En psykosocial kartläggning på ett laboratorium

Transkript

1 En psykosocial kartläggning på ett laboratorium Författare: Tina Vass Handledare: Roger Persson, Avdelningen för Yrkesoch miljömedicin, Lunds Universitet Projektarbete, 5 p, som del av Vidareutbildning i företagshälsovård för sjuksköterskor Oktober 2004 Ansvarig examinator: Professor Staffan Skerfving Institutonen för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND

2 En psykosocial kartläggning på ett laboratorium Författare: Tina Vass Handledare: Roger Persson, Avdelningen för Yrkesoch miljömedicin, Lunds Universitet Oktober 2004 Abstrakt Det är idag vanligt med kartläggningar av olika miljöer på arbetsplatser som ett led i att undersöka och göra förbättringar. Detta projektarbete är en fördjupning av en psykosocial undersökning som är utförd på ett laboratorium. Syftet är att påvisa om det finns någon skillnad mellan upplevelser kring krav, kontroll, stöd och stress i laboratoriets olika team. Studien utfördes med enkäter. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de grupper som arbetar med enbart administrativa uppgifter och de som har övervägande kliniska. Teamet med administrativa arbetsuppgifter upplever större handlingsutrymme och att de kan påverka planeringen och bestämma hur arbetsuppgifterna skulle utföras mer än de som hade övervägande kliniska arbetsuppgifter. Nyckelord Stress, krav, kontroll, stöd, psykosocial arbetsmiljö Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND 1

3 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Specifika frågeställningar... 5 Metod... 5 Urval... 5 Instrument... 6 Genomförande... 7 Analys/Bearbetning... 8 Etisk avvägning... 8 Resultat... 8 Krav... 8 Kontroll... 9 Stöd... 9 Stress... 9 Tabell II. Medelvärden och Standardavvikelse...10 Tabell III. Medelvärden och Konfidensintervall...11 Diskussion...12 Metoddiskussion...12 Resultatdiskussion...12 Referenser

4 Introduktion Detta arbete vill belysa faktorer som har betydelse för arbetstagarens trivsel och upplevelsen av stress i arbetssituationen. Studien har undersökt vilka förutsättningar arbetstagare har i laboratoriemiljö och hur upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön kan gestalta sig. Följande faktorer har belysts: krav kontroll stöd upplevd stress Bakgrund Antalet långtidssjukskrivna har ökat dramatiskt på senare år. Orsakerna till detta är sannolikt flera men den psykosociala arbetsmiljön bedöms av flera experter vara av stor betydelse (1). Samhällets kostnader för långtidssjukskrivningar gör att trygghetssystemen sviktar. Det kan finnas många olika orsaker och förklaringar till varför en arbetstagare fungerar eller inte på sin arbetsplats, om hon trivs eller ej. Det kan vara den fysiska, psykiska eller sociala miljön på arbetsplatsen som är avgörande för hur den anställde fungerar. Mängden krav, för stora eller för små, har stor betydelse (2). Att känna sig behövd och uppskattad samt att ha en tillhörighet i arbetsgruppen spelar stor roll för den anställdes trivsel. En undersökning från arbetsmiljöverket visar att faktorer som krav, kontroll och stöd har betydelse för trivseln på arbetsplatsen och är den anledning som mest bidrar till otrivsel när den anställde saknar stöd från sina chefer och arbetskamrater (3). Även hur en person hanterar stress är en viktig komponent och kan vara avgörande för om den anställde ska kunna klara av sitt arbete (2). En påfrestning kan ha olika effekter, både fysiskt och psykiskt, beroende på hur den upplevs och tolkas. Arbetslivets psykologi är omskrivet av många forskare och bland annat av Robert Karasek och Töres Theorell. De har utformat den så kallade krav kontrollmodellen (2). Detta är en modell som beskriver förhållandet mellan yttre upplevda krav och upplevd kontroll i arbetssituationen. T ex antas att en hög nivå av yttre krav i kombination med en låg nivå av personlig kontroll kan leda till ohälsa. Möjligheten att påverka sin situation, ha inflytande och kontroll över arbetssituationen påverkar människan gynnsamt och hon känner 3

