Hälsorond och psykosocial arbetsmiljökartläggning( PAK) - en jämförelse i sjukvård

Transkript

1 Hälsorond och psykosocial arbetsmiljökartläggning( PAK) - en jämförelse i sjukvård Författare:Ann-Catrin Muhl Handledare: Mats Hagberg vid Arbets och miljömedicin, Sahlgrenska sjh, Göteborg Projektarbete, 5 p, Företagssköterskeutbildning September 2007 Ansvarig examinator: Professor Staffan Skerfving Sektionen för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND

2 Hälsorond och psykosocial arbetsmiljökartläggning( PAK) - en jämförelse i sjukvård Författare: Ann-Catrin Muhl Handledare: Mats Hagberg, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska sjh, Göteborg Oktober 2007 Abstrakt I samhället har ohälsan och sjukskrivningarna bland de anställda under de senaste åren ökat markant. Det man idag vet är att det finns en mängd olika faktorer som påverkar människan i arbetslivet. Några av dessa faktorer kan vara arbetsmängden, påverkansmöjligheter, arbetsinnehåll och den fysiska arbetsmiljön. Syftet med denna studie har varit att se om Hälsoronden och PAK enkäten visar på samma eller liknande resultat gällande den psykosociala arbetsmiljön och stressrelaterad ohälsa. I studien har två mottagningar och två vårdavdelningar, där både Hälsorond och PAK-enkät genomförts jämförts med varandra för att se om samma eller liknande resultat skulle kunna utläsas. Resultatet visade på delvis samstämmighet i de olika problemområdena Den stora skillnaden mellan dessa båda mätmetoder är att Hälsoronden ger svar utifrån hur vårdenhetschefen uppfattar de anställda och deras arbetsmiljö. PAK- enkäten besvaras av den anställde själv. Metoderna är bra, men utgår från olika perspektiv den anställdes perspektivet respektive chefsperspektivet. Nyckelord Ohälsa, sjukskrivning, arbetsmiljö, påverkansmöjligheter, arbetsmängd, företagshälsovårdsmetodik, organisation Avdelningen för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 3 Stressorer i arbetslivet... 4 Stressorer - några tankemodeller... 4 BESKRIVNING AV FÖRETAGET... 5 SYFTE... 5 METOD... 5 URVAL... 5 INSTRUMENT... 6 GENOMFÖRANDE... 6 ANALYS... 7 RESULTAT... 8 ARBETSMÄNGD... 8 PÅVERKANSMÖJLIGHETER... 9 ARBETSINNEHÅLL FYSISK ARBETSMILJÖ DISKUSSION RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION SLUTSATS REFERENSER BILAGA

4 Introduktion Idag kan man knappast undgå att höra diskussionen i media om hur hög andelen sjukskrivna i samhället är. Försäkringskassans analys av ohälsotalet under 2006, visade att kvinnor i genomsnitt hade 49,0 sjukskrivningsdagar medan männen hade 32,5 dagar. Det har skett en ökning av antalet sjukskrivningsdagar mellan år Dock kan det under ses en svag, men tydligt sjunkande tendens(1) Regeringen arbetar idag mycket med hur ohälsotalet skall kunna sänkas, dvs. få ner antalet sjukskrivningsdagar och hjälpa de anställda tillbaka till sitt arbete. Anna Hedborg har av regeringen fått uppdraget att utreda hur företagshälsovårdens roll i framtiden skall se. Det som nu ligger som förslag är att företagshälsovården skall fungera som navet i sjukskrivningsprocessen och vara den anställdes primärvård (2). Företagshälsovården skall då kunna ge den anställde ett bättre, tidigare och starkare stöd. Det är viktigt att företagshälsovården kommer in i ett tidigare skede. I det systematiska arbetsmiljöarbetet (3) står det tydligt att arbetsgivaren skall se till att företagshälsovården eller motsvarande hjälp skall anlitas för att se på faktorer som påverkas eller misstänks påverka arbetstagarens hälsa och säkerhet. Det kan vara alltifrån att se över den fysiska arbetsmiljön, påverkansmöjligheter som anställda, arbetsinnehåll och arbetsmängd. Många anställda mår dåligt och känner sig allt mer stressade och pressade inte minst på sitt arbete. Idag finns det ett flertal sätt att mäta hur man upplever sin arbetssituation. Under ett antal år har man inom Sahlgrenska sjukhuset genomfört en enkätunderökning för att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön (PAK-enkät). Det sista året har en ny metod prövats för att se på hur den anställde upplever sin arbetsmiljö. Metoden kallas Hälsorond (bilaga 1). Den genomförs av företagssköterska, vårdenhetschefen och en personalsekreterare tillsammans. Vid hälsoronden ses bl.a. sjuktalet över, hur arbetsförhållandena ser ut, men meningen är också att den kan fånga upp anställda som behöver hjälp och stöttning i ett ganska tidigt skede. Liknande metoder s.k. personalvårdsrond har även använts på bl.a. Stora Enso av Jonny Jonsson m.fl.(4) Där har syftet varit att varje år se över arbetsmiljön och personalsituationen på varje avdelning, detta för att öka antalet långtidsfriska. Han menar med långtidsfrisk, den person som inte har någon sjukskrivningsdag på två år. Anders Hanson skriver i sin bok Hälsopromotion i arbetslivet (5), om hur man med hälsoarbete kan ha en högre ambition än att bara ha så många som möjligt närvarande på sitt arbete. Om hälsa beskrivs som en resurs i vardagen för varje människa så blir det möjligt att inrikta sig på att 3

