SLUTRAPPORT. Läkemedelsavstämning på vård- och omsorgsboende - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

Transkript

1 Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (10) Beslutad av styrgrupp SLUTRAPPORT Läkemedelsavstämning på vård- och omsorgsboende - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Projektägare: Projektledare: Omvårdnadsförvaltningen Solna stad och verksamheter inom SLSO Maria Rothlin, kvalitet och patientsäkerhetssamordnare Jakobsbergsgeriatriken Annette Arnkil, medicinskt ansvarig sjuksköterska, omvårdnadsförvaltningen Solna stad

2 SID 2 (10) Bakgrund Avvikelser som rör läkemedel är de vanligaste avvikelserna och kan ge allvarliga vårdskador. Ungefär 350 patienter avlider (enligt registret för läkemedelsbiverkningar) i Sverige varje år av läkemedelsrelaterade skador. För vissa läkemedel och patienter innebär ett misstag allvarligare konsekvenser än för andra. Exempel på sådana riskläkemedel är antikoagulantia, sederande läkemedel, narkotiska läkemedel och insulin. Det är känt att misstag och missuppfattningar är särkilt vanliga när patienten byter vårdnivå eller vårdgivare. Anledningen är ofta brister i kommunikation och informationsöverföring mellan de olika vårdgivarna. Läkemedelsavstämning är ett sätt att förebygga fel i vårdens övergångar. Läkemedelsavstämning är till för att säkra kommunikationen mellan patient och vårdare samt informationsöverföring mellan olika aktörer i vården. Läkemedelsavstämningen börjar när patienten flyttar in till äldreboendet samt vid byte av vårdnivå. Jakobsberggeriatriken har ett läkaransvar på vård- och omsorgsboenden i närliggande kommuner, däribland Solna. Idag finns samarbete mellan Jakobsbergsgeriatriken och Solna stad avseende god och säker vård och omsorg. För att ytterligare öka patientsäkerheten och utveckla kvaliteten finns ett stort intresse hos båda huvudmännen att samarbeta kring läkemedels-avstämningar. Ametisten är ett vård- och omsorgsboende med 80 platser där det bor personer med ett omfattande vård- och omsorgsbehov med somatiska sjukdomar och personer med demenssjukdom. Hallen är ett vård- och omsorgsboende med 69 platser där det bor personer med ett omfattande vård- och omsorgsbehov med somatiska sjukdomar, personer med demenssjukdom och ett korttidsboende där de flesta kommer direkt från slutenvården. Som ett av sex nationella satsningsområden för att öka patientsäkerheten och reducera vårdskador har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) identifierat att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. En metod för detta är läkemedelsavstämning. Syfte Syftet med projektet har varit att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar och att som vårdgivare bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med lagen om patientsäkerhet (SFS 2010:659) Enligt patientsäkerhetslagen är vårdgivare skyldig att arbeta förebyggande genom att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete.

3 SID 3 (10) Mål Projektmålen var att: 1. alla som flyttar in på de vård- och omsorgsboenden (2 st.) som omfattas av projektet eller byter vårdnivå (när de bor på de berörda vård- och omsorgsboendena) ska ha fått en läkemedelsavstämning under projekttiden. 2. utvärdera SKL s metod för läkemedelsavstämningar 3. skapa rutin för läkemedelsavstämningar riktad till personal på geriatriken och vårdoch omsorgsboenden, som baseras på erfarenheter av genomförda läkemedelsavstämningar i projektet Resultat Två vård- och omsorgsboende ingick från början i projektet (Ametisten och Hallen). På grund av att läkarsituationen sviktat och det inte funnits någon kontinuitet i läkaransvaret under projektiden på Hallen har de utgått ur projektet. Vidare i resultatdelen kommer följaktligen enbart Ametistens resultat att finnas och redovisas. Vid boendet lever personer med ett omfattande vård- och omsorgsbehov och personer med demenssjukdom. Kartläggningen visar att endast 2 av 12 personer har 5 läkemedel eller färre. 8 personer har 6-10 ordinerade läkemedel och 2 personer har fler än 11 ordinerade läkemedel vid inflyttning. Detta betonar ytterligare vikten av att läkemedelsavstämning sker för att förebygga onödiga biverkningar, vårdskador och onödiga kostnader. (Se nedanstående kartläggning) 1. Antal läkemedelsavstämningar under projekttiden Under planerad projekttid, oktober december 2010, flyttade 10 personer in och 2 personer bytte vårdnivå och återkom till äldreboendet. Samtliga har fått en Läkemedelsavstämning. Månadsredovisning av antalet utförda LMA. Antal kvinnor och män som medverkat i projektet:7 kvinnor och 5 män Månad oktober november december januari februari Antal utförda LMA Kartläggning av patientens läkemedelsbehandling. Inom det första dygnet efter inflyttning till vård- och omsorgsboendet förs alla läkemedel upp på läkemedelslistan för att så snart som möjligt utreda om det finns oklarheter i läkemedelsbehandlingen.

