Budgetunderlag för Finansinspektionen

Transkript

1 Stockholm 15 februari 2013 Enligt sändlista FI Dnr Finansinspektionen Box 7821 SE Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel Fax finansinspektionen@fi.se Budgetunderlag för Finansinspektionen I denna rapport presenteras Finansinspektionens bedömning av resursbehoven för åren Budgetunderlaget har beslutats av myndighetens styrelse på sammanträde den 15 februari Martin Andersson Generaldirektör Peter Kvist Chef Administration och personal Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Försvarsdepartementet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1(16)

2 Finansinspektionens framtida resursbehov Inledning De allt större kraven på Finansinspektionen (FI) vad gäller tillsyn, regelgivning och internationellt arbete var skälet till att regeringen i budgetpropositionen för 2012 aviserade ett resurstillskott till myndigheten. Tack vare resurstillskottet har omfattningen av myndighetens verksamhet kunnat öka väsentligt, och FI har kunnat upprätthålla nivån på tillsynen i en miljö av ständigt ökade krav, främst från internationellt håll. Dessa krav har i vissa avseenden ökat betydligt mer än vad som tidigare bedömts och kommer troligen att fortsätta öka under perioden Delvis kan den arbetsbelastning som detta medför täckas av effektiviseringar och frigörande av resurser på annat håll i verksamheten. Andra delar kommer sannolikt inte att kunna täckas på detta sätt. FI bedömer därför att de ökade kraven på sikt med dagens resursnivå, det vill säga utan ytterligare resurstillskott utöver det som redan utlovats för , kan undergräva myndighetens förmåga att nå upp till de framtida målen och den nivåhöjning på tillsynen som bedömdes nödvändig vid det senaste resurstillskottet. Bakgrund till resurstillskott för Resursförstärkningen som aviserades 2011 var tänkt att stärka FI:s förutsättningar att bidra till ett väl fungerande finansiellt system. Mot bakgrunden att kraven på myndigheten växer konstaterade regeringen i budgetpropositionen för 2012 att ökade resurser behövdes för att FI skulle kunna stärka regelarbetet, öka det internationella arbetet samt öka omfattningen av och förbättra tillsynen av finansmarknaden. Att FI behövde större finansiella resurser för att kunna genomföra och upprätthålla en effektiv och heltäckande tillsyn var också en av slutsatserna i IMF:s utvärdering av den svenska finanssektorn som genomfördes Faktorer som lyftes fram av regeringen i samband med att resurstillskottet aviserades var bland annat behovet av att utöka både kvaliteten och omfattningen av tillsynen, med målet att göra tillsynen bredare och mer heltäckande för att omfatta alla tillståndspliktiga företag. En annan faktor som togs upp av regeringen var det intensifierade regelgivningsarbetet med nya och ändrade regler som behövs för att stärka det finansiella systemet. Dessutom pekade regeringen på behovet av en ambitionshöjning inom FI:s tillståndsprövningar och det fortsatta arbetet med att stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden. Vikten av ett aktivt deltagande i arbetet på både EU-nivå och på global nivå (där kraven på arbetsinsatserna inom bland annat Baselkommittén har ökat) togs också upp i budgetpropositionen. Resurstillskottet har väsentligt ökat omfattningen av myndighetens verksamhet. Under 2012 har antalet anställda ökat med 18 stycken. Inriktningen för FI har under de senaste åren till stor del handlat inte bara om att öka antalet anställda, utan också om att öka den analytiska förmågan, både vad gäller kompetens hos 2

