FINANSINSPEKTIONEN Verksamhetsplan med budget Martin Andersson JANUARI 2015

Transkript

1 FINANSINSPEKTIONEN Verksamhetsplan med budget 2015 Martin Andersson JANUARI 2015

2 januari 2015 Dnr Verksamhetplanen beskriver FI:s planerade verksamhet 2015 och redovisar myndighetens strategier för att uppnå verksamhets- och de ekonomiska målen. Verksamhetsplanen innehåller också en plan för investeringar. Där redovisas myndighetens inriktning på investeringar och planerad fördelning mellan olika investeringsområden. FI:s budget och investeringsbudget är på övergripande nivå och gd beslutar därefter internbudget. Styrelsen fattar följande beslut om verksamhetsplan för 2015: - Styrelsen ställer sig bakom inriktningen av användningen av medel enligt bilaga 1. - Den anslagsfinansierade verksamheten ska visa ett nollresultat, dvs kostnaderna ska motsvaras av tilldelade anslagsmedel. Intäkter av anslag inkluderar även ett förväntat anslagssparande om 6 mnkr. Anslagssparandet har ännu inte budgeterats utan är inlagd som en reserv/buffert som gd får besluta om. - Den avgiftsfinansierade verksamheten budgeterar ett överskott om 2,8 mnkr vilket motsvarar årets resultat. - Den bidragsfinansierade verksamheten har en budget i balans, vilket innebär att kostnaderna motsvarar bidragsintäkterna. - FI:s investeringsram fastställs till 48 mnkr. 2

3 FINANSINSPEKTIONEN INNEHÅLL Finansinspektionens mål och uppdrag 4 Förutsättningar för VP Viktiga områden inom tillsyn och utveckling 7 Mer tillsyn 7 Mer tillsyn med andra 8 Finansiell stabilitet 8 Konsumentskydd 8 Vidareutveckling av verksamhetsstödet 9 Mål och mått Budget Sammanfattning 11 Budget Anslagsfinansierad verksamhet 12 Avgiftsfinansierad verksamhet 13 Bidragsfinansierad verksamhet 13 Kommentarer avseende enskilda budgetposter 13 Investeringsbudet Bilaga

4 FINANSINSPEKTIONEN Finansinspektionens mål och uppdrag Finansiell stabilitet utgör en hörnsten för samhällsekonomin, välfärden, tillväxten och sysselsättningen. Finansiella kriser har visat sig vara mycket kostsamma och finansiell instabilitet utgör därför ett allvarligt hot mot samhällsekonomin och de offentliga finanserna. Det finansiella systemet ska vidare fungera på ett sådant sätt att konsumenternas intressen tillvaratas genom ett gott skydd. Konsumenten är ofta i ett kunskaps- och informationsunderläge gentemot de företag som tillhandahåller finansiella tjänster. Mot den bakgrunden har FI av regeringen i instruktionen och regleringsbrevet fått två huvudsakliga mål: att bidra till ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster och verka för ett högt konsumentskydd. Ett hundraprocentigt konsumentskydd och ett fullständigt stabilt system är dock inte en möjlig ambition om det finansiella systemets väsentliga funktioner ska bevaras. Reglering och tillsyn måste alltid handla om att väga olika mål och ambitioner mot varandra. Som en statlig förvaltningsmyndighet har FI enligt Myndighetsförordningen (2007:515) även ett ansvar för att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt samt att hushålla väl med statens medel. 4

