Upplands Väsby kommun

Transkript

1 AUTO FORCE SWEDEN AB Drivmedelsstrategi Upplands Väsby kommun Olle Jonsson

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Uppdrag Drivmedelsstrategi... 1 Utredning om fossilfri fordonstrafik SOU 2013: Drivmedel och motortyper i kommuner... 4 Gas, E85 och el i Upplands Väsby... 4 Fordonsstatus per september Utveckling av vagnparken... 6 Övergripande funktionalitetskrav, tankningsmål, ekonomi och efterkalkyler... 7 Körning med egen bil i tjänsten - Milersättningsförare... 8 Sammanfattning Från denna rapport kan utläsas att Upplands Väsby kommun har mycket goda möjligheter att uppnå det av kommunen uppsatta målet på 60 andel av fordon som är fossil oberoende år År 2016 kan andelen realistiskt uppgå till närmare 70. I dagsläget förefaller en utveckling av bilparken till E85 bilar, gasbilar och ett begränsat antal el bilar vara den bästa mixen efter hänsynstagande till ekonomi. Resterande 30 utgörs av dieselbilar med långa körsträckor och speciella funktionalitets- och ekonomikrav. Viktigt är att utvecklingen av bilparken motsvaras av att tillgången på biodrivmedel följs så att bilarna verkligen kan tankas med därför avsedda biodrivmedel. Vad som kan övervägas är hur valet mellan ekonomi, bilval och leasingupplägg skall utformas så att kommunen har möjlighet att på bästa sätt anpassa bilparken till den snabba utvecklingen av bilar, drivmedel och tillgång på drivmedel. Vissa biltyper leasas på en väl lång tidshorisont av ekonomiska skäl, vilket kan ge minskade möjligheter till att utnyttja utvecklingen på miljöområdet. Ekonomin kan styra till val av fordon som körs på fossila drivmedel. Kommunen kan även i ett vidare utsläppsperspektiv inkludera alternativa lösningar till bilresor som cykel och gång samt elcyklar/elmopeder men även resfria möten. Uppdrag Drivmedelsstrategi Utarbeta drivmedelsstrategi för Upplands Väsby kommun för att nå uppsatta mål avseende fossil oberoende fordonsflotta. Upplands Väsby kommun har som mål att år 2014 ska 50 av kommunens bilar kunna köras på fossilfria drivmedel för att öka till 55 år 2015 och slutligen uppgå till 60 år Det tidigare målet på 75 år 2014 har reviderats under arbetet med denna analys. Med bilar avses här kommunens egna ägda eller leasade person- och lätt lastbilsregistrerade fordon. Alltså inga tunga lastbilar eller andra arbetsfordon. Inte heller bilar som körs av externa entreprenörer för kommunens räkning ingår i analysen nedan eller de anställdas bilar som ersätts för körning i tjänsten. 1

