MÅLAVTAL MELLAN SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN, SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN

Transkript

1 MÅLAVTAL MELLAN SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN, SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN Svenska yrkeshögskolan och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur samt undervisningsministeriet har med stöd av 8 2 mom. i yrkeshögskolelagen (351/2003) kommit överens om målen för utveckling av yrkeshögskoleväsendet och målen för yrkeshögskolan för åren Gemensamma mål Yrkeshögskoleväsendet utvecklas enligt följande mål. Yrkeshögskolesystemet utvecklas som en internationellt konkurrenskraftig helhet som samtidigt smidigt svarar på regionala behov, vilket även bidrar till ett starkare dualsystem. Som ett led i genomförandet av universitetens och yrkeshögskolornas gemensamma regionstrategier utökas de gemensamma projekten mellan högskolorna, forskningsinstituten, arbetslivet och medborgarorganisationerna och infrastruktursamarbetet och det övriga samarbetet intensifieras. Genom ökat samarbete eftersträvas en starkare växelverkan mellan högskolorna. Detta kan uppnås genom fler gemensamma funktioner och nätverk, genom deltagande i gemensamma utvecklingsprojekt samt genom inrättande av gemensamma enheter. Yrkeshögskolorna stärker sitt forsknings- och utvecklingsarbete genom att utveckla personalens kompetens i forsknings- och utvecklingsarbete samt genom att samla forskningsverksamheten i större och mer programinriktade helheter. Målet är att utöka finansieringen för yrkeshögskolornas forsknings- och utvecklingsarbete. Målet för utvecklingen av yrkeshögskolorna är att effektivera yrkeshögskolornas funktionsförmåga, höja utbildningens kvalitetsnivå och förbättra de regionala verkningarna. Den examensinriktade utbildningen för unga samlas i ur europeisk och internationell synpunkt högklassiga enheter, som ordnar forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar regionen. Enheterna samlas i större helheter och antalet geografiskt utspridda verksamhetsställen minskas. Yrkeshögskolornas och universitetens gemensamma verksamhet kring s.k. landskapshögskolor utvecklas så att den betjänar respektive högskolas hela verksamhetsområde med hjälp av undervisning och tillämpad forskning. Yrkeshögskolorna stärker internationaliseringen i sin verksamhet och deltar aktivt i utvecklingen av den europeiska och internationella högskolegemenskapen. Yrkeshögskolorna utvecklar sin kvalitetssäkring som en del av det nationella kvalitetssäkringssystemet och deltar i den auditering av kvalitetssäkringssystemen som utförs av Rådet för utvärdering av högskolorna. Systemet för antagning av studerande utvecklas. Ett av målen är en snabbare övergång från utbildningen på andra stadiet till högre utbildning. Yrkeshögskolorna stöder verksamheten i studerandekårerna som ett led i arbetet för att stärka autonomin och demokratin i högskolan så, att de studerande får en starkare position i högskolegemenskapen än tidigare. Genom att stödja tillgängligheten i fråga om yrkeshögskolestudier ökar yrkeshögskolorna möjligheterna för olika handikappgrupper samt studerande med olika språklig och kulturell bakgrund att delta i yrkeshögskoleutbildning. Bibliotekens verksamhetsbetingelser och användningen av datanät stärks. Yrkeshögskolornas bibliotek intensifierar sitt inbördes samarbete och samarbetet med Nationalbiblioteket.