5 FINANSINSPEKTIONEN Förutsättningar för VP 2015 Regeringens satsning på att stärka FI:s tillsyn fortsätter. Under de senaste fem åren har anslaget mer än fördubblats. Det har i sin tur medfört att FI idag har nästan dubbelt så många anställda jämfört med Under 2014 ökade antalet anställda med över 50 personer. Det är naturligtvis positivt då det är ett kvitto på FI:s uppdragsgivares uppfattning om att myndigheten gör ett bra jobb, men visar också på förståelsen för vidden av uppdraget att ha tillsyn över en så stor finansiell sektor som den svenska. FI har i flera år, och i olika sammanhang, poängterat svårigheten att få resurserna att räcka till för att bedriva en så aktiv tillsyn som myndigheten anser behövs. Regeringen har också varit tydlig med att resurstillskotten ska användas till att bedriva mer tillsyn. De senaste åren har antalet tillsynstimmar ökat markant, men andelen tillsyn har legat i princip oförändrad, då regelarbetet tagit alltmer tid i anspråk. För kommande år är det därför viktigt att det genomförs mer tillsyn och att hålla tempot uppe i de undersökningar som bedrivs trots att exempelvis de europeiska myndigheterna kommer att starta många nya regelarbeten. FI:s undersökningar måste av nödvändighet vara noggranna och hålla hög kvalitet, men får inte dra ut på tiden alltför mycket. Det är exempelvis inte acceptabelt att företag i vissa fall under lång tid lever med osäkerheten om de kommer drabbas av en sanktion eller inte. Detta ställer krav på FI att, inom ramen för myndighetens processer, fortsätter arbetet med att effektivisera verksamheten. Att ständigt jobba med omprioriteringar och fortsätta utveckla arbetsprocesser för att skapa ett FI, där alla känner ett ansvar för helheten. FI har arbetat med att hitta olika sätt att bättre utnyttja det faktum att myndigheten är en integrerad tillsynsmyndighet. Genom myndighetens samrådsgrupper: Samråd Juridik, Samråd Tillsyn och Policyrådet, samt genom gemensamma ledarskapsutbildningar och inspektörsutbildningar sker detta arbete nu mer enhetligt. Den administrativa ledningsgruppen och samordningen av projektet att bygga nya rapporteringssystem är andra viktiga verktyg för att driva verksamheten effektivt ur ett helhetsperspektiv. Men myndighetens dagliga möten är också viktiga för att kunna lära av varandra hur arbetet kan göras bättre och mer effektivt, men också för att se till att arbeta som ett FI oavsett var i organisationen olika medarbetare arbetar. I fjol deltog FI i en stor studie, där Oliver Wyman bedömde myndigheten och en mängd andra myndigheter mot varandra. FI kom mycket väl ut ur den jämförelsen. Myndighetens relativa svagheter handlade i huvudsak om bristen på resurser och otydligheter i mandat. Dessutom ansågs FI inte tillräckligt fokuserad på konsument- och uppförandetillsyn. Genom det nya resurstillskott myndigheten fått från regeringen i kombination med ett förtydligat mandat för makrotillsyn och det nya konsumentskyddsområdet har FI kommit en bra bit på väg mot att kunna "bocka av" de frågorna. Efter den kraftiga expansion FI genomgått är det viktigt att nu få full utväxling av de ökade resurserna. Det handlar om att "samla ihop" 5

6 FINANSINSPEKTIONEN organisationen och säkerställa att FI jobbar så effektivt som möjligt, med rätt saker och på rätt sätt. Att samarbeta över verksamhetsområdesgränserna kan också vara ett sätt att effektivt utnyttja resurserna. Fler anställda har lett till behov av större lokaler samtidigt som massivt ökade rapporteringskrav till följd av nya regelverk har krävt betydande satsningar på it-system. Dessa ökade fasta kostnader tar en hel del av FI:s ökade budgetutrymme för nästa år. Men det är också viktigt att fortsätta det interna organisationsbygget. Förutom FI:s nya uppdrag makrotillsyn och kraftsamlingen kring konsumentskyddet har en tillsynsstrategi fastställts samt sjösättning av nya system för inrapportering och analys av data påbörjats. Dessutom ligger nu det fulla policyansvaret på tillsynsområdena. Alla dessa förändringar ska nu sätta sig. FI behöver därför ägna kommande år åt konsolidering att få ut den fulla effekten av expansionen. De regelverk som nu genomförs är på i princip alla områden mer krävande och innebär fler uppgifter och mer arbete för myndigheten. Samtidigt är osäkerheten om vad de nya regelverken kommer att innebära för FI:s resurser, vilket myndigheten behöver ta höjd för i planeringen. Hur kommer exempelvis försäkringstillsynen att behöva utformas under Solvens 2 eller infrastrukturtillsynen under Emir? Hur kommer den svenska regleringen och tillsynen av finansiell rådgivning att se ut om två år? Dessutom finns det alltid nya uppdrag som kan komma. I närtid finns mycket som tyder på att FI kommer bli ansvarig för redovisningstillsynen och för vissa resolutionsuppgifter inom bankkrishanteringsregelverket. För att skapa utrymme, behöver FI därför jobba med medvetna omprioriteringar och effektiviseringar och samtidigt sträva efter att hålla hög kvalitet i arbetet. 6

