SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Styrelsen BESLUT Dnr SLU ua /

Transkript

1 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Styrelsen BESLUT Dnr SLU ua / Exp. den Rektor Studentrekrytering Beslut Styrelsen för SLU beslutar: att fastställa internrevisionens rapport Studentrekrytering, dnr SLU ua /09. Ärendet Grundutbildningen är en mycket väsentlig del av SLU:s verksamhet inte minst genom att universitetet har sektorsansvar inom många utbildningsområden. Sökandetrycket till universitetets program på grundnivå har varit förhållandevis konstant under många år, men sökandetrycket är mycket ojämnt fördelat mellan programmen och snedrekryteringen är stor. Målet med granskningen är att analysera styrningen av studentrekryteringsarbetet och att lämna förslag till förbättringar. Rapporten har utarbetats av internrevisor Joakim Hedin. Lars-Erik Edqvist Inga Astorsdotter Kopia för kännedom Prorektor Dekanerna Universitetsdirektören Vice universitetsdirektören Avdelningscheferna inom universitetsadministrationen inkl. fakultetsdirektörerna Postadress: Box 7083, Uppsala Telefon: E-post: Besöksadress: Arrheniusplan 4 Fax: Webb:

2 2

3 Bilaga till styrelsens beslut Dnr SLU ua /09 Studentrekrytering Rapport från internrevisionen Till styrelsen

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund och motiv Granskningens omfattning och inriktning Externa krav Interna regler och styrdokument Informationsavdelningens och fakultetsnämndernas ansvar Handlingsplan för breddad rekrytering Kommunikationsplaner Gemensamma rekryteringsinsatser Fakulteternas rekryteringsinsatser Utbildningspolicy Avslutande kommentarer

5 Sammanfattning Grundutbildningen är en mycket väsentlig del av SLU:s verksamhet, inte minst genom att universitetet är det enda lärosäte i Sverige som bedriver grundutbildning inom många utbildningsområden. I förhållande till universitetets övriga verksamhet är dock utbildningsdelen inte särskilt omfattande. På flera års sikt har söktrycket till universitetets program på grundnivå varit förhållandevis konstant. Men medan vissa utbildningar är populära, fyller cirka hälften av programmen inte platserna. Snedrekryteringen är dessutom ett stort problem för universitetet. Universitetets studenter har högutbildade föräldrar i högre utsträckning än befolkningen i det huvudsakliga rekryteringsområdet och alltför få studenter har utländsk bakgrund. Merparten av alla nyantagna studenter 2008 hamnade i grupper med sned eller mycket sned könsfördelning. Målet med granskningen är att analysera styrningen av studentrekryteringsarbetet och att lämna förslag till förbättringar. De väsentligaste iakttagelserna och rekommendationerna sammanfattas nedan. Universitetet lämnade 2005 in en skrivelse till Högskoleverket rubricerad Handlingsplan för breddad rekrytering som avsåg perioden Handlingsplanen fastställdes aldrig och vid den uppföljning som Högskoleverket gjorde 2009 konstaterades bl.a. att det inte framgick i vilken utsträckning som målen i handlingsplanen har uppfyllts. I framtida handlingsplaner för breddad rekrytering bör det tydligare framgå i vilka avseenden olika insatser ska främja breddad rekrytering. Handlingsplanerna inom såväl utbildningsområdet som andra områden bör beslutas, implementeras och följas upp enligt gällande delegationsordning. Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå (GUR), är universitetets centrala beredningsorgan för utbildningsfrågor. Ordförande i rådet är prorektor med ansvar för att samordna arbetet med studentrekrytering. Informationsavdelningen ansvarar för den universitetsgemensamma studentrekryteringen medan fakulteterna ansvarar för programspecifika rekryteringsinsatser. Inom samtliga fakulteter arbetar man med kommunikationsplaner för varje utbildningsprogram med syfte att bl.a. öka och bredda rekryteringen till programmen. Det föreligger vissa oklarheter kring hur ansvaret för rekryteringen ska delas upp mellan fakulteter och informationsavdelningen. Ansvaret för hur rekryteringsinsatser ska fördelas mellan fakulteter, informationsavdelningen och GUR eller annan samordnande instans bör tydliggöras. Även kommunikationsplanernas innehåll bör tydliggöras och fastställas. Merparten av rekryteringsinsatserna är fokuserade på att öka antalet studenter totalt sett och inte på att nå större bredd inom studentpopulationen. Internrevisionen bedömer att större fokus bör läggas på rekryteringsinsatser inriktad på att nå fastställda krav på breddad rekrytering. Om några år kommer ungdomskullarna att minska och därmed kommer studentunderlaget att minska. Att kunna behålla och helst även öka antalet studenter samt minska snedrekryteringen kommer att ställa stora krav på att SLU lyckas genomföra relevanta och effektiva rekryteringsinsatser i framtiden. Finansiellt gick grundutbildningen med ett oroande stort underskott Om universitetets anslagsmodell för grundutbildning ändras till den rådande för lärosäten under utbildningsdepartementet kan de ekonomiska konsekvenserna bli än mer kännbara om universitetet inte når uppställda mål. Detta kommer sammantaget att ställa stora krav inte bara på att SLU:s utbildningar håller hög kvalitet och når stora grupper utan även på att universitetet fokuserar på att alla resurser inom grundutbildningen nyttjas på bästa sätt. 3