4 SID 4 (10) Några exempel på vilken information om läkemedelbehandling som sjuksköterskan får vid inflyttningen från patienten/närståenden är; Apo-dos recept, Apo-dos påsar, läkemedelsförpackningar/burkar som kan vara påbörjade eller där tabletter i burken inte stämmer överens med etiketten på förpackningen, Handskrivna läkemedelsordinationer som patienten eller närstående skrivit och Gula recept. Då många olika läkare kan ordinera läkemedel till patienten är det viktigt att få fram en fullständig information från så många källor som möjligt. Patienten och närstående är många gånger den bästa informationskällan för att identifiera vilka läkemedel som patienten tar. Under ankomstsamtal med patienten och eller närstående skriver sjuksköterskan in läkemedelsordinationer på blanketten läkemedelsintervju, sjuksköterskan tar hand om ev. läkemedelsförpackningar, åtminstone tillfälligt. Vid nästa besök av läkaren går denne tillsammans med sjuksköterskan igenom patientens läkemedelsordinationer. Därefter tas en uppdaterad/korrekt läkemedelslista fram där läkemedelsnamn, styrka, dos och administreringssätt finns angivet. Efter varje förändring i läkemedelsordintaionen tar sjuksköterskan fram en aktuell läkemedelslista i E-dos. Statistik hämtat från läkemedelsintervjuer. Hos 10 av 12 medverkande patienter fanns det en läkemedelslista som underlag inför LMA. 11 patienter hade läkemedel dispenserade som Apo dos. En patient av 12 hanterade sina läkemedel själv. Redovisning av antal ordinerade läkemedel för patienter som fick en LMA I gruppen som omfattats av 12 patienter fanns 10 patienter som hade 6 eller fler ordinerade läkemedel.se tabell nedan. Antal ordinerade läkemedel vid LMA vid inflyttning Antal ordinerade läkemedel vid inflyttning. 0-5 Antal ordinerade läkemedel vid inflyttning Antal ordinerade läkemedel vid inflyttning. Fler än 11 Antal patienter 2 8 2

5 SID 5 (10) Granskningsresultat av läkemedelsdokumentation i läkarjournal. Resultat från granskning av läkarjournaler för medverkande 12 patienter. Ja, dokumentation finns. Kartläggning över vilka läkemedel som är 9 3 ordinerade Källor som använts är dokumenterade 8 4 Korrekt läkemedelsjournal är upprättad 10 2 Medicinsk rimlighetsbedömning med ställningstagande till fortsatt aktuella läkemedelsordinationer 9 3 Uppdaterad läkemedelsjournal 11 1 Förändringar i läkemedelsjournalen under 7 5 vårdtiden, efter genomgångs med pat/anhörig Förändringar i läkemedelsjournalen i samband byte av vårdnivå Nej, dokumentation finns inte Granskning av omvårdnadsdokumentationen visar att LMA inte har dokumenterats på ett strukturerat sätt i omvårdnadsjournalen. Sjuksköterskorna beskriver att det varit svårt att veta var i omvårdnadsjournalen det ska stå, då det inte finns något sökord. Vid uppföljning/avslutande gruppdiskussion med sjuksköterskegruppen framkom att under sökordet läkemedelshantering skulle dokumentationen kunna ske, men att ett specifikt sökord skulle vara bättre för att lätt hitta i omvårdnadsdokumentationen. 2. Utvärdering av SKL:s metod för läkemedelsavstämningar Metoden utgår från Sveriges Kommuners och Landsting nationella satsning för ökad patientsäkerhet, när det gäller att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. Som arbetsmaterial har Stockholms läns landstings (SLL) Läkemedelsavstämning Tips- och arbetsbok från 2008 använts. I samband med utbildningsdelen i projektet gick deltagande personal och projektledarna igenom arbetsmaterialet från SKL för att hitta ev. justeringar/ förklaringar som behövde ske innan projektstart. Blanketten för läkemedelsintervju anpassades i samband med detta till vård- och omsorgsboendets behov. Se bilaga 1. Projektledningen kan med uppnått resultat konstatera att LMA enligt SKL s metod i ett vård- och omsorgsboende inte är helt anpassat till äldreomsorgen. Vid intervju med sjuksköterskorna som medverkat vid läkemedelsavstämningarna har de åsikter om blanketten för läkemedelsintervju, den har vi använt bara för att det ingick i projektet, den upplevdes mer som ett merarbete och underlättade inte genomförandet av LMA.

