Finansinspektionens budgetunderlag

Transkript

1 PROMEMORIA Datum FI Dnr Finansinspektionen Box 7821 SE Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel Fax finansinspektionen@fi.se Finansinspektionens budgetunderlag Sammanfattning Finansinspektionen (FI) nyttjade 100,6 procent av 2016 års tilldelade medel på förvaltningsanslaget (ap.1). Budgeten var således i balans med uppdraget. Inför fortsätter kraven på FI:s tillsyn att öka. För 2017 har FI i en särskild skrivelse tagit upp behovet av 25 miljoner kronor i tilläggsbudget för 2017 för att hantera Nordeas filialisering. FI föreslår här att dessa medel, och ytterligare 35 miljoner kronor, tilldelas permanent När hanteringen är fullt utbyggd 2019 krävs ytterligare 30 miljoner kronor i permanenta medel. Nya regelverk innebär ökade kostnader för FI på drygt 30 miljoner kronor. Då FI redan tilldelats en del av dessa medel föreslås att FI tilldelas 25 miljoner kronor från Totalt Nordea filialisering Nya regelverk Totalt tillskott De föreslagna anslagsförstärkningarna är saldoneutrala för statsbudgeten eftersom de finansieras med ökade årliga avgifter av de företag som står under FI:s tillsyn. FI redovisade ett överskott på 1,7 miljoner kronor för den avgiftsfinansierade verksamheten FI har därmed ett ackumulerat underskott på 7,5 miljoner kronor. Prognosen är ett överskott om cirka 1 miljon kronor per år De europeiska tillsynsmyndigheterna har inte ökat sin verksamhet i tidigare prognostiserad omfattning. FI föreslår att anslaget 1:3, Avgift till EU:s tillsynsmyndigheter, lämnas på 2017 års nivå även 2018 och 2019för att sedan öka som planerat. FI föreslår att nuvarande nivåer för anslagskrediter utökas till 10 procent för anslag 1:11 ap.3 Krigsförsäkringsnämnden från 2018 och behålls på nuvarande nivå för övriga anslag. FI föreslår att den räntekontokredit som myndigheten disponerar utökas från 25 miljoner kronor till 30 miljoner kronor från FI bedömer att nuvarande låneram på 120 miljoner kronor kan minskas till 110 miljoner kronor (16)

2 1. Fortsatt växande krav Åren efter den internationella finanskrisen har länder världen runt strävat efter att åtgärda de brister i reglering och tillsyn som uppdagades genom krisen. Resurserna för finansiell tillsyn har ökat och det har blivit ett mer uttalat fokus på att tillsynen ska beakta och påverka systemaspekter. Det har också blivit mer av internationell regelgivning och tillsynssamarbete, framför allt inom EU. Slutligen har finanskrisen lett till ett ökat fokus på konsumentskydd inom finansområdet. Allt detta har i hög grad satt sin prägel på FI:s verksamhet. Tack vare att anslaget ökat har FI fått bättre möjligheter att uppnå målen om finansiell stabilitet och gott konsumentskydd. Men samtidigt har kraven och förväntningarna på vad FI ska göra vuxit i än snabbare takt. Det gäller inte minst kraven från EU på regelgivning, tillsyn och tillsynssamarbete. FI har också fått vidgade uppgifter och mandat av regeringen, till exempel när det gäller stabilitetsfrågor och konsumentskydd. FI är fortfarande en liten organisation i internationell jämförelse och i relation till den svenska finanssektorns storlek. Detta konstaterades i en undersökning av konsultföretaget Oliver Wyman 2013 och bekräftades av IMF Under perioden 2017 till 2020 kommer kraven på FI att fortsätta att öka. Nordeas filialisering innebär att FI redan från 2017 övertar tillsynsansvar från Norge, Danmark och Finland/ECB. Flera nya regelverk kommer också att introduceras under perioden utan att kraven på tillsyn inom befintliga regelverk minskar. Även om en del av detta kan hanteras genom fortsatta effektiviseringar av FI:s arbetsmetoder står det klart att anslaget behöver ökas ytterligare. 2. Finansinspektionens ekonomiska situation Utfallet på förvaltningsanslaget (ap 1) för 2016 var 489,3 miljoner kronor. Det innebär att 3,3 miljoner av sparandet från tidigare år förbrukades. Att anslagssparande tagits i anspråk indikerar att anslagsnivån är lägre än vad som krävs för att långsiktigt täcka kostnaderna för den nuvarande verksamheten. Under 2016 gjorde FI dessutom investeringar som medför ökade avskrivningskostnader. I budgetunderlaget för (dnr ) yrkade FI på 43 miljoner kronor för förstärkning av befintlig verksamhet och på 27 miljoner kronor för nya uppgifter (exklusive Nordeas filialisering). Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 tilldelat FI 15 miljoner kronor för nya uppgifter som följer av ny lagstiftning samt för att stärka den existerande verksamheten, främst tillsynen. Detta beslut innebär att FI varken kan förstärka befintlig verksamhet eller tillföra de resurser som behövs för att hantera nya regelverk i 1 Se Oliver Wyman, Organisational effectiveness of financial sector regulators Benchmarking results (2013) respektive IMF, 2016 Article IV Consultation with Sweden - Concluding Statement of the IMF Mission (båda tillgängliga på 2

