fred och frihet På tal om militarisering MILITARISERING BÖRJAR I VARDAGEN ETT STEG NÄRMARE ETT KÄRNVAPENFÖRBUD INTERVJU: ANNIKA SPALDE

Transkript

1 fred och frihet Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Nummer 1, 2013 MILITARISERING BÖRJAR I VARDAGEN ETT STEG NÄRMARE ETT KÄRNVAPENFÖRBUD INTERVJU: ANNIKA SPALDE På tal om militarisering

2 Fred och Frihet är utgiven av: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF Norrtullsgatan 45, Stockholm Tel: E-post: Hemsida: Ansvarig utgivare: Kirsti Kolthoff Redaktör: Sofia Tuvestad Lay-out: Elin Liss Omslagsfoto: istockphoto.com/ ikff Tryck: Print One Internationella Kvinno förbundet för Fred och Frihet, IKFF är en internationell freds organisation med sektion er i 35 länder på alla kontinenter. IKFF arbetar för fred, säkerhet och nedrustning - alltid med fokus på kvinnors aktörs skap! Läs mer om vårt arbete på: ikff.se wilpfinternational.org Följ oss på Twitter: ikff_sverige facebook.com/ ikffsweden Detta temanummer är utgivet med stöd från Ungdomsstyrelsen/ Kvinnors organisering Generalsekreteraren har ordet I det här numret frågar vi oss vad militarisering egentligen är och innebär. Forskaren Cynthia Enloe citeras i en artikel av Johanna Tengblad med beskrivningen av militarism som en bukett av vardagstankar. Jag tycker det är en så oerhört talande beskrivning. Militarisering sker inte över en natt, det är en ständig process som ibland kan vara svår att sätta fingret på när den sipprar in i vår vardag. För en del av våra kretsar har den tagit ett tydligt uttryck i form av utökade militära övningar som du kan läsa om i en artikel av Anna-Lisa Björneberg och Birgit Vollbrecht. Men även vi som bor i andra delar av Sverige kan se vad som pågår om vi sätter på oss de kritiska glasögonen. Det viktigaste för att motverka militarisering är att ställa de outtalade frågorna. Jag tror att få missade Sveriges överbefälhavares uttalande om att Försvarsmakten bara kan försvara Sverige i en vecka. Men var det någon som hörde en journalist ställa frågan - mot vem eller vad? Vad är det för hot Sverige egentligen står inför i dagens globaliserade värld med klimatförändringar, pandemier, organiserad brottslighet och cyberhot? Är militären verkligen den bästa lösningen? Försvarsmakten får idag drygt 40 miljarder för sin verksamhet medan dess civila motsvarighet Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap får drygt en miljard. Försvarsmakten likställer i sina rekryteringskampanjer handlingskraftigt agerande med militär verksamhet. Utifrån samma perspektiv ser vi Sverige bedriva ett alltmer militärfokuserat internationellt arbete. Samtidigt tystnar Sverige i andra frågor till exempel om nedrustning. Sverige har nu en unik chans att arbeta för ett kärnvapenförbund med bland annat Norge och Mexiko, som du kan läsa om i rapporten från ICANkonferensen i Oslo. Vi fortsätter också att kämpa för att det internationella vapenhandelsavtal som förhoppningsvis förhandlas fram i FN nu i dagarna ska erkänna de förödande konsekvenser som vapen har för kvinnors säkerhet. IKFF arbetar över hela världen för att det ska bli olagligt att sälja vapen om det finns en risk för att vapnen kommer att användas för genusbaserat våld. Du kan läsa mer om det i en artikel av Sepideh Shahrokhi. Du håller i din hand första numret av vår medlemstidning år Det kommer att bli ett spännande år, med fokus på militarisering samt vårt samarbete med våra systersektioner i Colombia, DR Kongo, Nigeria och Costa Rica. Vi kommer även att börja arbeta mot Nordiskt Forum 2014 och IKFF:s internationella 100-års jubileum som du kan läsa om längre fram i tidningen. Med historien i ryggen blickar vi framåt! Vill du ha fler exemplar av Fred och Frihet för att sprida på din arbetsplats eller ge till en vän? Hör av dig till info@ikff.se Josefine Karlsson Tf Generalsekreterare, IKFF

3 Fred och Frihet På tal om militarisering IKFF på CSW Göteborg - militarisering Militarisering börjar i vardagen Ett steg närmare ett kärnvapenförbud IKFF 100 år ATT - vad händer nu? Intervju: Annika Spalde Vad händer i kretsarna? Ordföranden har ordet Samarbete med systersektioner 3