3 medarbetarna och utveckling av tekniskt stöd. Utvecklingen av det sistnämnda har påbörjats sedan ett par år tillbaka och fokus är att säkerställa bra analyser som är kvalitetssäkrade utifrån riktighet, tillgänglighet, konfidentialitet och sårbarhet. Även andra verksamhetsmässiga förändringar har genomförts, liksom organisatoriska, för att se till att resursförstärkningen har använts på ett effektivt sätt, bland annat för att främja en heltäckande tillsyn. Flera av dessa satsningar är långsiktiga och kommer att få fullt genomslag i verksamheten längre fram. FI kommer under 2013 och 2014 att fortsätta arbetet mot en mer heltäckande tillsyn. Ytterligare förstärkningsbehov I budgetpropositionen för 2013 konstaterade regeringen att de ökade resurserna förbättrade FI:s förutsättningar att ytterligare svara upp mot regeringens höga ambitioner på finansmarknadsområdet och samtidigt uppfylla de krav som ställs från internationella organ. Tack vare resurstillskottet har FI kunnat vidta åtgärder för att sträva mot detta. Men sedan resurstillskottet aviserades ser FI att kraven på myndigheten har fortsatt öka och att företagen under tillsyn har blivit fler. De ökade kraven kommer främst, direkt eller indirekt, från internationellt håll. När tillskottet beslutades var den nya tillsynsstrukturen i sin linda, men nu har de nya krav och resurser som arbetet inom EU kräver konkretiserats. Det handlar bland annat om en allt större rapporteringsbörda till EU-myndigheterna, en intensifiering av tillsynen över både systemviktiga och mindre banker, regelverk som skapar nya tillsynsuppdrag och nya företag under tillsyn. Den ökade arbetsbelastningen kan delvis absorberas genom att frigöra resurser från andra delar av verksamheten och med de effektiviseringar som FI kontinuerligt arbetar med. Andra delar av de ökade kraven kommer inte kunna uppfyllas på annat sätt än genom ytterligare resurstillskott. Det finns en tydlig risk att arbetet med att uppnå de allt högre kraven i exempelvis regelgivningen, som till stor del kommer från internationellt håll, sker på bekostnad av de kvalitetshöjningar och det arbete för att göra tillsynen heltäckande som regeringen har efterfrågat och som resursförstärkningen också var menad för. Utan ytterligare resurser kan exempelvis arbetet mot en heltäckande tillsyn komma att bli lidande. Internationellt arbete FI fortsätter att lägga allt mer tid på det internationella arbetet. Det kommer sannolikt att även fortsättningsvis kräva mer resurser. Mycket tyder på att interaktionen mellan FI och de europeiska myndigheterna kommer att fortsätta öka. Det handlar dels om att ta fram och leverera en mängd data och information, dels om aktivt deltagande i internationella arbetsgrupper. Dessutom upptas resurser av FI:s deltagande i tillsynskollegier, både för banker och för försäkringsbolag och centrala motparter. Tillsynsarbetet går allt mer från att vara inriktat på enskilda företag till att bli internationellt och fokuserat på risker i företagsgrupperna och det finansiella systemet som helhet. Allt mer integrerade fi- 3

4 nansiella marknader kräver att FI tar aktiv del i det internationella arbetet och regelutvecklingen med bibehållet fokus på svenska förhållanden. Utöver regleringsarbete omfattar EU-myndigheternas arbetsuppgifter även andra områden som har bäring på FI:s resurser. Det handlar bland annat om arbetet med att ta fram interna processer (i det sammanhanget kan nämnas att FI avser ta aktiv del i utarbetandet av både Eiopas och Ebas tillsynshandböcker), konsumentfrågor (och relaterade varningar som hittills utfärdats av både Esma och Eba), självutvärderingar och arbete med syftet att nå en enhetlig tillsynspraxis. För att möta de ökade arbetsuppgifterna växer EU-myndigheterna snabbt. 1 Att myndigheterna blir större och kan öka sitt utflöde innebär självfallet ett ökat inflöde till FI. FI ser en kontinuerlig höjning av ambitionsnivån. Även den Europeiska systemrisknämnden (ESRB) har tagit resurser i anspråk från FI. ESRB har mandat att utfärda rekommendationer till nationella tillsynsmyndigheter, och beslutade till exempel i december 2012 om en rekommendation i syfte att förhindra risker med bankers finansiering. Rekommendationen är omfattande och riktar ett flertal krav för nationella myndigheter att uppfylla, vilket i hög grad kommer att påverka FI:s arbete och prioriteringar. FI gör i nuläget bedömningen att effektiviseringar och omfördelning av resurser kan användas för att klara delar av det ökade resursbehovet inom det internationella arbetet. Men eftersom även andra arbetsområden kräver mer än vad myndigheten tidigare räknat med är behovet av utökade resurser större än vad som bedömdes i budgetunderlaget i samband med att resurstillskottet aviserades. Detta var något som FI flaggade också för i budgetunderlaget för En faktor som kan komma att ha stor betydelse för FI:s resursbehov är det nya gemensamma europeiska tillsynssystemet, bankunionen. Bankunionens närmare utformning har ännu inte klarlagts. Även för det fall Sverige inte ansluter sig till bankunionen kommer FI att direkt samarbeta i ett flertal tillsynskollegier med den nya europeiska banktillsynsmyndigheten inom ECB, vilket innebär att de beslut om ECB:s tillsynsstrategi och tillsynsmetod som tas framöver kommer att ha direkt effekt på FI:s arbetsmängd. På grund av osäkerheten kring det resursbehov som nya regelverk och den nya tillsynsstrukturen inom EU kommer att medföra kan de beräkningar och uppskattningar som har gjorts för det här budgetunderlaget ligga i underkant. FI ser en betydande risk för att resursbehovet kan behöva revideras upp gradvis allteftersom de fulla konsekvenserna framgår. 1 Eba kommer öka antalet anställda från 68 år 2012 till 93 år 2013 och under samma period planerar Eiopa att öka antalet anställda från 69 till 112, och Esma från 101 till