2 2 I yrkeshögskolornas examensmål betonas arbetslivets kompetens- och utvecklingskrav. Yrkeshögskolorna sörjer för kvaliteten på de högre yrkeshögskoleexamina genom att satsa på utvecklingen av utbildningsprogrammen och undervisningsplanerna i dem. De högre yrkeshögskoleexaminas profil utvecklas som examina som fördjupar yrkeskompetensen samt utvecklar sakkunnigarbetet och arbetslivet. Yrkeshögskolorna bör se till att studier och praktik ordnas i tillräcklig utsträckning och mångsidigt. Särskilt vikt läggs vid individuella studieplaner, praxis för erkännande av kunnande och utexaminering. Insatsområden vid utveckling av studierna är dessutom handlednings- och rådgivningstjänster, virtuella studier samt främjande av entreprenörskap. Utgångspunkten vid utvecklingen av yrkeshögskolornas vuxenutbildning är att kontinuerligt utveckla kunskaperna hos den vuxna befolkningen i arbetsför ålder, öka jämlikheten och tillgången till utbildning samt att effektivt utnyttja de resurser som anvisats utbildning. Den vuxna befolkningens kompetensutveckling sköts via utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen samt via yrkesinriktade specialiseringsstudier. Yrkeshögskolorna effektiverar vuxenutbildningen genom att utöka nätstudierna, främja utbildningsformer som lämpar sig för vuxna samt genom att utveckla identifieringen och erkännandet av tidigare förvärvat kunnande. Tillgången till studier förbättras genom att utbudet och arrangemangen i den öppna yrkeshögskoleundervisningen görs mångsidigare. Följande kvantitativa mål anges som utvecklingsmål för hela yrkeshögskolenätet under avtalsperioden: Utfall 2004 Mål 2009 Studier och examina - Utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen, examen fem år efter studiestarten 58,1% 63,5% - Andelen studerande som fullgjort 45 studiepoäng eller mer under läsåret av alla studerande i utbildningen för unga 60,3% 65% - Virtuella studier i studiepoäng Andelen lärdomsprov i form av projekt av alla lärdomsprov 73% 80% Lärare - Andelen doktorer och licentiater av överlärarna 69,7% 80% Forsknings- och utvecklingsarbete - Forskningsverksamhetens årsverken, andel av antalet lärare i huvudsyssla 18,8%* 25% - Andelen extern finansiering för FoU av driftsekonomins intäkter 8,5% 10% Studerande - Andelen studerande som kommer den yrkesinriktade vägen av nybörjarna i utbildningen för unga 20,3%* 25% - Andelen studerande som är medlemmar av studerandekåren - 70% Internationalisering - Antalet studerande som deltar i studerande- och praktikantutbyte från och till Finland under mer än 3 mån Utländska examensstuderande Produktivitet - Höjning av produktiviteten så, att antalet fullgjorda studiepoäng och examina växer snabbare än det eurobelopp som står till förfogande (finansiering genom pris per enhet). * Uppgiften om utfallet från 2003 Yrkeshögskolorna deltar i följande gemensamma utvecklingsnätverk som gäller hela yrkeshögskolesystemet. Syftet med nätverken är att öka samarbetet mellan yrkeshögskolorna samt slå samman yrkeshögskolornas kompetens- och utvecklingsresurser.