6 1. Bakgrund och motiv Grundutbildningen är en mycket väsentlig del av SLU:s verksamhet inte minst genom att universitetet har sektorsansvar inom många utbildningsområden, dvs. är det enda lärosäte i Sverige som bedriver grundutbildning inom dessa områden. I förhållande till övrig verksamhet är dock utbildningsdelen inte särskilt omfattande. Av universitetets totala omsättning på cirka mnkr utgör grundläggande högskoleutbildning cirka 20 % och forskning och forskarutbildning cirka 70 %. Resterande cirka 10 % utgörs av SLU:s tredje verksamhetsgren fortlöpande miljöanalys. I årsredovisningen för 2008 redovisas ett underskott på mer än 44 mnkr för grundutbildningen. Antalet helårsstudenter under perioden uppgick till vilket innebar att SLU i stort sett uppnådde regeringens mål på helårsstudenter. För 2009 har antalet sökande till SLU:s utbildningar, liksom till universiteten generellt, ökat. På flera års sikt har söktrycket till universitetets program på grundnivå dock varit förhållandevis konstant. Utbildningar med djuranknytning, landskapsarkitekt och jägmästare är populära, samtidigt som flera program inte fyller platserna. Cirka hälften av programmen, 15 st, fyller inte platserna och merparten av dessa program har 25 eller färre studenter. Andelen studenter med högutbildade föräldrar är betydligt högre än för befolkningen i det huvudsakliga rekryteringsområdet medan andelen studenter med utländsk bakgrund är avsevärt lägre. Av alla nyantagna studenter 2008 hamnade 98 % i grupper där könsfördelningen var sned eller mycket sned. Medelåldern på SLU:s nyantagna studenter är f.n. 22 år. Enligt demografiska data kommer antalet 22-åringar att nå en topp 2012 och därefter minska. Att lyckas behålla och helst även öka antalet studenter och dessutom minska snedrekryteringen kommer att vara en stor utmaning för universitetet i framtiden. Inför granskningen identifierade internrevisionen ett antal risker, bl.a. följande: Risk att enskilda institutioners ekonomi urholkas om studentrekryteringen inte är effektiv. På sikt kan det även leda till förlorade intäkter externt om SLU:s anslagsmodell ändras till den rådande för övriga universitet och högskolor under utbildningsdepartementet. Risk att universitetets anseende och förtroende skadas om allt färre personer söker sig till SLU och/eller att studentgrupperna är alltför homogena. Risk att universitetets möjlighet att uppnå fastställda mål minskar om studentrekryteringen inte är effektiv och/eller samordnad på ett sätt som möjliggör god studenttillströmning och goda studieresultat. 2. Granskningens omfattning och inriktning Målet med denna granskning är att analysera styrningen av studentrekryteringsarbetet och att lämna förslag till förbättringar. Granskningens omfattning begränsas till rekrytering till utbildning på grund- och avancerad nivå samt till rekryteringsinsatser på central- och fakultetsnivå. Granskningen har genomförts genom insamling och genomläsning av externa och interna regelverk samt andra beslut och skrivelser. Intervjuer har genomförts med anställda på ledningskansliet, informationsavdelningen och fakultetskanslierna. 3. Externa krav Grunden för SLU:s arbete med studentrekrytering både när det gäller volym - antal studenter - och när det gäller bredd är högskolelagens (1992:1434) 1 kap 5 där det står att universitetet aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan. Universitetet ska enligt diskrimineringslagen (2008:567) bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för såväl studenter som sökande till 4

