra problem som lyftes fram var brist på arbetskraft och teknik, problem med skadedjur och växtnäringsstyrning. För att lösa dessa problem krävs en utveckling på flera fronter. När det gäller marknads- och pris - frågor är det viktigt för branschen att skapa mer - värden i ekologiska produkter som handel och konsumenter vill betala för. Problemen med tillgång på arbetskraft är en politiskt fråga. När det gäller odlingsteknik behöver metoder utvecklas som minskar arbetsbehovet för ogräs - reglering, men även för skörd och andra tidskrävande arbetsmoment i odlingen. Det behövs en utveckling av odlingsteknik för att minska arbetsbehovet, få högre och jämnare skörd och bättre kvalitet. Fö - rhoppningsvis kan denna pärm bidra till ökad kunskap om dessa frågor. 6

7 P7-23Ekologisk odling2009.qxd: Sida 7 Mer att läsa Eksvärd, J. & Källander, I. (red.) (1999). Miljö och ekologiskt lantbruk. Informationsbroschyr, 12.s. LRF och Ekologiska lantbrukarna. Granstedt, A, Bovin H, Brorsson K-Å, Lund V & Rölin Å (1998). Ekologiskt lantbruk. Fördjupning. Bokförlaget Natur och Kultur. Jordbruksverket (1995). Ekologiskt lantbruk. Jordbruksinformation nr Källander, I. & Ögren, E. (2005).Ekologiskt lantbruk. Odling och djurhållning. Bokförlaget Natur och Kultur. Webbplatser Ekologiska lantbrukarna: IFOAM: Jordbruksverket: KRAV: Organic Europe: 7

8 P7-23Ekologisk odling2009.qxd: Sida 8 Tredje upplagan 2009 Broschyren är en del i kurspärmen Ekologisk odling av grönsaker på friland Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se P7:23