3 Målet ligger i linje med Regeringens långsiktiga prioritering att Sverige 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila drivmedel. Samt för visionen att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Prioriteringen om en fossil oberoende fordonsflotta ska ses som ett steg på vägen mot visionen Utredning om fossilfri fordonstrafik SOU 2013:84 Nedan citeras avsnitt ur den Utredning om fossilfri fordonstrafik som presenterades i dec 2013 (SOU 2013:84). Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga möjliga handlingsalternativ samt identifiera åtgärder för att reducera transportsektorns utsläpp och beroende av fossila drivmedel i linje med visionen 2050 och prioriteringen om en fossil oberoende fordonsflotta (Obs. att denna rapport inte innehåller någon genomgång av de remissyttranden som har lämnats till Näringsdepartementet.) Den omfattande utredningen innehåller en lång rad förslag, på åtgärder och ytterligare utredningar som är av intresse för utformningen av Upplands Väsby kommuns drivmedelsstrategi Flera åtgärder som ingår i miljöprogrammet finns med i utredningen. Utredningen behandlar åtgärder som har potentialer att minska utsläpp. Åtgärder för minskade koldioxidutsläpp kan delas upp i sådana som: stimulerar samhällsomvandling mot minskade och effektivare transporter fördelar transporterna på den mest effektiva transportkedjan gör fordonen mera energieffektiva ger ett mer energieffektivt framförande av fordonen ersätter fossila drivmedel med förnybara drivmedel ersätter fossila drivmedel med förnybar el eller vätgas Vidare är det intressant att citera Definitionen av fossil oberoende fordonsflotta samt förslag till etappmål på väg mot visionen om energiförsörjning utan nettoutsläpp. En fordonsflotta oberoende av fossila bränslen: Utredningen anser att fossil oberoende måste innebära att fordonen både har förmåga att framföras med hjälp av icke-fossila energibärare och att sådan energibärare finns i tillräcklig omfattning. Med fossil oberoende fordonsflotta avses att fordonen inte ska vara beroende av fossila bränslen för sin framdrift. Delar av dagens fordonsflotta kan utnyttja biodrivmedel antingen helt eller i höginblandning (t.ex. E85), men flertalet bensinbilar, vilka fortfarande utgör mer än 50 procent av den totala fordonsflottan, kan bara använda bensin. Eftersom det tar cirka 20 år att så gott som helt förnya fordonsflottan behöver omställningen påskyndas om regeringens prioritering ska kunna nås till Utöver fordon som antingen bara kan gå på ett fossilfritt drivmedel eller el bör, enligt utredningens bedömning, fordon som kan köras på höginblandade biodrivmedel räknas som i huvudsak fossil oberoende när de framförs med hjälp av sådana drivmedel. Till den senare kategorin hör bränsleflexibla fordon som använder E85 (vintertid E75) och E95. Till denna grupp hör också flertalet dieselfordon, eftersom de kan framföras på biodiesel. HVO med ett 2

4 eventuellt komplement från FT-diesel bör till 2030 kunna ge möjligheter till att förse fordonen med 100 procent biodiesel. I detta sammanhang kan det vara relevant att jämföra med gasfordon som redan kan köras på 100 procent biogas men som till följd av bristande tillgång på sådan använder en blandning av fossil gas och biogas. Även här kan man tänka sig att framställningen av biogas ökar betydligt till Om det inte går att enbart förse fordonen med drop-in bränslen framställda från förnybar råvara såsom HVO diesel, FT-diesel och syntetiskt framställd bensin kommer det att krävas att utbudet på den europeiska marknaden av fordon som kan gå på dedikerade biodrivmedel stärks och att Sverige stödjer introduktionen av dem genom starka ekonomiska incitament. Ett ökat utbud kan t.ex. handla om fler laddhybrider med motorer som kan använda ett biodrivmedel som komplement till el. Förutom att fordonen kan framföras med el eller bioenergi krävs att dessa energibärare finns tillgängliga i erforderliga kvantiteter. Utredningen föreslår därför att prioriteringen av fossil oberoende fordonsflotta 2030 bör förstås så att direkt energianvändning för framdrift av vägfordon i huvudsak ska vara elektricitet eller biodrivmedel. Att bygga målsättningen på det faktiska utnyttjandet av el och fossilfria drivmedel i fordonen gör det enklare att sätta upp etappmål och att utvärdera utvecklingen mot dem än om begreppet bara ska anses syfta på om olika typer av fordon rent teoretiskt skulle kunna utnyttja ett alternativt drivmedel. Beträffande tidpunkt måste dock konstateras att tiden mellan 2015, då utredningens förslag till styrmedel tidigast kan vara införda, och 2030 är för kort för att den svenska fordonstrafiken vid den senare tidpunkten ska kunna ske helt utan direkta nettoutsläpp av växthusgaser. År 2015 kan cirka 10 procent av drivmedlen förväntas uppfylla kraven och då återstår cirka 90 procent av uppgiften. Trafikverket visar i underlag för Färdplan 2050 att det skulle vara möjligt att nedbringa andelen fossil energi i vägtransportsektorn till 20 procent år 2030, jämfört med Därvid har antagits att behovet av tillförd energi minskar med cirka 60 procent genom effektivisering av fordon och ett mera transporteffektivt samhälle. En linjär nedtrappning av utsläppen till noll år 2050 skulle innebära en minskning med 50 procent till 2030 jämfört med En reduktion med 35 procent från 2010 års nivå till 2020 och med 60 procent till 2025 torde emellertid vara en förutsättning för att nå etappmålet för Med en sådan inledande ambitionsnivå bör det vara möjligt att reducera utsläppen med 100 procent till 2040 (räknat från 2010 års nivå). Utredningen vill understryka att redan en försening med ett eller annat år med introduktionen av nya styrmedel, liksom en förändrad inriktning i planering och utveckling av samhälle och infrastruktur som leder till mer effektiv användning av hela transportsystemet och minskade behov av resor och transporter troligen skulle innebära att möjligheterna att nå de i tiden näraliggande etappmålen avsevärt minskar. Det är intressant att se hur Upplands Väsby kommun mot bakgrund av detta kan utforma en drivmedelsstrategi som följer uppsatta mål i utredningen. För att nå dit krävs långsiktiga styrmedel som leder till fler miljöbilar och en ökad användning av fossilfria drivmedel. Mot bakgrund av utredningens föreslagna definition av fossil oberoende fordonsflotta, vill vi citera det nu gällande regelverket enligt Vägtrafikskattelagen som definierar miljöbil. Från och med 1 januari 2013 förändrades reglerna för befrielse från fordonsskatt för miljöbilar. Miljöbilsgränsen bestäms numera dels av bilens tjänstevikt och dels av vilket drivmedel den 3