5 därmed mindre olust och blir mer effektiv (4). Negativ stress kan uppstå då en individ bedömer att kraven från omgivningen överskrider de egna resurserna (2). Vidare har man konstaterat att socialt stöd kan vara en faktor som starkt modererar effekten av stress (5). Bra socialt stöd på arbetet antas inte bara minska risken för sjukdom utan har senare även visat sig ha allt större betydelse för den anställdes trivsel och känsla av trygghet på arbetsplatsen. Personer som känner att de har ett väl fungerande socialt stöd utvecklar färre stressymtom än andra (5). I arbetsmiljöverkets och SCB s rapport Arbetsmiljön 2003 kan man läsa att knappt var tredje kvinna för det mesta inte eller aldrig får stöd av sin chef, när arbetet är svårt. Bland männen är upplevelsen av brist och stöd ännu vanligare. De flesta arbetar tillsammans med arbetskamrater. Stöd eller uppmuntran från dem kan vara viktigt, när arbetet är svårt att klara. Ungefär var åttonde kvinna och var femte man uppger, i denna rapport, att de för det mesta eller aldrig får stöd av sina arbetskamrater när arbetet är svårt (1). Det är i dag vanligt med psykosociala kartläggningar på arbetsplatserna. Detta görs ofta som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet vilket arbetsgivaren är ytterst ansvarig för (6). På det beskrivna laboratoriet gjordes en kartläggning som omfattade livsstilsfrågor (kost, motion, alkohol och tobaksvanor), och den fysiska samt psykosociala arbetsmiljön. Ur denna rapport har den psykosociala delen plockats ut och jag har valt att analysera den djupare och titta på data på ett annat sätt då den rådande analysproceduren inte betonar en granskning av osäkerheten i resultatet. Syfte Syftet är att beskriva de psykosociala förhållandena i olika team på ett laboratorium. Denna rapport är ett försök att fördjupa och att göra en mer robust analys beträffande de psykosociala mätvärdena än den rådande analysproceduren. Detta har skett genom att utifrån medelvärde och standardavvikelser beräkna konfidensintervall för de olika teamens poäng på respektive fråga. 4

6 Specifika frågeställningar Hur upplevs stress och trivsel hos dem som arbetar med enbart klinisk verksamhet jämfört med dem som har det kombinerat med administrativa uppgifter? Föreligger det en skillnad hos dem som enbart arbetar med administrativa arbetsuppgifter avseende kontroll och stöd i arbetet jämfört med dem som har övervägande kliniska arbetsuppgifter. Har de som arbetar med enbart administrativa arbetsuppgifter större frihet att bestämma hur arbetsuppgifterna ska utföras jämfört med dem som har övervägande kliniska arbetsuppgifter? Metod Urval Undersökningen utfördes på ett laboratorium med 185 anställda i åldrarna år. Medelåldern var 45 år. Samtliga erbjöds att delta. De olika yrkesgrupperna som ingår var: Biomedicinska analytiker (71 %), laboratoriebiträden (11 %) och övriga yrkeskategorier (läkare, tjänstemän, sjuksköterskor, undersköterskor och läkarsekreterare/assistenter). Laboratoriet var organiserat efter dess verksamhet i fyra olika team; team A, B, C och D vilka även var geografiskt utplacerade på olika ställen men hade en uppdelning efter sin verksamhet. De olika teamen hade olika arbetstider och arbetets karaktär var skiftande. Arbetsplatsen dominerades av kvinnor då 91 % av totalgruppen var kvinnor. För demografisk data och arbetsbeskrivning se tabell I 5

7 Tabell I. Översikt över gruppernas arbetstider, arbetsuppgifter, kön och ålder. Grupp och skiftschema n=152 (totalt) Karaktär på Arbetsuppgifter Kön (% på gruppens storlek) Ålder Team A: n= 48 Tvåskift Måndag - Fredag. ( , ) Klinisk verksamhet: Patientkontakt efter tidbokning och drop-in. Liten del administrativa arbetsuppgifter Män: 6 % Kvinnor: 94 % < 35 år: 27 % år: 42 % >50 år: 31 % Beredskap vissa helger. Team B: n =38 Tvåskift eller Nattskift Måndag-Söndag ( , ) ( ) Enbart klinisk verksamhet. Hanterar biologiska produkter som beställs efter och behov. Till viss del oförutsägbar efterfrågan. Män: 8 % Kvinnor: 92 % < 35 år: 15 % år: 53 % >50 år: 32 % Team C: n= 28 Tvåskift Måndag - Fredag. ( , ) Enbart klinisk verksamhet Patientkontakt efter tidbokning och drop-in. Män: 0 % Kvinnor: 100 % < 35 år: 25 % år: 32 % >50 år: 43 % Beredskap vissa helger. Team D: n=24 Dagtid, Enbart administrativa arbetsuppgifter. Män: 29 % Kvinnor: 71 % < 35 år: 4 % år: 33 % Måndag - Fredag ( ) >50 år : 63 % Instrument Vid kartläggningen användes Arbetsliv & Hälsa. Detta är ett formulär utformat av Previa som bl a omfattar en kartläggning av de anställdas livsstilfaktorer, upplevelse av den fysiska 6

