Budgetunderlag för Finansinspektionen

Transkript

1 Stockholm 17 februari 2014 Enligt sändlista FI Dnr Finansinspektionen Box 7821 SE Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel Fax finansinspektionen@fi.se Budgetunderlag för Finansinspektionen I denna rapport presenteras Finansinspektionens bedömning av resursbehoven för åren Budgetunderlaget har beslutats av myndighetens styrelse på sammanträde den 17 februari Martin Andersson Generaldirektör Peter Kvist Chef Administration och personal Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Försvarsdepartementet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1(16)

2 1 Finansinspektionens framtida resursbehov 1.1 Inledning Kraven på Finansinspektionen (FI) vad gäller tillsyn, regelgivning och internationellt arbete har ökat kraftigt sedan finanskrisen. Tack vare att anslaget ökat från 2012 och framåt, har FI kunnat öka verksamhetens omfattning väsentligt för att leva upp till de allt högre kraven. Sedan resurstillskottet aviserades 2011 har kraven fortsatt att öka, främst från internationellt håll. Dessutom aviserade företrädare för regering och riksdag under hösten 2013, i en sjupartiöverenskommelse, avsikten att ge FI ett utvidgat mandat för finansiell stabilitet. För att förbättra FI:s förutsättningar att ytterligare svara upp mot regeringens höga ambitioner avseende finansiell stabilitet, finansiell tillsyn och gott konsumentskydd, föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2014 att satsningen på FI bör utvidgas ytterligare. Sammantaget föreslog regeringen att anslaget ökas med 65 miljoner kronor År 2015 beräknar regeringen att anslaget ökas ytterligare 33 miljoner kronor och 2016 med ytterligare 33 miljoner kronor. FI ser även efter denna period ett behov av ökade resurser. Med det nya resurstillskottet kommer FI att kunna fortsätta växa, något som är nödvändigt för att hantera de nya kraven och leva upp till en högre ambitionsnivå. FI har redan påbörjat ett omfattande rekryteringsarbete som kommer att pågå under de närmaste åren. Det handlar bland annat om att stärka tillsynen och att hantera den stora mängden reglering som kommer från internationellt håll. Samtidigt har FI betydligt mindre resurser än motsvarande myndigheter i andra länder. Det visar resultaten från Oliver Wymans undersökning, som jämför FI med motsvarande myndigheter i andra länder. 1 Visserligen föll FI väl ut i jämförelsen på de flesta plan, men låg klart under vad som kunde förväntas givet storleken och komplexiteten i den svenska finanssektorn. Och även om det nya resurstillskottet möjliggör för FI att fortsätta växa, kommer rimligen motsvarande myndigheter i Europa att göra det också. Det betyder att FI troligen kommer fortsätta att ha mindre resurser än jämförbara myndigheter i andra länder, trots det redan annonserade resurstillskottet. 1.2 Områden som medför ökade personalkostnader Förstärkt tillsyn FI har under de senaste åren lagt mer tid och resurser på tillsynen än tidigare, även om regelarbetet har fortsatt ta stora resurser i anspråk. Under de närmaste åren kommer FI fortsätta att prioritera tillsynsarbetet, dels genom att öka tillsynen över stora och systemviktiga institut, dels genom att skapa utrymme för en ännu bredare och mer omfattande tillsyn. Målet är att så många företag som möjligt ska omfattas av en 1 2