5 stärka denna resurs. Hälsoarbetet kan ha som mål att bidra till ökad trivsel, arbetsglädje och välbefinnande. Ett räknande av sjukdagar eller närvarodagar, kompletteras på så vis med kvalitativa mått som tar hänsyn till individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Detta är en sådan målsättning som måste kännetecknas det friska arbetslivet eller den friska arbetsplatsen om såväl arbetsgivare som individen själv ska vinna på det. Professor Edgar Borgenhammar(6) myntade begreppet tillitsbristsjukdomar. Han menade att det i dagens samhälle finns inslag av psykosocial stress i form av ensamhet, meningslöshet, rotlöshet, konflikter och så vidare, vilka gör att människan drabbas inte bara känslomässigt utan också så småningom kroppsligen. Det finns i dag inga rapporter där en jämförelse mellan olika metoder inom FHV har gjorts för att kartlägga den sociala arbetsmiljön. Stressorer i arbetslivet Tittar man på stress utifrån psykosociala faktorer ser man att det finns ett klart samband mellan stress och hjärtinfarkt samt rygg-, nack- och skuldervärk. Man kan utifrån kravkontroll-stödmodellen se att höga krav och litet beslutsutrymme på arbetet svarar för ca 5-10% av hjärtinfarkterna hos medelsålders män och för 10-15% av hjärtinfarkterna hos arbetande kvinnor. Höga psykiska krav, litet beslutsutrymme eller dåligt socialt stöd i arbetet visar på riskfaktorer för akut insjuknande i rygg-, nack- och skuldervärk (7). Stressorer - några tankemodeller Den amerikanske sociologen Karasek presenterade i slutet av 1970-talet en krav- kontroll modell. Den består av två komponenter: 1. Mental belastningen, dvs. de psykiska krav som omgivningen ställer på den arbetande 2. Beslutsutrymme, dvs. ens egen möjlighet att utöva kontrollen över sin egen arbetssituation. Karasek s huvudtanke är att höga krav är sjukdomsalstrande endast om det föreligger liten möjlighet till att påverka situationen (8). Professor Sigvard Rubenowitz redovisar i sin forskning att effekterna av inflytande och olika medinflytandeformer i arbetslivet. Ett ökat självbestämmande hänger samman med en större arbetsglädje och engagemang. Han noterar två vägar till självbestämmande: 1. Genom att arbetet organiseras så att den enskilde får ansvar och befogenheter 2. Chefer utövar ett demokratiskt ledarskap (11). 4