3 önskad utsträckning. I budgeten för 2017 hanteras uppgifterna till följd av nya regelverk till viss del med tillfälliga medel i form av sparande från tidigare år. Detta är inte en långsiktigt hållbar lösning. I FI:s verksamhetsplan för 2017 anges en rad insatser för att effektivisera arbetsprocesser och verksamheten som helhet. Det är dock inte möjligt att med intern effektivisering frigöra de resurser som krävs för att FI ska kunna fullgöra sitt uppdrag. I och med att Nordeas filialisering genomfördes i januari 2017 har FI i en särskild promemoria (dnr ) yrkat på 25 miljoner kronor i tilläggsbudget för Som framgår nedan innebär filialiseringen på tre års sikt ett permanent behov av sammantaget 90 miljoner kronor. Det är dessa förhållanden som motiverar de anslagsyrkanden som FI redovisar i detta bugetunderlag. 3. Internationell jämförelse Trots att FI:s anslag ökat med 60 procent från 2012 till 2016, och tillsynen som andel av den totala verksamheten ökat från 51 till 61 procent, konstaterar IMF att FI är i behov av ytterligare resurser för tillsyn. Motsvarande myndigheter i Australien och Kanada som har en likartad struktur på banksektorn har 565 respektive 704 årsarbetskrafter särskilt avsatta för tillsyn. FI har 311. Siffran för FI gäller dessutom sammanlagt för tillsynsområdena Bank, Försäkring, Marknader och Konsumentskydd. De andra myndigheterna har ett snävare mandat som enbart omfattar stabiliteten hos de finansiella företagen, (prudential supervision). Också när det gäller tillsyn av stora banker är FI:s resurser avsevärt mindre i jämförelse med en genomsnittlig eller till och med låg internationell nivå. FI har för närvarande 8 12 årsarbetskrafter per storbank. I Financial Stability Boards (FSB) jämförelser av tillsynen över globalt systemviktiga banker framgår att det finns årsarbetskrafter per bank i de ansvariga tillsynsmyndigheterna. I en sammanställning från Europeiska bankmyndigheten (Eba) framgår att tillsynsintensiteten för en europeisk storbank i snitt motsvarar 43 årsarbetskrafter. För storbanker som exempelvis BNP Paribas, Unicredit, Deutsche Bank, HSBC, Santander och UBS finns motsvarande årsarbetskrafter per bank i tillsynsmyndigheterna. Europeiska centralbanken (ECB) anger att tillsynen inom bankunionen förfogar över motsvarande minst 25 årsarbetskrafter per storbank. 4. Nordeas filialisering Nordea bedriver sedan den 2 januari 2017 huvuddelen av verksamheten i Danmark, Finland och Norge i form av filialer till den svenska banken. FI har därmed i princip hela ansvaret för tillsynen av en av Europas största banker, som dessutom definieras som en så kallad globalt systemviktig bank av G20 och Financial Stability Board. 3