3 bredare och riskbaserad tillsyn, samtidigt som det ska vara ett stort fokus på systemviktiga företag. Samtidigt ökar inflödet av arbetsuppgifter från de europeiska tillsynsmyndigheterna i takt med att de växer och kontinuerligt höjer sin ambitionsnivå. Utöver regleringsarbete och förberedande regleringsarbete i form av tekniska råd till EU-kommissionen, innefattas bland annat ett omfattande rapporteringsarbete, stresstester samt arbetet med att nå en enhetlig tillsynspraxis och att ta fram interna processer som till exempel tillsynshandböcker. Dessutom omfattas arbetet av att uppfylla rekommendationer och riktlinjer som utfärdas av dessa myndigheter och av Europeiska systemrisknämnden (ESRB). FI deltar också aktivt i en rad internationella arbetsgrupper och tillsynskollegier, både för banker, försäkringsbolag och centrala motparter. Ovan nämnda studie av Oliver Wyman lyfter både banktillsyn och försäkringstillsyn som områden där FI ligger lägre i resursnivå än sina utländska motsvarigheter. 2 Visserligen anser FI att den tillsyn som bedrivs uppfyller sitt syfte, men eftersom ramverken för tillsynen sannolikt allt mer kommer att tas fram på internationell nivå, krävs en successiv förstärkning på ett flertal områden för att leva upp till den nivå som de nya ramverken kräver. Tillsyn över banker och kreditmarknadsbolag På bankområdet krävs en förstärkning av såväl tillsynen av banker som bedöms vara systemviktiga, som banktillsyn i sin helhet. För systemviktiga banker gäller det delvis helt nya arbetsområden, såsom arbetet med bankernas återhämtnings- och avvecklingsplaner. För övriga banker och kreditinstitut handlar det om mer resurskrävande tillsyn till följd av bland annat de riktlinjer som Europeiska bankmyndigheten (Eba) har tagit fram om hur tillsynen inom vissa riskområden ska utvecklas, till exempel samlade kapitalbedömningar. 3 FI har redan påbörjat arbetet med att ta fram mer detaljerade och omfattande samlade kapitalbedömningar som innebär att ambitionsnivån kommer att höjas även för de banker som inte bedöms som systemviktiga. Hittills har kapitalbedömningarna utvidgats till att, utöver de fyra storbankerna, omfatta sex ytterligare banker med målet att 2016 omfatta cirka 20 företag. Det framtida resursbehovet som den europeiska gemensamma tillsynen inom ramen för ECB kommer att medföra för FI är fortfarande oklart. Sannolikt kommer det att medföra ett ökat resursbehov, delvis genom FI:s arbete i de internationella tillsynskollegierna, men också genom att ECB som tillsynsmyndighet kommer att sätta nivån för tillsynen inom EU. För Sveriges del innebär det troligen att tillsynsaktiviteters frekvens kommer att behöva öka, att tillsynsaktiviteterna kommer att behöva gå djupare (större stickprov etc.) samt att fler formella tillsynsaktiviteter och bedömningar kommer att efterfrågas oavsett företagets riskprofil. Den ökade intensiteten i tillsynen kommer att omfatta alla banker, kreditmarknadsbolag och bolåneinstitut som står under FI:s tillsyn

4 Från och med 2014 kommer dessutom snabblåneföretagen och företag som förmedlar lån sannolikt att stå under FI:s tillsyn. Det innebär att FI kommer göra ägar- och ledningsprövningar och bedriva tillsyn över dessa företag, vilket kommer att kräva personalresurser. Detta är dock något som FI har räknat med sedan tidigare och bedömer därför att det nya ansvarsområdet, som en följd av ett kontinuerligt effektiviseringsarbete, bör kunna rymmas inom redan aviserade resursförstärkning. FI:s bedömning är att resursbehovet för att stärka och utöka tillsynen av banker och kreditmarknadsbolag kommer att öka de närmsta tre åren. Jämfört med 2014 beräknas resursbehovet ha ökat med 6 miljoner kronor år 2015, 15 miljoner kronor år 2016 och 26 miljoner kronor år Tillsyn över värdepappersmarknader Inom verksamhetsområdet för värdepappersmarknader har det kommit en rad nya regelverk och revideringar av befintliga regelverk som medför nya tillsynsområden och fler företag under tillsyn. Bland annat innebär revideringen av regelverket Mifid att FI kommer att få tillsyn över så kallade icke-aktiemarknader, till exempel räntemarknaden och råvarurelaterade marknader. I och med det nya regelverket Emir hamnar icke-finansiella företag som använder sig av derivat under FI:s tillsyn. Dessutom ska FI göra en fördjupad tillståndsprövning och tillsyn av centrala motparter, bland annat i form av ett mer formaliserat arbete i tillsynskollegierna. De nya arbetsuppgifterna har visat sig vara mer omfattande än vad FI tidigare räknat med. Det finns ytterligare två regelverk som rör värdepappersmarknaden och som medför ett utökat personalbehov. Dels kommer regelverket om marknadsmissbruk (Mad) sannolikt att leda till ytterligare utredningsansvar för FI och vidgade befogenheter att besluta om administrativa sanktioner, dels omfattar den nya europeiska regleringen av centrala värdepappersförvaltare bland annat prövning av auktorisation av central värdepappersförvaltare. FI gör bedömningen att resursbehovet för att stärka tillsynen av värdepappersmarknader kommer att öka de närmsta tre åren. Jämfört med 2014 beräknas resursbehovet ha ökat med 4 miljoner kronor år 2015, 9 miljoner kronor år 2016 och 17 miljoner kronor år Om den pågående utredningen om genomförandet av öppenhetsdirektivet, som också utreder hur redovisningstillsynen ska vara organiserad i Sverige, kommer fram till att redovisningstillsynen bör utföras av FI, innebär det ett ytterligare resursbehov som överstiger det som inkluderas i tabell 1. FI bedömer att resursbehovet för redovisningstillsynen jämfört med 2014 års nivå skulle öka med 2 miljoner kronor år 2015, 4 miljoner kronor år 2016 och 6 miljoner kronor år Tillsyn över försäkringsbolag Skapandet av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) samt införandet av Solvens 2 i januari 2016, innebär ett betydande behov av ytterligare resurser för tillsynen av försäkringsföretagen de kommande åren. Solvens 2 innebär stora förändringar för försäkringstillsynen i och med att omfattningen av och detaljeringsgraden i rapporteringen ökar markant. De data som rapporteras in ska bearbetas och analyseras. Dessutom ska företagen, i och med Solvens 2, årligen 4