6 Professor Rubenowitz utarbetade en psykosocial arbetsmiljöenkät, PAK som under många år har använts på olika arbetsplatser för att göra en bedömning av hur den anställde upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Beskrivning av företaget I Göteborg ligger Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU som är norra Europas största sjukhus. Här finns 2036 vårdplatser fördelade på 165 avdelningar. Verksamheten har en kostnad på ca 9,5 miljarder kronor/ år. Sjukhuset har ca anställda som är spritt på flera geografiska områden i Göteborg och Mölndal, SU/ Sahlgrenska, SU/ Mölndal, SU/ Östra, SU/ Lillhagsparken, och SU/ Högsbo. Syfte Syftet med denna studie är att se om Hälsoronden och PAK-enkäten visar på samma eller liknande resultat gällande den psykosociala arbetsmiljön och stressrelaterad ohälsa. Metod Sedan flera år har PAK- enkäter (psykosocial arbetsmiljökartläggning) genomförts regelbundet inom SU. Den består av 25 frågor utifrån den psykosociala arbetsmiljön. Enkäten delas en gång per år ut till de anställda som får fylla i den. Därefter sker en sammanställning av resultatet av planeringsledaren. Under det sista året har även hälsoronden introducerats inom en del områden inom SU. Den innebär en genomgång av arbetsplatsen enl. s.k. bilaga (bilaga1) där företagssköterskan tillsammans med vårdenhetschef och personalsekreterare går igenom hur arbetsförhållandena ser ut utifrån arbetsinnehåll, arbetsmängd, fysisk arbetsmiljö, organisation, ledarskap, arbetskamrater, påverkansmöjligheter, sjukskrivningar och personer i riskzonen för ohälsa. Denna genomgång tar ca 1,5 timmar och genomförs var sjätte månad. Inför dessa genomgångar har det tagits fram nyckeltal gällande de anställdas sjukskrivningar. Från PAK- enkäten valdes ut vissa frågor som gällde arbetsmiljön, påverkansmöjligheter, arbetsinnehåll och fysisk arbetsmiljö. Svaren från de olika frågorna jämfördes med varandra för att se om samma eller liknande resultat kunde utläsas gällande den psykosociala arbetsmiljön. Urval Kontakt togs med personalavdelningen för att informera om att denna studie skulle ske samt även att få ett godkännande till att den fick genomföras. Därefter valde ansvarig 5

7 planeringsledare för PAK-enkäten ut två mottagningar och två vårdavdelningar där både PAK-enkät och hälsorond genomförts under hösten -06. Antalet anställda varierade mellan personer, både kvinnor och män. De yrkeskategorier som ingick är sjuksköterskor, undersköterskor och sekreterare. Resultaten av PAK-enkäten och hälsoronden överlämnades sedan till ansvarig för denna studie för bearbetning. Instrument De instrument som använts i studien är en sammanfattning av Hälsoronden som genomfördes under hösten -06 samt sammanställningen av PAK- enkäten från hösten-06 för respektive avdelning och mottagning. Genomförande Hälsoronden är indelad i olika delar avseende arbetsinnehåll, arbetsmängd, fysisk arbetsmiljön, organisation på arbetsplatsen, ledarskapet, arbetskamrater, påverkansmöjligheter och arbetsförhållanden. I studien valdes följande delar av hälsoronden ut: arbetsmängd, påverkansmöjligheter, arbetsinnehåll, fysisk arbetsmiljö och påverkansmöjligheter. Dessa svar jämfördes sedan mot fråga 1,2,3,4,12,14,21,22,23,24,och 25 i PAK-enkäten. I PAKenkätens sammanfattning anges svaren utifrån otillfredsställande, mittvärde (varken nöjd eller missnöjd) och tillfredställande värde. Delområde i hälsoronden Arbetsmängd, påverkansmöjligheter Arbetsmängd, påverkansmöjligheter Arbetsmängd, påverkansmöjligheter Fysisk arbetsmiljö Frågor från PAK-enkäten 1) Vilka möjligheter har du att själv bestämma arbetstakten? 2) Vilka möjligheter har du att själv bestämma hur du skall utföra ditt arbete? 3) Vilka möjligheter har du i ditt arbete att påverka fördelningen av arbetsuppgifterna inom din arbetsenhet? 4) I vilken utsträckning kan teknisk utrustning( datorer, terminaler, maskiner etc.) påverka dina arbetsprestationer på ett 6

8 Arbetsinnehåll Påverkansmöjligheter Arbetsmängd Arbetsmängd Fysisk arbetsmiljö, arbetsmängd Påverkansmöjligheter Arbetsinnehåll, arbetsmängd negativt sätt? 12) Hur skulle du vilja beskriva ditt arbete? 14) Vilka möjligheter har du att lära dig nya saker i ditt arbete? 21) I vilken utsträckning känner du dig jäktad i arbetet? 22) Vad anser du om din arbetsbelastning? 23) Brukar du känna dig trött och slut, när du kommit hem från arbetet? 24) Har du vanligtvis möjligheter att ta en paus och koppla av, när du känner dig stressad och trött under arbetet? 25) Tycker du att ditt arbete är psykiskt påfrestande? Fokus låg på att se om det kunde påvisas samma eller liknande resultat gällande den psykosociala arbetsmiljön. De avdelningar och mottagningar som ingått i studien benämns som avd 1,2,3, och 4. Analys I analysen av hälsoronden och PAK- enkäten var det viktigt att komma ihåg/ hänsyn tas till att hälsorondens frågor besvarades av vårdenhetschefen och PAK-enkäten besvaras av den anställde själv. Sammanfattningen av hälsoronden är i löpande text, medan svaret från PAKenkäten översätts i sifferform. För att kunna göra en jämförelse mellan de olika mätmetoderna har dokumentet sammanfattning av hälsorond lästs igenom. Därefter har svaren från hälsoronden för varje avdelning tabellerats och jämförts med resultaten från PAK-enkäten. Sedan har dessa tolkats och beskrivit slutsatsen av varje delområde ( arbetsmängd, påverkansmöjligheter, arbetsinnehåll och fysisk arbetsmiljö) för de fyra olika avdelningarna. 7