5 går på. Positivt är att nu kan även lätta transportbilar klassas som miljöbilar enligt MB2013. Enligt de tidigare reglerna, MB2007, ingick dessa inte i klassningen. Regelverket som avser förmånsbeskattad tjänstebil lämnas utanför likaså den s.k. supermiljöbilspremien. Vidare finns det för statens inköp regler som dels kräver att vissa fordonskategorier ska vara miljöbil, och dels adderar en del säkerhetskrav. Även detta lämnas utanför i denna rapport även om säkerheten är ett mycket viktigt krav vid anskaffning av bilar. I sammanhanget är det viktigt att notera att teknikutveckling av både bilar och drivmedel samt tillgång och tillgänglighet (tankstationer) på drivmedel, drivmedelsbeskattning etc. gör att en strategi för den bästa lösningen också måste innehålla beredskap för möjlig anpassning till framtida förändringar. Därför är det viktigt att skapa utrymme för detta och inte vara bunden av t.ex. för långa avtal avseende finansiering och service av bilarna. Dessa krav ska balansera mot krav på ekonomi vilket ger längre innehavstider för vissa biltyper t.ex. bilar med verkstygsinredning eller handikapp utrustning. Avseende prissättning/beskattning av olika drivmedelstyper kan en viss osäkerhet noteras avseende långsiktigheten, varför betydelsen av val av motortyp ur drivmedelskostnad lämnas utanför i denna rapport. Drivmedel och motortyper i kommuner Generellt kan man idag anta att en övergång till bilar som kan tankas på bio- och fordonsgas kommer att vara huvudalternativet för många kommuner, vilket också tydligt har framkommit i våra kontakter med ett trettiotal kommuner. Detta omfattar kommuner som har som plan och vision att övergå till bilar som kan köras på fossilfria drivmedel. Men i dagsläget förekommer det också att kommuner koncentrerar sitt fordonsinnehav runt mindre dieselbilar, speciellt gäller detta fordon som har höga årliga körsträckor. Detta görs av både utsläpps- och energieffektivitets skäl samt ekonomiska skäl men också beroende på avsaknad av tillgång på fossilfria drivmedel i kommunerna. Enligt utredningen citerad ovan är det intressant att de ser dieselbilar som ett möjligt alternativ framöver i takt med att biodrivmedel blir tillgängliga för dessa fordon. Vidare är naturligtvis övergång till elbilar av stort intresse men där är det ofta kritiskt med räckvidd, ekonomi och tillgång på laddstationer, varför anskaffning av elbilar hittills har begränsats till vissa insatsområden, t.ex. fastighetsskötsel eller enstaka bilpoolsbilar. E85 slutligen är ett drivmedel som har fått mycket kritik efter sin introduktion Alltifrån produktionsmetoderna av drivmedlet till driftstörningar i motorerna. Fördelen är att tillgången oftast är god. Deras andel i fordonsparken är ofta fortsatt hög hos många kommuner och i Gröna Bilister tävling Miljöbästa bil utsågs en Ford Focus Flexifuel till vinnare år Just tillgängligheten på bränslet spelade in. Enligt utredningen, citerad ovan, klassas också E85 bilar som fossil oberoende, fordon som kan köras på höginblandade biodrivmedel räknas som i huvudsak fossil oberoende när de framförs med hjälp av sådana drivmedel. Gas, E85 och el i Upplands Väsby Gas: Upplands Väsby har idag tillgång till fordonsgas via en Statoil anläggning som är centralt placerad i kommunen. Notera att fordonsgas är en blandning av biogas och naturgas varför detta inte är ett helt fossilfritt drivmedel. Men som framgår av kommunens målsättning ovan gäller att bilarna ska kunna köras på fossilfria drivmedel. Vid samtal med en kommun, som har över 200 gasbilar i drift, uppgav man att man inte har några problem med räckvidd eller driftsäkerhet. En kommun som har större areal utsträckning jämfört med Upplands Väsby. I vilken omfattning som Upplands Väsby kommer att kunna tillgodogöra sig resultatet av utbyggnad av produktionsanläggningar och infrastruktur för biogas är i dagsläget inte känt. På fordonssidan är det helt klart att marknadens utbud ökar av olika bilmodeller varför det nu även 4