3 3 1) Utveckling av kontakterna mellan studeranden och arbetslivet 2 ) Forsknings- och utvecklingsarbetet som en del av yrkeshögskolornas uppgift 3) Utveckling av de högre yrkeshögskoleexamina 4) Utveckling av lärarskapet vid yrkeshögskolan 5) Nätverk för utveckling av den internationella verksamheten i yrkeshögskolorna 6) Yrkeshögskolornas nätverk för entreprenörskap 2. Yrkeshögskolans uppgift Svenska yrkeshögskolan tar ansvar för såväl regionens behov av arbetskraft och utveckling, som ett nationellt ansvar för högre utbildning på svenska. Detta förutsätter goda samarbetsnätverk såväl inom regionen som på det nationella planet. Yrkeshögskolan betonar i sin verksamhet de språkliga och regionala behoven, ansvaret för den finlandssvenska kulturen, vården och näringslivet, utvecklingen av landskapet med dess kulturella särdrag, utvecklandet av spetsområden samt att undervisning och utvecklingsarbete sker i nära samarbete med arbetslivet. Yrkeshögskolan betonar ett studerandenära förhållningssätt både i undervisning och administration. Allt större vikt läggs vid förstärkandet av yrkeshögskolans profil som en högskola som betjänar både regionen och hela Svenskfinland. Yrkeshögskolan utgör ett eget huvudansvarsområde med resultatansvar inom ramen för upprätthållaren samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. Förhållandet mellan yrkeshögskolan och samkommunen preciseras i samkommunens förvaltningsstadga och i yrkeshögskolans instruktion. Svenska yrkeshögskolans vision lyder enligt följande: SYH är en stark yrkeshögskola som tar ansvar för såväl regionens behov av arbetskraft och utveckling, som ett nationellt ansvar för högre utbildning på svenska. SYH främjar genom forsknings- och utvecklingsarbete i samarbete med arbetslivet regional utveckling och konkurrenskraft. SYH är en av landets ledande yrkeshögskolor inom sina utbildningsområden och den skall vinna internationellt erkännande inom sina styrkeområden. SYH är en svensk institution som bidrar till att stärka den finlandssvenska identiteten. Yrkeshögskolan skall vara stark inom sina tre utbildningsområden. Utveckling av virtualiserade kurser fortsätter under målperioden. Nätstödd undervisning ses som ett komplement till traditionell undervisning och som ett pedagogiskt stöd som främjar inlärning och tillgänglighet. Virtuella kurser möjliggör också utnyttjande av lärarresurser i andra delar av landet. Yrkeshögskolan stärker sitt engagemang i Vasa universitets, Åbo Akademis och Svenska handelshögskolans gemensamma Lärocenter. Den målinriktade utvecklingen och profileringen syftar till att studerandena är motiverade, trivs och bedriver effektiva studier. För att säkerställa tillgången på lärare och utveckla FoU-verksamheten ägnas personalutvecklingen särskild uppmärksamhet under avtalsperioden.

4 4 3. Strukturell utveckling Enligt utvecklingsplanen skall de svenskspråkiga yrkeshögskolornas ställning som anordnare av yrkeshögskoleverksamhet på svenska stärkas. För att på lång sikt trygga utbud och kvalitet är det viktigt att konsolidera och stärka den svenska högskoleutbildningen som helhet, i enlighet med den strategi som tagits fram av samordningsdelegationen för den svenskspråkiga högskoleutbildningen. Detta innebär samarbete och arbetsfördelning. Yrkeshögskolans huvudman har beslutat att yrkeshögskolans verksamhet i framtiden organiseras i en högskolekonstellation med Yrkeshögskolan Sydväst och Åbo Akademi. Förutsatt att en ändring av samkommunens grundavtal kan göras, torde huvudmannen avstå utbildningsuppgiften till förmån för den nya upprätthållaren, för vilket ändamål ett aktiebolag avses bildas, från och med Beträffande lokaliseringen av yrkeshögskolans utbildning kan konstateras att utbildning inom social- och hälsovård samt teknik ges i Vasa. Verksamheten är alltså huvudsakligen koncentrerad till en ort. Ett mål är att samla de utbildningar som finns i Vasa till ett gemensamt campus omkring år Planeringen görs och finansieringen ordnas under avtalsperioden. Verksamheten i Nykarleby och Jakobstad har under 2005 utvärderats med tanke på behovet att samla utbildning till större enheter. Frågan om övrig strukturell utveckling hänskjuts till den nya upprätthållaren eftersom besluten berör tiden efter , då den nya yrkeshögskolan planeras inleda sin verksamhet. 