5 rapportera en risk- och solvensanalys som påminner om de interna kapitalutvärderingar som bankerna är skyldiga att göra. Dessa analyser kommer att granskas och bedömas. Vid behov ska också återkoppling till företagen ske. Parallellt med att Solvens 2 införs, ökar Eiopa snabbt ambitionen för den europeiska försäkrings- och tjänstepensionstillsynen. Eiopa kommer att i allt högre grad påverka tillsynen genom framtagandet av en tillsynshandbok samt återkommande utvärderingar av FI:s tillsyn. FI gör bedömningen att resursbehovet för att stärka tillsynen av försäkringsföretag kommer att öka de närmsta tre åren. Jämfört med 2014 beräknas resursbehovet ha ökat med 5 miljoner kronor år 2015, med 12 miljoner kronor år 2016 och med 16 miljoner år Tillsyn över fonder Under kommer regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM) att träda i kraft. Det innebär dels att ett antal nya företag kommer stå under FI:s tillsyn, dels att ett antal fonder som redan i dag är under tillsyn behöver registrera om sina fonder från specialfonder under Ucits-regelverket till AIFM-fonder. Det är på kort sikt ett stort arbete för FI med att auktorisera nya och gamla fonder i enlighet med AIFM. På längre sikt innebär det ett större antal fondförvaltare under tillsyn och därmed ett större tillsynsuppdrag samt att en större mängd löpande ärenden ska hanteras. Kompetens och resurser behöver anpassas till de nya uppgifterna vad gäller prövning av ansökningar och underrättelser samt tillsyn över de berörda företagen. En del av detta ska täckas av avgifter från företagen, men FI bedömer att kostnaden för tillsyn kommer att öka jämfört med 2014 års nivå med 3 miljoner kronor år 2015 och 4 miljoner kronor från och med 2016 och framåt. Finansiell stabilitet Den internationella krisen har tydliggjort behovet av större fokus på det finansiella systemet som helhet, hur den finansiella sektorn och den allmänna ekonomiska utvecklingen påverkar varandra och vikten av att tillsynen inte blir för snävt inriktad på enskilda företag. För att upptäcka systemrisker räcker det inte att övervaka de finansiella företagen, utan det krävs också övervakning och analys för att identifiera och bedöma problem som kan leda till omfattande systemkriser. FI har sedan tidigare tydlig fokus på finansiell stabilitet och förra året blev det klart att FI kommer ansvara för verktygen, till exempel kontracykliska kapitalbuffertar, inom ramen för det nya mandatet för finansiell stabilitet. Det gör att FI kommer behöva fortsätta arbetet med att stärka sin analyskapacitet. Dessutom leder det utvidgade mandatet till ytterligare skäl för FI att delta i det internationella arbetet som relaterar till dessa frågor. I och med det utvidgade mandatet för finansiell stabilitet har FI ansett det vara befogat att öka sitt engagemang i bland annat de arbetsgrupper inom Europeiska systemrisknämnden som hanterar frågor kring finansiell stabilitet och systemrisker. FI är sedan en tid tillbaka inne i en period av förstärkning på detta område. En stor del av förstärkningen kommer att ha genomförts redan när innevarande år är slut, och den 5

