SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

Transkript

1 Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Projektägare: Projektledare: Omvårdnadsförvaltningen Solna stad och verksamheter inom SLSO Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist omvårdnadsförvaltningen Solna stad

2 Bakgrund Primärvården i Solna och omvårdnadsförvaltningen i Solna stad har sedan tidigare tagit fram interna rutiner och kvalitetskrav för vård och omsorg avseende personer med nutritionsproblem. För att erbjuda bästa möjliga vård och omsorg är dock samverkan. I Solna fanns ett gemensamt intresse hos omvårdnadsförvaltningen, vårdcentralerna i egenregi inom SLSO och Rehab Nordväst att tillsammans utveckla nutritionsvården. Med anledning av det startades ett gemensamt projekt med syfte att förbättra och skapa en hållbar utveckling av vården och omsorgen om personer med nutritionsproblem med inriktning på undernäring. Processmål Processmålen var att det skulle finnas en skriftlig samverkansöverenskommelse - mellan vårdcentraler i egenregi inom SLSO i Solna, Rehab Nordväst Solna och omvårdnadsförvaltningen Solna stad - avseende kontinuerlig samverkan kring kost och nutrition skriftliga samverkansrutiner - som baseras på CeFAMs vårdutvecklingsplan avseende undernäring i hemsjukvården och Solna stads policy för mat och måltider inom hemtjänsten - som omfattar identifiering, utredning, omvårdnad och stöd och uppföljning - för vårdcentraler i egenregi inom SLSO i Solna, Rehab Nordväst Solna och omvårdnadsförvaltningen Solna stad - som är kända av de som ska använda dem i sitt dagliga arbete

3 Resultat Samverkansöverenskommelse Det finns en undertecknad överenskommelse om samverkan mellan Jakobsbergsgeriatriken, Danderydsgeriatriken, vårdcentraler i egenregi inom SLSO i Solna, Rehab Nordväst Solna och omvårdnadsförvaltningen Solna stad. Samverkansöverenskommelsen omfattar struktur och metod för kontinuerlig utveckling av samverkan. Projektmålet är därmed uppnått (bilaga). Samverkansrutiner Det finns framtagna samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med nutritionsproblem ( För att följa upp om de som ska använda rutinerna känner till att de finns genomfördes en enkätundersökning i slutet av projektet. Enkäten skickades ut till slumpvis utvald personal inom de berörda verksamheterna. 33 personer besvarade enkäten. Av dem känner 81% till att det finns rutiner. De flesta angav att de fått kännedom om rutinerna genom kollega som varit projektmedlem eller genom att de deltagit på konferensen som projektet anordnade. Projektmålet har därmed delvis uppnåtts. 90% Känner du till att det finns rutiner för samverkan mellan kommun och primärvård kring personer med nutritionsproblem? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej

4 Tidplan/aktiviteter Projektet pågick under perioden oktober 2010 till december Aktivitet Tidsperiod Framtagande av projektplan Oktober-december 2010 Nulägesanalys Januari-februari Kick-off Februari Framtagande av Januari-juni samverkansöverenskommelse Framtagande av rutiner Mars-november Konferens December Projektmålsutvärdering November-december Metod Nulägesanalys För att ta reda på hur samverkan fungerade före projektet skickades en enkät ut till slumpvis utvald personal inom berörda verksamheter. Analysen (bilaga 1) visade att det inte fanns någon strukturerad samverkan. Det fanns dock ett gemensamt intresse av förbättrad samverkan. Framtagande av samverkansöverenskommelse Projektledaren tog i samarbete med projektet Utveckling av vårdkedjan för personer med demenssjukdom, fram ett förslag för hur huvudmännen ska samarbeta i syfte att kontinuerligt följa upp och utveckla samverkan avseende olika diagnoser och tillstånd. Framtagande av rutiner Projektgruppen har tagit fram rutiner för områdena identifiering, utredning, omvårdnad och stöd och uppföljning. Rutinerna omfattar vården och omsorgen om personer 65 år och äldre i ordinärt boende. Metoden Framtidsverkstad är den modell som använts. Varje område omfattades av två projektmöten. Under det första gjordes en probleminventering. Problemen sammanställdes och skickades ut till alla projektmedlemmar som till möte två fick i uppdrag att inventera om eventuellt fler problem fanns. Under möte två var uppgiften att finna lösningar och utvecklingsmöjligheter (rutiner) för identifierade problem. Totalt hölls nio projektmöten för att ta fram rutinerna. Vid arbetet att ta fram rutiner har resultatet av nulägesanalysen och goda exempel, erfarenheter och kunskap från projektmedlemmarna använts liksom omvärldsbevakning av goda exempel från andra kommuner och landsting. Projektmedlemmarna har även och genom fortbildning ökat sina kunskaper om god nutritionsvård. Framtagna lösningar (rutiner) har stämts av landstingets vårdutvecklingsplan för prevention och behandling av undernäring bland patienter i hemsjukvården 2009 och Policy för mat och