4. Samarbetet mellan högskolorna Yrkeshögskolan fortsätter att utveckla samarbetet inom Vasa högskolekonsortium, det vill säga med de sju högskolorna i Vasa. Samarbetet har hittills stärkts genom en rad gemensamma åtgärder inom både förvaltning och utbildning. En regional högskolestrategi för högskolornas regionala verkan uppdaterades Det viktigaste åtgärdsområdet är att stärka innovationsmiljön genom att i samarbete med regionala aktörer skapa Vasa vetenskapspark. Samarbetet inom ramen för forsknings- och undervisningslaboratoriet Technobothnia fortsätter tillsammans med Vasa universitet och Vasa yrkeshögskola. Samarbetet med Åbo Akademi förstärks. Musikpedagogutbildningen samarbetar med Åbo Akademis barnträdsgårdslärarutbildning och med pedagogiska fakulteten i Vasa. Samarbetet inom media och vårdvetenskap intensifieras i Vasa, medan teknikutbildningen stärker samarbetet med Tekniska fakulteten i Åbo. Samarbetet med Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet fortsätter inom forskning och utveckling samt inom det gemensamma virtuella centret för närinfraröd spektroskopi och dess tillämpningar, där också Vasa universitet deltar. Inom UnizonKvarken, vars syfte är att stärka högskolesamarbetet i Kvarkenområdet, skall yrkeshögskolan fortsättningsvis ha en aktiv roll. Utbildning ledande till högre yrkeshögskoleexamen utvecklas enligt arbetslivsbehov och utgående från kompetens och resurser inom yrkeshögskolan. En ändamålsenlig arbetsfördelning med svenska yrkeshögskolor och universitet eftersträvas för att tillgodose den svenska befolkningens behov och undvika överlappningar.

5 5 Utbildning ledande till högre yrkeshögskoleexamen förverkligas inom utbildningsområdet teknik och kommunikation, samt social- hälsovårds- och idrottsområdet, i samarbete med Yrkeshögskolan Sydväst. Även kompetens från Åbo Akademi används i tillämpliga delar. Sektorn för vård och det sociala området deltar tillsammans med 16 andra yrkeshögskolor, inom ramen för det nationella nätverket för hälsovårdsutbildning, i utvecklandet av en gemensam virtuell utbildningsmodul. Utbildningsmodulen innehåller bl.a. medicinska expertföreläsningar för studerande inom vårdutbildningar och skall produceras på finska, svenska och engelska. Senare planerar man att utvidga programmet så att det främjar mångprofessionellt arbetssätt inom social- och hälsovården. Under målavtalsperioden deltar yrkeshögskolan tillsammans med tolv andra högskolor i projektet WFA t&k-areena. 5. Utbildningsutbudet åren a) Utbudet av utbildning för unga Utbildningsområde Nybörjarplatser 2007 Nybörjarplatser 2008 Humanistiska och pedagogiska området Kultur Samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området Naturvetenskapliga området Teknik och kommunikation Naturbruk och miljöområdet Social-, hälso- och idrottsområdet Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen TOTALT Nybörjarplatser 2009 De nybörjarplatser som frigörs används för ny inriktning av utbildningsutbudet med beaktande av utvecklingen i åldersklasserna samt de krav som följer av den strukturella utvecklingen och justeringar i utvecklingsplanen. Överenskommelse om inriktningen av nybörjarplatserna träffas i tilläggsprotokollen för år 2008 och Yrkeshögskolan kan årligen inom ramen för det totala antalet nybörjarplatser avvika från ovanstående fördelning efter utbildningsområde av nybörjarplatserna med en/två nybörjargrupper. Vid större ändringar måste överenskommelser vid behov träffas i de årliga tilläggsprotokollen. Yrkeshögskolan uppställer målet att 15 studerande årligen inleder produktionsinriktad ingenjörsutbildning under avtalsperioden. b) Utbudet av vuxenutbildning Det sammanlagda årliga antalet studerande i utbildning för yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen samt i yrkesinriktade specialiseringsstudier är under avtalsperioden 225 per år. Studier för högre yrkeshögskoleexamen inleds år 2007 av högst 30 studerande som en del av antalet studerande i vuxenutbildning.