8 arbetsmiljön, trivsel, risker, relationer och stress i arbetet. Endast frågorna från den psykosociala delen ur Arbetsliv och Hälsa är bearbetad i denna rapport. Framför allt var avsikten att belysa frågor kring krav, kontroll, stöd och stress. Samtliga frågor kring dessa teman är en sexgradig skala med två verbala ändpunkter; [1] Ja, absolut och [6] Nej inte alls. Frågorna kring krav handlar om den anställdes uppfattning om tiden är tillräcklig för att kunna utföra arbetsuppgifterna och om det finns tydliga eller mätbara mål i arbetet. Tre frågor ställdes kring den anställdes upplevelse av kontroll och vill belysa hur medarbetaren upplever sin situation i arbetet ifråga om hur styrd denne är och hur handlingsutrymmet kring arbetsuppgifterna upplevs: Kan du påverka planeringen av ditt arbete?, Har du tydliga och mätbara mål i ditt arbete samt Har du frihet att bestämma hur dina arbetsuppgifter ska utföras?. För att få veta hur den anställde upplever stödet på arbetsplatsen ställdes frågorna: Kan du få stöd av någon på din arbetsplats? och Får du veta av din chef att du gör ett bra arbete? Tre frågor är riktade mot stress. Dessa frågor besvarar om den anställde upplever någon stress på arbetet och i vilken grad. På första frågan ska den tillfrågade skatta sin upplevda stress i arbetet det senaste året. De verbala ändpunkterna är här [1] hög och [6] låg. De två andra frågorna svarar på om de upplever att arbetet orsakar stressymptom samt om de kan koppla av tankarna på arbetet när de är lediga. På dessa frågor är de verbala ändpunkterna [1] varje dag och [6] aldrig. Utöver dessa nio frågor ställdes en allmän fråga om den anställde trivs på arbetet. Genomförande I första hand är studien gjord via en enkät på Internet. De personer som inte har haft tillgång till Internet har haft möjlighet att besvara samma frågor i en pappersenkät vilket gällde framför allt anställda som inte var på arbetsplatsen vid tiden för undersökningen. För att stimulera engagemanget kring undersökningen utsågs personer som s.k. enkätentusiaster. Deras uppgift bestod i att informera och påminna de anställda till ett flitigt deltagande. Enkätentusisterna fick information om enkätens utformning och möjlighet att ställa frågor kring den, före studiens start. Samtliga anställda erhöll skriftlig information om studiens bakgrund och upplägg. De fick även skriftlig påminnelse under insamlingsperioden samt ett tackbrev då enkäterna var insamlade. Dessa tre brev utformades av arbetsgivaren. Av de 185 personer som erbjöds att delta har 152 personer svarat, varav 134 personer var kvinnor och 14 7

9 var män. Deltagandet var frivilligt. Svarsfrekvensen var 82 %. Analys/Bearbetning Insamlade data är sammanställda på Previas Dataenhet i Karlskrona. När det gäller frågor beträffande upplevelsen av arbetsmiljöfaktorer är dessa frågor konstruerade enligt så kallad Likert skaltyp med sex svarsalternativ (7). Den som besvarar enkäten får gradera sitt svar efter hur situationen upplevs. Medelvärde och standardavvikelse har extraherats ur detta material från enkäten Arbetsliv och Hälsa som är framräknad utifrån den sexgradiga Likert-skalan. För att göra symmetriska intervallsskattningar med en 95-%-ig konfidensgrad har dataprogrammet CIA använts (8). Etisk avvägning Arbetstagarna fick avsätta tid på arbetet för att fylla i enkäterna, som besvarades anonymt. Det kan ses som en fördel att enkätentusiaster utsågs och kunde påverka svarsfrekvensen positivt. Någon skulle även kunna se det som en faktor som påverkade frivilligheten negativt. Resultat Krav Team A var det team som starkast uttryckte att de inte hade tillräckligt med tid att utföra sitt arbete (m=3,8, SD=1,4). Se tabell I. De övriga teamen låg något lägre. Team B var det team som skattade högst (sämst) beträffande upplevelsen av att ha tydliga eller mätbara mål i sitt arbete. Det fanns emellertid en skillnad mellan team D som i denna fråga inte hade överlappande konfidensintervall. Se tabell II. 8