4 IKFF på CSW Ester Harrius, praktikant IKFF och PeaceWomen våren 2013 Det årliga mötet med Commission on the Status of Women (CSW) är FN:s största återkommande möte om kvinnors rättigheter. IKFF var på plats i New York vid årets möte. I början av mars samlades FN:s medlemsländer och hundratals kvinnoorganisationer i New York för några intensiva dagar av förhandlingar, events, nätverkning och lobbying. Vid förra årets CSW kunde staterna inte enas om några gemensamma slutsatser efter mötet, men i år lyckades staterna efter hårda förhandlingar enas kring en deklaration om att motverka våld mot kvinnor och flickor. Intresset för årets CSW, det 57:e mötet i ordningen, var stort med över 6000 kvinnor på plats. Ovanligt många organisationer kom till New York för att diskutera årets tema Elimination and prevention of all forms of violence against women and girls. IKFF hade en delegation på plats i New York med över 70 personer från 22 länder. På IKFF:s internationella kontor i New York där projektet PeaceWomen sitter, arbetades det hårt inför mötet med CSW. PeaceWomen övervakar och sammanställer allt material rörande CSW på sin hemsida med särskilt fokus på FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet som utgår från resolution IKFF anordnade också flera evenemang, paneldebatter, filmvisningar och presentationer, för att på olika sätt belysa hur viktigt IKFF:s arbete och infallsvinkel är för att nå målet med att eliminera våld mot kvinnor. IKFF Sverige anordnade ett event tillsammans med våra systersektioner från Costa Rica, Colombia, Nigeria och DR Kongo för att synliggöra kopplingen mellan våld mot kvinnor och närvaron av vapen - både i konflikt och icke-konfliktländer. 4 FOTO: : WILPF Trots de enorma skillnaderna mellan dessa länder är tillgången till vapen, och osäkerheten det innebär för många kvinnor, en gemensam nämnare. I samband med CSW passade IKFF även på att skapa uppmärksamhet för de kommande förhandlingarna om Arms Trade Treaty (ATT) som äger rum i New York mars, bara några dagar efter CSW:s slut. Det är viktigt att även dessa förhandlingar uppmärksammar att kvinnors säkerhet hotas av vapenhandeln och att återgärder mot könsrelaterat våld inkluderas i ATT. Då den internationella utvecklingen för kvinnors rättigheter i många avseenden går bakåt hoppas vi innerligt på att årets CSW får världen att tänka till och ändra riktning genom att sluta nedprioritera frågor som rör kvinnors rättigheter. IKFF skrev tillsammans med flera andra kvinnoorganisationer ett uttalande samt en debattartikel om temat inför CSW57 som finns att läsa på och du kan läsa mer på generalsekreterarens blogg fredfrihetfeminism.wordpress.com

5 De utökade militära övningar är ett sorgligt kapitel i vår nutidshistoria Göteborg - militarisering Anna-Lisa Björneberg och Birgit Vollbrecht, IKFF Göteborg Från att verka för ett starkt FN och för nedrustning erbjuder Sveriges regering numera Nato och enskilda länder att öva krig hos oss. I Norrbotten har Nato haft flera stora övningar, bland annat har USA övat bombfällning. På flera platser i Sverige vill Försvarsmakten nu utöka övningsverksamheten. Länsstyrelsen har i princip godkänt utökade tillstånd av skjutverksamheten från 20 till 115 dagar per år på flera öar i Göteborgs södra skärgård, även nattetid och av utländska stridskrafter. På lilla idylliska Känsö skall en handgranatkastarbana anläggas. Mark- och Miljödomstolen har endast kommit med få undantag och smärre tillägg. Frågan ligger nu hos Miljödepartementet i väntan på regeringsbeslut. Övningarna är konsekvensen av 2004 års utredning Snö, mörker och kyla i vilken det konstaterades att en utveckling av den internationella militära test- och övningsverksamheten i Sverige är väl förenlig med den svenska säkerhetspolitiska linjen och gagnar svenska intressen. Förslaget beskrevs som en utvecklingsbar affärsidé. Övningarna rör inte enbart miljön, utan är försvars- och säkerhetspolitik! Utifrån detta bredare perspektiv har vi lämnat överklagande till Mark- och Miljödomstolen, delat ut flygblad och deltagit för att påverka politiker under Almedalen. Vi har arrangerat seminarium på IKFF:s kongress i Göteborg 2011 med företrädare för Försvarsmakten och de politiska partierna samt på Bok & Biblioteksmässan. 59 riksdagspolitiker i Västra Götaland har ställt till svars genom ett upprop. Nu satsar vi på ett möte med försvarsministern och miljöministern på Bok & Biblioteksmässan i år, och vi reser även till Almedalen. Protesterna har aktiverat FREDSAM, ett nätverk av ett tjugotal fredsföreningar som funnits i Göteborg i snart 30 år. Tillsammans har vi nått ut till stora grupper genom bland annat en debattartikel i Göteborgs-Posten, utdelning av flygblad och broschyrer under Global day on military spending samt ett gemensamt seminarium på internationella fredsdagen Fredsrörelsen har påvisat hur de ekonomiska intressena i vapenindustrin leder till militära ingripanden i stället för fredlig konflikthantering. Sverige var 2011 störst i världen per capita på krigsmaterialexport. Detta och de utökade militära övningar är ett sorgligt kapitel i vår nutidshistoria. Våra krav är att Göteborgs södra skärgård upplåts för lägerverksamhet med utbildning i konflikthantering, sjukoch hälsovård samt internationell fredlig samexistens, och att vapenindustrin ersätts med produktion för samhällsnyttan för att investera i en hållbar utveckling för världen. 5