5 Var finns förstärkningsbehoven? EU-krav på ny rapportering Arbetet med den europeiska tillsynsstrukturen handlar inte enbart om regelgivningsarbete och deltagande i tillsynssamarbete. I samband med att de nya europeiska regelverken träder i kraft kommer kraven på rapporteringen från nationella tillsynsmyndigheter till de europeiska myndigheterna Eba, Esma och Eiopa att öka kraftigt. De allt högre rapporteringskraven har resulterat i att FI har gått från att vara en inrapporterande myndighet till att dessutom i stor utsträckning bli en utrapporterande myndighet. De närmaste åren kommer utrapporteringen av data att bli betydligt mer omfattande och ske med en högre frekvens än vad som i dag är fallet. Det kommer att ställa krav på ökade resurser, bland annat för att bygga it-system som klarar av de nya rapporteringskraven. Systemstöd För att hantera rapporteringskraven behövs initiala investeringar i nya it-system och rapporteringsverktyg. FI arbetar med att utveckla en ny infrastruktur på itområdet. Det befintliga inrapporteringssystemet måste anpassas till de nya utrapporteringsfunktionerna. EU-myndigheten Eba kommer att kräva inrapportering i ett visst rapporteringsverktyg (OneGate), men det är fortfarande oklart genom vilket verktyg de båda andra EU-myndigheterna kommer att begära att få data rapporterade. Eftersom Eba, Esma och Eiopa inte samordnar sig i dessa frågor måste FI ta höjd för att det kan krävas investeringar i fler än ett rapporteringsverktyg. Formatkrav på rapporteringen kan också komma att skilja sig mellan myndigheterna, något som ytterligare komplicerar it-strukturen. Eba kommer att ta in rapporteringen i så kallat XBRL-format. Vilka formatkrav de andra EUmyndigheterna kommer att ha är ännu inte klart. XBRL-formatet kräver investeringar i it-miljö avseende inköp av verktyg för rapportering, men också anpassningar till befintliga system. Den tekniska kompetensen inom området måste utvecklas och en förvaltningsorganisation byggas upp. De åtgärder som behövs för att kunna implementera utrapporteringsfunktionen är: Investering i en så kallad XBRL-validator som validerar inrapporterade data före vidarerapportering till EU-myndigheterna. Licenskostnad för XBRL för användare inom FI. Utveckling av portalen för Periodisk Utrapportering (PU). Automatisering av filöverföringen till EU-myndigheterna i syfte att minska manuell handläggning vid rapportering. En bedömning av kostnaden för ovanstående åtgärder är totalt 5 miljoner kronor per år. Behovet av investeringar är akut och ett internt arbete pågår. Förstärkningen bör därför göras under Investeringarna beräknas uppgå till 11 miljoner kronor. 5

6 Personalresurser Utöver investeringar i system och byggande av struktur kommer den nya rapporteringen att medföra behov av utökade personalresurser. Det rör sig om löpande förvaltning av de nya systemen och kopplingarna mellan dessa. Dessutom kan frågor och kontakt med EU-myndigheterna bli mycket resurskrävande. Det är också sannolikt att frågor från företagen som ska rapportera kommer att öka eftersom det ställs allt mer krav på inrapporterade data. Visserligen kan den ökade automatiseringen av in- och utrapportering (som inom vissa verksamhetsområden i dag är personalintensiv) frigöra personalresurser, men sammantaget bedömer FI att personalbehovet kommer att öka. Det som krävs är följande: Kompetensuppbyggnad i verksamheten avseende den struktur och det filformat för rapportering som EU-myndigheterna använder sig av, DPM (data point model) och XBRL. En systemförvaltarorganisation för systemet Periodisk Utrapportering som levererar data till EU-myndigheterna ska byggas upp. Personalresurs för att ansvara för samordningen av utrapporterad data. Trots aviserade förseningar med implementeringen av Solvens 2 kommer Eiopa att kräva förrapportering redan under Detta kommer att innebära att ett stort antal blanketter för de nya rapportpaketen inom bank, försäkring och fond kommer att byggas under samma period. Även icke-periodisk inrapportering ökar som en följd av kraven i de nya regelverken. Både system och en systemförvaltarorganisation behöver byggas upp. Bedömningen är att det krävs förstärkning om 4,5 miljoner kronor per år, motsvarande 4 5 årsarbetskrafter. Förbättrad användning och analys av data FI har en ambition att förbättra sin egen analys och en förutsättning för det är att det finns möjlighet att analysera de stora datamängder som myndigheten tar in för att rapportera vidare till EU-myndigheterna. Dessa data skulle utgöra ett värdefullt bidrag i tillsynsprocessen och öka möjligheterna att tidigt identifiera risker och svagheter. Men förbättrade analysmöjligheter kräver investeringar. Ett nytt analysverktyg (SAS) upphandlades 2011 och arbete pågår nu med att etablera verktyget på FI. Den initiala investeringen är således delvis gjord. En stor del återstår dock i att bygga upp en struktur och en datamodell som kan användas för analys av data. I dag används verktyget främst inom värdepappersmarknadstillsynen men det kommer framöver kunna nyttjas inom flera olika områden i verksamheten. Systemstöd för analys av data skulle på sikt kunna effektivisera tillsynen och frigöra resurser till andra delar av tillsynsarbetet. Vid uppbyggnad och förvaltning av det FI-gemensamma analysverktyget är det viktigt att samordna de ingående delarna i analysverktyget för att så långt det är möjligt säkerställa enhetlighet. Utifrån de analysbehov som finns kommer ett 6