7 utbildningen, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I regleringsbreven anges krav på SLU:s utbildningsvolym. För perioden är uppdraget att utbilda minst helårsstudenter på grund- eller avancerad nivå, varav minst inom fristående kurser. Nivåerna är identiska med utbildningsuppdraget för den föregående perioden Motsvarande mätbara mål för breddad rekrytering saknas. Fram till och med årsredovisningen för 2008 skulle universitetet redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att främja breddad rekrytering med anledning av SLU:s handlingsplan för breddad rekrytering samt en bedömning av hur målen i handlingsplanen uppfyllts. Från 2009 ska universitetet i högre utsträckning redovisa mål och uppdrag utifrån lagar och förordningar. 4. Interna regler och styrdokument Enligt SLU:s forsknings- och utbildningsstrategi Kunskap för en hållbar framtid, fastställd av styrelsen den 12 december 2007, ska satsningar göras för att få fler sökande, inte minst till programmen på avancerad nivå. SLU ska sträva efter att studentsammansättningen på ett bättre sätt avspeglar dagens Sverige ur ett socialt-, etnisktoch jämställdhetsperspektiv. Prorektor åläggs i rektors delegation 1 ansvar för att samordna arbetet med studentrekrytering. Prorektor är även ordförande för Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå (GUR), vilket är centralt beredningsorgan för utbildningsfrågor på grundoch avancerad nivå. Rådet har enligt rektors delegation bland annat följande åligganden: att vara ett för universitetet och fakulteterna gemensamt organ med uppgift att behandla övergripande strategiska frågor som avser att stödja, samordna, stimulera och utveckla utbildningen på grund- och avancerad nivå, att inför beslut av rektor utarbeta förslag till riktlinjer, policydokument och handlingsplaner för utbildning på grund- och avancerad nivå. GUR förfogar över en årlig budget om cirka 3 mnkr, bl. a. strategiska utvecklingsmedel, som ska finansiera olika projekt inom GUR:s ansvarsområden. 4.1 Informationsavdelningens och fakultetsnämndernas ansvar Informationsavdelningen ansvarar enligt universitetsadministrationens verksamhetsplan för 2009 bl.a. för att i samarbete med fakulteter och avdelningen för student- och utbildningsservice arbeta med SLU:s samlade aktiviteter för att rekrytera studenter till program och kurser. I verksamhetsplanen anges att minst tkr ska avsättas till studentrekrytering. Fakultetsnämnderna ska enligt styrelsens delegationsordning besluta om huvudsaklig inriktning och ansvara för kvalitet inom grundutbildningen. Nämnderna ska även inom de ramar som fastställs av universitetsstyrelsen besluta om utbildningsuppdrag och resursfördelning till institutioner. Mer programspecifika rekryteringsinsatser ligger därmed inom fakulteternas ansvarsområde. Vid samtliga fakulteter finns sedan 2008 fakultetsinformatörer, som är organisatoriskt placerade vid informationsavdelningen, men fysiskt placerade vid fakultetskanslierna. Fakultetsinformatörerna ingår i den förstärkning av fakultetskanslierna som blev ett resultat av GAIA-beslutet under 2006 och som har fått konkretiseringar i de följande årens verksamhetsplaner för administrationen inom SLU. Informatörernas uppgift är att bistå fakulteterna i informations- och kommunikationsarbetet. 1 Enligt Organisation och ansvarsfördelning avseende rektor vid SLU samt befattningshavare och organ som är direkt underställda rektor