6 Militarism är en bukett av vardagstankar Militarisering börjar i vardagen Johanna Tengblad, praktikant IKFF våren 2013 Försvars- och säkerhetspolitik har under årets första två månader debatterats mer än på länge. Men vilka frågor diskuteras, och vilka utesluts ur debatten? Att börja prata och tänka på nya sätt kan vara ett första steg mot världen alla vill ha, menar flera fredsaktivister. Vi kan bara försvara oss i en vecka, sa ÖB Sverker Göransson (SvD ) innan han sjukskrev sig för utbrändhet. Försvaret är ett särintresse, sa statsminister Fredrik Reinfeldt en månad senare (DN ). Debatten som följde dessa uttalanden fokuserade på om Sverige kan försvara sig eller inte och om regeringen tycker att försvaret är ett särintresse eller inte. Försvarsmaktens resurser tycks vara den gemensamma nämnaren i vad som upprör på debattsidorna. Den dominerande utgångspunkten är att Försvarsmakten behövs och att militära medel kan lösa konflikter i världen. Vad som varken benämns eller diskuteras är samtalets själva referensram: närmare bestämt sammanhanget som kan kallas militarism. Militarism kan tyckas vara ett svårt och krångligt ord. Men enligt den feministiska statsvetaren Cynthia Enloe rör det sig om något väldigt vardagligt. Militarism är en bukett av vardagstankar, säger hon i en intervju av Annika Skogar, ordförande IKFF Malmö/Lund (Lundagård nr ). Det handlar om undermedvetna tankar som vi ser som vanliga och normala, menar hon. Tankar om att alla har fiender, eller att det är naturligt att män beskyddar kvinnor, är några exempel. Det är den här typen av vardagliga tankar, förklarar Enloe, som tillsammans som små byggstenar gör att svenskar i allmänhet tycker det okej när Nato övar i Norrbotten. Sverige är långt ifrån lika militariserat som USA, men det är mycket mer militariserat än vad människor utanför och i landet inser, konstaterar Enloe. Om militarisering börjar i våra tankar så fortsätter den genom våra handlingar. Militarism är kombinationen av föreställningar och vanor som främjar en kultur av rädsla och ett kontinuerligt användande av våld. Det upprätthålls genom institutioner, investeringar och strukturer baserade på förutsättningen att världen är farlig och att väpnad styrka är vägen till att lösa konflikter, menar Global Fund for Women. Militarism handlar alltså både om vad vi tänker och vad vi gör, både om ideologi och konkret politik. Just nu sker en militarisering av svensk fredspolitik och alltfler offentliga rum i Sverige. Det är inte bara genom påkostade reklamkampanjer som Försvarsmakten tar plats. Genom att ansöka om utökad övningsverksamhet får militären öva och testa vapen på större områden än tidigare, exempelvis i Göteborgs södra skärgård, Vättern och stora delar av Norrbotten. Även utländska styrkor erbjuds träna 6