6 SID 6 (10) Som underlag för efterföljande journalgranskning användes checklistan från SKL. Granskningen visar att checklistans 2 första rubriker som är; inläggning/inskrivning/ ny kontakt samt rubriken under vårdtiden fungerar och är relevanta medan däremot den sista rubriken; vid utskrivning/avslutad vårdkontakt, mycket sällan är aktuell inom vård- och omsorgsboenden. 3. Framtagande av gemensam rutin för läkemedelsavstämning. För patienter inom den kommunala hälso- och sjukvården ska läkemedelsavstämmning hållas årligen. Vid inflyttning till äldreboendet ska LMA göras inom en vecka. Patientansvarig läkare ska ta initiativ till LMA, även sjuksköterska kan begära att LMA utförs om de tycker att något verkar felaktigt som gäller patientens läkemedelsbehandling. En läkemedelsavstämning ska göras vid följande tillfällen: Vid ny kontakt/inskrivning Under vårdtiden Efter besök på akutsjukhus Läkemedelsavstämningen ska innehålla: Kartläggning vilka läkemedel patienten är ordinerad Kartläggning av vilka läkemedel (inklusive receptfria) patienten faktiskt använder. Dokumentation av läkemedelsändringar och orsak till ändringar. Samverkan i teamet av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, kontaktperson/omvårdnadspersonal. Gruppen går igenom och diskuterar patientens läkemedelslista. Patienten och närstående ges möjlighet att redogöra för patientens läkemedelsintag, beskriva olika reaktioner på läkemedlen och ställa frågor. Genomgången ska också klargöra om patienten tar andra läkemedel, naturmedel eller om det finns läkemedel på listan som patienten inte tar. Om patienten har ordinationer från flera olika läkare kan dessa behöva kontaktas i samband med läkemedelsgenomgången Håll patienten och eventuellt närstående informerade och uppdaterade. Gemensam rutin mellan Jakobsbergsgeriatriken och Solna stads vård och omsorgsboende för äldre har utarbetats. Se bilaga 2.

7 SID 7 (10) Tidplan/Aktiviteter Projektet har pågått under perioden augusti 2010-okotber Aktivitet Tidsperiod Framtagande av projektplan Augusti 2010 Framtagande av informationsmaterial Augusti 2010 Framtagande av rutiner för LMA September 2010 Utbildning September 2010 Projekttid September-maj 2011 Utvärdering Juni-oktober 2011 Referenser Metoden utgår från Sveriges Kommuners och Landsting nationella satsning för ökad patientsäkerhet, när det gäller att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar från Som arbetsmaterial har Stockholms läns landstings (SLL) Läkemedelsavstämning Tips- och arbetsbok från 2008 använts. Budget/resurser Projektet är avslutat och har finansierats med statliga stimulandsmedel. Kostnader under projektet har framför allt bestått av projektorganisation, utbildning, genomförande av projektet som utvärdering. Kostnaderna för Solna stads medverkan är kr. Jakobsbergsgeriatriken har inte tagit del av statliga finansieringsmedel då utförande av LMA ingår i läkaruppdraget för SÄBO. Erfarenheter I ett fall under projekttiden kom en patient åter från akutsjukhuset utan någon skriftlig information och utan aktuell läkemedelslista trots att förändring av läkemedelsordinationer skett. På Ametisten finns en expedition för sjuksköterskor och läkare. Läkaren har sitt skrivbord med en dator med landstingets dokumentationsprogram. Sjuksköterskan har sitt skrivbord med företagets dator för omvårdnadsdokumentation. Läkare och sjuksköterska har inte behörighet att läsa varandras dokumentation, i praktiken skrivs läkarens dokumentation ut på papper och sätts i en pärm, varje boende har sin egen pärm.