6 är möjligt att ersätta mindre transportbilar med bilar som har gasdrivna motorer. De nya bilarna erbjuder förbättrade prestanda i form av ökad räckvidd, driftsäkerhet och minskade utrymmeskrav för tankarna. Dessutom har idag de flesta bilmodellerna en reservkapacitet avseende räckvidden, i och med att de kan köras på bensin. E85: är ett idag väl etablerat drivmedel och tillgången på både drivmedel och fordon är god. El: Tillgången på el per definition god i kommunen men utbyggnaden av lämpliga laddstationer är idag en begränsning vilket också kan sägas om antalet tillgängliga fordonstyper. Fordonsstatus per september 2013 Uppgifterna nedan avser statusen för kommunens bilpark per september Uppgifter om körsträckorna erhölls från kommunen. Bilparken beskrivs med avseende på kontorstillhörighet, biltyper, drivmedelstyper, samt körsträckor. Tabell 1 - kommunens bilar per september 2013 Kontor Biltyp Bensin Diesel E85 Gas El Totalt Snittmil/år och bil VV PB LLB Pool PB Totalt TF LLB Pool PB Pool LLB Totalt STA LLB KLK Pool PB Kommunen totalt PB LLB Pool PB Pool LLB Totalt Kommunen hade totalt 51 bilar med fördelning enligt ovan. Vidare framgår snitt körsträckor baserat på de bilar som hade tillgängliga körsträckeuppgifter år Notera att stora variationer förekom mellan olika bilar beroende främst på insatsområde. För bilarna med uppgivna mycket låga körsträckor bör uppgifterna kvalitetssäkras före slutliga bedömningar av funktionskrav avseende räckvidd för bilarna. Körsträckorna ovan, är framräknade genom uppvägning av en månadskörning med faktor 11. Körsträckorna är avstämda mot uppgifterna från Fordonsservice om faktisk drivmedelsförbrukning. Andelen bilar som i september 2013 kunde köras på förnybart bränsle var totalt 47. Med fördelningen 17 E85 bilar, 5 gas bilar och 2 el bilar. Andelen som uppfyllde MB2007 kraven var 18 och 1 bil uppfyllde kraven för MB2013. Vad krävs för att nå en andel på 50 år 2014, 55 år 2015 och slutligen 60 år 2016 för bilar som kan köras på fossilfria drivmedel år