4 Tillsynsmyndigheterna i Danmark, Norge och Finland/ECB kommer enbart att behålla resurser för filialtillsyn samt tillsyn av kvarvarande bolåneinstitut. Det är svårt att ange exakt vilka avgifter myndigheterna kommer att ta ut för dessa delar. FI:s bedömning är att avgifterna i Danmark, Finland och Norge på sikt landar på totalt miljoner kronor. Det ska jämföras med att Nordea betalade sammanlagt 108 miljoner kronor i tillsynsavgifter i dessa länder De övriga nordiska tillsynsmyndigheternas resurser för analys och inspektioner av Nordea kommer alltså att minska avsevärt. För att upprätthålla en trovärdig tillsyn av Nordens största bank behöver detta kompenseras av en motsvarande ökning av FI:s tillsyn. Detta är också en tydligt uttryckt förväntan från såväl ECB (som ansvarat för tillsynen av Nordea Finland) som finansdepartement och tillsynsmyndigheter i Danmark, Finland och Norge. Ansvaret för en tillsynsverksamhet som haft en kostnad på cirka 90 miljoner kronor övergår således till FI. För att FI ska kunna bära det ansvaret måste anslaget ökas i motsvarande grad. En filialisering påverkar avgifterna För 2016 fakturerade FI tillsynsavgifter på totalt 519 miljoner kronor, varav 252 miljoner kronor inom kategorin banker och värdepappersbolag. Fördelningen av avgifter mellan de företag som ingår i denna kategori avgörs av deras balansomslutning. Detta ger en skattning av hur stor del av FI:s tillsynsarbete som läggs på respektive företag. I och med Nordeas filialisering ökar balansräkningen för den svenska moderbanken från miljarder (2015) till cirka miljarder kronor. En rimlig utgångspunkt är att FI fortsättningsvis kommer att utöva minst samma mängd tillsyn över övriga banker och värdepappersbolag (och att dessa därmed betalar ungefär samma avgift). Tillsynsbehovet för dessa påverkas inte av att en annan banks storlek förändras markant. Samtidigt är det rimligt att förutsätta att FI:s tillsyn av Nordea ökar i paritet med ökningen av den svenska bankens balansräkning, vilket också skulle återspegla det ökade ansvar som Sverige som hemland har och minskningen av tillsynen i de nordiska grannländerna. Tabellen nedan visar hur avgifterna skulle förändras om FI:s kostnader för storbankstillsyn ökade med 90 miljoner kronor. Prognos vid ökat avgiftsuttag vid filialisering, miljoner kronor 2016 Avgift vid filialisering Balansomslutning Avgift Balansomslutning Ungefärlig avgift SHB SEB Swedbank Nordea Övriga Totalt

5 Om FI:s anslag ökar med 90 miljoner kronor är förändringen således neutral för Nordea givet att avgifterna i de övriga länderna minskar i proportion till det minskade tillsynsansvaret. Även avgiften för övriga banker blir oförändrad. Om FI:s anslag inte utökas (och därmed inte heller avgiftsuttaget) skulle övriga banker få väsentligt lägre avgifter än de har i dag och Nordeas totala avgift minska kraftigt. Konsekvensen blir då att FI inte kan öka tillsynen av Nordea i proportion till det ökade ansvaret, och att resurserna för tillsyn över övriga storbanker skulle minska kraftigt. FI:s resursbehov med anledning av filialiseringen Även om FI har det formella tillsynsansvaret för Nordeas nordiska filialer från januari 2017 kommer FI att vara beroende av värdlandstillsyn under en övergångsperiod. Därför har FI kommit överens med tillsynsmyndigheterna i Danmark, Finland och Norge om att dessa ska utföra ett visst tillsynsarbete i respektive land under den tid som FI bygger ut sin tillsynskapacitet. FI började redan under 2016 förbereda sig för att ta ett större ansvar för tillsynen av Nordea. I slutet av året rekryterades ett tiotal medarbetare kopplade till filialiseringen. Givet att ytterligare medel tilldelas 2017 har FI kapacitet att successivt under 2017 rekrytera ytterligare ett tjugotal personer. Behovet för 2017 är således 25 miljoner kronor, inklusive kostnader för ökad administration (hyra, rapporteringssystem, it-stöd, rekrytering m.m.). Helårseffekter och fortsatt successiv ökning kräver ytterligare 35 miljoner kronor under 2018 och 30 miljoner kronor under 2019 när full helårseffekt nås. 5