10 Kontroll Team D upplevde att de har stora möjligheter att påverka planeringen av sitt arbete medan denna möjlighet upplevdes mindre i team A. Samma diskrepans fanns i svaret på frågan: Har du frihet att bestämma hur dina arbetsuppgifter ska utföras? Dessa frågor har inte överlappande konfidensintervall. Se tabell II. I team D återfanns den största manliga representationen och även den äldsta, jämfört med övriga team. Stöd Team A och B hade markant högre (sämre) resultat, än de andra teamen, då det gällde att få stöd på arbetsplatsen. De upplevde, speciellt team B, att de inte fick veta av sin chef om de gjorde ett bra arbete. Stödet från arbetskamraterna var högre skattat hos dessa grupper. Grupp D däremot visade en mer positiv bild när det gällde stöd från sin chef (bra stöd) och mycket bra från övriga arbetskamrater på arbetsplatsen. Stress Variationen på upplevd stress och stressymptom skiljde sig mest mellan team B och team D. Team B hade skattat den upplevda stressen högt (m=4,7 SD=1,3) och skattade också i högre grad att arbetet orsakade stressymptom. Team A och C skattade stressen något lägre än team B medan resultatet visade att Team D hade lägst upplevd stress (m=3,7 SD=1,5). Team D, som enbart har administrativa arbetsuppgifter, visade även lägre (bättre) resultat beträffande hurvida arbetet förorsakade stressymptom. Här är konfidensintervallet precis intilliggande. Se tabell II. Skillnaderna mellan grupperna avseende trivsel på arbetet var dock mindre. De hälsosammaste svarsalternativen beträffande stress finns i grupp D medan de osundare var mest frekvent förekommande i team B. Könsfördelningen mellan de olika teamen hade ett utseende som på många andra arbetsplatser i Sverige beträffande yrkesdominans (9). 9

11 Tabell II. Medelvärden och Standardavvikelse Frågor Skala på frågan TEAM A (n=48) TEAM B (n= 38) TEAM C (n= 28) TEAM D (n= 24) M (SD) M (SD) M (SD) M (SD) KRAV Tillräckligt med tid föra att utföra arbetsuppgifterna (1) Ja, absolut...(6) Nej, inte alls 3,8 (1,4) 3,6 (1,6) 3,1 (1,2) 3,2 (1,8) Tydliga eller mätbara mål (1) Ja, absolut...(6) Nej, inte alls 2,8 (1,5) 3,7 (1,4) 3,3 (1,6) 2,3 (1,2) KONTROLL Påverka planeringen av ditt arbete (1) Ja, absolut...(6) Nej, inte alls 3,8 (1,5) 3,3 (1,4) 3,5 (1,3) 1,7 (0,8) Frihet att bestämma hur dina arbetsuppgifter ska utföras? (1) Ja, absolut...(6) Nej, inte alls 4,2 (1,5) 4,1 (1,7) 3,7 (1,5) 1,5 (0,5) STÖD Kan du få stöd av någon på arbetsplatsen (1) Ja, absolut...(6) Nej, inte alls 2,3 (1,4) 2,9 (1,6) 1,9 (1,2) 1,9 (1,0) Får du veta av din chef att du gör ett bra arbete? (1) Ja, absolut...(6) Nej, inte alls 4,2 (1,5) 4,8 (1,2) 3,0 (1,7) 2,4 (1,2) STRESS Upplevd stress i arbetet (1) Hög...(6) Låg 4,4 (1,3) 4,7 (1,3) 4,4 (1,4) 3,7 (1,5) Arbetet orsakar stressymptom? (1) Varje dag (6) Aldrig 3,6 (1,4) 3,6 (1,4) 3,6 (1,4) 2,8 (1,3) Kan inte koppla av tankarna på arbetet när du är ledig? (1) Varje dag (6) Aldrig 2,8 (1,4) 3,0 (1,5) 3,0 (1,4) 3,1 (1,3) TRIVSEL Trivs du med ditt arbete? (1) Ja, absolut (6) Nej, inte alls 2.0 (1.1) 1,9 (1,1) 2,1 (1,0) 1,6 (0,7) 10