9 Resultat Arbetsmängd Vid avd 1 gav sammanfattning av hälsoronden uppgifter om ökad arbetsbelastning på avdelningen. Detta stämde med PAK-enkät där värdet låg under mittvärdet och visade på sämre inflytande över arbetstakt och arbetssätt. Detta visar på en försämring sedan Avdelning 2 visade på att enligt Hälsoronden är det en lugn arbetsplats, vilket också PAKenkät bekräftade med sitt svar kring mittvärdet för arbetsbelastning. Avdelning 3 pekar enl. Hälsoronden på att variationen av arbetsinnehåll är ganska stor, arbetsbelastning är hög samt att det är korta ställtider, men enligt PAK-enkät över mittvärdet med ganska stor möjlighet att påverka både arbetssätt och arbetsfördelning/mängd. Avdelning 4 visar på enl. Hälsoronden att arbetsbelastningen är ganska hög samt att det sista året har varit tufft utifrån arbetsbelastning. Detta stämmer med PAK-enkäten som ligger runt mittvärdet, varken bra eller dåligt, men med en försämring sedan Tabell 1. Arbetsmängd HÄLSOROND Avd 1 Ojämn arbetsbelastning under året. Läkarnas tider styr verksamheten orimligt mycket Avd 2 Arbetsplatsen anses som ganska lugn. Arbetsmängden är tillfredställande och med en stimulans i arbetet. Avd 3 Arbetsmängden anses variera väldigt mycket med ständiga överbeläggningar, stort patientflöde och korta ställtider. Avd 4 Visar på ökat intag av patienter totalt, men även antalet vak.patienter har ökat. Sista året har ur arbetsmängd varit tufft. PAK-enkät Visar under mittvärdet, att arbetsbelastningen har ökat något och möjligheten att styra verksamheten har minskat något. Visar på lägre värde än Värdet visar runt mittvärdet och anses ej som psykiskt påfrestande. Något över mittvärdet, men med ganska bra möjligheter att påverka arbetssättet och arbetsfördelningen Det skiljer sig en del mellan de olika yrkeskategorierna gällande inflytande över arbetssättet. Sjuksköterskorna har där större möjligheter till inflytande. Svaret ligger runt 8

10 mittvärdet. Påverkansmöjligheter Resultatet från avdelning 1 visar enl Hälsoronden på att möjligheten till utveckling för personalen anses som positiv vilket även bekräftas i PAK-enkät som visar på svar över mittvärdet med omväxlande arbetsuppgifter och inflytande över arbetssättet. Avdelning 2 är svårare att analysera, men enl. Hälsoronden är det positivt att kunna styra sina arbetstider själva. PAK-enkätens svar ligger kring mittvärdet och visar på små möjligheter att påverka bl.a. arbetstakten och arbetssättet. Detta är något sämre värde än Avdelning 3 pekar på att möjligheterna till att lägga egna scheman samt att påverka sina arbetstider anses som bra, vilket även bekräftas i PAK-enkäten som ligger över mittvärdet och visar på bättre resultat än Avdelning 4 är svår att analysera. Tabell 2. Påverkansmöjligheter HÄLSOROND Avd 1 Ur personalutvecklingssynpunkt ses personalutlåning som positivt. Avd 2 Positivt att man kan påverka sina arbetstider med Kom och gå, flexsystem. Avd 3 Frida, möjligheten att lägga sitt eget schema och Kom och gå, flexsystem ökar friheten. Generöst utbud av utbildningar ges Avd 4 APT är nu vid två tillfällen under våren förlagt till kvällstid för att man även skall nå nattpersonalen. PAK-enkät Personalen svarar över mittvärdet, arbetet ses som omväxlande. Personalen har inflytande över arbetssättet. Personalen svarar kring mittvärdet. Det finns möjligheter att lära sig nya saker och möjligheter till att koppla av under arbetsdagen. Små möjligheter att påverka arbetstakten. Inflytandet över arbetstakt och arbetsfördelning skiljde sig något mellan olika yrkeskategorier. Undersköterskorna hade större möjligheter att påverka arbetstakten. Svaret ligger något över mittvärdet. Liten möjlighet att koppla av under arbetet. Personalen svarar kring mittvärdet. 9