7 FOTO: : FÖRSVARSMAKTEN krig på svensk mark. Övningarna får negativa konsekvenser för människor och miljö men ses som en affärsidé som gynnar svenska intressen. Sverige värnar om vapenindustrin och var 2011 världens största vapenexportör i relation till befolkningsmängd. Under senaste året har det uppmärksammats att Sverige överväger att utveckla förarlösa stridsflygplan och ska köpa in 60 stycken nya JAS Gripen. är det till exempel som vi står inför och är militära medel de mest effektiva att använda då? Dessa frågor lyfte IKFF:s generalsekreterare Josefine Karlsson när hon deltog i SVT:s program Debatt den 14 februari i år. I framtiden beräknas Göteborg stå under vatten på grund av klimatförändringarna, sade hon bland annat i programmet, och då hjälper inte militära medel. Svenska statens prioriteringar av militär verksamhet bygger på politiska beslut som inte alltid är enkla att få en demokratisk inblick i. Försvarspolitiken är känd för att vara ett typiskt svårgenomträngligt politikområde, dessutom är det mansdominerat och präglat av maskulina normer. Cynthia Enloe menar att det är ett stort problem att militarisering och vapenhandel anses vara så tekniskt avancerade områden att bara experter tillåts vara med och diskutera, trots att vapen i slutändan drabbar det civila samhället. Det gör oss passiva, säger hon. Pelle Sunvisson från det anti-militaristiska nätverket Ofog, som också deltog i debatten, poängterade att fredsrörelsen och militären egentligen har samma mål: en värld utan vapen. Det är den visionen vi måste börja arbeta utifrån, menade han. Enligt Cynthia Enloe är det viktigt att utmana militarismen genom att tänka och leka på nya sätt. En tillsynes oskyldig lek som cowboy och indian, som hon själv lekte som barn, gör oss nämligen mottagliga för rasistiska idéer om europeisk erövring och militaristiska idéer om att vapen är ett bra sätt att lösa konflikter. Vi måste skapa spel och nöjen som inte matar militarism. Vi måste få alla att inse att det är roligare att med spel som inte går ut på att döda, säger hon. Det kan kännas hopplöst. Hur kan vi agera mot militariseringen som tycks göra oss både hemmablinda och passiva? Det absolut viktigaste är att vara medveten om vad som pågår, menar Enloe. För att komma dit måste ett första steg vara att prata om det. Genom att prata om militarisering kan debatten om försvar och säkerhet blir mer demokratisk. Frågor som inte ställs kan ställas: Vilka aktuella hot Militarism börjar i vardagen, men det gör också kampen mot den. 7

8 FOTO: : ALEXANDER HARANG Vi kommer att vara med och skriva internationell nedrustningshistoria. Frågan är, kommer Sverige? Ett steg närmare ett kärnvapenförbud Sofia Tuvestad, politisk handläggare IKFF Den 1-2 mars arrangerade kampanjen ICAN en stor konferens i Oslo där forskare och det civila samhället diskuterade kärnvapennedrustning. I fokus stod den aktuella frågan om humanitära konsekvenser och aspekter på kärnvapen. IKFF var på plats och kom hem med förnyad energi i arbetet för en kärnvapenfri värld. Det var med stor spänning och höga förhoppningar vi åkte till Oslo för att delta i ICAN:s (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) konferens. Över 400 deltagare från hela världen skulle samlas för att med enad kraft säga att stater måste erkänna de fruktansvärda humanitära konsekvenserna av kärnvapen, och att det enda sättet att undgå en ofattbar katastrof är total nedrustning och eliminering av dessa vapen. Med vetskap om kärnvapnens extremt grymma humanitära konsekvenser arbetar ICAN för ett kärnvapenförbud. Det kan låta som en långsiktig vision men egentligen är det ett både realistiskt och nödvändigt krav att ställa. För det första har det civila samhället i samarbete med stater tidigare drivit fram förbud mot exempelvis klustervapen och landminor. För det andra borde kärnvapen utifrån internationell humanitär rätt redan vara förbjudna. En stat som använder kärnvapen kan till exempel inte skilja på civila och militära mål, eftersom kärnvapen orsakar så ofattbart stora och svåra skador. Det är inte i linje med humanitär rätt. Helgen i Oslo fylldes av föreläsningar av forskare och experter, och strategiska diskussioner kring hur civila samhället kan trycka på för ett förbud och för nedrustning. Stämningen var förväntansfull och det kändes i luften att något var på gång. ICAN valde att arrangera sitt forum i Oslo eftersom Norges utrikesdepartement arrangerade en regeringskonferens på samma tema dagarna efter. Under regeringsmötet, som samlade 127 stater, flera FN-organ som UNDP och UNHCR, internationella Röda Kors- och Röda Halvmånerörelsen 8