8 4.2 Handlingsplan för breddad rekrytering År 2005 begärde Högskoleverket in uppgifter om universitetets arbete med breddad rekrytering. SLU lämnade som svar på denna begäran en skrivelse rubricerad Handlingsplan för breddad rekrytering. Av denna handlingsplan framgår att: Samtliga SLU:s huvudorter ska ha avtal om nära samarbete med minst en gymnasieskola senast Alla studievägledare vid naturbruksgymnasierna ska få besöka SLU minst två gånger under perioden Hälften av eleverna som väljer naturvetenskaplig inriktning på dessa gymnasier ska söka sig till SLU. Öka antalet manliga sökande till utbildningar inom djurområdet under den närmaste femårsperioden. Öka antalet sökande från studieovana miljöer under de närmaste tre åren. Det ska ske genom att öka kännedomen om SLU. Öka andelen studenter från de socioekonomiska grupper som idag är underrepresenterade vid SLU. Internrevisionen noterar att: Det av planen inte framgår hur och i vilket avseende de två första punkterna ska främja breddad rekrytering. Handlingsplanen för breddad rekrytering inte fastställdes. Handlingsplanen var såvitt internrevisionen kan bedöma endast en skrivelse för externt bruk, ställd till Högskoleverket. Högskoleverket konstaterar vid uppföljning av handlingsplanen 2 att det i SLU:s återrapportering för perioden inte framgår vilka åtgärder som vidtagits med utgångspunkt i handlingsplanen för breddad rekrytering. Inte heller framgår det i vilken utsträckning som målen i handlingsplanen har uppfyllts under perioden. Internrevisionen rekommenderar att det i framtida handlingsplaner för breddad rekrytering tydligare framgår i vilka avseenden olika insatser ska främja breddad rekrytering. Internrevisionen rekommenderar även att universitetsledningen säkerställer att handlingsplaner såväl inom utbildningsområdet som inom andra områden beslutas, implementeras och följs upp enligt gällande delegationsordning. Internrevisionen rekommenderar slutligen att universitetsledningen säkerställer att Högskoleverkets synpunkter beaktas angående återrapportering av dels vilka åtgärder som vidtagits med utgångspunkt från handlingsplanen för breddad rekrytering och dels i vilken utsträckning som målen i handlingsplanen har uppfyllts. 4.3 Kommunikationsplaner I Handlingsplan för likabehandling av studenter vid SLU 2008, fastställd av rektor 11 februari 2008, är målet att alla grundutbildningsprogram ska ha en kommunikationsplan. I handlingsplanen anges att särskild vikt ska läggas vid breddad rekrytering och identifiering av nya målgrupper. Ansvaret för kommunikationsplanerna ligger enligt handlingsplanen på informationsavdelningen i samarbete med fakulteterna. Kommunikationsplanerna har efter handlingsplanens fastställande tagits upp av GUR 3 och ger enligt minnesanteckningar ett vidare syfte och innehåll. Kommunikationsplanerna beskrivs här som en mer genomgående analys av respektive program, där förutom breddad rekryteringen som planernas huvudpunkter anges att beskriva det generella rekryteringsläget för programmen, studentgruppernas sammansättning, mål för rekrytering, budskap om utbildningen, möjligheter efter utbildningen, målgrupper och intressenter, strategier, aktivitetsplaner och uppföljning. Tidplanen är enligt 2 Högskoleverkets rapport 2009:18 R Uppföljning av lärosätenas arbete med breddad rekrytering GUR minnesanteckningar