6 6 Omfattningen på de yrkesinriktade specialiseringsstudier som yrkeshögskolan ordnar är i regel 30 studiepoäng. Inom den öppna yrkeshögskolan är målet att antalet studiepoäng som avläggs av andra än yrkeshögskolans egna studerande ökar och uppgår till följande antal: - år år och - år studiepoäng. c) Kalkylerat antal studerande År 2007 är det kalkylerade antal studerande vid yrkeshögskolan som ligger till grund för finansieringen Närmare överenskommelser om det kalkylerade antalet studerande år 2008 och 2009 träffas i tilläggsprotokollen. 6. Utvecklingsmål a) Utveckling av undervisningen Handledningen och studierådgivningen stärks för att främja god genomströmning. Uppföljningssystem för studerandes studieframgång utvecklas. Undervisningen utvecklas inom följande områden: 1. Studierna görs mera flexibla med hjälp av virtuella undervisningsmiljöer. 2. Kurser utvecklas så att det är möjligt att i större grad involvera studerande i forskningsprojekt som en del av deras studier. 3. Undervisning som är gemensam för de olika utbildningsområdena förverkligas i ökande grad. 4. Rutiner kring handledning av praktik och lärdomsprov vidareutvecklas. 5. Inom sektorn för hälsovård och det sociala området betonas kvalitet i klinisk undervisning. 6. Inom sektorn för kultur utvidgas användningen av portfolioteknik. Yrkeshögskolan erbjuder alla sina studerande möjlighet att i deras examen ta in studier som fullgörs via den virtuella yrkeshögskolan. För att främja internationaliseringen utvecklas undervisning på främmande språk i samarbete med andra högskolor inom högskolekonsortiet samt genom att öka marknadsföringen av befintliga virtuella kurser som tagits fram inom t.ex. Asien-nätverket och Pinnet. Samarbete med andra högskolor och arbetslivet beaktas bl.a. i en planerad projekttermin. Ämnesområdet (energiteknik) är aktuellt både inom högskolor och industrin i regionen. b) Forsknings- och utvecklingsarbete Yrkeshögskolan satsar på grundförutsättningarna för forsknings- och utvecklingsarbete inom sina styrkeområden. Forsknings- och utvecklingsarbetet stöder utbildningen och samarbetet med arbetslivet samt stärker innovationssystemet. Speciellt fokuseras på utvecklingsbehoven hos små och medelstora företag samt på produktionen av välfärdstjänster. Särskild uppmärksamhet ägnas organisatorisk utveckling samt personalens möjligheter att delta i forsknings- och utvecklingsarbetsprojekt. Vidare stärks handledningen i samband med de

7 7 studerandes lärdomsprov. I samarbete med arbetslivet och genom fokusering på specifika områden, skall FoUverksamheten bidra till utvecklingen i regionen samt stöda utbildningen. Goda kontakter till arbetslivet är viktiga för att bedriva FoU-verksamhet utifrån arbetslivets behov. Genom kunskapsutvecklingen och genom lärarnas kompetenshöjning stöder FoU-verksamheten utbildningen. Studerandes deltagande i FoU-verksamheten, där lärdomsprov kan ingå som en del av ett större projekt, utvecklar studerandes analys- och samarbetsförmåga, kreativitet och kritiska tänkande. Utbildning ledande till högre yrkeshögskoleexamen berikar FoUverksamheten och vice versa. Samarbetet fördjupas med strategiskt viktiga samarbetspartners för att stärka effekterna. I forskningssamarbetet med universitet eftersträvas en arbetsfördelning som tar vara på respektive högskolas styrkor och främjar en klar profilering för yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan stärker också det interna samarbetet genom att bygga upp FoU i gränsområdena mellan yrkeshögskolans tre utbildningsområden. De tre utbildningsområdena är relativt starka och följande tyngdpunktsområden har identifierats: Energi och miljö, avancerad industriell IT, entreprenörskap och ledarskap, äldrevård och omsorg, ledarskap inom social- och