6 inkluderas därmed inte i resursäskandet i det här underlaget. FI vill dock lämna öppet för en framtida upprevidering av resursbehovet. Konsumentskydd En stor del av FI:s arbete har att göra med konsumentskyddet på de finansiella marknaderna. Konsumentskyddet är också ett prioriterat område för såväl riksdag som regering, och det finns en stor förväntan på vad FI ska åstadkomma. I dag sker myndighetens konsumentskyddsarbete på enheter som är utspridda i organisationen, vilket i viss mån har medfört svårigheter att prioritera och fokusera på dessa frågor. Enligt ovan nämnda undersökning av Oliver Wyman, är konsumentskyddet ett område där FI ligger lägre i ambitionsnivå än motsvarande myndigheter i andra länder. För att säkerställa att konsumentskyddsfrågor prioriteras, kommer FI att inrätta ett nytt organisatoriskt verksamhetsområde som ska fokusera enbart på konsumentskydd. Den nya organisationen kommer att göra det lättare att driva och kommunicera konsumentfrågor på ett kraftfullt och tydligt sätt samt att utveckla tillsyn och regelgivning på området. Utveckling av samarbetet med andra myndigheter, branschoch konsumentorganisationer kommer också att underlättas. Dessutom kommer ansvaret att tydliggöras i såväl myndighetens ledning som på FI som helhet. Delar av det resursbehov som tagits upp ovan, under avsnittet om förstärkt tillsyn, innefattar konsumentskyddsarbete. Eftersom det nya verksamhetsområdet till största delen kommer att utgöras av befintliga enheter, som redan i dag arbetar med konsumentfrågor, kommer omorganisationen i ett första skede inte att innebära nyrekryteringar. Däremot kan behovet av ytterligare personal uppkomma efterhand, under arbetet med att forma det nya tillsynsområdet. I vilken omfattning är för tidigt att bedöma, och FI vill därför lämna öppet för att resursbehovet på området eventuellt kan behöva revideras upp i framöver. Ytterligare ett skäl att lämna öppet för en senare upprevidering, är ovissheten om huruvida nya uppgifter kommer att tillfalla FI i och med ett utredningsförslag om konsumentskyddet vid finansiell rådgivning 4 som lämnades till regeringen i början av februari. Regelgivning De europeiska tillsynsmyndigheterna har alla ett omfattande regleringsuppdrag och ska ta fram ett stort antal tekniska standarder och riktlinjer. Detta har fortsatt att ta stora resurser i anspråk av FI. Samtliga tre myndigheter aviserar ett omfattande regelarbete även för de kommande åren. Bland annat kommer Europeiska bankmyndighetens (Ebas) regleringsuppdrag att öka ytterligare, delvis som en följd av kapitaltäckningsreglerna (CRD/CRR) och krishanteringsdirektivet. För FI innebär det deltagande i utformningen av tekniska standarder och riktlinjer inom omkring 135 områden. Även Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har ett omfattande regleringsarbete att utföra de kommande åren. Bara under 2014 kommer arbetet med 4 SOU 2014:4, Det måste gå att lita på konsumentskyddet. 6

7 över 200 tekniska standarder och riktlinjer att inledas. Utöver detta pågår omfattande revideringar av de viktigaste reglerna på värdepappersområdet. Det kommer att ta stora resurser i anspråk av FI i form av regelarbete och i förlängningen, som nämnts ovan, även i ett utökat tillsynsuppdrag. Regelgivningsarbetet i Europeiska försäkringsoch tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) är för närvarande intensivt och innehåller ett 60-tal riktlinjer och tekniska standarder. Gemensamt för de tre europeiska myndigheterna är den tonvikt som läggs vid att ta fram och besluta riktlinjer och rekommendationer. Avsikten är att såväl de nationella tillsynsmyndigheterna som företagen ska rätta sig efter riktlinjerna, som har en rättslig ställning som enligt FI:s bedömning motsvarar svenska allmänna råd. Med tanke på den betydelse som riktlinjerna kommer att ha i tillsynen är det angeläget att FI deltar aktivt i arbetet med att ta fram riktlinjerna. Dessutom kommer riktlinjer i många fall att utlösa behov av att se över existerande nationella regler. Det är tydligt att en stor del av FI:s resurser används för att hantera regelgivningsarbetet som initieras från internationellt håll. Det är sannolikt att det internationella arbetet och regleringsarbetet kommer ta ytterligare resurser i anspråk framöver. FI bedömer att delar av det ökade resursbehovet för regelgivningen kan täckas med effektiviseringar och omfördelning av resurser. Det blir emellertid allt tydligare att den sammanlagda resurseffekten av det flitiga regelgivningsarbetet i olika internationella organ blir så stor att den inte helt kan hanteras på detta sätt, i varje fall inte om FI ska ha ambitionen att upprätthålla en rimlig kvalitetsnivå i arbetet. Med hänsyn till den stora betydelse för svenska konsumenter och för den finansiella stabiliteten som regelverken har, finns det enligt FI:s uppfattning anledning att förstärka resurserna avsedda för detta arbete. Enligt en försiktig uppskattning beräknas resursbehovet öka jämfört med 2014 års nivå med 4 miljoner år 2015, med 12 miljoner kronor år 2016 och med 17 miljoner kronor år EU-krav på ny rapportering De nya regelverken för med sig ökade rapporteringskrav på företagen under tillsyn, men också kraftigt ökade krav på rapporteringen från nationella tillsynsmyndigheter till de europeiska myndigheterna påbörjas den nya rapporteringen till Eba, och trots aviserade förseningar med genomförandet av Solvens 2, kommer Eiopa att kräva förrapportering. Detta innebär att ett stort antal blanketter för de nya rapportpaketen inom bank, försäkring och fond kommer att byggas under samma period. Även icke-periodisk inrapportering (händelsestyrd rapportering) ökar som en följd av kraven i de nya regelverken, vilket gör att både system och systemförvaltarorganisation behöver byggas upp. Dessutom ökar in- och utrapportering till andra organ än de tre europeiska myndigheterna. Till exempel kommer rapporteringen till Baselkommittén och Financial Stability Board angående systemviktiga banker att öka i omfattning. Den utökade rapporteringen medför ett behov av ytterligare personalresurser. Dels för att hantera den ökade in- och utrapporteringen, dels för att löpande förvalta de nya systemen och kopplingarna mellan dessa. Dessutom kan frågor och kontakter med EU-myndigheterna bli mycket resurskrävande. Det är också sannolikt att frågor från företagen som ska rapportera kommer att öka eftersom det ställs allt högre krav på 7