7 antal fördefinierade rapporter att byggas upp och förvaltas. Ansvaret för samordning och förvaltning av analysverktyget kommer att ligga på rapporteringsenheten. En kompetensuppbyggnad av analysverktyget inom SASplattformen ska ske. Bedömt resursbehov är 1 miljon kronor per år. Nya tillsynsområden och nya företag under tillsyn Under 2013 kommer regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder, så kallade AIFM, att träda i kraft. Det innebär dels att ett stort antal nya företag hamnar under tillsyn, dels att ett antal fonder som redan i dag är under tillsyn behöver registrera om sina fonder från specialfonder under Ucitsregelverket till AIFM-fonder. Detta innebär på kort sikt ett stort arbete för FI med att auktorisera nya och gamla fonder i enlighet med AIFM. På längre sikt innebär det ett större antal fondförvaltare under tillsyn och därmed ett större tillsynsuppdrag samt att en större mängd löpande ärenden ska hanteras. Kompetens och resurser behöver anpassas till de nya uppgifterna vad gäller dels prövning av ansökningar och underrättelser, dels tillsyn över de berörda företagen. En del av detta kommer att täckas av avgifter från företagen, men FI bedömer att kostnaden för tillsyn kommer att öka med 4 miljoner kronor per år från och med 2015 och framåt. Det har också kommit en rad nya regelverk inom verksamhetsområdet för värdepappersmarknader som medför nya tillsynsområden och fler företag under tillsyn. Bland annat kommer revideringen av regelverket Mifid innebära att fler företag och värdepappersmarknader hamnar under FI:s tillsyn. FI kommer få tillsyn över så kallade icke-aktiemarknader, exempelvis räntemarknaden och råvarurelaterade marknader. Det är fortfarande oklart hur stort resursbehov som detta kommer att medföra, men FI bedömer att det kommer behövas en successiv ökning de kommande tre åren för att från och med 2016 och framåt uppgå till åtminstone fem årsarbetskrafter. Den nya förordningen om blankning innebär att alla som blankar, både fysiska och juridiska personer, står under FI:s tillsyn. Hittills har det kommit in betydligt fler rapporterande företag än vad FI tidigare har uppskattat. Även det nya regelverket Emir innebär nya företag under tillsyn (icke-finansiella företag som använder sig av derivat). Därutöver får vi en fördjupad tillståndsprövning och tillsyn av centrala motparter (CCP:er), bland annat i form av ett mer formaliserat arbete i tillsynskollegierna. Det uppskattade resursbehovet som blankningsförordningen och Emir kommer att medföra uppgår till 1 2 årsarbetskrafter. Dessutom kan regelverket om marknadsmissbruk (Mad) leda till ytterligare utredningsansvar för FI samt en större befogenhet att utfärda administrativa sanktioner, vilket beräknas öka personalbehovet med ytterligare 1 2 årsarbetskrafter. FI bedömer att nya företag under tillsyn och nya tillsynsområden sammanlagt kommer att kräva en successiv resursförstärkning under treårsperioden. Resursbehovet beräknas uppgå till 4 miljoner kronor år 2014, 12 miljoner kronor år 2015 och 15 miljoner kronor år

8 Frågan om tillsyn över snabblåneföretag och inlåningsföretag bereds fortfarande i Regeringskansliet. Om utfallet blir att de båda företagstyperna kommer att hamna under FI:s tillsyn kommer även detta att medföra ett ökat resursbehov, något som FI har lyft fram tidigare och som bör kunna rymmas inom befintliga resurser; en slutlig bedömning kan dock göras först när regelverkets och därigenom tillsynsuppgiften klarlagts. Förstärkt banktillsyn Den internationella finanskrisen har lett till högre krav på banker och därmed också på stärkt och förebyggande banktillsyn. Arbetet med att utforma regelverk för detta är ännu inte färdigt, men mycket pekar på att det kommer att kräva resurser av FI. En grov uppskattning av det framtida resursbehovet visar att det de närmsta tre åren kommer att öka successivt. Resursbehovet beräknas uppgå till 15 miljoner kronor år 2014, 30 miljoner kronor år 2015 och 51 miljoner kronor år Tillsyn över systemviktiga banker I spåren av finanskrisen har ambitionsnivån vad gäller tillsyn av banker som betraktas som systemviktiga (SIFI-banker) höjts. En del i detta är ett nytt ramverk för att hantera banker i kris, med krav på återhämtnings- och avvecklingsplaner (recovery and resolution plans). Förhandlingar om detta pågår och som förslaget ser ut nu ska FI årligen granska bankernas återhämtningsplaner. Det är svårt att säga exakt hur stora resurser detta kommer att kräva eftersom det i nuläget inte är klart vilka företag som ska omfattas av regleringen och inte heller hur mycket som kommer att falla på FI, men mycket pekar på att det kommer att kräva resurstillskott. FI har i dag fem finansinspektörer anställda per systemviktig bank, vilket är det lägsta antalet av alla tillsynsmyndigheter i länder som är medlemmar i Financial Stability Board (FSB). Motsvarande genomsnittliga siffra för tillsynsmyndigheterna inom FSB är 45 och det lägsta antalet, FI undantaget, är 23 (Kanada och Singapore). I Sverige hamnar de fyra storbankerna inom definitionen systemviktiga och om FI skulle öka antalet finansinspektörer för att åtminstone nå halvvägs för att vara jämförbart med andra länders tillsynsmyndigheter skulle det innebära en ökning med totalt 36 tillsynsexperter. 2 Viktigt att poängtera är att det inte finns utrymme att omfördela resurser genom att flytta finansinspektörer från andra verksamhetsområden till bankområdet. FI ser för sin del ingen möjlighet att sänka tillsynsnivån inom de andra sektorerna, inte heller finns det några indikationer på att EU kommer att minska ambitionsnivån på tillsynen inom något av verksamhetsområdena. Utifrån det befintliga resursläget anser FI att den tillsyn som bedrivs uppfyller sitt syfte, bland annat genom att vara riskbaserad, även om resurserna ligger i 2 High level summary of responses to questionnaire on resources at supervisory authorities, FSB,