9 samt ICAN, presenterades slutsatser om kärnvapnens konsekvenser för miljö, utveckling och hälsa. Den gemensamma slutsatsen är att ingen internationell beredskap effektivt skulle kunna avhjälpa eller lindra effekterna av en kärnvapendetonation. Världens länder börjar nu organisera sig inför arbetet för ett förbud mot kärnvapen, en konsekvens av ett långt och hårt arbete från det civila samhället! Det är ett historisk skeende. Mexiko deklarerade att de kommer bjuda in till ett uppföljande möte efter Oslokonferensen vilket möttes av rungande applåder i förhandlingsrummet. Den norska regeringens initiativ har bidragit till att fler människor nu påminns om att världens cirka kärnvapen är ett högst verkligt hot, och att vi gemensamt måste arbeta starkare för att alla världens kärnvapen ska förbjudas och rustas ned. John Dear, präst och fredsaktivist som deltog i konferensen, återberättar i en artikel att han blev berörd av ett möte med grundaren av International Physicians for the Prevention of Nuclear War, som sa att han för första gången på över fyra decennier känner sig hoppfull inför kärnvapennedrustning. Det är alltså ett tydligt steg framåt vi har tagit. Vi ser dock med oro på avsaknaden av engagemang och initiativ från den svenska regeringen. Sverige har nu en unik chans att tillsammans med Norge och Mexiko åter ta täten i arbetet för kärnvapennedrustning. Det är dags att våra politiker ger klara besked om hur Sverige ska arbeta för en säkrare och kärnvapenfri värld. Vi kommer att vara med och skriva internationell nedrustningshistoria. Frågan är, kommer Sverige? IKFF 100 år! 2015 fyller IKFF som internationell organisation 100 år samlades 1136 visionära kvinnor i Haag för att protestera mot första världskriget och den 28:e april startade de IKFF. Sedan dess har IKFF spridit sig över hela världen och vi är idag en global rörelse. I snart 100 år har vi stått upp för kvinnors rätt till deltagande i det offentliga rummet, i debatten och i politiken. IKFF grundades av kvinnor varav många saknade rösträtt men som krävde att bli lyssnade på. De stod upp mot krig, våld, hat och förtryck, för demokrati, allas lika värde och rättigheter. Den grundtanke som IKFF vilar på och det enorma arbete som gjorts av kvinnor inom IKFF världen över ska vi fira Men vi ska också blicka framåt. Målet är inte nått och vi är inte nöjda! Den april kommer en konferens att anordnas och dagarna innan hålls IKFF:s internationella kongress. Temat för konferensen är Women s power to stop war. Ett stort arbete kommer behövas för att skapa en bra konferens, uppmärksamma vårt arbete samt för att samla ihop pengar till konferensen och deltagande. Alla behövs! Kolla in hemsidan:

10 Världen SKA få ett robust vapenhandelsavtal! ATT- vad händer nu? Sepideh Shahrokhi, praktikant IKFF våren 2013 Under sommaren 2012 samlades FN:s medlemsstater i New York för att förhandla fram ett avtal Arms Trade Treaty - som ska reglera den internationella vapenhandeln. Detta skrev vi om i Fred och Frihet nr Mötena pågick under en månad och även om det i början verkade hoppfullt, slutade förhandlingarna utan något avtal. Ryssland och USA var bland de stater som krävde mer betänketid. Dessa stater är också kända som de största vapenexportörerna i världen. 90 stater, däribland Sverige, var besvikna men deklarerade bestämt; världen SKA få ett robust vapenhandelsavtal! och nu är det dags igen. Den mars, i skrivande stund, samlas staterna återigen för en andra omgång av förhandlingar, även denna gång på FN:s högkvarter i New York. Varför blev det inte något avtal första omgången? Först och främst är det aldrig enkelt att få fram ett avtal som detta. Förutsättningarna försvårades av att ett av förkraven var att det skulle råda total konsensus kring avtalet, alla måste alltså vara överens. Det är många länder och intressen som man ska bejaka och samtidigt få ihop ett avtal som faktiskt reglerar någonting. Avtalet är uppdelat i olika delar, till exempel kring mänskliga rättigheter och kring vilka vapen som ska täckas av avtalet, och det finns olika mycket stöd för de olika delarna. Det som får oss att ändå tro att det finns en chans för att ett avtal kommer på plats är att de flesta länder var för att ta upp förhandlingarna igen, även USA och Ryssland. IKFF:s internationella nedrustningsprojekt Reaching Critical Will har sagt Det finns ett tryck från majoriteten av medlemsstaterna, och civilsamhället tänker inte längre tillåta en handfull länder att hålla tillbaka processen att hantera ett av de största problemen i vår tid. FOTO: STOCK XCHNG 10