11 Undersköterskorna erbjuds vidareutbildning. Arbetsinnehåll Avdelning 1 visar på att arbetet är ganska omväxlande, vilket också bekräftas i PAK - enkäten som visar på klart över mittvärdet. Avdelning 2 har arbetsuppgifter som är ganska lika varandra till sin karaktär, men stimulansen anses ändå som hög enl. Hälsoronden. Detta bekräftas i PAK-enkäten med svar klart över mittvärdet. Avdelning 3 visar att arbetsinnehållet är enligt Hälsoronden klart meningsfullt och roligt. PAK-enkäten visar på ett omväxlande arbete, tydligt klart över mittvärdet. Avdelning 4 där är svaret att värdera. Tabell 3. Arbetsinnehåll HÄLSOROND Avd 1 80 % av arbetet är av samma typ, 20 % av annan karaktär. Avd 2 Arbetsuppgifterna ganska lika till sin karaktär, men stimulansen anses som hög. Avd 3 Arbetet ses som meningsfullt och roligt, men är fysiskt och psykiskt tufft. Många gånger upplevs det som väldigt styrt. Avd 4 Inga direkta förändringar av arbetsinnehållet har skett den senaste tiden. PAK-enkät Personalen svarar över mittvärdet, upplever arbetet som omväxlande. Klart över mittvärdet, arbetet ses som mycket stimulerande. Klart över mittvärdet. Omväxlande arbetsinnehåll. Arbetet anses som ganska omväxlande och ligger något över mittvärdet. Fysisk arbetsmiljö Avdelning 1 visar enligt hälsoronden brist på lokaler och mindre bra inomhusklimat. Detta kan stämma med PAK-enkäten som visar på svar under mittvärdet, med flera anställda som upplever trötthet efter arbetet samt små möjligheter att påverka den fysiska arbetsmiljön. 10

12 Avdelning 2 visar enligt hälsoronden på bra lokaler, men stora variationer på inomhusklimatet under årstiderna. Detta kan stämma med PAK-enkäten som visar kring mittvärdet, med små möjligheter att påverka den fysiska arbetsmiljön. Avdelning 3 visar enligt Hälsoronden på gamla och små lokaler. Värdet på PAK-enkäten ligger kring mittvärdet, varken bra eller dåligt. Avdelning 4 har nyligen till viss del renoverats och nya rum tillkommit, Den fysiska arbetsmiljön har klart förbättrats, vilket tydligt PAK-enkäten bekräftar. Värdet ligger klart över mittvärdet. Tabell 4. Fysisk arbetsmiljö HÄLSOROND Avd 1 Lokalbrist. Stora variationer i inomhusklimatet mellan vinter och sommar. Kallt på vintern, varmt på sommaren Avd 2 Lokalerna anses som bra, ljusa och trevliga. Vintertid är det lite kallt och dragigt. Avd 3 Lokalerna är gamla och med små rum. Sommartid är värmen påtaglig. Viss omdisponering av rum har skett vilket ses som positivt. Avd 4 1/3 av avdelningen har nu renoverats. Nytt aktiveringsrum har tillkommit vilket varit positivt. PAK-enkät Personalen svarar under mittvärdet. Kan inte påverka den fysiska arbetsmiljön. Många anställda upplever trötthet efter arbetet. Personalen svarar kring mittvärdet. Här är inte mycket i den fysiska arbetsmiljön som man kan påverka. Svaret ligger runt mittvärdet. Svårt att påverka arbetsmiljön. Ligger över mittvärdet, renoveringen har varit ett positivt inslag. Diskussion Resultatdiskussion Det man kan utläsa i denna jämförande studie är att det finns en delvis överensstämmelse i resultat mellan Hälsoronden och PAK-enkäten. Några stora skillnader finns inte, trots att resultatet från Hälsoronden är utifrån ett chefsperspektiv och resultatet från PAK-enkäten är utifrån den anställdes perspektiv. Det visar på att det finns klara beröringspunkter mellan de 11