6 5. Nya regelverk Flera nya regelverk där FI får ytterligare tillsynsansvar träder i kraft under perioden 2017 till Som framgått ovan tilldelades FI 5 10 miljoner kronor för detta (en ospecificerad del av tillskottet på 15 miljoner) inför Ytterligare medel kan tas fram under 2017 genom att FI använder sparande från tidigare år. Detta är dock engångsmedel och ger därför inte en långsiktigt hållbar finansiering. Nedan redogörs för vart och ett av de nu kända nya regelverken och deras budgetkonsekvenser. Sammanfattningsvis beräknas de nya regelverken innebära ökade kostnader om 35 miljoner kronor 2018 och därefter 31 miljoner kronor i permanenta kostnader. Då en del av 15 miljoner kronor från 2017 tilldelats detta ändamål är behovet av budgetförstärkning cirka 25 miljoner kronor från och med Marknadsmissbruk Benchmarkförordningen Värdepappershandel Betaltjänster Bostadskrediter Revisionstillsyn Faktablad investeringsprodukter Tjänstepensionsrörelsereglering Nya kapitalkrav för marknadsrisker Totalt Marknadsmissbruk Marknadsmissbruksförordningen började tillämpas den 3 juli I oktober överlämnade regeringen en proposition med förslag om en ny lag som innehåller bestämmelser om utredningsbefogenheter och administrativa sanktioner som kommer att ligga på FI. Detta innebär nya uppgifter och en markant ökad arbetsbörda. Nytt är bl.a. att ta emot anmälningar från emittenter om återköp, utredning av företagens rapportering av misstänkta transaktioner, tillsyn enligt de nya reglerna för marknadssondering, att ta emot insynsanmälningar från fler bolag och fler personer, tillsyn över emittenters skyldighet att offentliggöra insiderinformation samt bolags anmälan av uppskjutet offentliggörande, utredning av anmälningar från visselblåsare, att sammanställa och rapportera uppgifter om administrativa sanktioner m.m. till Esma. Utöver detta tillkommer nya uppgifter som en följd av de utökade sanktionsmöjligheterna för överträdelser av förbuden mot insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation, marknadsmanipulation och överträdelser av skyldigheten att offentliggöra kurspåverkande information. Fler överträdelser än tidigare kan leda till en administrativ sanktion. De nya arbetsuppgifterna motsvarar 12 årsarbetskrafter från Till detta kommer kostnader för systemstöd för rapportering om cirka 1 miljon kronor per år. 6

7 EU:s förordning om referensvärden EU:s förordning om referensvärden (Benchmarkförordningen) träder i kraft den 1 januari Under 2017 kommer föreskrifter från FI att behöva ändras och kommuniceras med såväl externa parter som andra myndigheter. Från och med 2018 måste administratörer av kritiska och signifikanta referensvärden auktoriseras av FI. Cirka 15 administratörer av referensvärden ska anmäla sig till FI och registreras. Det är ännu inte klarlagt hur många av dessa referensvärden som kan klassas som icke-signifikanta och hur många som kommer att uppfylla kriterierna för kritiska eller signifikanta referensvärden. Uppskattningsvis kommer omkring hälften att höra till den senare kategorin. Av dessa kommer åtminstone ett (Stibor) att klassas som ett kritiskt referensvärde. Detta innebär också att FI också kommer att behöva administrera ett tillsynskollegium. Administratörer av refensvärden ska ansöka om auktorisation eller registrering inom 42 månader från det att förordningens trätt i kraft, vilket skedde den 30 juni Det är troligt att de flesta kommer att vilja lämna in sin ansökan eller anmälan tidigt. Handläggningstiderna för auktorisation är fyra månader och för registrering 45 dagar. För såväl administratörer av referensvärden som rapportörer av data till dessa kommer löpande tillsyn att behöva bedrivas. Sammantaget bedöms den nya förordningen kräva åtminstone ytterligare en årsarbetare. Värdepappershandel Mifid 2/Mifir träder i kraft den 3 januari 2018 och medför en mängd nya krav på värdepappersmarknaden och nya uppgifter för FI. Bland dessa finns ett nytt regelverk för s.k. högfrekvenshandel, positionslimiter för råvaruderivat, transaktionsrapportering för fler aktörer, utökade transparenskrav, hantering av administrativa sanktioner och åtgärder, avvecklingsfrågor m.m. FI behöver intensifiera förberedelsearbetet under andra halvåret Genom särskilda övergångsbestämmelser kommer FI att kunna ta emot ansökningar från halvårsskiftet Detta arbete kräver cirka tre heltidstjänster. Från och med 2018 ökar behovet till cirka fem årsarbetskrafter. Till detta kommer kostnader för systemstöd för rapportering om cirka 1 miljon kronor per år. Betaltjänster Betaltjänstutredningen (Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton, SOU 2016:53) har föreslagit regler för att genomföra nya EUregler om betaltjänster (PSD 2 och PAD) i svensk lagstiftning. Reglerna implementeras stegvis från 2016 (IFR, PAD) till 2018 (PSD 2). FI föreslås få tillsynsansvaret. Nya uppgifter är bl.a. tillsyn över mellanbanksavgifter vid kortbetalningar, krav på konto med betaltjänster. PSD 2 ställer bland annat krav på teknisk säkerhet hos betaltjänstleverantörer. Nya aktörer som erbjuder så kallade betalningsinitieringstjänster och 2 EU-förordningen 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/