12 Tabell III. Medelvärden och Konfidensintervall Frågor Skala på frågan TEAM A (n=48) TEAM B (n= 38) TEAM C (n= 28) TEAM D (n= 24) M (KI) M (KI) M (KI) M (KI) KRAV Tillräckligt med tid för att utföra arbetsuppgifterna? (1) Ja, absolut...(6) Nej, inte alls 3,8 (3,4-4,2) 3,6 (3,1-4,1) 3,1 (2,6-3,6) 3,2 (2,4-4,0) Tydliga eller mätbara mål (1) Ja, absolut...(6) Nej, inte alls 2,8 (2,4-3,2) 3,7 (3,2-4,2) 3,3 (2,7-3,9) 2,3 (1,8-2,8) KONTROLL Påverka planeringen av ditt arbete (1) Ja, absolut...(6) Nej, inte alls 3,8 (3,4-4,2) 3,3 (2,8-3,8) 3,5 (3,0-4,0) 1,7 (1,4-2,0) Frihet att bestämma hur dina arbetsuppgifter ska utföras? (1) Ja, absolut...(6) Nej, inte alls 4,2 (3,8-4,6) 4,1 (3,5-4,7) 3,7 (3,1-4,3) 1,5 (1,3-1,7) STÖD Kan du få stöd av någon på arbetsplatsen (1) Ja, absolut...(6) Nej, inte alls 2,3 (1,9-2,7) 2,9 (2,4-3,4) 1,9 (1,4-2,4) 1,9 (1,5-2,3) Får du veta av din chef att du gör ett bra arbete? (1) Ja, absolut...(6) Nej, inte alls 4,2 (3,8-4,6) 4,8 (4,4-5,2) 3,0 (2,3-3,7) 2,4 (1,9-2,9) STRESS Upplevd stress i arbetet (1) Hög...(6) Låg 4,4 (4,0-4,8) 4,7 (4,3-5,1) 4,4 (3,9-4,9) 3,7 (3,1-4,3) Arbetet orsakar stressymptom? (1) Varje dag (6) Aldrig 3,6 (3,2-4,0) 3,6 (3,1-4,0) 3,6 (3,1-4,1) 2,8 (2,3-3,3) Kan inte koppla av tankarna på arbetet när du är ledig? (1) Varje dag (6) Aldrig 2,8 (2,4-3,2) 3,0 (2,5-3,5) 3,0 (2,5-3,5) 3,1 (2,6-3,6) TRIVSEL Trivs du med ditt arbete? (1) Ja, absolut (6) Nej, inte alls 2.0 (1,7-2,3) 1,9 (1,5-2,3) 2,1 (1,7-2,5) 1,6 (1,3-1,9) 11

13 Diskussion Metoddiskussion En fördel med ett frågeformulär via Internet var att det var lättillgängligt för de anställda. En nackdel med att fylla i en enkät anonymt på Internet eller i en pappersenkät var att den som svarade inte kunde ställa frågor kring frågornas innebörd eller vad som avsågs. Ett sätt för att tydliggöra detta skulle kunna vara att själv dela ut enkäterna gruppvis och finnas till hands då frågeformulären fylldes i. Kanske skulle detta dessutom kunna öka svarsfrekvensen ytterligare. Det var positivt att det utsågs enkätentusiaster inom varje team för att informera och påminna de anställda om studien. Deras funktion kan tänkas ha påverkat svarsfrekvensen i positiv riktning. Det är svårt att veta vilken betydelse arbetstiden har med valda frågeställningar. Med andra formuleringar skulle det kunna bli bättre mätbart om arbetstiden har en avgörande betydelse för upplevd stress och trivsel på arbetet. Frågeformuläret hade en bra täckning på de frågor som var syftet att få besvarade. Resultatdiskussion Resultatet visar att det team som enbart arbetade med administrativa arbetsuppgifter (team D) var det team som upplevde att de hade störst möjlighet att planera sitt arbete och störst frihet att bestämma hur arbetsuppgifterna skulle utföras, vilket kan ses som en naturlig följd just av arbetets karaktär. Å andra sidan skulle detta team med enbart administrativa uppgifter kunna ge uttryck för en isolerad arbetsplats med lägre krav, vilket det dock inte gavs uttryck för i denna undersökning. I team D fanns ett större inslag av män vilket kan tänkas ha en positiv inverkan på gruppens sammansättning. I team D återfanns också de mest gynnsamma arbetstiderna (9). 12