7 FINANSINSPEKTIONEN Viktiga områden inom tillsyn och utveckling Återigen har FI ett år framför sig med många utmanande arbetsuppgifter. Några områden som särskilt ska uppmärksammas och ges prioritet under 2015 redovisas nedan. MER TILLSYN FI har under de senaste åren ökat den totala tillsynen, även om regelarbetet har ökat mer. Det gäller allt från stora banker, börser och försäkringsbolag till betaltjänstföretag och penningtvättstillsyn. Under de kommande åren måste myndigheten bli bättre på att verkligen prioritera tillsynsarbetet. Det handlar helt enkelt om att få ut mer tillsyn ur organisationen. En viktig ingrediens i det är att arbeta efter den nya tillsynsstrategin. FI behöver bli bättre på att koppla tillsynen till de största riskerna och de områden där den kan göra mest skillnad. Det gäller att tydliggöra hur myndigheten prioriterar tillsynen baserat på riskbedömning och riskklassificering. Samtidigt måste FI förbättra själva genomförandet av tillsynen planering, tidshållning, samarbete inom och mellan områden samt kommunikation med företagen. Mer tillsyn handlar inte bara om att lägga mer timmar på tillsyn. I grunden handlar det om att bedriva tillsyn med bättre kvalitet och disciplin och undersökningar med större djup. I slutändan ger det en tillsyn som i högre grad verkligen kan påverka företagens beteende. Ibland måste man avstå att starta en ny undersökning för att kunna avsluta en redan påbörjad med tillräckligt bra kvalitet. FI bygger nu nya omfattande system för inrapportering och analys av data. Då är det viktigt att myndigheten under 2015 utvecklar analysen av den rapportering som tas in. FI bör kunna fånga upp tidiga varningssignaler. Signaler som tvingar myndigheten att reagera med en bedömning i det enskilda fallet. När är kapitaltäckningen eller solvensen för låg, även om företaget klarar de formella kraven? När växer utlåningen för mycket? Höga vinster kan verka som en positiv signal, men vilka risker tar företaget? På så sätt borde FI kunna bli effektivare i tillsynsarbetet. Det är också en trovärdighetsfråga för myndigheten. Har FI all information förväntas den också användas. Ibland är det mer effektivt att arbeta med en stramare tillståndsprocess än att släppa in företag på marknaden, som FI sen får problem med i tillsynen. Här bör FI säkerställa att även tillståndsprövningen sker utifrån ett riskbaserat förhållningssätt. FI ska inte vara för försiktig i att utnyttja det utrymme som finns för att göra bedömningar. FI måste också bli bättre på att synliggöra myndighetens tillsynsarbete gentemot företagen, allmänheten och vår uppdragsgivare. En betydande del 7