9 underkant i relation till andra jämförbara myndigheter inom EU och OECDländerna. FI har bland annat legat i framkant i utförandet av stresstester och har fått höga betyg av IMF och övriga kollegiemedlemmar på samordningen av tillsynskollegier 3. Eftersom ramverket för förstärkt banktillsyn i stor utsträckning tas fram på internationell nivå utformas kraven även efter andra länders resursförutsättningar, motsvarande vad som uppfattas som en normal internationell nivå. Eftersom Sverige ligger klart lägre andra länder krävs en resursförstärkning för att leva upp till den nivå som de nya ramverken kräver. En förstärkning måste ske successivt och bedöms uppgå till 10, 20 respektive 36 miljoner kronor för åren 2014, 2015 och Tillsyn över övriga kreditinstitut Det finns ett flertal förslag och planer på EU-nivå som rör förstärkt banktillsyn och FI förväntar sig att framtida harmonisering av tillsynspraxis inom EU kommer att öka tillsynsnivån även på kreditinstitut som inte räknas som systemviktiga. Eba har tagit fram detaljerade riktlinjer om hur tillsynen inom vissa riskområden ska utvecklas som kommer att bli mycket resurskrävande, till exempel om samlade kapitalbedömningar (SREP). 4 FI planerar att ta fram mer detaljerade och omfattande samlade kapitalbedömningar som innebär att ambitionsnivån kommer att höjas även för de banker som inte bedöms som systemviktiga. De mer detaljerade kapitalbedömningarna kommer att utvidgas till att utöver de 4 storbankerna omfatta 6 ytterligare banker 2013 med målet att 2016 omfatta 20 företag. Som nämnts ovan är det framtida resursbehovet som den europeiska gemensamma tillsynsmekanismen kommer att medföra för FI fortfarande mycket oklart. Sannolikt kommer det medföra ett ökat resursbehov, delvis genom FI:s arbete i de internationella tillsynskollegierna, men också genom att ECB som tillsynsmyndighet kommer att sätta standarden för tillsynen inom EU. Vad som kommer att betraktas som en tillräcklig tillsynsnivå kommer sannolikt att konvergera till den nivå som EU-länder, som till exempel Tyskland och Nederländerna, i dag ligger på. För Sveriges del innebär det troligen dels att tillsynsaktiviteters frekvens kommer att behöva öka, dels att tillsynsaktiviteterna kommer att behöva gå djupare (större stickprov etc.). Den ökade intensiteten i tillsynen kommer att omfatta alla banker, kreditmarknadsbolag och bolåneinstitut som står under FI:s tillsyn. Att FI:s resurser ligger i underkant jämfört med andra länder i Europa vad gäller banktillsyn visar sig tydligt i en jämförelse som nyligen genomförts av Eba. Även om FI under de senaste åren har visat att tillsynen kan bedrivas effektivt med relativt sett få, men seniora, experter inom diverse riskområden visar Ebas 3 Se Verksamhetsuppföljning för Finansinspektionen, tertial