8 SID 8 (10) Sjuksköterskan samtalar med patienten, och med närstående vilka läkemedelsordinationer som patienten har. Ibland har patienten och eller närstående tagit med information om vilka läkemedels som patienten använder. De som idag bor på vård- och omsorgsboende har stora omvårdnadsbehov och ett flertal sjukdomar så att andra ännu mer akuta prioriteringar ofta blir nödvändiga när läkare finns på plats, tid för Läkemedelsavstämningar minskar då drastiskt och ibland måste skjutas upp till nästa besök. Citat från 3 sjuksköterskor på Ametistens vård och omsorgsboende Citat från 3 sjuksköterskor på Ametisten om hur det varit att använda metoden som SKL tagit fram när det gäller att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. Frågan som ställdes var, har LMA medfört något positivt när det gäller LMA? detta är naturligt för oss, det har vi alltid gjort boende är med när de kan detta har vi gjort länge, men för er skull har vi använt blanketten, intervju, och det blir ett merarbete sjuksköterskan gör detta tillsammans med läkaren nu har det ett namn arbetsterapeut, sjukgymnast och kontaktperson är med när de har tid vid uppföljning är arbetsterapeut, sjukgymnast och kontaktperson med när boende kommer från Hallens korttidsvård, då är läkemedelslistan rätt läkemedelslistor som vu får från KS, det gör mig orolig recept-lista från apoteket är inte att lita på Vad händer efter projektet Samarbetet mellan Jakobsbergsgeriatrikens läkare med ansvar för Ametisten och sjuksköterskorna på Ametisten har fungerat bra och utförandet av LMA kommer att permanentas vid boendet. Socialstyrelsen har också uttryckt att man vill skärpa föreskrifterna för läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Den nu framtagna rutinen för LMA kan via läkarorganisationen och MAS introduceras/ införas vid alla äldreboenden i Solna stad. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Blankett vid läkemedelsintervju Rutin för LMA

9 SID 9 (10) Projektorganisation Styrgrupp Styrgruppens ansvar är att besluta om mätbara effektmål, delta i styrgruppsmöten, säkerställa att projektets resultat tas om hand i den löpande verksamheten och där ge avsedd effekt, godkänna projektdokumentation (projektplan, progressrapporter, slutrapport), följa upp och stödja projektarbetet, besluta om fortsättning, eventuella ändringar eller ett eventuellt avslut samt mäta och följa upp effektmålen efter projektets avslut Styrgruppsordförande ansvarar dessutom för att kalla till styrgruppsmöten och fastställa dagordning inför mötet. Styrgruppsordförande: Iréne Kallin, förvaltningschef omvårdnadsförvaltningen Solna stad Styrgruppsmedlemmar: Jörgen Helgesson, verksamhetschef Rehab nordväst Margareta Östman, verksamhetschef Ulriksdals vårdcentral Martin Annetorp, verksamhetschef Jakobsbergsgeriatriken Projektkoordinator Projektkoordinatorns ansvar är att stödja projektledarna och att vara föredragande i projektgruppen. Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist, omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare Projektledarnas ansvar är att ta fram projektplan, introducera och stödja projektmedlemmar, styra, leda och kontrollera projektarbetet samt sammankalla till och leda projektmöten. Projektledaren ansvarar dessutom för att sammankalla till projektledarmöten, att projektmålen nås i tid och till fastställd budget samt för projektrapportering till projektkoordinator. Huvudprojektledare Maria Rothlin, kvalitet och patientsäkerhetssamordnare Jakobsbergsgeriatriken Delprojektledare Annette Arnkil, medicinskt ansvarig sjuksköterska, omvårdnadsförvaltningen Solna stad

10 SID 10 (10) Projektgrupp Projektmedlemmarnas ansvar är att delta i projektmöten, bidra med sin kompetens samt uppmärksamma ändrade förutsättningar/risker/avvikelser och återkoppla till projektledarna. Projektgruppsmedlemmar Inger Pettersson, verksamhetschef Hallens vård- och omsorgsboende Susanne Habra, verksamhetschef Ametistens vård- och omsorgsboende Börje Lundqvist, läkarchef Jakobsbergsgeriatriken Referensgrupp Representanter från Äldreforum i Solna stad är projektets referensgrupp.