hälsovård, klinisk forskning och metodutveckling, kompetensutveckling, kulturell identitet samt media och design. c) Regional utveckling och samarbete med arbetslivet Verksamhetsidén för det regionala utvecklingsarbetet är att genom fokusering på specifika områden och i samarbete med arbetslivet bidra till utvecklingen i regionen samt att anpassa verksamheten till uttalade önskemål och förväntningar. Insamling och användning av feedback från regionen och dess arbetsliv systematiseras för att stärka fokuseringen och därigenom effekterna av FoU-arbetet. Den inom Vasa högskolekonsortium uppgjorda regionstrategin förverkligas i samarbete med de andra högskolorna och regionala aktörer. Speciellt stärks innovationssystemets effektivitet genom förverkligandet av Vasa vetenskapspark. Inom vuxenutbildningen finns väletablerad verksamhet i Jakobstad. Yrkeshögskolan har därtill initierat samarbete med Åbo Akademi och AB Jakobstadsregionens näringscentral Concordia för att stärka utvecklingsinsatserna riktade mot regionens näringsliv. Samarbetet har konkretiserats genom att anställa ett gemensamt forskningsombud. Verksamheten förstärks och utökas under avtalsperioden genom igångkörning av ett med Åbo Akademi gemensamt institut. Kontakterna mellan studerandena och arbetslivet sköts genom att i undervisningen göra uppdrag för arbetslivet, genom handledd praktik och lärdomsprov. Kontakterna stöds genom yrkeshögskolans webbportal för förmedling av praktik- och arbetsplatser. Under avtalsperioden utvecklas speciellt studerandes deltagande i forskningsverksamhet som en del av studierna. Företagsamheten bland studerande främjas i enlighet med den år 2006 fastställda entreprenörsstrategin. Speciell vikt fästs vid åtgärder som stärker verksamheten inom socialoch hälsovård samt kulturområdet. Entreprenörsutbildning ges inom hela yrkeshögskolan och

8 8 företagskliniken (en förkuvös) kopplas starkare till regionens innovationssystem för att bidra till fortsatt hög företagsamhet i regionen. d) Internationalisering Verksamhetsidén för internationaliseringen är att yrkeshögskolan skall ge studerande redskap, kapacitet och mognad för arbete i en mångkulturell och internationell arbetsgemenskap, där goda kommunikativa färdigheter, god samarbetsförmåga och positiv inställning till utveckling värdesätts. Målet är att antalet studerande som deltar i studerande- och praktikantutbyte i över 3 månader från Finland skall omfatta minst 10 % av det totala antalet nybörjarplatser i utbildningen för ungdomar. Antalet studerande som deltar i studerande- och praktikantutbyte över 3 månader till Finland skall omfatta minst 5 % av det totala antalet nybörjarplatser i utbildningen för ungdomar. Speciella insatsområden är följande: 1. Att utvidga den engelskspråkig undervisningen inom yrkeshögskolan och samarbeta inom högskolekonsortiet för att bredda utbudet, inklusive grundkurser i svenska och finska, för internationella studerande. 2. Att utveckla praktik och forskningsanknuten undervisning för utländska studerande, samt att utveckla ett koncept med en projekttermin inom ett av yrkeshögskolans styrkeområden. 3. Att främja integrering av utländska studerande. 4. Att inkludera mångkulturella och internationella aspekter i undervisning samt forskning och utveckling. 5. Att stärka utnyttjandet av utbytesprogram, men samtidigt koncentrera aktiviteterna till ett begränsat antal partnerskolor och geografiska områden. 