10 kartläggning att FI är bland dem tillsynsmyndigheter inom EU som har minst resurser till förfogande för platsbesök och riskbedömningar. 5 Effekten av de befintliga och kommande förstärkningarna av tillsynen som härstammar från EU går inte att exakt kvantifiera i dagsläget. Eftersom standarden på tillsynen sannolikt allt mer kommer att sättas på internationell nivå bedömer FI att tillsynen de närmsta tre åren kommer att behöva öka med runt 30 procent, vilket motsvarar en ökning med 15 årsarbetskrafter. Resursförstärkningen måste ske successivt och beräknas uppgå till 5 miljoner kronor år 2014, 10 miljoner kronor år 2015 och 15 miljoner kronor år Regelgivning Det internationella regleringsarbetet har vuxit kraftigt som resultat av finanskrisen, särskilt på EU-nivå, vilket tar stora resurser i anspråk av FI. Tidredovisningen visar att regelgivningsarbetet, som till stor del initieras av EUmyndigheterna, har vuxit kraftigt de senaste åren. Antalet redovisade timmar inom området regelgivning har ökat med mer än en tredjedel det senaste året och har mer än fördubblats sedan De europeiska tillsynsmyndigheterna, Eba, Esma och Eiopa aviserar för de kommande åren ett omfattande regelarbete. Som en följd av de nya kapitaltäckningsreglerna (CRD/CRR) och krishanteringsdirektivet kommer Eba:s regleringsuppdrag att öka ytterligare. För FI innebär det deltagande i utformningen av tekniska standarder inom cirka 120 områden. Det innebär i sin tur att existerande FFFS måste omarbetas, upphävas eller att nya författningar behöver tas fram. Även Esma har en omfattande regleringsbörda att omhänderta de kommande åren. Bara under 2013 kommer 193 bindande regler att börja tas fram. Utöver att tekniska standarder ska tas fram pågår omfattande revideringar av de viktigaste reglerna på värdepappersområdet, vilket kommer att ta stora resurser i anspråk av FI i form av regelarbete och i förlängningen även i ett utökat tillsynsuppdrag. Eiopa har kommit en bra bit på väg vad gäller förberedelserna inför Solvens 2. För närvarande råder dock osäkerhet om när regelverket kommer träda ikraft, men det kommer kräva resurser av FI även kommande år. Det är tydligt att en stor del av FI:s resurser används för att hantera regelgivningsarbetet som initieras från internationellt håll. Med nuvarande resurser har FI möjlighet att anta i genomsnitt nya föreskrifter per år 6 vilket är otillräckligt för att omhänderta Eba, Esma och Eiopas planerade regleringar. Det är därför sannolikt att det internationella arbetet och regleringsarbetet kommer ta ytterligare resurser i anspråk framöver. Frågan om ambitionsnivån inom regel- 5 Genomsnittet för alla EU-länder är cirka 32 dagar för ett större platsbesök och 19 dagar för ett mindre. Det kan jämföras med de 3 respektive 1,5 dagar som FI lägger i genomsnitt. Även vad gäller antalet experter som används vid en full riskbedömning av ett stort institut ligger FI under genomsnittet med 6 experter jämför med 9 i andra EU-länder. Se Report on the Range of Practices in On-site Inspections and Supervision, Eba,

11 givning och harmonisering genom riktlinjer och rekommendationer kräver en fördjupad analys och det kan resultera i en ambitionshöjning som kräver ytterligare resurser. Gemensamt för de tre myndigheterna är den tonvikt som läggs vid att ta fram och besluta riktlinjer och rekommendationer. Avsikten är att såväl de nationella tillsynsmyndigheterna som företagen ska rätta sig efter riktlinjerna, som har en rättslig ställning som närmast motsvarar svenska allmänna råd. Med tanke på den betydelse som riktlinjerna kommer att ha i tillsynen är det angeläget att FI deltar aktivt i arbetet med att ta fram riktlinjerna. Dessutom kommer riktlinjer i många fall att utlösa behov av att se över existerande nationella regler. Delar av det ökade resursbehovet för regelgivningen bedömer FI kan täckas med effektiviseringar och omfördelning av resurser. Det blir emellertid allt tydligare att den sammanlagda resurseffekten av det flitiga regelgivningsarbetet i olika internationella organ blir så stor att den inte helt kan hanteras på detta sätt, i varje fall inte om FI ska ha ambitionen att upprätthålla en rimlig kvalitetsnivå i arbetet. Med hänsyn till den stora betydelse för svenska konsumenter och för den finansiella stabiliteten som regelverket har finns det enligt FI:s uppfattning anledning att förstärka resurserna avsedda för detta arbete. Enligt en försiktig uppskattning fordras för 2014 en förstärkning med 5 miljoner kronor och för de två följande åren 6 respektive 8 miljoner kronor. Myndighetssamordning av finansiell rapportering Med anledning av utredningen om en databas för övervakning och tillsyn av finansmarknaderna (SOU2012:79) bör en översyn göras i syfte att samordna rapporteringens innehåll där så är möjligt. Rapporteringen från främst banker är omfattande, såväl det material som Riksbanken kräver in som det material som FI kräver in. Dessutom kommer omfattningen av rapporteringen att öka i takt med de nya kraven från EU-myndigheterna. Vi bör därför redan nu gå igenom nuvarande och nära förestående rapporteringskrav för att säkerställa att myndigheterna inte tar in dubbel rapportering och på så sätt underlätta för de rapporterande företagen. Detta är ett omfattande och i delar ett detaljrikt arbete som kräver djup insikt i de krav som myndigheterna ställer på företag som ska rapportera finansiella data. Ett sådant arbete bör bedrivas tillsammans mellan SCB och Riksbanken och kräver betydande resurser. Arbetet med att samordna uppgifterna mellan FI, Riksbanken och SCB för att därefter påbörja utvecklingen av den gemensamma databasen kommer att starta redan under första halvåret För detta utvecklingsarbete behöver kompetensen inom databasområdet stärkas och resurser avdelas för arbete i projektet. FI bedömer att resursbehovet för detta kommer att uppgå till 1 miljon kronor per år under 2014 och