11 Bilaga 1. LÄKEMEDELSINTERVJU Inflyttningsdatum SÄBO Namn Födnr. Datum för läkemedelsintervju Pat. sköter sina läkemedel själv Ja Nej Pat. har Apo-dos Ja Nej Finns en korrekt läkemedelslista? JA Nej Läkemedels/beredningsform Styrka Dosering Kommentar Uppgiftslämnare LMF Uppföljning Signatur LMF= läkemedelsförteckning Uppgiftslämnare= patient/närstående Signatur: vem har utförd LMA, signaturförtydligande ska finnas

12 Gemensam Rutin mellan Jakobsbergsgeriatriken och Solna Stad för Läkemedelsavstämning vid Vård-och omsorgsboende inom Solna Stad

13 Bakgrund Avvikelser som rör läkemedel är de vanligaste och kan ge allvarliga vårdskador. Ungefär 350 patienter avlider (enligt registret för läkemedelsbiverkningar) i Sverige varje år av läkemedelsrelaterade skador. I snitt används en av tio vårddagar på Sveriges medicinkliniker till vård av patienter som felbehandlats med läkemedel. En stor del av dessa patienter är äldre människor med långvarig behandling och många läkemedel. Drygt en fjärdedel av de vårdskador som identifierades i Socialstyrelsens vårdskadestudie 2007 hade orsakats av felaktig läkemedelsbehandling, till exempel olämpliga val av läkemedel, otillräcklig behandling, överdosering eller förväxling. Äldre människor löper särskilt hög risk att drabbas av vårdskador på grund av olämplig eller felaktig läkemedelshantering. I Sverige får personer över åttio år i genomsnitt 5,7 läkemedel per dygn, och det är inte ovanligt att patienter i denna åldersgrupp ordineras tio eller fler läkemedel. En inte obetydlig andel, cirka fyra procent av alla personer över 80 år, har ordinerats läkemedel som genom interaktion kan ge svåra biverkningar. Äldre människor är dessutom mer känsliga för effekter och biverkningar av läkemedelsbehandling eftersom kroppens förmåga att ta upp, fördela, omvandla och utsöndra läkemedel försämras med åldern. Det kan till exempel yttra sig i att lugnande medel och sömnmedel får en förlängd verkan med kvarstående trötthet och dåsighet under lång tid. Anledningen är ofta brister i kommunikation och informationsöverföring mellan de olika vårdgivarna. Det är därför nödvändigt att arbeta på flera fronter samtidigt för att öka säkerheten och minimera vårdskador i samband med läkemedelsbehandling: Rutin för Läkemedelsavstämning (LMA) används för att säkra kommunikationen mellan patient och vårdare samt informationsöverföring mellan olika aktörer i vården. Patienten/ närstående måste göras delaktig i sin genom att erbjudas ett så aktivt deltagande i läkemedelsavstämning/ läkemedelsbehandling som möjligt.

14 När ska LMA ske? vid inflyttning till äldreboende (senast genomförd inom 1 vecka) vid byte av vårdnivå under vårdtiden vid återkomst från annan slutenvårdsenhet Hur ska LMA ske? Sjuksköterska skriver ut aktuell APO-doslista (E-recept) Sjuksköterska och läkare gör intervju patient/närstående (har patienten egen medicinlista med, egna mediciner med??) Läkare gör inventering av LF (läkemedelsförteckningen via journalsystemet Take Care) Läkare ansvarar för kartläggning av patientens aktuella Läkemedel Läkare upprättar en aktuell läkemedelslista Dokumentation av läkemedelsförändringar görs i läkarjournalen Sjuksköterska dokumenterar i omvårdnadsjournal att LMA och ev. förändringar är utfört under sökord läkemedelshantering ( med hänvisning till läkarjournal) Skriftlig och muntlig information till Patient/ närstående Under vårdtiden Det är viktigt för patientens säkerhet med en kontinuerlig dokumentation av läkemedelsförändringar och tankar kring dessa för att undvika missförstånd i fortsatt vårdkedja. Vid alla justeringar av läkemedel ska en kort notering i läkarjournalen göras där datum för uppföljning anges, liksom i sjuksköterskans omvårdnadsjournal ( sökord; läkemedelshantering ). Vid byte till annan vårdnivå Aktuell läkemedelslista och vårdmeddelande skickas med patienten Vid återkomst Sjuksköterska kontrollerar att aktuell läkemedelslista och läkemedelsberättelse medföljt patienten Läkare ansvarar för dokumentation av läkemedelsförändringar i läkarjournalen Sjuksköterska dokumenterar ev. förändringar under sökord läkemedelshantering ( med hänvisning till läkarjournal) Skriftlig och muntlig information till Patient/ närstående Solna Stad Jakobsbergsgeriatriken