8 FINANSINSPEKTIONEN av tillsynen kommer aldrig till allmänhetens kännedom eftersom FI:s bedömningar bara förmedlas till företaget. Med de senaste årens höjda ambitionsnivå för tillsynen behöver FI anstränga sig att kommunicera mer kring såväl tillsynens inriktning och mål som dess effekter. Det är många gånger bra att kommunicera även till andra företag och inte bara till de som undersökts. Det är ett effektivt sätt att höja nivån på regelefterlevnaden i branschen. För att åstadkomma detta kommer FI utöver de två rapporterna för finansiell stabilitet och konsumentskydd också att publicera rapporter som beskriver FI:s tillsynsinsatser inom olika områden och viktiga iakttagelser med anledning av dem. MER TILLSYN MED ANDRA Arbetet med tillsynskollegier blir alltmer omfattande. Idag har FI kollegiearbete för bland annat storbankerna, flera stora försäkringsbolag och Nasdaq OMX. Närmast har myndigheten också utmaningarna med bankunionen, och dess gemensamma tillsyn under Europeiska centralbanken. Såväl riktlinjer och tekniska standarder från de tre europeiska tillsynsmyndigheterna som standarder och principer från internationella regleringsorgan styr i allt högre grad utformningen av och inriktningen på tillsynen. Dessutom är både Eba och Eiopa i full färd med att utveckla handböcker för tillsyn. På flera områden kommer FI att behöva anpassa sig och tänka om. Men anpassningen behöver göras mot bakgrund av hur FI är organiserad, de resurser som finns och i ljuset av förhållandena på den svenska marknaden. Det är viktigt att orka fortsätta bedriva den analytiska, riskbaserade och proaktiva tillsyn som myndigheten står för. FI måste också se till att ha en bra läroprocess mellan de olika kollegierna, så att positiva och negativa erfarenheter tillvaratas för att kunna bli bättre och mer effektiv i arbetet. FI måste också säkerställa att anpassa sitt arbetssätt till den ibland ganska tungrodda administration detta arbete kräver. FINANSIELL STABILITET FI har nu kommit igång med makrotillsynen i den form som regeringen beslutade förra hösten. Myndigheten arbetar också aktivt tillsammans med andra svenska myndigheter för att kunna presentera bra och allsidiga analyser på Stabilitetsrådet. Genom att koordinera delar av arbetet mellan oss samt att delge analyser underhand ska FI försöka undvika att dubblera det arbete som görs på annat håll. Men FI måste också göra egna fristående analyser och kritiskt ifrågasätta andras. En viktig första byggsten i arbetet med att utveckla makrotillsynen har varit att lägga fast den grundläggande tankeramen för arbetet. I det fortsatta arbetet är det europeiska samarbetet, bland annat inom systemrisknämnden (ESRB), viktigt. En del av detta arbete handlar om att utveckla framåtblickande indikatorer som gör att potentiella problem upptäcks i god tid, och utveckla analysen av vilka åtgärder som kan behöva vidtas och när. KONSUMENTSKYDD FI har genom den nya organisationen lagt grunden till att lyfta och synliggöra tillsynsarbetet med konsumentskydd ytterligare en nivå. Även här behöver myndigheten få på plats ett övergripande ramverk för hur FI 8

9 FINANSINSPEKTIONEN ska tänka kring och prioritera konsumentfrågorna. För att lyckas med detta behöver analyserna utvecklas och fördjupas av hur de olika delmarknaderna fungerar utifrån ett konsumentperspektiv och identifiera de aspekter som står i strid med ett gott konsumentskydd. Här måste myndigheten vara särskilt uppmärksam på de intressekonflikter som ofta finns mellan företagen och konsumenterna, och vilka incitament som i praktiken styr företagens agerande. Ett första viktigt steg för att kunna göra bra prioriteringar är att få på plats en riskklassificering av företagen och en väl fungerande riskbedömning. En viktig del av konsumentskyddet är hur företagen informerar och uppträder mot enskilda kunder. Det är viktigt att företagets kultur sätter konsumenten i centrum och att affärsmodellen är sund. Om detta brister kan det drabba enskilda individer hårt. FI ska flytta fram positionerna ytterligare ett steg när det gäller att främja en sund och opartisk rådgivning, och en väl genomlyst marknad för sparande, försäkring och kreditgivning. VIDAREUTVECKLING AV VERKSAMHETSSTÖDET De senaste årens arbete med förbättrad styrning av it-verksamheten och att bygga upp en modernare och säkrare it-infrastruktur har lett till att FI idag har en mycket stabilare verksamhet än tidigare. Samtidigt får FI finna sig i att leva med en stor osäkerhet om behovet framöver av ytterligare itinvesteringar. Många nya regelverk innebär omfattande krav på rapportering. På sikt blir det svårt att själva klara alla de it-investeringar som behöver göras. FI måste försöka finna samarbetsformer med andra för att klara detta. Det kan röra sig om samarbeten med både de europeiska tillsynsmyndigheterna och nordiska kollegor. FI har blivit mycket bättre på att mäta och redovisa verksamheten, men måste fortsätta arbetet med att ytterligare förbättra ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Inte minst för att klara av att få ett bättre beslutsstöd för att göra prioriteringar. Idag sker allt för många omprioriteringar på grund av olika yttre omständigheter snarare än aktiva beslut. Detta bör myndigheten bland annat kunna lösa genom ett tätare samarbete mellan verksamhetsområdena. Genom att fördela ut en större del av kostnaderna på respektive verksamhet får myndigheten en bättre styrning och kontroll över användningen av resurserna. 9