8 inrapporterade data, såväl innehållsmässigt som tekniskt. Visserligen kan den ökade automatiseringen av in- och utrapporteringen (som inom vissa verksamhetsområden i dag är personalintensiv) frigöra personalresurser, men sammantaget bedömer FI att personalbehovet kommer att öka. Jämfört med 2014 beräknas resursbehovet ha ökat med 3 miljoner kronor år 2015 och 4 miljoner år 2016 för att därefter ligga kvar på den nivån. 1.3 Övriga kostnader Systemstöd och systemutveckling De nya rapporteringskraven innebär i sin tur högre krav på system och rapporteringsverktyg. Under 2013 startade FI ett utvecklingsprogram för inrapportering, lagring och analys av data. Programmet syftar till att säkerställa att FI kan hantera de stora mängder data som följs av de nya rapporteringskraven. En viktig del av utvecklingsarbetet har bestått i att bygga en analysplattform för att kvalitetsäkra och skapa bra analysmöjligheter i tillsynen. Det arbetet fortsätter nu för inrapportering från banker, fondbolag och försäkringsföretag. Dessutom måste inrapporteringssystemet korrigeras med anledning av AIFM-regelverket och för att klara Solvens 2-kraven måste omfattande uppdateringar göras. I syfte att effektivisera arbetet med in- och utrapporteringen, arbetar FI mot att alla data, från olika företag, ska tas in på samma sätt och därefter vidaresändas på samma enhetliga sätt. Investeringarna som avser insamling, lagring och analys beräknas nå en topp under 2014 men systemen kommer att kontinuerligt behöva utvecklas. FI:s investeringsvolym kommer därmed vara högre än för några år sedan. Sammantaget kommer därför FI:s avskrivningskostnader att öka. Konsultkostnaderna för program- och systemförvaltning samt systemutveckling bedöms uppgå till 3 miljoner kronor 2015, till 4 miljoner kronor 2016 och 6 miljoner kronor Finansiell statistik Eftersom statistikområdet genomgår omfattande förändringar och det finns ökade krav på primärstatistik beräknas kostnaden för den produktion som utförs av Statistiska centralbyrån (SCB) att öka. Jämfört med 2014 års nivå beräknas kostnadsökningen uppgå till 2 miljoner från och med 2015 och framåt. Dessutom har regeringen lagt ett förslag om en gemensam databas mellan Riksbanken, SCB och FI. Arbetet med att samordna uppgifterna mellan myndigheterna för att kunna påbörja utvecklingen av den gemensamma databasen kommer att starta under För detta utvecklingsarbete behöver kompetensen inom databasområdet stärkas och resurser avdelas för arbete i projektet. Uppbyggnaden av databaskompetensen är en engångskostnad på 1 miljon kronor för Det är sannolikt att samordningen av data även framöver kommer medföra ökade personalkostnader för FI. I vilken utsträckning är dock fortfarande osäkert, och FI vill därför lämna öppet för en eventuell upprevidering i ett senare skede. 8