8 kontoinformationstjänster kommer också att ställas under tillsyn. Deras verksamhet bygger i hög grad på it-teknik. It-säkerhetsfrågor blir därför centrala inslag i tillståndsgivningen och i tillsynen. Det nya regelverket för betaltjänstleverantörer är mer omfattande än det nu gällande, med inriktning på operativ säkerhet och kontroll. Uppskattningen är att det kommer att behövas ytterligare två till tre medarbetare på heltid med inriktning på operativ säkerhet hos betaltjänstleverantörerna från 2017 och framåt. Till detta kommer kostnader för systemstöd för rapportering om cirka 0,5 miljoner kronor per år. Bostadskrediter Den nya lagen om verksamhet med bostadskrediter innehåller krav på tillstånd och grundläggande krav på berörda företag (t.ex. på ersättningssystem, kunskap och kompetens hos personal samt standarder för värdering av bostad som säkerhet för en kredit). Lagen innebär tillsyn över nya områden som exempelvis rådgivning kring bolån, faktablad, hur bolån säljs och erbjuds i samband med andra produkter samt värdering av bostäder. Regleringen omfattar banker och kreditmarknadsbolag, men också andra aktörer som söker om tillstånd enligt den nya lagen. Initialt uppskattas de senare handla om svenska företag samt utländska företag som utnyttjar rätten att bedriva verksamhet i Sverige med stöd av tillstånd i ett annat land. FI uppskattar att det kommer att behövas ytterligare två medarbetare på heltid från 2018 och framåt. Revisionstillsyn Den 17 juni 2016 trädde lagen om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision i kraft. FI har i uppdrag att utöva tillsyn över företag som omfattas av lagen. FI:s tillsyn sträcker sig över en stor mängd företag (omkring 620 stycken) men är begränsad till att se till att företagen inrättar revisionsutskott, väljer revisor enligt EU:s revisorsförordning, följer reglerna om revisorsrotation, samt inte i förtid entledigar en revisor utan saklig grund. Även ärenden om bl.a. dispens från revisorsrotation samt fastställande av utgångspunkten för revisionsuppdragets varaktighet handläggs av FI. FI:s bedömning är att två årsarbetskrafter behövs för att kunna bedriva erforderlig tillsyn på detta område. Faktablad för investeringsprodukter EU har antagit en förordning om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade försäkringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter). Där ställs krav på hur faktablad ska utformas, när det ska uppdateras och när under investeringsprocessen konsumenten ska tillhandahållas faktabladet. Förordningen gäller försäkringsbolag, banker och värdepappersbolag, samt på sikt även fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare). För alla produkter förutom fonder och alternativa investeringsfonder är faktablad ett nytt krav som syftar till att stärka 8

9 konsumentskyddet. Förordningen och kompletterande tekniska standarder (RTS) beräknas träda ikraft den 1 januari FI uppskattar att det sammantaget kommer att krävas en heltidsresurs för tillsynen av företagens tillämpning av Priip. Redovisningstillsyn FI yrkade i budgetunderlaget medel för revisionstillsyn. Under 2016 föreslog FI att tillsynen bör hanteras och finansieras via en branschförening. FI kan hantera övrigt merarbete inom nuvarande ramar. Detta yrkande bortfaller givet att FI:s förslag genomförs. Tjänstepensionsrörelsereglering Ett regelverk som inte togs upp i tidigare budgetunderlag är EU:s reviderade tjänstepensionsdirektiv (IORP2) som måste vara infört den 1 januari Regeringen har tidigare uttalat avsikten att i samband med detta införa en ny tjänstepensionsrörelsereglering, där IORP 2 inkluderas. Denna reglering kommer att införa den nya kategorin tjänstepensionsinstitut. FI:s bedömning är att procent av förvaltat kapital inom livsektorn kan komma att omfattas av denna reglering (för elva tjänstepensionskassor är regelverket tvingande och för fem till tio livförsäkringsföretag är det frivilligt). FI väntas inom kort få ett uppdrag att ta fram en beräkning av riskkänsligt kapitalkrav. För att ta fram underlag kring riskkänsligt kapitalkrav krävs uppskattningsvis två heltider under åren 2017 och FI har inte tilldelats medel för detta 2017, vilket innebär att det måste hanteras med anslagssparande eller nedprioritering av annan verksamhet. Under 2018 beräknas ytterligare två årsarbetskrafter behöva arbeta med utformning av regelverket. Under 2018 måste även nya rapporteringsrutiner och stöd för dessa utvecklas. FI bedömer att detta innebär permanent ökade kostnader på 1 miljon kronor. FI:s kostnader för tjänstepensionsreglering och -tillsyn beräknas således till 2 miljoner kronor 2017 (ofinansierat), 5 miljoner kronor 2018 och 1 miljon kronor 2019 och framåt. Omvandling av tjänstepensionskassor och livförsäkringsföretag kan ske först efter att lagen trätt i kraft, dvs I nuläget går det inte att skatta resurser för detta. Beroende av hur regelverksarbetet fortskrider avser FI att återkomma med förslag på avgift för tillståndsprövning. Nya kapitalkrav för marknadsrisker Nya kapitalkrav för marknadsrisker (FRTB) ska genomföras i slutet av 2019 enligt nuvarande plan. FRTB innefattar en ny internmodell och en ny standardmodell för kapitaltäckning av marknadsrisk. Modellerna är mer komplexa vilket kommer att innebära både ökad tillsyn och ett ökat antal ansökningar/ändringar. Dessutom kommer antalet företag som omfattas av det nya regelverket med stor sannolikhet att öka. Ramverk för kreditvärdighetsjusteringsrisk (kallat FRTB CVA) implementeras förmodligen samtidigt som FRTB. Detta kommer att innebära tillståndsansökningar med påföljande tillsyn och ändringshantering för storbankerna. 9