9 minnesanteckningarna att alla kommunikationsplaner ska vara färdiga senast den 1 september I den reviderade Handlingsplan för likabehandling av studenter vid SLU 2009 upprepas kravet på kommunikationsplan med särskild vikt vid breddad rekrytering och identifiering av nya målgrupper. I handlingsplanen anges att kommunikationsplaner genomförts eller påbörjats för nästan samtliga program och kommer att slutföras under Internrevisionen rekommenderar att universitetsledningen säkerställer att kommunikationsplanernas innehåll tydliggörs och fastställs. 5. Gemensamma rekryteringsinsatser Informationsavdelningen ansvarar som tidigare nämnts för den universitetsgemensamma studentrekryteringen. Insatserna utformas årligen efter samråd med GUR och sker även i nära samarbete med fakulteterna, avdelningen för student och utbildningsservice (SUS), ledningskansliet och internationella sekretariatet. Webben ska enligt informationsavdelningen vara universitetets huvudkanal för all kommunikation, men särskilt för studentrekrytering. Kommunikationsinsatserna ska enligt informationsavdelningen stödja arbetet med breddad rekrytering och bidra till att SLU:s utbildningsprogram får sökande med en jämn könsfördelning, jämn geografisk fördelning och sökande med rätt förväntningar på utbildningen. Informationen ska också beskriva yrkeslivet och framtidsutsikterna. Samtliga utbildningsprogram startar på hösten. Därmed har den 15 april, hittills, fungerat som tidsgräns för informationsavdelningens rekryteringsprojekt. I och med anpassningen till Bologna har delvis nya målgrupper för rekrytering uppstått och även nya datum för ansökningar, bl. a. 15 januari för SLU:s masterprogram på engelska. SLU annonserar fortfarande mycket inför den 15 april, men enligt informationsenheten är ambitionen att annonseringen ska bli mer utspridd över året. Avdelningen arbetar med s.k. fokusgrupper, dvs. grupper i den ålder och kategori som universitetet riktar sig till. Dessa grupper har uttryckt en önskan om att få informationen tidigare. Informationsavdelningen arbetar löpande med olika målgrupper och deras preferenser; gymnasieelever, studenter på andra universitet och högskolor, studievägledare och föräldrar. Olika kanaler används beroende på budskap och målgrupp. Under 2008 annonserades bl. a. i dagspress, facktidningar, ungdomstidningar och på webben. För masterprogram har annonsering främst skett på webben samt via riktade e-postutskick till studenter som läser naturvetenskapliga/samhällsvetenskapliga ämnen på andra universitet. Under 2008 användes biografreklam för första gången i Malmö, Skara, Umeå och Uppsala. Utöver den centrala rekryteringsannonseringen brukar fakulteter och enskilda program ta fram programspecifika annonser. Informationsavdelningen räknar med att de programspecifika kommunikationsplanerna, som arbetas fram av fakulteterna kommer att resultera i ett ökat och förbättrat samarbete vad gäller annonsering. Förhoppningen är att de program som behöver mer publicitet får det på rätt sätt. SLU deltar i de större utbildningsmässor som anordnas över hela Sverige och deltar dessutom i cirka 130 mindre utbildningsmässor som anordnas av gymnasieskolor, kommuner och utbildningscentrum. Dessa mässor samordnas ofta av flera skolor i kommunen, vilket innebär att universitetet via mässorna kommer i kontakt med ett betydligt större antal skolor. Informationsavdelningen utbildar årligen studenter som ska fungera som ambassadörer för SLU och åka ut på dessa utbildningsmässor samt även fungera som studentinformatörer via andra rekryteringsinsatser. Informationsavdelningen anser att internet är en viktig och effektiv kommunikationskanal för att nå ut till potentiella sökande. Avdelningen arbetar kontinuerligt med utveckling och underhåll av utbildningssidorna på SLU:s hemsida samt framtagning av webbsidor som 7