5 måltider inom hemtjänsten, omvårdnadsförvaltningen Solna stad Möjligheterna att följa rutinerna i verksamheterna har varit prioriterat. Det innebär att vissa delar av vårdutvecklingsplanen har justerats. Rutinerna har kontinuerligt utvärderats av projektmedlemmarna. Konferens I slutet av projektet, när rutinerna godkänts av styrgruppen, genomfördes en konferens. Under konferensen blandades presentationer av rutinerna med föreläsningar om undernäring och måltidens betydelse. Projektledaren och några av projektmedlemmarna planerade konferensen. Totalt deltog 67 personer. Utöver projekt- och styrgruppsmedlemmar kom 45 deltagare från de verksamheter som berörs av rutinerna. Även politiker från båda huvudmännen deltog. Erfarenheter Framgångsfaktorer Framförhållning När information om att stimulansmedel kunde sökas offentliggjordes startade samverkansprocessen. Det innebar att när ansökan skickades in till Socialstyrelsen fanns redan en grov planering för hur projektet skulle genomföras. För att berörda chefer och projektmedlemmar skulle kunna planera in projektarbetet skickades alla mötestider för projektet ut i god tid. Projektmedlemmar Projektgruppen har bestått av tio personer som representerat alla verksamheter som omfattas av rutinerna. En viktig utgångspunkt har varit att alla är specialister inom sin verksamhet. Planerad projekttid Under projektet fick projektmedlemmarna dokumentera den tid som användes för projektarbete. Sammanställningen visar att den planerade tiden varit väl tilltagen för alla utom en som lagt ned cirka tio timmar mer än planerat. För några medlemmar har det ibland varit svårt att få tid till eget arbete på arbetsplatsen. Det har medfört att de fått sköta en del projektarbete hemma. Den planerade projekttiden för projektledaren har räckt till.

6 Synpunkter från projektgrupp Projektmedlemmarna fick utvärdera projektet i samband med sista projektmötet. Resultatet är mycket positivt. Exempel på det som upplevts positivt är: arbetsmetoden - att vi arbetat med ett avgränsat område i taget. Det var stundvis svårt eftersom områdena ofta går in i varandra men upplevdes ändå vara tydligare och lättare än om vi inte delat upp det - att projektmedlemmarna ökat sina kunskaper inom området nutrition delaktigheten - att projektmedlemmarna upplever att alla varit lika viktiga och att alla fått komma till tals gruppsammansättningen - att vi varit en liten grupp - att det var en blandning av de yrkeskategorier som måste samarbeta för att det ska fungera - att projektmedlemmarna ökat sina kunskaper om varandras verksamheter resultatet - att samverkansrutinerna blev bättre än vad projektmedlemmarna hade hoppats på Flera hade aldrig varit med i ett projekt tidigare och tycker att det varit stimulerande och roligt att fått vara det. Dessutom känner sig flera stolta över de rutiner gruppen tagit fram. Remisser till dietist Före projektet fick dietisterna oftast remisser kopplade till livsstilsjukdomar. Under projekttiden har antalet remisser kopplade till ofrivillig viktnedgång ökat. Remissrundor I början av projektet framhölls önskemål från berörda verksamhetschefer att de rutiner som togs fram skulle skickas på remiss till alla verksamheter. Syftet var att alla verksamheter, oavsett om de var representerade i projektgruppen eller inte, skulle få möjlighet att lämna synpunkter. Metoden tillämpades ett tag men avbröts eftersom i stort sett ingen verksamhet gav någon återkoppling. Den återkoppling som gavs var mycket sparsam. Metoden med remissrundor medförde ett merarbete som inte gav något mervärde till projektet. Den uteblivna responsen kan även tolkas som att rutinerna ansågs vara tillämpliga.