14 I Team B hade de anställda arbetsuppgifter som till viss del var oförutsägbara, vilket måste ses som en stressfaktor. Då arbetstiderna inom detta team skiljde sig från de övriga skulle även detta kunna vara en bidragande orsak till att stressen upplevdes högre här jämfört med övriga team. Av dessa faktorer kan dock ingen ses som en isolerad faktor till den högre upplevda stressen. Vid undersökningstillfället var organisationen sådan att chefen inte fanns på plats i team B och kunde därmed inte ge sitt stöd vilket det ges tydligt uttryck för i frågan om dennes sätt att förmedla stöd till de anställda. Ett lågt stöd skulle kunna ge högre upplevd stress (10). En svårighet att tolka resultatet var att de undersökta grupperna skiljde sig beträffande deras arbetsuppgifter, konstellationer och arbetstider. Trots stora skillnader på teamens svar, var trivseln ganska likt skattad i de olika teamen. Detta talar för att det finns en rad olika faktorer som kan påverka trivseln på arbetsplatsen. Team A, B och C har helt eller delvis patientkontakt och styrs av tidbokning vilket får ses som en lägre flexibilitet i arbetet jämfört med dem som enbart har administrativa sysslor. Team D skiljde sig dock inte beträffande hur de kunde koppla av tankarna på arbetet när de är lediga, inte heller när det gäller att ha tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter, då svaren i stort sett som sammanföll med de övriga teamens. Man bör också beakta team D s sammansättning som skiljer sig från de övriga; personalen är äldre och är det team som har störst manlig representation. Bland de tillfrågade angav Team C högst trivsel, vilket eventuellt skulle kunna förklaras med att deras grad av frihet att utföra sina arbetsuppgifter och/eller att de i hög grad fick veta av chefen att de gjorde ett bra arbete. Om man lägger till att team C s upplevda stress och uppfattning om att arbetet orsakade stressymptom dessutom var lägre än de övriga teamens tycks detta visa på samma resultat som Theorell: Personer som känner att de har ett väl fungerande socialt stöd har visat sig utveckla färre stressymtom än andra (2). I team B upplevs hög stress och litet stöd från närmaste chef, vilket skulle kunna styrka detsamma. 13

15 Oavsett arbetsuppgift eller tjänstgöringsschema var upplevelsen att ha för lite tid att utföra sina arbetsuppgifter och inte kunna koppla av tankarna på arbetet när de är lediga, nästan lika stor inom alla teamen. Detta talar åter för att det är olika saker som orsakar stress. Sammanfattningsvis visar studien att de undersökta grupperna trivdes bra trots att det fanns flera olika faktorer som upplevdes stressande. Det fanns skillnader mellan teamen beträffande hur de kunde påverka planeringen och bestämma hur arbetsuppgifterna skulle utföras; de som hade enbart administrativa arbetsuppgifter upplevde att de hade större handlingsutrymme än de som hade övervägande kliniska arbetsuppgifter. Team D, med enbart administrativa arbetsuppgifter, upplevde att de hade tydligare och mer mätbara mål och fick i högre grad veta att de gjorde att bra arbete jämfört med övriga grupper. Då det också visar sig att olika faktorer spelar in för hur den upplevda situationen upplevs, visar det behovet av ytterligare studier. Viktigt är också att belysa områden såsom familjefaktorer, mobbing, ekonomi, kulturella skillnader och relationsproblem, vilket skulle ge en mer täckande bild över vad som påverkar arbetstagaren i arbetslivet. 14

16 Referenser 1. Arbetsmiljöverket, Statistiska centralbyrån. Arbetsmiljö 2003 (www-dokument) (läst ). Tillgänglig:URL: 2. Theorell T. Psykosocial stress och miljö. Lund: Studentlitteratur; Negativ stress och ohälsa. Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2. Stockholm: Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån; Frankenhaeser M, Ödman M. Stress en del av livet. Värnamo: Brombergs Bokförlag; Sivik T, Theorell T. Psykosomatisk medicin. Lund: Studentlitteratur; Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverkets publikationsservice; CCMS, Communication, Cultural and Media Studies. Psychology of Communication: attitudes. (www-dokument) (läst ). Tillgänglig:URL: 8. Altman DG, Machin D, Bryant TN, Gardner MJ, editors. Statistics with confidence. 2nd ed. Bristol: BMJ Books; Arbetsmiljöverket, Arbetstid och stress ett pilotprojekt Rapport 2002:7 (wwwdokument) (läst ). Tillgänglig:URL: Kindenberg U, Wallin G. Den lönsamma balansen. Stockholm: Arbteslivsinstitutet;