10 Utöver de ovan nämnda regelverken kommer en ny standard för ränterisk i bankboken (IRRBB) och en ny standardmodell för motpartsrisk (SA-CCR). Även dessa kommer att öka resursåtgången för tillsyn i och med att de nya modellerna är mer komplexa än de tidigare. Sammantaget uppskattar FI att dessa regelverk kommer att kräva två årsarbetskrafter från och med Penningtvätt Det nya regelverket kring penningtvätt ersätter i princip det tidigare. FI:s bedömning är att mer kunde göras inom detta område redan idag om resurser funnes, och det samma gäller när det nya regelverket kommer. De äskanden som tas upp ovan för helt nya uppgifter anses dock vara mer akuta varför myndigheten inte valt att begära särskilda medel för hantering av penningtvättsregelverket. 6. Anslagsfinansiering Anslag 1:11 Finansinspektionen På anslagspost 1, Finansinspektionens förvaltningsanslag, blev utfallet 489,3 miljoner kronor Det innebär att 3,3 miljoner kronor av sparandet från tidigare år nyttjats. Ett anslagsparande om ca 10 miljoner kronor förs vidare till I regleringsbrevet tilldelas anslagsposten 506,7 miljoner kronor för FI räknar med att hela anslaget och sparandet från tidigare år nyttjas under Som framgår ovan har FI yrkat ytterligare 25 miljoner kronor i tilläggsbudget för Även om dessa medel tilldelas väntas merparten av anslagssparande från tidigare år nyttjas. FI yrkar enligt ovan på 85 miljoner kronor i permanent förstärkning 2018 och ytterligare 30 miljoner 2019 och framåt. I tabellen ingår nu tilldelade medel (enligt Hermes) och ovan nämnda yrkanden. Enligt villkoren till anslaget beräknas FI avsätta 7 miljoner kronor för satsningar inom konsumentområdet för genomförandet av finansiell folkbildning. FI har 2016 redovisat kostnader på 7,4 miljoner kronor för detta ändamål. FI beräknas avsätta cirka 7 miljoner kronor även kommande år. Utfallet 2016 på anslagspost 2, Samordningsorgan för tillsyn över bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, blev 3,5 miljoner kronor. Det innebär ett anslagssparande om 1,65 miljoner kronor, av vilka 0,15 miljoner kronor förs vidare till Tilldelade medel för år 2017 är enligt regleringsbrevet 5 miljoner kronor. FI räknar med att hela anslaget nyttjas under 2017 och att sparandet från tidigare år förs vidare till FI föreslår inga ändringar för anslagsposten. Inför 2017 har en ny anslagspost skapats för Krigsförsäkringsnämnden. Tilldelade medel för år 2017 är enligt regleringsbrevet 0,45 miljoner kronor. Av regleringsbrevet framgår att Krigsförsäkringsnämnden är undantaget från kravet om årsredovisning och budgetunderlag. 10