11 CHNG FOTO: UN PHOTO SOPHIA PARIS Vad är det vi vill ha? IKFF arbetar för ett internationellt verktyg som förhindrar vapenhandel till länder där det finns en risk att vapnen används för att bryta mot internationell humanitär rätt, mänskliga rättigheter och förhindrar socioekonomisk utveckling. IKFF arbetar särskilt aktivt på internationell och nationell nivå för att vapenhandel inte ska tillåtas till länder där vapnen kan användas för sexuellt och genusbaserat våld. Idag har 75 av FN:s medlemsländer visat stöd för att avtalet ska ta upp kopplingen mellan vapenspridning och genusbaserat våld, Sverige är ett av dessa länder. Utkastet som finns i dagsläget har stora brister som möjliggör för stater att kringgå avtalet och bidra till att mänskliga rättigheter kränks. De bristerna måste bort under förhandlingarna i mars. Arms Trade Treaty måste vara bindande och inte endast ha en rådgivande status. Är du intresserad av att få regelbundna uppdateringar om vad som händer i förhandlingarna? Gå med IKFF:s Facebookgrupp föratt där vi sprider vår kampanj för ett starkt ATT som förbjuder vapenöverföringar som kan bidra till genusbaserat våld. ATT - Arms Trade Treaty Arms Trade Treaty (ATT) är namnet på ett kommande avtal mellan FN:s medlemsstater vars funktion kommer att vara att reglera den internationella vapenhandeln, alltså handeln mellan stater. Idag finns inte något internationellt avtal som reglerar vapenhandeln globalt. Det internationella civilsamhället har länge arbetat för att avtalet ska bli verklighet för att minska det mänskliga lidandet som den enorma vapenspridningen i världen ger upphov till. För mer information besök IKFF:s internationella sida 11

12 Jag tror att många människor, både i Sverige och på andra ställen, nästan slentrianmässigt håller kvar vid tron på militära lösningar Intervju: Annika Spalde Sepideh Shahrokhi, praktikant IKFF våren 2013 Annika Spalde är fredsaktivist och diakon i Svenska Kyrkan. Varför gick du med i IKFF? - Det var några år sedan, jag hade då varit engagerad i andra delar av fredsrörelsen sedan 1996 (plogbillsrörelsen, Kristna Fredsrörelsen, Ofog) och kände att jag ville söka efter nya sammanhang, nya kunskaper. Det tydliga feministiska perspektivet som IKFF har tyckte jag var viktigt och spännande. Hur ser du på behovet av IKFF:s agenda? - Tyvärr är väl behovet fortfarande enormt. Kopplingarna mellan mansroller, maskulinitet och det militära tas alltför sällan upp. Kvinnor nekas tillträde till fredsprocesser. Säkerhetsbegreppet verkar nästan fastlåst vid militära hot, ständigt upprepas att de stora hoten är icke-militära men detta faktum verkar ändå knappt påverka politikernas tänkande, prioriteringar i budgetar och så vidare. Det är frustrerande. Vilken fråga är viktigast? - Hm, det finns nog inte en... men kanske skulle jag säga: att folk får upp ögonen för ickevåldets möjligheter. Jag tror att många människor, både i Sverige och på andra ställen, nästan slentrianmässigt håller kvar vid tron på militära lösningar eftersom de inte ser något alternativ. Hur ska man slå tillbaka mot de onda om man inte har vapen? frågar de sig. Här krävs det mycket utbildningar och träningar i ickevåldsmetoder, så att människor förstår att ickevåldsalternativet kan vara ett kraftfullt sätt att agera mot våld och orättvisor. Det är ju hoppfullt med den forskning som visar att fredliga uppror varit framgångsrika dubbelt så ofta som våldsamma. Du befinner dig i Irak just nu med Christian Peacemaker Teams. På vilket sätt är IKFFs perspektiv relevant att lyfta fram även i den kontexten? - Jag är glad att CPT aktivt arbetar mot sexism och andra former av förtryck. De kallar det för undoing oppressions. En vecka under den månadslånga utbildningen ägnas åt hur vi kan bekämpa sexism, heterosexism och rasism inom organisationen och våra team. När det gäller irakiska Kurdistan är det ett samhälle som präglas starkt av patriarkat, och där olika slags beväpnade grupper, säkerhetstjänster och vakter, är mycket synliga i offentligheten. Det är en utmaning att tala för ickevåld här eftersom många upplever att det är tack vare våld - både det egna och USA:s krig mot Saddam Hussein - som de nu har en självständig kurdisk region. Men när vi höll en ickevåldsworkshop på en skola häromdagen kom regionens utbildningsminister och höll ett litet tal om att nu är det dags att lämna våldet och slå in på ickevåldets väg! FOTO: : ANNIKA SPALDE 12