10 MÅL OCH MÅTT 2015 Verksamhet / strategiskt mål Verksamhetsmål Mått Periodicitet Målnivå Tillsyn: STRATEGISKT MÅL: FI:s tillsyn ska vara riskbaserad, hålla en hög kvalitet samt omfatta alla tillståndspliktiga företag Regelgivning: STRATEGISKT MÅL: FI:s föreskrifter och allmänna råd ska vara ändamålsenliga Tillståndsprövning: STRATEGISKT MÅL: FI:s tillståndsprövning ska bidra till sunda finansiella företag med ansvarsfulla och kompetenta ägare och ledningar Finansiell folkbildning: STRATEGISKT MÅL: FI ska stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden genom finansiell folkbildning Gemensamt FI: STRATEGISKT MÅL: FI ska upplevas som en stimulerande och utvecklande arbetsplats Gemensamt FI: STRATEGISKT MÅL: FI:s verksamhet ska vara effektiv, hålla hög kvalitet samt präglas av en god hushållning med resurser Samtliga i riskbedömningsprocessen identifierade risker ska adresseras Alla företag som har definierats inom ramen för FI:s heltäckande tillsyn ska vara föremål för tillsyn med en viss regelbundenhet FI ska hålla en hög kvalitet i tillsynsarbetet (nationellt och internationellt) samt i analyser och beslut FI ska hålla en hög kvalitet i regelgivningen FI ska medverka aktivt i de internationella arbetsgrupper där viktiga frågor för FI hanteras Tillståndsärenden ska hanteras med hög kvalitet FI:s utbildning ska upplevas som värdefull och ändamålsenlig Den genomsnittliga anställningstiden på FI ska öka Andelen operativ tid inom FI:s kärnprocesser ska vara hög FI:s ärendehantering ska vara rättssäker och effektiv Andel av identifierade risker som har adresserats Halvår 100 % Andel unika företag som har blivit föremål för tillsynsaktiviteter under en 3-årsperiod År 100 % Andel överklaganden som har gått på FI:s linje Tertial 80 % Övriga kollegiedeltagares betyg på kollegier där Sverige är hemland Andel ärenden inom undersökningsprocessen som handlagts utan anmärkning Andel ärenden inom regelgivningsprocessen som har godkänd handläggning Kvalitativ utvärdering av hur aktiv FI har varit i grupper där för FI väsentliga frågor hanteras Andel ägar- och ledningsprövningsärenden som har godkänd handläggning Andel tillståndsärenden som har godkänd handläggning enligt tillståndsprocessen Andel som säger sig ha nytta av utbildningen (stickprov i minst två målgrupper) År 4 Tertial 100 % Tertial 100 % År 3 Tertial 100 % Tertial 100 % Tertial 80 % Andel medarbetare som är kvar på FI efter 3 år Tertial 90 % Andel operativ tid inom de områden som arbetar med FI:s kärnverksamheter Tertial 85 % Andel tillståndsärenden handlagda inom rikttiden Tertial 90 % Andel ärenden (totalt) handlagda inom rikttiden Tertial 90 % 10

11 Budget 2015 SAMMANFATTNING Regeringen aviserade hösten 2011 att FI får utökade resurser med cirka 100 mnkr på tre års sikt. I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen att FI får ytterligare 100 mnkr på tre års sikt. För år 2014 innebar det att anslaget ökade med 65 mnkr medan det för år 2015 ökar med 33 mnkr och med ytterligare 33 mnkr år FI har använt merparten av de ökade resurserna inom tillsynsområdet. Under 2015 sker förstärkningen inom tillsyn främst genom investeringar i it-system till följd av ökade regelkrav från de europeiska tillsynsmyndigheterna. FI:s budget för den anslagsfinansierade verksamheten visar nollresultat, vilket innebär att kostnaderna motsvarar tilldelade anslagsmedel. Det beräknade anslagssparandet om tkr för 2014 ingår i posten intäkter av anslag men kvarstår som en reserv/buffert som gd får besluta om. Även den bidragsfinansierade verksamheten har en budget i balans, det vill säga att intäkterna motsvarar kostnaderna. För den avgiftsfinansierade verksamheten har FI budgeterat ett överskott om 2,8 mnkr. Tidigare år har den avgiftsfinansierade verksamheten haft ett betydande underskott men prognosen är att årets resultat år 2014 i princip motsvarar det ackumulerade underskottet. FI:s investeringsram för 2015 uppgår till 48 mnkr varav drygt 45 mnkr har reserverats. Styrelsen har vid ingången av 2014 beslutat om en investeringsram om 25 mnkr. Ramen höjdes till 45 mnkr i samband med den andra tertialuppföljningen och prognosen är att cirka 31,9 mnkr av ramen kommer att nyttjas. FI har gjort omfattande investeringar i it-system sedan 2012 och investeringsbehoven är fortsatt höga de kommande åren. Framförallt är det ökade regelkrav från de europeiska tillsynsmyndigheterna som driver behovet av investeringarna i it-system. 11