12 It- och informationssäkerhet FI måste fortsätta prioritera informationssäkerhetsåtgärder, något som kommer att kräva utökade resurser både på lång och på kort sikt. En effektiv och säker användning av information är en förutsättning för att kunna upprätthålla förtroende för FI:s verksamhet. Behovet av förbättringar på informationssäkerhetsområdet har tidigare framkommit både genom de riskanalyser som FI har genomfört i arbetet med intern styrning och kontroll och genom en granskning på området som internrevisionen genomförde Med anledning av de it-attacker som har riktats mot finansvärlden och svenska myndigheter har FI under 2013 genomfört investeringar för att höja säkerhetsnivån. I ett längre perspektiv kommer resurser att krävas för att upprätthålla nivån på it-säkerheten, eftersom det finns behov av att stärka kompetensen inom den dagliga it-driften. Det innebär en förhöjd kostnadsnivå framöver. FI bedömer att det ökade resursbehovet omfattar en halv årsarbetskraft, vilket motsvarar 0,5 miljoner kronor per år från och med Makrotillsyn Den internationella krisen har tydliggjort behovet av större fokus på det finansiella systemet som helhet och vikten av att tillsynen inte blir för snävt inriktad på enskilda företag. För att upptäcka vidare systemrisker räcker det inte att övervaka de finansiella företagen, utan det krävs också övervakning och analys för att identifiera och bedöma problem som kan leda till omfattande systemkriser. Internationellt har man gjort bedömningen att den traditionella tillsynen måste kompletteras med ett nytt område, så kallad makrotillsyn. FI har sedan tidigare tydlig fokus på finansiell stabilitet och en befintlig struktur att bygga på när det gäller makrotillsynsarbetet. FI:s utvidgade arbete inom ramen för makrotillsynen utgörs bland annat av samarbetet med andra myndigheter och diskussion och uppföljning av konkreta åtgärder. Tillsammans med Riksbanken har FI etablerat samverkansrådet för makrotillsyn och FI arbetar med tillsynsmyndigheter i andra länder inom Nordic Baltic Macroprudential Forum. En annan del av makrotillsynsarbetet kommer framöver att utgöras av nya makrotillsynsverktyg, till exempel kontracykliska kapitalbuffertar. Makrotillsynen har varit ett prioriterat område vid fördelning av de extra resurser som kommit FI till del. Vad detta kommer att innebära i resursbehov för FI framöver beror bland annat på regeringens och riksdagens bedömning av en framtida struktur för makrotillsynen och den ambitionsnivå som då tas fram. 12

13 Tabell 1: Sammanställning av ökade kostnader År 2014 År 2015 År 2016 Ny rapportering Personal System Analys Samordning Tillsyn systemviktiga banker Tillsyn övriga kreditinstitut Nya företag under tillsyn It-säkerhet Regelgivning Summa Översikt av myndighetens finansiering Av tabell 2 framgår FI:s finansiering. När det gäller anslagsnivån utgår FI från de nivåer som anges i regleringsbrevet 2013 och budgetpropositionen för 2012/13. FI utgår från att myndigheten disponerar medel inom krisberedskapsområdet under 2013 och en liten del 2014, då FI har ordförandeskapet inom samverkansområdet. Därefter tar Riksbanken över samordningsfunktionen. Bedömningen görs efter kontakter med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). För ansökningsavgifter och övriga intäkter som disponeras så bygger de på en prognos över framtida avgiftsintäkter. I posten övriga intäkter ingår medel från de nordiska tillsynsmyndigheterna med anledning av samarbetet kring transaktionsrapportering till EU. Tabell 2: Översikt över myndighetens finansieringsförslag, tkr Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag 1:1 Ap. 1 Finansinspektionen Anslag 1:1 Ap. 2 Samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt Summa Anslag 1: Anslag 1:17 FI:s avgifter till EU-myndigheter Summa anslagsmedel Medel som disponeras inom Krisberedskapsområdet Ansökningsavgifter som disponeras Övriga intäkter som disponeras Summa