11 Anslag 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter Utfallet 2016 på anslagspost 1, FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter, blev 10,7 miljoner kronor. Det innebär ett anslagssparande om 1,4 miljoner kronor, vilket inte disponeras. Det låga utfallet förklaras främst av att uppbyggnaden av tillsynsmyndigheternas verksamhet inte skett i planerad utsträckning. Tilldelade medel för 2017 är enligt regleringsbrevet 14,35 miljoner kronor och i Hermes ligger en ökning till 17,55 miljoner kronor från Tilldelade medel bygger på tidigare prognoser från EU:s myndigheter där en fortsatt expansion ingick. FI:s prognos är att expansionen kommer att gå långsammare än planerat och föreslår därför att anslaget bibehålls på 2017 års nivå 2018 och 2019 och ökas till 17,55 miljoner kronor först år ANSLAG Utgiftsområde 2, anslag 1:11 Finansinspektionen Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 ap.1 Finansinspektionen ap.2 Samordningsorgan för tillsyn över bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ap.3 Krigsförsäkringsnämnden Utgiftsområde 2, anslag 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter ap.1 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsyndigheter Avgiftsfinansierad verksamhet där intäkterna disponeras Enligt regleringsbrevet är FI:s avgiftsfinansierade verksamhet där intäkterna disponeras uppdelad i två områden: ansökningsavgifter och administrativ service. Ansökningsavgifter FI har rätt att ta ut avgifter för tillstånd och anmälningar. Företag och personer som söker tillstånd att bedriva finansiell verksamhet betalar i förväg en bestämd avgift till FI. Principen för nivån på avgifterna är att full kostnadstäckning ska uppnås på några års sikt. Ansökningsavgifter utgör ett eget resultatområde som benämns tillstånd och är helt självfinansierad. Två gånger per år lämnar FI en avgiftsrapport till regeringen med förslag om avgifternas storlek. Rapporten remiteras till branschen och Ekonomistyrningsverket. Regeringen beslutar om avgifternas storlek. FI redovisar ett överskott på 1,7 miljoner kronor för avgiftsbelagd verksamhet som finansieras med ansökningsavgifter. Det tidigare ackumulerade underskottet minskar därför till 7,5 miljoner kronor. Överskottet 2017 förklaras av att FI under hösten haft en högre ärendeinströmning än förväntat samtidigt som antal arbetade timmar inte ökat i samma utsträckning. Det innebär att både direkta kostnader och andelen interna kostnader blivit något lägre. 11

12 Administrativ service FI har enligt myndighetens instruktion i uppdrag att upplåta lokaler och utföra administrativa uppgifter åt Bokföringsnämnden (BFN). FI tar ut avgifter för administrativ service från BFN med stöd av 4 (1992:191) avgiftsförordningen. Det ekonomiska målet är självkostnadspris. Det belopp som faktureras baseras på BFN:s andel av FI:s kostnader för köpta tjänster och varor enligt en överenskommelse mellan parterna. Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 ANSÖKNINGSAVGIFTER (SFS 2001:911) Ackumulerat ingående över-/underskott (-) Intäkter Kostnader Årets resultat Ackumulerat utgående över-/underskott (-) ADMINISTRATIV SERVICE (4 avgiftsförordningen, SFS 1992:191) Ackumulerat ingående över-/underskott (-) Intäkter av bidrag Intäkter av anslag Kostnader Årets resultat Ackumulerat utgående över-/underskott (-) Avgiftsfinansierad verksamhet där intäkterna inte disponeras FI har även till uppgift att ta ut avgifter som inte får disponeras i verksamheten utan redovisas som intäkt av uppbörd och som återfinns i redovisningen av inkomsttitlar. I följande avsnitt redogör vi för de tre avgiftsområdena: restavgifter och dröjsmålsavgifter, bötesmedel och avgifter för FI:s verksamhet. Restavgifter och dröjsmålsavgifter På inkomsttitel 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter redovisas debiterade, laga kraftvunna, beslut om dröjsmålsavgifter enligt lagen (1991:980) om anmälningsskyldighet. Här redovisas även beslut om förseningsavgift för företag under tillsyn som rapporterar för sent till FI i förhållande till de tidsfrister som gäller. Inkomster som redovisas mot Restavgifter och dröjsmålsavgifter är svåra att förutsäga. Bötesmedel På inkomsttitel 2712 Bötesmedel redovisas debiterade, laga kraftvunna, beslut om böter. FI har möjlighet att besluta om ekonomiska sanktioner 12