9 Lokaler och nya arbetsplatser De senaste årens förstärkningar, som kommer att fortsätta de närmsta åren, har resulterat i ett behov av att utöka FI:s lokaler. FI har påbörjat en dialog med den nuvarande hyresvärden och bedömningen är att det kommande lokalbehovet går att tillgodose med en utökning av nuvarande lokaler. FI:s totala hyreskostnad, inklusive värme och el, beräknas till 34 miljoner kronor för FI gör bedömningen att hyran kommer att ha ökat 2017 till 40 miljoner kronor. Till detta kommer nya arbetsplatser och en översyn av konferenslokaler. Sistnämnda är materiella investeringar. Jämfört med 2014 års nivå bedöms hyreskostnaderna öka med 2 miljoner kronor 2015, 4 miljoner kronor 2016 och 7 miljoner kronor FI räknar med att i allt väsentligt klara administration, stöd och service till den större organisationen med befintliga resurser. Det kan dock inte uteslutas att även vissa utökningar inom detta område kan visa sig nödvändiga. Tabell 1. Sammanställning av ökade kostnader i förhållande till 2014 års nivå Belopp i tkr År 2015 År 2016 År 2017 Ökade kostnader för personal Förstärkt tillsyn (inkl. nya företag) Bank Marknader Försäkring och fond Regelgivning (inkl. rapportering) Övriga kostnader Systemstöd och systemutveckling Finansiell statistik Lokaler och nya arbetsplatser Summa

10 2 Förslag till finansiering 2.1 Sammanfattning FI bedömer att det finns fortsatt behov av ett ökat resurstillskott även 2017 och att anslag 1:11 ap. 1 Finansinspektionen (förvaltningsanslaget) behöver höjas med tusen kronor. För anslag 1:17 som avser Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter bedömer FI att anslaget behöver höjas successivt redan från FI beräknar att det ackumulerade underskottet inom den avgiftsfinansierade verksamheten fortsätter att minska de kommande åren. FI kommer att utveckla prognosen och analysen av den avgiftsbelagda verksamheten i nästa avgiftsrapport som ska lämnas till regeringen senast den 15 april FI föreslår att nuvarande nivåer för anslagskrediter och räntekontokredit behålls. FI bedömer att den nuvarande låneramen om tkr behöver höjas till tkr för 2014 samt för de efterföljande åren. 10

11 2.2 Förslag till finansiering FI föreslår följande finansiering för baserat på 2014 års prisnivå. Tabell 2: Förslag till finansiering i 2014 års prisnivå Belopp i tkr Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Anslag Utgiftsområde 2, anslag 1:11 Finansinspektionen ap. 1 Finansinspektionen ap. 2 Samordningsorgan för penningtvättstillsyn Summa Anslag 1: Utgiftsområde 2, anslag 1:17 Finansinspektionens avgifter till EU-myndigheter FI:s avgifter till EU-myndigheter Summa anslagsmedel AVGIFTSINKOMSTER SOM DISPONERAS Ansökningsavgifter ÖVRIGA INKOMSTER SOM DISPONERAS Medel inom krisberedskapsområdet Nordiskt samarbete avseende transaktionsrapportering till EU Övrigt (fin. intäkter, 4 m.m.) varav Administrativ service TOTALT SUMMA Kommentar: Intäkter av anslag för 2013 inkluderar semesterlöneskuld intjänad t.o.m som redovisas mot anslag (535 tkr) varför posten skiljer sig från intäkter av anslag i resultaträkningen. I tabell 2 har FI använt följande förutsättningar i beräkningarna: Anslag 1:11 ap. 1 och ap. 2 När det gäller anslagsnivån utgår FI från de nivåer som anges i regleringsbrevet 2014 och budgetpropositionen för 2013/14 för FI bedömer att det finns behov av ett ökat resurstillskott även 2017 och att anslag 1:11 ap. 1 Finansinspektionen (förvaltningsanslaget) behöver höjas med tusen kronor. FI har ett utgående anslagssparande om tkr 2013 för ap. 1 Finansinspektionen och får ta med sig hela anslagssparandet till nästa budgetår. För ap. 2 Samordningsorgan för penningtvättstillsyn uppgår 11