7 Resurser Styrgrupp Styrgruppsordförande Iréne Kallin, förvaltningschef omvårdnadsförvaltningen Solna stad Styrgruppsmedlemmar Jörgen Helgesson, verksamhetschef Rehab nordväst Samuel Sultani, verksamhetschef Solna centrum och Hagalund-Frösunda vårdcentraler Martin Annetorp, verksamhetschef Jakobsbergsgeriatriken Projektledare/projektkoordinator Sara Vigebo, projektledare omvårdnadsförvaltningen Solna stad (25%) Projektgrupp Lena Lundberg, biståndshandläggare omvårdnadsförvaltningen Solna stad (5%) Ilona Stefansson, vårdbiträde/samordnare Attendo hemtjänst (5%) Maria Holmlund, terapibiträde Bergas dagverksamhet (5%) Kadra Mohammed, sjuksköterska Skogas korttidsboende (5%) Evelina Danielsson, verksamhetschef för seniorträffar Solna stad /Tereza Omazic, verksamhetsansvarig seniorträffen Turkosen (5%) Johanna Ullberg, dietist Rehab Nordväst (5%) Ingela Rundgren, distriktssköterska Råsunda vårdcentral (5%) Ulla-Maija Ödman, distriktsläkare Björnstigens vårdcentral (5%) Referensgrupp Bengt Norrbom, ordförande Äldreforum i Solna stad Roland Bjurling, Äldreforum i Solna stad Sten Jakobson, Äldreforum i Solna stad

8 Kostnad Projektet finansierades med stimulansmedel som ansökts av Solna stad och Stockholms läns landsting. Projektbudgeten var ca kronor. Totalkostnaden blev kronor. Nedan presenteras hur mycket som förbrukats i förhållande till det beräknade beloppet. Solna stad Stockholms läns landsting Budgetposter Beräknat Förbrukat Beräknat Förbrukat Projektledare Projektgrupp Kick-off Projektmöten Studiebesök/fortbildning Konferens Informationsmaterial Övrigt Totalt Kostnader för projektledare, konferens (ej vikarieersättning), informationsmaterial, utbildare och övrigt fördelades lika mellan de 3 deltagande verksamheterna; omvårdnadsförvaltningen, vårdcentraler och Rehab nordväst. Övriga kostnader fördelades per verksamhet och baseras på respektive verksamhets antal projektmedlemmar. Vad händer efter projektet För att de samverkansrutiner som tagits fram under 2011 ska få avsedd effekt krävs en bra implementering. Solna stad och Stockholms läns landsting har därför ansökt och beviljats ytterligare stimulansmedel för att fortsätta arbetet med att utveckla vården och omsorgen om personer med nutritionsproblem. Det övergripande målet för det fortsatta arbetet är att framtagna samverkansrutiner ska vara implementerade i alla berörda verksamheter som deltar i projektet. Kvarvarande medel från 2011-års projekt kommer att föras över till 2012-års projekt. Bilaga Samverkansöverenskommelse

9

10

11