13 olika metoderna och att det finns en samstämmighet mellan dessa. Resultatet från den fysiska arbetsmiljön är den mest påtagliga (tabell 4). Där föreligger ingen skillnad mellan chefsperspektiv och den anställdes perspektiv. Den har bäst överensstämmelse. Resultatet gällande arbetsinnehåll visar inte heller på några direkta kontraster (tabell 3). Delområdet arbetsmängd är det område som visar på minst samstämmighet (tabell1). Dessa resultat var de svåraste att jämföra mot varandra. Även påverkansmöjligheter visar på överensstämmelse mellan Hälsoronden och PAK-enkäten (tabell 2). En orsak till frånvaro/ sämre samstämmighet mellan Hälsoronden och PAK-enkäten kan bero på att vårdenhetschefen har olika kunskap om hur medarbetaren upplever sin miljö. Metoddiskussion Den metod som använts i denna studie har en del felkällor eftersom att svaren grupperats i olika ämnesområden dvs. PAK-enkätens olika delar; egenkontroll, stimulans från arbetet och lagom arbetsbelastning mot Hälsoronden s arbetsmängd, fysisk arbetsmiljö, påverkansmöjligheter och arbetsmängd. Det är dock inte helt korrekt att jämföra dessa metoder mot varandra pga. frågeställningarna är ganska olika vid Hälsorond och vid ifyllande av PAK-enkäten. Det finns en viss svårighet när de skall översättas/ jämföras mot varandra. PAK-enkäten speglar den anställdes svar medan Hälsoronden ger vårdenhetschefens svar. Att förvänta sig att chef och medarbetare har samma upplevelse eller åsikt om arbetsmiljön skall man nog inte heller göra. Det som ändå har varit tydligt är att kontrasterna i resultaten av Hälsoronden och PAK-enkäten inte varit särskilt stora. Det går heller inte att validera Hälsoronden som en guldstandard, dvs. det enda rätta. Kanske är det medarbetaren som upplever det rätta. Det finns inte publicerat särskilt många jämförande studier gällande den psykosociala arbetsmiljön vilket gör det svårt att jämföra resultatet av denna studie mot liknade studier. Den studie som ändå berör ämnet är från MOA.projektet där man genomförde en innebördsintevju med 30 personer om vad de lade in i sin tolkning av några frågor från Krav-kontrollformuläret. De frågor som analyserades grundligast var Kräver ditt arbete att du arbetar mycket hårt? och Förekommer det ofta motstridiga krav i ditt arbete? Det studien visade på var att en intensiv arbetssituation där både kognitiva och emotionella aspekter av arbetet kan upplevas betungande på grund av hög tidspress, samt att vårdpersonal upplevde sitt arbete som mer krävande än övriga gruppen. För bägge dessa frågor gällde att brist på inflytande och möjlighet gjorde kraven mer besvärande (10). 12

14 Slutsats Det förelåg delvis samstämmighet mellan sammanfattning av Hälsorond och PAK-enkäten. Brist på samstämmighet kan bero på chefens bristande kunskap om medarbetarnas uppfattning av arbetsmiljön. För vissa områden förelåg små kontraster mellan avdelningarnas resultat från PAK-enkäten vilket försvårade jämförelse med Hälsoronden. För delområdet fysisk arbetsmiljö förelåg god samstämmighet, då detta mera objektivt mellan hälsoronden och psykosocial arbetsmiljöenkät. Det går inte heller att säga att den ena metoden är bättre än den andra. Metoderna komplettera varandra, men visar på delvis samstämmighet. 13

15 Referenser 1. Arbetslivsfakta nr 1, 2007, Stockholm 2. Pressmeddelande Socialdepartementet, socialförsäkringsutredning 9 november 2006,Stockholm 3. Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 paragraf 12, bilaga 2 4. Jonsson J, Långtidsfrisk, Stockholm, Ekerlids förlag, 2004, s Hanson A, Hälsopromotion i arbetslivet, Studentlitteratur, 2004, s Hanson A, Hälsopromotion i arbetslivet, Studentlitteratur, 2004, s Socialstyrelsen, Folkhälsorapport, Stockholm, 2001, s Socialstyrelsen, Folkhälsorapport, Stockholm, 2001, s Socialstyrelsen, Folkhälsorapport, Stockholm, 2001, s MOA-projektets slutrapport III,1999, s Inflytande, delaktighet och egenkontroll, Utvecklingsrådet, 2004, s

16 BILAGA 1 15

17 16

18 17

19 18

20 19

21 20

22 21

23 22

24 23

25 24

26 25

27 26