12 anslagssparandet till 421 tkr och FI får ta med sig 180 tkr till budgetåret FI avser att nyttja anslagssparandet för båda anslagsposterna under har FI redovisat kostnader på tkr för Finansiell folkbildning och för 2014 beräknar FI att avsätta tkr av ap. 1 för satsningar inom Finansiell folkbildning. Anslag 1:17 Finansinspektionens avgifter till EU-myndigheter Anslaget finansierar FI:s avgifter till EU:s tre tillsynsmyndigheter: Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. Utifrån beslutade budgetar för de europeiska tillsynsmyndigheterna för 2014 beräknar FI att anslaget för 2014 behöver höjas från tkr till tkr. FI bedömer att avgifterna ökar succesivt kommande åren varför anslaget behöver höjas även för FI har utgått från en eurokurs på 9 kronor vid beräkningarna. Anslagssparandet vid utgången av 2013 uppgår till 361 tkr men FI får inte ta med sig anslagssparandet till nästa budgetår. Medel inom krisberedskapsområdet Den bidragsfinansierade verksamheten ökar kraftigt 2014 vilket beror på ökade bidragsintäkter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). FI har ordförandeskapet inom samverkansområdet även under Därefter tar Riksbanken över samordningsfunktionen. Bidragen används för projekt inom ramen för Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkansgrupp (FSPOS) som arbetar för att stärka robustheten och höja krisberedskapen inom den finansiella sektorn och Samverkans Område Ekonomisk Säkerhet (SOES) som samordnar myndigheter involverade i den finansiella sektorn och offentliga betalningar. Nordiskt samarbete avseende transaktionsrapportering Det nordiska samarbetet med Danmark, Finland och Norge innebär att Sverige har åtagit sig att utveckla och förvalta ett gemensamt transaktionsrapporteringssystem för rapportering till EU. Intäkterna avser, dels ländernas andel av underhållskostnaderna, dels bidrag från länderna som ianspråktas i samband med att FI amorterar lån som tagits för investering i systemet. Ansökningsavgifter, administrativ service och övrigt Prognosen för intäkter av ansökningsavgifter 2014 baseras på budgeten för den avgiftsfinansierade verksamheten Uppgifter om ansökningsavgifter under perioden har hämtats från den senaste avgiftsrapporten (FI Dnr ). Prognos 2014 för övrigt och administrativa avgifter utgår från FI:s budget för Beräkningarna för posten övrigt bygger på en linjär prognos. De beräknade intäkterna för administrativ service gäller förutsatt att avtalet med Bokföringsnämnden (BFN) inte förändras. 12

13 3 Avgiftsbelagd verksamhet 3.1 Avgiftsfinansierad verksamhet där intäkterna disponeras Enligt regleringsbrevet är FI:s avgiftsfinansierade verksamhet där intäkterna disponeras uppdelad i ansökningsavgifter och administrativ service. Ansökningsavgifter FI har rätt att ta ut avgifter för tillstånd och anmälningar. Företag och personer som söker tillstånd att bedriva finansiell verksamhet betalar i förväg en bestämd avgift till FI. Principen för nivån på avgifterna är att full kostnadstäckning ska uppnås på några års sikt. Ansökningsavgifter utgör ett eget resultatområde som benämns tillståndsprövning och ska vara helt självfinansierad. Två gånger per år ska FI lämna en avgiftsrapport till regeringen med förslag om avgifternas storlek. Rapporten remissas med branschen och Ekonomistyrningsverket. Det är regeringen som beslutar om avgifternas storlek. Administrativ service FI har enligt instruktion i uppdrag att upplåta lokaler och utföra administrativa uppgifter åt BFN. Enligt regleringsbrevet får FI ta ut avgift för administrativ service med stöd av 4 (1992:191) avgiftsförordningen. Det ekonomiska målet för resurssamverkan är självkostnadspris (full kostnadstäckning). Fakturerat belopp baseras på BFN:s andel av FI:s kostnader för köpta tjänster och varor enligt överenskommelse. FI:s intäkter för administrativ service motsvarar således de beräknade kostnaderna. Budget för avgiftsfinansierad verksamhet där intäkterna disponeras Av följande tabell framgår FI:s budget för avseende den avgiftsfinansierade verksamheten där intäkterna får disponeras. För 2013 visar verksamheten tillståndsprövning (ansökningsavgifter) ett överskott om tkr. FI prognostiserade ett underskott för 2013 varför det positiva resultatet innebär att det ackumulerade underskottet minskar i snabbare takt än beräknat. FI kommer att utveckla prognosen och analysen av den avgiftsbelagda verksamheten i nästa avgiftsrapport som ska lämnas till regeringen senast den 15 april För administrativ service redovisas endast intäkterna eftersom de klassificeras som intäkter enligt 4 (1992:191) avgiftsförordningen. Tabell 3. Avgiftsfinansierad verksamhet där intäkterna disponeras Belopp i tkr Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Ansökningsavgifter Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat resultat Administrativ service Intäkter