14 Regeringen har gett FI en utökad anslagskredit för anslagspost 1 Finansinspektionen. Detta har gjort det möjligt att planera personalförstärkning på ett effektivt sätt över treårsperioden vilket stärker FI och underlättar myndighetens arbete med att fullgöra sitt uppdrag. Tabell 3: Översikt av myndighetens finansieringsförslag och planerade utnyttjande av anslagsmedel, anslag 1:1 FI (tkr). Utfall Beräknat År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Ingående överföringsbelopp Anslag 1: Summa utgifter Utgående överföringsbelopp Tabellnot: Skillnaden mellan utgående överföringsbelopp 2012 och ingående överföringsbelopp år 2013 beror på att FI redovisade ett anslagssparande på anslagsposten samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt som ligger utanför det på tre procent tillåtna överföringsbeloppet. Av tabell 3 framgår att under 2013 räknar FI med att redovisa lägre kostnader mot anslag än tilldelade anslagsmedel och minska det negativa ingående beloppet. Under kommer behovet av resurstillskott att öka då FI står inför utmaningar i form av både nya regelverk och rapporteringskrav. De ökade kostnaderna är specificerade i tabellen Sammanställning av ökade kostnader på sida 12. Tabell 4: FI:s prognos över anslagsutfall för anslaget 1:17 Finansinspektionens avgifter till EU-myndigheter i förhållande till nivå i regleringsbrev och budgetproposition 2012/13 Utfall Beräknat År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Ingående överföringsbelopp Anslag 1:17 enligt RB och RB 2011/ Summa utgifter Utgående överföringsbelopp Tabellnot: Utöver att FI disponerar en anslagskredit på 10 procent så säger de finansiella villkoren för anslaget att FI inte disponerar eventuellt överskott på anslaget. Det innebär att överskottet år 2012 inte ingår i ingående överföringsbelopp år Anslaget används för FI:s avgifter till EU:s tre tillsynsmyndigheter: Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. 14

15 Avgifterna förväntas att öka succesivt kommande år, men FI vill peka på att det finns en osäkerhet om i vilken takt avgifterna kommer att öka och det ligger utanför FI:s möjlighet att påverka. Krediter och låneramar FI bedömer att myndigheten behöver nuvarande nivå på anslagskrediten, 10 procent, kopplat till anslaget 1:1 Ap. 1 även år För anslag 1:1 Ap 2 är nuvarande anslagskredit, 3 procent, tillräcklig under hela perioden För anslag 1:17 FI:s avgifter till EU-myndigheter föreslår FI att nuvarande nivå på anslagskrediten, 10 procent, behålls år 2014 och kommande år. FI bedömer inte att det finns ett behov av att ändra den räntekontokredit myndigheten disponerar. Denna kredit är för närvarande satt till tkr. FI bedömer för närvarande att låneramen på tkr är tillräcklig de närmaste åren. FI vill dock flagga för att det finns osäkerhetsfaktorer som gör att denna bedömning kan behöva revideras längre fram. En sådan faktor är att det kommer flera stora regelverk som ska implementeras de närmaste åren. Vad dessa innebär i nya eller anpassningar av it-system är svårt att förutse. Investeringar i anläggningstillgångar Tabell 5: Plan över myndighetens investeringar, upptagande av lån och betalning av amorteringar och ränteutgifter, tkr Utfall Beräknad Beräknad Beräknad Beräknad År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 IB Lån i Riksgäldskontoret (Rgk) Beräknad nyupplåning * Varav investering i immateriella tillgångar Beräknade amorteringar * UB Lån i Rgk Beslutad/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantagande för nyupplåning 1,02% 1,02% 1,50% 2,00% 2,50% Finansiering av räntor och amorteringar Varav anslag 1:11 ap Varav Extern bidragsfinansiering av TRS Redovisningsprincipen för immateriella tillgångar är att en tillgång växer i storlek under uppbyggnad för att först efter driftsstart skrivas av under den av- 15

16 skrivningstid som valts. Finansieringen av investeringen sker med lånade medel, lån i Riksgäldskontoret. Amorteringar på lånen betalas först i samband med avskrivning, det vill säga efter driftstart. Kommande års investeringar kommer, precis som varit fallet under senare år, handla mycket om att bygga it-baserade system för inrapportering och analys av olika datamängder. Det som driver investeringsverksamheten är ökade internationella (regel)krav på rapportering, analys och distribution av finansiell data. Ytterligare en drivkraft är myndighetens egna ambitioner att vässa analys och tillsyn. Särskild redogörelse för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 6. Tabell för beräknat resultat avgiftsbelagd verksamhet, tkr År 2012 Utfall År 2013 Budget År 2014 Beräknat År 2015 Beräknat År 2016 Beräknat Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat resultat Avgiftsintäkter för 2013 budgeteras lägre än utfallet år Främst beror detta på att prövning av interna modeller för solvens 2 i delar senareläggs till FI ska enligt myndighetens instruktion varje år lämna en avgiftsrapport den 15 april. FI kommer i denna närmare utveckla prognosen och analysen av den avgiftsbelagda verksamheten. FI:s lokaler I fjol skrev FI ett nytt hyresavtal med myndighetens befintliga hyresvärd. Arbetet med att förändra kontorslokalerna i syfte att skapa en effektivare lokalanvändning kommer att pågå under flera år. 16