13 Vad händer i kretsarna? Sepideh Shahrokhi, praktikant IKFF våren 2013 En väldig viktig del i IKFF:s arbete för fred är aktiviteterna som sker på lokal nivå. Så, vad händer i kretsarna under våren? Här kommer ett axplock av aktiviteterna. Vill du kanske starta en ny krets? Hör av dig! Göteborgskretsen har just nu stort fokus på militariseringen av Sverige och Göteborg. Den senaste aktiviteten var i mitten av februari när kretsen som en del av nätverket Fredsam anordande ett seminarium på temat Militariseringen av Sverige. Deltog gjorde representanter från olika organisationer som talade under rubrikerna; Skärgårdsupproret, Aktionsgruppen Rädda Vättern, Internationella krigsövningar i Norrbotten och Militariseringens drivkrafter. Redan i höstas satte Växjökretsen igång med studier av militariseringen av Sverige som fortgår även nu i vår. På årsmötet hade kretsen en föreläsning om Sverige övningsområde för NATO?. Dessa studier ska även ligga till grund för en utställning som kretsen har planerat att visa i samband med ett seminarium i april. Några medlemmar av Stockholmskretsen håller just nu i en studiecirkel med temat Militarism, ockupation och kvinnor. Kretsen diskuterar hur kvinnor påverkas i länder som präglas av militarism och ockupation, med Israel och Palestina som utgångspunkt. På kretsens årsmöte hade man besök av Johanna Tengblad från kansliet som berättade om studien Grejen med militarisering och man diskuterade ämnet. FOTO: OPERATION 1325 Den 13 mars arrangerade Jönköpingskretsen en föreläsning på temat Bakgrund till vår tids dolda konflikt i Östeuropa dit kretsen bjöd in Christian Kanschat som talare. Den 22 februari deltog även IKFF Jönköping i Internationella Brottsofferdagens manifestation mot våld. Motalakretsen uppmärksammade den internationella kvinnodagen med ett tal av Renée Franguer och musik av kören Sensivitas på Motala bibliotek. Kretsen kommer även att uppmärksamma FN:s nyinrättade flicka-dagen som kommer att äga rum 11 oktober varje år. I början av februari hade Malmö/Lundkretsen en spännande seminariekväll i Lund med samtal om det rättfärdiga kriget med Karin Aggestam (docent i statsvetenskap) Mikael Thorén (före detta utlandssoldat) och IKFF:s generalsekreterare Josefine Karlsson. Den 9 mars anordnade Uppsalakretsen i samband med internationella kvinnodagen ett samtal på temat Militarismen ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter? Det var ett samtal mellan två av kretsens egna aktiva medlemmar; Ann-Cathrin Jarl och Lovisa Neikter. 13