12 BUDGET 2015 FI:s budget för 2015 visar ett utfall på tkr som består av: - Den anslagsfinansierade verksamheten är i balans, det vill säga att kostnaderna motsvarar tilldelade anslagsmedel. Det beräknade anslagssparandet om mnkr för 2014 ingår i budgeten och kvarstår som en reserv/buffert som GD får besluta om. Detta förklarar varför den anslagsfinansierade verksamheten tills vidare visar ett överskott/utfall på tkr. - Den avgiftsfinansierade verksamheten har ett budgeterat överskott om tkr vilket motsvarar årets resultat. - Den bidragsfinansierade verksamheten har en budget i balans, vilket innebär att kostnaderna motsvarar bidragsintäkterna. Budget 2015 per finansiär och verksamhetsgren (tkr) Budget 2015 Budget 2014 Finansiär och verksamhetsgren Anslagsfinansierad verksamhet Förvaltningsanslag Tillsyn över finansiella företag/marknader 0 0 Finansiell folkbildning 0 0 Regelgivning 0 0 Statistik 0 0 Samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt 0 0 Avgift till EU - Myndigheter 0 0 Avgiftsfinansierad verksamhet Tillstånd och anmälningar Bidragsfinansierad verksamhet Ekonomisk säkerhet 0 0 Utfall varav Årets resultat varav IB anslagssparande (preliminärt) 6000 Reserv/buffert anslagsmedel (preliminärt) ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET Den totala budgeten för Intäkter av anslag uppgår till tkr för I budgeten ingår de anslag som FI har tilldelats enligt regleringsbrevet för 2015, nämligen Finansinspektionens förvaltningsanslag ( tkr), anslag för Samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt (5 000 tkr) och anslag för FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter (7 150 tkr). Prognosen pekar på att FI vid utgången av 2014 kommer att ha ett anslagssparande om tkr. Anslagssparandet ingår i budgeten och kvarstår som en reserv/buffert. Från intäkter av anslag har det gjorts ett avdrag om 700 tkr för beräknad avräkning av gammal semesterlöneskuld. Budgeten för den anslagsfinansierade verksamheten är i balans, det vill säga att kostnaderna motsvarar tilldelade anslagsmedel. 12

13 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET Budgeterade intäkter av ansökningsavgifter uppgår till tkr för 2015 vilket kan jämföras med tkr föregående år. FI har under flera år haft ett betydande underskott inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Regeringen höjde avgifterna per den 1 juli 2012 med syfte att intäkter och kostnader skulle komma i balans redan Prognosen är att det ackumulerade underskottet i stort sett kommer att nollställas vid utgången av Den avgiftsfinansierade verksamheten budgeterar ett överskott om tkr vilket motsvarar årets resultat. BIDRAGSFINANSIERAD VERKSAMHET Den bidragsfinansierade verksamheten består av bidragsintäkter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Bidragen transfereras vidare till projekt inom ramen för Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkansgrupp (FSPOS) som arbetar för att stärka robustheten och höja krisberedskapen inom den finansiella sektorn och SOES (Samverkans Område Ekonomisk Säkerhet) som samordnar myndigheter involverade i den finansiella sektorn och offentliga betalningar. Den bidragsfinansierade verksamheten har en budget i balans, vilket innebär att kostnaderna motsvarar bidragsintäkterna. KOMMENTARER AVSEENDE ENSKILDA BUDGETPOSTER Budgeten för löner inkl. sociala avgifter, pensioner m.m. uppgår 2015 till tkr vilket är en ökning med tkr jämfört med föregående år. Lokalkostnaderna har minskat med ca tkr jämfört med budget 2014 och uppgår till tkr för Detta förklaras av att planerna på att utöka lokalytan har försenats och att utökningen har minskats jämfört med den ursprungliga planeringen. Posten konsulter och köpta tjänster, it ökar med tkr mellan åren och förklaras av att driftkostnaderna för it-system ökar i takt med att investeringarna färdigställs och driftsätts. Jämfört med föregående år kommer kostnaderna för licenser och programvara att öka med tkr. Detta förklaras bland annat av att licenskostnaderna ökar i takt med att antalet anställda ökar. Kostnaderna för avskrivningar ökar med tkr och beror på att flera investeringar enligt plan ska färdigställas och driftsättas under år