6. Att etablera forskningssamarbete med existerande partnerskolor. Kvalitetsmässigt eftersträvas en ökning av antalet godkända studiepoäng per studerande som varit utomlands samt en höjning av intresset för att åka utomlands. Geografiskt prioriteras Norden, EU-området, Hong Kong och det övriga Kina. 7. Resurser a) Projektfinansiering Under avtalsperioden stöder undervisningsministeriet via samlad finansiering utvecklingen av gemensam ansökan till yrkeshögskolorna och informationen i samband med detta, användningen och utvecklingen av bibliotekstjänsterna samt FUNET. Undervisningsministeriet deltar också i finansieringen av verksamheten i följande samarbetsnät i yrkeshögskolorna: - Den virtuella yrkeshögskolan - Samarbetsnätet för Ost- och Sydostasien - Yrkeshögskolornas arbetsförmedlings- och informationsservice (Jobstep) - Samarbetsnätet för den öppna yrkeshögskolan Under förutsättning att yrkeshögskolans huvudman under åren för yrkeshögskolans driftsutgifter beviljar ett belopp som motsvarar produkten av yrkeshögskolans pris per enhet, minskat med den s.k. garantiförhöjningen samt antalet studerande, beviljar undervisningsministeriet yrkeshögskolan projektfinansiering som följer:

9 9 Verksamhetsbetingelserna för forskningsoch utvecklingsarbete Studerandeavgifter för portalen som gäller den virtuella yrkeshögskolan Euro Internationell praktik Separata projekt: 1) Projekt för regional utveckling Utvecklande av tjänst för energirådgivning till landsbygden 2) Projekt för utveckling av utbildningen Utveckling av expertkunnande i metoder för utvärdering av välfärdtjänster och klinisk kompetens Projektfinansiering totalt Statsunderstöden för ovannämnda projekt är maximalt - i fråga om utvecklings- och samarbetsnätverk högst 90 % av totalkostnaderna för projektet - i fråga om övriga projekt högst 60 % av totalkostnaderna för projektet. b) Stödfinansiering för öppen yrkeshögskoleundervisning År 2007 beviljar undervisningsministeriet yrkeshögskolan euro för ordnande av öppen yrkeshögskoleundervisning. c) Resultatbaserad finansiering Undervisningsministeriet bereder sig på att som resultatfinansiering åren årligen bevilja de yrkeshögskolor som klarat sig bäst vid utvärderingarna sammanlagt miljon euro utifrån de allmänna resultatkriterierna. År 2007 är ett mellanår då Rådet för utvärdering av högskolorna inte utför spetsenhetsutvärderingar. År 2008 delas dessutom ut resultatfinansiering på basis av kriterierna för kvalitetsenheter inom utbildning uppgående till totalt miljon euro och år 2009 resultatfinansiering på basis av kriterierna för spetsenheter med regional influens uppgående till totalt miljon euro.

10 10 8. Uppföljning och rapportering Målen i dessa avtal liksom hur avtalet fullföljs i övrigt utvärderas årligen i samband med målförhandlingarna. Yrkeshögskolan förbinder sig att utveckla AMKOTA-systemet och ta i bruk systemet för studeranderespons, OPALA. Ifall det för alla yrkeshögskolor under avtalsperioden sker ändringar i statsbudgeten i fråga om totalantalet nybörjarplatser, det årliga antalet studerande i vuxenutbildningen eller totalantalet nybörjarplatser i lärarutbildningen, träffas vid behov överenskommelser om ändring i de årliga tilläggsprotokollen. Villkor för beviljande av projektfinansiering är dessutom att riksdagen beviljar behövliga anslag. Undervisningsministeriet fattar särskilt beslut om beviljande av anslagen. Ett villkor för att avtalet skall träda i kraft är också att huvudmannen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur beviljar yrkeshögskolan ovan överenskomna anslag. Beslut om finansiering av Europeiska unionens strukturfondsprogram fattas separat. Projekten genomförs inom ramen för tillståndet för yrkeshögskolan och undervisningsministeriets beslut om fastställande av utbildningsprogram. Helsingfors den 12 september 2006 Undervisningsministeriet Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur Sakari Karjalainen Överdirektör Hasse Stagnäs Direktör Svenska yrkeshögskolan Hannu Sirén Direktör Örjan Andersson Rektor BILAGA Yrkeshögskolans resultatanalys av 2005 års verksamhet