10 används i olika rekryteringskampanjer. Sedan 2009 ger universitetet inte längre ut kurskatalogen i pappersformat utan lämnar ut den typen av information på hemsidan. Programkataloger ges dock fortfarande ut i pappersformat. Informationsavdelningen bedömer att de centrala rekryteringsinsatser som ger bäst resultat när det gäller antal studenter är de som involverar någon sorts personlig kontakt med studenter (eller tidigare studenter i form av familj, vänner, bekanta) på SLU. Goda exempel är mässor, gymnasieturné, öppet hus-dagar och andra studiebesöksaktiviteter. Informationsavdelningen anser även att de personliga kontakterna är absolut viktigast när det gäller insatserna för breddad rekrytering. Mer direkt kontakt med potentiella nya studenter från studieovana miljöer eller med utländsk bakgrund kan motverka den stora snedrekryteringen vid SLU. Avdelningen betonar att denna fråga är mycket komplex, t.ex. finns egentligen inget högstatusyrke bland universitetets utbud; om man ser till gruppen potentiella nya studenter med utländsk bakgrund då SLU är ett lantbruksuniversitet och i många länder har inte lantbruksrelaterade utbildningar hög status. Detta är en kulturell barriär som är svår att överkomma. Informationsavdelningen bedömer att en seriös satsning på breddad rekrytering inte ryms inom den nuvarande rekryteringsbudgeten på tkr. Nivån är enligt avdelningen i princip densamma sedan fem år tillbaka och sedan dess har även masterprogrammen införts. 6. Fakulteternas rekryteringsinsatser Som ovan nämnts ansvarar fakulteterna för programspecifika rekryteringsinsatser. I stor utsträckning utförs detta arbete av fakultetsinformatörerna och fakulteternas utbildningsledare. Fakulteternas egna avsättningar för studentrekrytering varierar. För 2009 budgeterade S- fakulteten cirka 600 tkr, LTJ-fakulteten cirka 200 tkr och VH-fakulteten cirka 180 tkr för studentrekrytering. NL-fakultetet avsatte inga särskilda medel för studentrekrytering 2009 men har satsat ca 100 tkr under året. I en helsidesannons i en utbildningsbilaga som distribuerades i Dagens Nyheter våren 2009 valde samtliga fakulteter utom NL att medverka. Samtliga fakulteter utom NL har tagit fram kommunikationsplaner för sina respektive program. NL har tagit fram kommunikationsplaner till fem av nio program. Fakulteten avvaktar tillsvidare med att ta fram kommunikationsplaner till masterprogrammen då en översyn pågår av programutbudet. Vissa fakulteter arbetar f.n. med revidering och uppdatering av kommunikationsplanerna. LTJ-fakultetens rekryteringsinsatser prioriterar program och masterutbildningar som har lågt söktryck eller är nyinrättade. Fristående kurser marknadsförs i liten utsträckning. Förutom kommunikationsplanerna har fakulteten gjort översyn av programmen då vissa utbildningar inte attraherar sökande trots intensiva rekryteringsinsatser. Som konsekvens av detta har bl.a. fakulteten inlett två projekt för att utveckla program med lågt sökandetryck. NL är universitetets största fakultet och har flest program. Fakulteten är även enligt Fakulteternas verksamhetsberättelser 2007 den fakultet som har svårast att fylla platserna på sina program. Fakulteten uppger att det är oklart hur uppdelningen av rekryteringsansvar mellan fakultet och informationsavdelningen ska tillämpas i praktiken. Fakulteten uppger även att man prioriterat arbete med att förbättra utbildningarnas kvalitet då man anser att detta är det bästa sättet att marknadsföra utbildningarna. S-fakulteten har bland annat fastställt en plan för ökad rekrytering för perioden , med tydliga mätbara mål. Samtliga informatörer uttrycker att samarbetet med informationsavdelningen fungerar väl. 8