14 INVESTERINGSBUDET 2015 För 2015 har FI en investeringsram om 48 mnkr varav drygt 45 mnkr har reserverats. Detta innebär att det finns ett visst handlingsutrymme om ca 3 mnkr som FI kan utnyttja om det uppstår behov av tilläggsinvesteringar inom ramen för nuvarande projekt, det tillkommer nya projekt på grund av regelkrav eller dylikt. Styrelsen har vid ingången av 2014 beslutat om en investeringsram om 25 mnkr. Ramen höjdes till 45 mnkr i samband med den andra tertialuppföljningen och prognosen är att cirka 31,9 mnkr av ramen kommer att nyttjas. FI har gjort omfattande investeringar i it-system sedan 2012 och investeringsbehoven är fortsatt höga de kommande åren. Framförallt är det ökade regelkrav från de europeiska tillsynsmyndigheterna som driver behovet av investeringarna i it-system. Under 2015 kommer mycket resurser läggas på att utveckla systemen för att kunna hantera den rapportering som följer av Solvens 2. Betydande resurser kommer också att läggas på systemstödet för all den händelsedrivna rapporteringen, dvs flaggning, blankning, insideraffärer mm. Utöver detta så fortsätter utvecklingen av analysdelarna för bl a fonddata. Under året kommer arbetet med att förbereda för den nya rapportering som följer av Mifid 2 att inledas, ett arbete som beräknas fortgå även åren därefter. Som en följd av det större antalet anställda behöver även vissa ombyggnationer göras under Även skalskyddet behöver utökas och förbättras. Investeringsbudget 2015 Investeringsobjekt (tkr) Budget 2015 System och programvara Lokaler Datorer och maskiner Kontorsmaskiner Övriga inventarier Totala investeringar Investeringsram

15 BILAGA 1 Av denna bilaga framgår hur internbudgeten 2015 för FI fördelas på konton och verksamhetsgrenar. Det är FI:s generaldirektör som fattar beslut om internbudgeten. Internbudget per konto (tkr) Budget Budget Ack. utfall Prognos Konto(T) nov P Intäkter av anslag FI Intäkter av ansökningsavgifter Intäkter av bidrag (MSB) Övriga intäkter Intäkter Löner inkl sociala avgifter, pensioner m.m Förändring semesterlöneskuld Rekrytering Kompetensutveckling Övriga personalkostnader Intern representation och planeringsmedel Lokalhyra, inkl värme, kyla och el Städning, lokaltillbehör och reperationer Medlemskap Konferenser, extern representation och resor Konsulter, inhyrd personal och köpta tjänster Konsulter och köpta tjänster, IT Licenser och programvara Finansmarknadsstatistik Revision Varor Finansiella kostnader Avskrivningar Kostnader Utfall 8783 varav Årets resultat varav IB anslagssparande (preliminärt) 6000 Reserv/buffert anslagsmedel (preliminärt)

16 Kostnader per verksamhetsgren (tkr) Verksamhetsgren Budget 2015 Budget 2014 Prognos P Tillsyn över finansiella företag/marknader Avgift till EU - Myndigheter Finansiell folkbildning Regelgivning Tillstånd och anmälningar Statistik Samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt Ekonomisk säkerhet Summa

17 17

18 18