14 3.2 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras FI har även till uppgift att ta ut avgifter som inte får disponeras i verksamheten utan redovisas som intäkt av uppbörd och som återfinns i redovisning av inkomsttitlar. Avgifter för FI:s verksamhet På inkomsttitel 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet redovisas de medel som FI tar in i årliga avgifter. Avgifterna som tas ut med stöd av förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet ska uppgå till ett belopp som motsvarar kostnaden för den verksamhet som ska finansieras med avgifterna. Restavgifter och dröjsmålsavgifter På inkomsttitel 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter redovisas debiterade, laga kraftvunna, beslut om dröjsmålsavgifter enligt lagen (1991:980) om anmälningsskyldighet. Här redovisas även beslut om förseningsavgift för företag under tillsyn som rapporterar för sent till FI i förhållande till de tidsfrister som gäller. Bötesmedel På inkomsttitel 2712 Bötesmedel redovisas debiterade, laga kraftvunna, beslut om böter. FI har möjlighet att utdöma ekonomiska sanktioner enligt gällande lagstiftning. Sådana straffavgifter och särskilda avgifter redovisas på denna inkomsttitel. Budget för avgiftsfinansierad verksamhet där intäkterna inte disponeras I tabellen nedan redovisas budget för FI:s avgifter som inte får disponeras i verksamheten utan redovisas som intäkt av uppbörd för perioden Inkomster som redovisas mot inkomsttitel 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter samt inkomsttitel 2712 Bötesmedel är av sådan karaktär att de är svåra att förutsäga. Tabell 4. Avgiftsfinansierad verksamhet där intäkterna inte disponeras Belopp i tkr Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Inkomsttitel 2548 Avgifter för FI:s verksamhet Restavgifter och dröjsmålsavgifter Bötesmedel Summa

15 4 Anläggningstillgångar I tabellen nedan anges FI:s totala investeringsbehov i anläggningstillgångar. Tabell 5: Uppgifter om lån i Riksgälden Belopp i tkr Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 IB Lån i Riksgälden BERÄKNAD NYUPPLÅNING Materiella tillgångar Immateriella tillgångar Summa nyupplåning Beräknade amorteringar UB lån i Riksgälden Beslutad/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantagande för nyupplåning 1,02% 1,50% 2,00% 2,50% 2,50% FINANSIERING AV RÄNTOR OCH AMORTERINGAR Utgiftsområde 2, anslag 1:11 ap. 1 FI Nordiskt samarbete avseende transaktionsrapportering till EU Totalt räntor och amorteringar Investeringarna är fortsatt höga och fokus ligger fortfarande på att bygga it-system för inrapportering och analys av data. Det som driver investeringsverksamheten är ökade internationella regelkrav på rapportering och distribution av finansiell data. Ytterligare en drivkraft är myndighetens egna ambitioner att förbättra analys och tillsyn. Itsäkerhetsarbetet fortsätter vilket möjliggör en säker miljö för bland annat inrapporterad data. Förseningar och omfattande förändringar i regelverken har lett till ökade investeringar och fördröjt driftsättningen. De investeringar som är planerade måste genomföras för att FI ska uppfylla de europeiska regelkraven. De immateriella anläggningstillgångarna uppgår för närvarande till betydande värden som måste finansieras genom lån. FI bedömer därför att den nuvarande låneramen om tkr behöver höjas till tkr för 2014 samt för de kommande åren. Redovisningsprincipen för immateriella tillgångar är att en tillgång växer i storlek under uppbyggnad för att först efter driftsstart skrivas av under den avskrivningstid som har valts. Finansieringen av investeringen sker med lån i Riksgäldskontoret. Amorteringar på lånen betalas först i samband med avskrivning, det vill säga efter driftstart. 15

16 5 Övriga villkor 5.1 Anslagskredit FI föreslår att nuvarande nivåer på anslagskrediten behålls för samtliga anslag de kommande åren: 10 procent för anslag 1:11 ap. 1 Finansinspektionen, 3 procent för anslag 1:11 ap. 2 Samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt och 10 procent för anslag 1:17 FI:s avgifter till EU-myndigheter. 5.2 Räntekontokredit FI bedömer inte att det finns ett behov av att ändra den räntekontokredit myndigheten disponerar. Denna kredit är för närvarande tkr. 5.3 Låneram I förra budgetunderlaget flaggade FI för att det finns osäkerhetsfaktorer som påverkar låneramen. Genomförandet av flera stora regelverk de närmaste åren ställer krav på omfattande it-investeringar. Fördröjningar och sena ändringar i externa regelverk har under 2013 lett till att det ackumulerade anskaffningsvärdet för immateriella anläggningstillgångarna fortsätter att växa då det inte har varit möjligt att driftsätta projekten enligt plan. De investeringar som är planerade måste genomföras för att FI ska uppfylla de europeiska regelkraven. Dessutom finns det en risk att FI behöver investera ytterligare tkr utöver vad som har budgeterats för 2014 i de pågående projekten för att hantera internationella regelkraven. FI bedömer att den nuvarande låneramen om tkr behöver höjas till tkr innevarande år (2014) samt för de kommande åren. 16