11 Internrevisionen rekommenderar att universitetsledningen tydliggör hur ansvaret för rekryteringsinsatser ska fördelas mellan fakulteter, informationsavdelningen och GUR eller annan samordnande instans. 7. Utbildningspolicy Ett förslag till gemensam utbildningspolicy avseende perioden är under utarbetande. Syftet med en sådan policy är dels att konkretisera den ovan nämnda forsknings- och utbildningsstrategin för , dels att lyfta fram och tydliggöra den grundsyn på kvalitet som ska känneteckna all utbildning vid SLU. Policyn omfattar utbildningsutbud och struktur, internationalisering, hållbar utveckling, rekrytering och mångfald, student vid SLU, samverkan och pedagogisk utveckling. Förslaget till utbildningspolicy avseende rekrytering innehåller en programförklaring med i huvudsak följande innehåll: Öka omfattningen av grundutbildningen. Intensifiera ett systematiskt långsiktigt rekryteringsarbete. Öka fakulteternas ansvar för det strategiska och långsiktiga rekryteringsarbetet. Inrätta en gemensam, övergripande funktion i syfte att samordna universitetets rekryterings- och marknadsföringsinsatser. Genom medvetet arbete med fakultetsvisa kommunikationsplaner öka rekryteringen till utbildningarna. Förslaget kommer även att innehålla tidssatta mål och klargöra ansvarsområdet för respektive mål. Internrevisionen ser med tillfredställelse att utbildningspolicy utarbetas och fastställs. 8. Avslutande kommentarer Genomförda intervjuer tyder på att samarbetet mellan GUR, fakulteterna och informationsavdelningen, trots ovan redovisade brister i styrande dokument, fungerar relativt väl. Det föreligger dock viss risk att GUR:s formella befogenheter uppfattas som mer omfattande än de rent faktiskt är. Det är även risk att bristen på formaliserad styrning leder till att samarbetet i stor utsträckning blir personberoende. Internrevisionen avstår från att ha någon uppfattning om huruvida SLU avsätter tillräckligt med medel för rekrytering. Även om informationsavdelningens budget för rekrytering varit oförändrad under en längre tid har satsningar gjorts på både fakultetsinformatörer och fakultetsegna rekryteringsinsatser. Uppgift saknas om universitetets samlade kostnader för rekrytering, men internrevisionen överlåter till universitetsledningen att bedöma om dessa uppgifter behövs. Det torde vara svårt att bedöma om och i så fall vilka direkta eller indirekta rekryteringsinsatser som gett önskvärt utfall och vilka insatser som varit mindre framgångsrika. En mängd externa faktorer spelar in i när det gäller studenttillströmningen som demografiska förutsättningar, konjunkturläget osv. Merparten av rekryteringsinsatserna är fokuserade på att öka antalet studenter totalt sett och inte på att nå större bredd inom studentpopulationen. Internrevisionen bedömer att större fokus bör läggas på rekryteringsinsatser inriktade på att nå fastställda krav på breddad rekrytering. Då SLU knappt når uppställda mål avseende helårsstudenter med nuvarande stora ungdomsgrupper och studentunderlaget om några år kommer att minska, är kraven stora på relevanta och effektiva framtida rekryteringsinsatser. Finansiellt gick grundutbildningen med ett oroande stort underskott Om universitetets anslagsmodell för grundutbildning ändras till den rådande för övriga universitet och högskolor under utbildningsdepartementet kan de ekonomiska konsekvenserna komma att bli än mer 9

12 kännbara om universitetet inte når uppställda mål. Detta kommer sammantaget att ställa stora krav inte bara på att SLU:s utbildningar håller hög kvalitet och når stora grupper utan även på att universitetet fokuserar på att alla resurser inom grundutbildningen nyttjas på bästa sätt. Inga Astorsdotter Internrevisionschef Joakim Hedin Internrevisor 10