13 sanktionsavgifter och särskilda avgifter enligt gällande lagstiftning. De redovisas på denna inkomsttitel. Inkomster som redovisas mot Bötesmedel är svåra att förutsäga. Ett fåtal stora sanktionsavgifter får ett betydande genomslag. Utfallet kan därför variera kraftigt mellan åren. Avgifter för Finansinspektionens verksamhet På inkomsttitel 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet redovisas de medel som FI tar in i årliga avgifter. Avgifterna, som tas ut med stöd av förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av FI:s verksamhet, ska uppgå till ett belopp som motsvarar kostnaden för den verksamhet som ska finansieras med avgifterna. Dessa intäkter ska på sikt motsvara de utgifter som FI redovisar mot anslag 1:3 ap.1 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter och anslag 1:11 ap.1 Finansinspektionen. FI redovisar för 2016 ett överuttag på 19,1 miljoner kronor för offentligrättsliga avgifter. FI kommer att redovisa utfallet per avgiftsgrupp i den avgiftsrapport som lämnas till regeringen senast 15 april Prognosen för 2017 utgår från anslagsnivåerna i regleringsbrevet För beräknar FI de nivåer som anges i budgetpropositionen för 2017 inklusive FI:s förslag om höjning av anslagsposten 1:11 ap.1 Finansinspektionen. INKOMSTTITEL Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 ANDRA OFFENTLIGRÄTTSLIGA AVGIFTER Inkomsttitel 2711, Restavgifter och dröjsmålsavgifter Inkomsttitel 2712, Bötesmedel OFFENTLIGRÄTTSLIGA AVGIFTER MED ETT BESTÄMT EKONOMISKT MÅL Inkomsttitel 2548, Avgifter för Finansinspektionens verksamhet Ackumulerat ingående över-/underskott (-) Intäkter Kostnader Ackumulerat utgående över-/underskott (-) Summa intäkter Summa kostnader

14 9. Sammanfattning av verksamhetens finansiering ANSLAG Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 Utgiftsområde 2, anslag 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter ap.1 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsyndigheter Utgiftsområde 2, anslag 1:11 Finansinspektionen ap.1 Finansinspektionen ap.2 Samordningsorgan för tillsyn över bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ap.3 Krigsförsäkringsnämnden AVGIFTSINTÄKTER SOM DISPONERAS Ansökningsavgifter Administrativ service ÖVRIGA INTÄKTER SOM DISPONERAS Övrigt (bidrag, finansiella intäkter m.m.) SUMMA AVGIFTSINTÄKTER SOM REDOVISAS MOT INKOMSTTITEL Inkomsttitel 2711, Restavgifter och dröjsmålsavgifter Inkomsttitel 2712, Bötesmedel Inkomsttitel 2548, Avgifter för Finansinspektionens verksamhet Investeringar Av följande tabell framgår FI:s totala investeringsbehov för verksamhetsinvesteringar (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Summa finansiering Det som driver investeringsverksamheten är till övervägande del de rapporteringskrav som följer av de nya europeiska regelverken inom finansområdet. De närmaste åren är det främst Mifid 2/Mifir som kommer att kräva stora insatser. 14

15 De investeringar som är planerade måste genomföras för att FI ska uppfylla de europeiska regelkraven. De immateriella anläggningstillgångarna uppgår för närvarande till betydande värden som måste finansieras genom lån. Redovisningsprincipen för immateriella tillgångar är att en tillgång växer i storlek under uppbyggnaden för att först efter driftstarten skrivas av under den avskrivningstid som har valts. Finansieringen av investeringen sker med lån i Riksgäldskontoret. Amorteringar på lånen betalas först i samband med avskrivningen, det vill säga efter driftstart. Nästa tabell redovisar särskild information om FI:s planerade verksamhetsinvesteringar som överstiger 20 miljoner kronor per investeringsobjekt och som: - har påbörjats men ännu inte färdigställts eller - är planerade att påbörjas innevarande eller nästföljande budgetår. Totalt Ack (tkr) utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Verksamhetsinvesteringar per objekt MIFID2/MIFIR Summa utgifter för investeringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag Summa finansiering Varav investeringar i anläggningstillgångar Datasystem, rättigheter m.m Summa investeringar i anläggningstillgångar Låneram och räntor för FI:s verksamhetsinvesteringar redovisas i tabellen nedan (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret Nyupplåning (+) Amorteringar (-) UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Ränteutgifter Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde 2 anslag 1:11 ap.1 FI Nordiskt samarbete avseende transaktionsrapportering till EU FI:s avgiftsbelagda verksamhet

16 11. Övriga villkor Anslagskredit FI föreslår följande nivåer på anslagskrediten för de kommande åren: - 10 procent för anslag 1:3 ap.1 FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter. - 5 procent för anslag 1:11 ap.1 Finansinspektionen. - 3 procent för anslag 1:11 ap.2 Samordningsorgan för tillsyn över bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism procent för anslag 1:11 ap.3 Krigsförsäkringsnämnden. Krediten bör utökas då anslagsposten är relativt liten och även mindre belopp och fördelning av interna kostnader i samband med bokslut kan få proportionellt sett stora effekter. Räntekontokredit FI bedömer att det finns ett behov av att öka den räntekontokredit myndigheten disponerar från 25 miljoner kronor till 30 miljoner kronor. Låneram FI bedömer att nuvarande låneram på 120 miljoner kronor kan minskas till 110 miljoner kronor