14 Ordföranden har ordet I artiklar som publicerats i flera tidningar runt om i landet den senaste tiden har vi från IKFF tagit upp Försvarsmaktens fråga i sin senaste reklam: Vad håller du på med?. Budskapet är att den som vill göra något meningsfullt ska söka sig till militären. IKFF:s svar är att vi vet att engagemang för demokrati, fred och säkerhet inte är lika med Försvarsmakten. Vår tolkning är att det meningsfulla ligger i att skapa förutsättningar för att bygga ett tryggt samhälle med civila medel. Detta nummer är därför en väg av flera att synliggöra och ifrågasätta konsekvenserna av den svenska försvarspolitiken, där utökade krigsövningar utgör en central del, och att därigenom vara en del av att skapa den demokratiska debatt som idag inte finns. I skrivande stund är det ett år sedan den tragiska militära flygplanskraschen vid Rabots glaciär vid Kebnekaise i samband en militärövning satte fokus på Natos närvaro på svenskt territorium. Att Nato tillåts öva i Norrland är ett led i en militarisering av Arktis. Sverige borde arbeta för en demilitarisering istället - något som bland andra Gunnar Westberg, medlem i styrelsen för den Transnationella Stiftelsen för Fred, framhållit. Det som pågår är en snabb och omfattande militarisering av det arktiska området. När istäcket minskar ökar möjligheterna till utvinning av olja och malmer och sjöfarten kan ta nya vägar. Inom ett decennium har kanske både Nordvästpassagen och Nordostpassagen öppnats för sjöfarten. Att engagera sig militärt i en sådan utveckling är att sitta fast i ett ålderdomligt tänkande. En militär upptrappning i Arktis kan mycket väl förhindra möjligheten till förtroendeskapande åtgärder som kan bidra till att minska spänningarna och risken för konfrontationer. Det verkar som att man för den dyrbara organisationen Nato måste finna uppgifter. Ja, det är oerhört kostsamt att vara medlem av Nato. Överraskande var att Nordiska Rådet på sin session i januari i år beslutade om ett närmare nordiskt försvarssamarbete och förutsätter parlamenterisk förankring för ett sådant. IKFF:s nordiska sektioner med representanter från Danmark, Finland, Norge och Sverige uppmärksammade detta på ett möte i Köpenhamn i februari och beslöt att i stället stödja tanken om ett närmare nordisk samarbete på det säkerhetspolitiska området som inte bygger på militära lösningar. Påpekanden gjordes om att IKFF internationellt var en av de starka krafterna bakom FN:s säkerhetsråds antagande av resolution 1325 om kvinnor fred och säkerhet, i vilken det ingår förebyggande, skydd och deltagande av kvinnor. Med grunden i det arbete IKFF utfört sedan 1915 uppmanades de nordiska länderna och Nordiska Rådet att ompröva sin politik gällande försvarssamarbetet till att gälla lösningar som kan bygga varaktig fred i vår världsdel samt globalt. Som världens älsta fredskvinnoorganisation erbjöd vi vår sakkunskap i en sådan diskussion. Vi hoppas på en dialog mellan IKFF och Nordiska Rådet så att IKFF sommaren 2014 på Nordiskt Forum i Malmö ska kunna presentera nya politiska fredsinitiativ. Det framkom även att det borde vara en uppgift för Föreningarna Norden att stödja ett nordisk fredssamarbete genom information och diskussion. Fredsarbetet fortsätter och vi behöver vara många som bidrar till att påverka opinionen. Kirsti Kolthoff, ordförande IKFF

15 Samarbete med systersektioner Vi har sedan ett par år tillbaka samarbetat med våra systersektioner i Costa Rica, Nigeria, Colombia och DR Kongo. Tack vare stöd från Folke Bernadotteakademin har vi haft möjligheten att utöka vårt samarbete med framförallt Nigeria och DR Kongosektionerna. Vi kommer även att utöka samarbetet med den colombianska sektionen under Den utökade kontakten med våra systersektioner har gett oss en bättre inblick i vad som händer i de länder och regioner där dessa är verksamma. Vi får direktuppdateringar om situationen både lokalt och nationellt. Det har varit oerhört värdefullt för vår förmåga att sprida viktig information i Sverige, inte minst då exempelvis de ökade oroligheterna i Nigeria och utvecklingen av fredsförhandlingarna i Colombia näst intill helt utelämnats av svensk media. Vårt samarbete har möjliggjort för systersektionerna att öka sin kapacitet och genom projekten har exempelvis Costa Rica kunnat samla kvinnor från landsbygden för att diskutera kopplingen mellan nedrustning och kvinnors säkerhet samt ökat sin lobbyverksamhet på nationell nivå. Nigeria har arbetat med att öka kompetensen hos kvinnor på gräsrotsnivå om konfliktförebyggande arbete, ökat kontakten med beslutsfattare, samt översatt resolution 1325 till fem lokala nigerianska språk. De fyra sektionerna drar samma slutsats: utan kvinnoorganisationer som fokuserar på fred och säkerhetspolitik inkluderande nedrustning, kommer vi aldrig nå en hållbar implementering av FN:s säkerhetsrådsresolution För få aktörer gör i dagsläget samma analys; att anledningen till att de frågor som rör kvinnors säkerhet nedprioriteras är på grund av att kvinnor är utestängda från att forma den rådande säkerhetsagendan. Mer info i senare nummer av Fred och Frihet! Generalsekreteraren bloggar Läs Josefines blogginlägg om aktuella politiska händelser! Gå till där du även kan anmäla en prenumeration på bloggen till din mejl. 15

16 Kvinnor mobiliserar mot svensk militarisering IKFF bedriver under våren 2013 projektet Kvinnor mobiliserar mot svensk militarisering. Projektet syftar till att öka kunskapen om den försvarspolitiska utvecklingen i Sverige och främja kvinnors demokratiska rättighet att delta i samtalet om försvarsoch säkerhetspolitik. Inom projektet har en studie sammanställts om Försvarsmaktens utökade övningsmöjligheter runt om i landet. Vi hoppas kunna bidra till en demokratisering av debatten om denna geografiska militarisering av Sverige. Studien kan beställas på info@ikff.se eller laddas ner i PDF på vår hemsida under publikationer.