7 Kommunen har under januari 2014 utökat sin bilpark med 2 gasbilar, uppfyller MB2013, varför andelar framöver räknas efter 53 bilar. Vid i övrigt oförändrad omfattning och sammansättning på bilparken betyder det att antalet bilar, som kan köras på fossilfria drivmedel, behöver öka med ytterligare 1 bil för att uppfylla målet på 50 för För 2015 behöver antalet bilar öka till 30 och slutligen år 2016 till 32 bilar. Detta gäller alltså under förutsättning att det totala antalet bilar fortsatt är i stort oförändrat. Som framgår av ovan är körsträckorna för vissa bilar relativt låga. 13 bilar har körsträckor på under 500 mil/år och 19 bilar mellan 500 och mil/år. I samband med utvecklingen av vagnparken bör man se på möjligheter att föra över fler lämpliga bilar till bilpoolsfunktionen. Detta för att skapa möjlighet att öka körsträckorna, via ökad tillgänglighet för fler användare, inklusive att även kunna erbjuda dessa bilar till milersättningsförare, istället för att dessa använder egen bil för körning i tjänsten, se nedan under milersättningsförare. Alternativt kan man även överväga om antalet bilar kan minskas för att på så sätt snabbare nå uppsatta mål. Båda dessa alternativ har ekonomiska men även andra fördelar som t.ex. minskade utsläpp och förbättrad arbetsmiljö. Utveckling av vagnparken Kommun leasar enligt uppgift personbilar på 36 månader och lätta transportbilar (obs kommunens definition inte registreringstyp) på 60 månader, vissa på 84 månader. Av det skälet är det extra viktigt att eftersträva, speciellt vid byte av lätta transportbilar, att dessa så långt möjligt, byts mot bilar som kan köras på fossilfria drivmedel. Alla leasingavtal kan sägas upp efter kortare tid men det kan medföra ökade kostnader att lösa avtalen tidigare än avtalat. Vid ett möte hos kommunens Fordonsservice, april 2014, gjordes en avstämning av planen för utbyte till miljöbilar med motorer för drift av fossilfria drivmedel. Denna plan tillsammans med statusen, angiven ovan, citeras under de nedanstående avsnitten Kommunen planerar att byta/anskaffa totalt 12 bilar under Av dessa har kommunen redan anskaffat eller planerar att anskaffa 6 gasbilar av typ Golf Caddy som ersätter 4 dieselbilar. Av dessa bilar tillhör 3 Tekniska förvaltningen, 1 Stadsbyggnadskontoret. De 2 nya tillhör Gata Park, jourbil, resp. bilpoolen. Den sistnämnda bilen skall användas för att ersätta tidigare körning med egen bil i tjänsten. Av de övriga 6 bilar som ska bytas, byts 5 till samma motortyp som tidigare dvs. diesel. Dieselbilarna ligger med undantag på körsträckor från mil upp till över mil. Och är alla utrustade med bakgavellyft varför alternativ till bilar med dieselmotor var begränsat och tillsammans med ekonomiska skäl valdes dieselbilar. E85 bilen, en Ford Focus, som är stationerad i Drabanten, har noterats för en mycket låg körsträcka under 200 mil på ett år och har körts endast totalt mil, varför det som ett alternativ kan prövas hur och om bilen behövs i verksamheten. När den ska bytas ut finns det flera alternativ på marknaden antingen gas, E85 eller el. Kommunen pekar på ett utbytesbehov om ytterligare 25 bilar varav 13 planeras ske under 2015 och kommenteras under Av de återstående 12 bilarna 9 person- och 3 lätta transportbilar är det 1 bensin, 2 diesel samt 9 E85 bilar. Av dessa är det avgörande att E85 bilarna alla Ford Focus, byts mot bilar som kan köras på fossilfria drivmedel. Alla ingår i någon form av pool och 2 står i Drabanten. För 3 av bilarna är körsträckorna så korta att ett byte till elbilar skulle kunna övervägas, om det går att finna biltyper som uppfyller funktionalitetskraven. Men det finns inga hinder att ersätta dem med E85- eller gasbilar. För bensin- och dieselbilarna som alla 6

8 är lätta transportbilar kan funktionalitetskrav begränsa möjligheterna att välja fossil oberoende bilar och speciellt dieselbilarna har höga körsträckor. Sammantaget ger detta ett tillskott på 6 bilar under 2014, som kan köras på fossilfria drivmedel. I och med detta tillsammans med utförsäljning av en äldre dieselbil, så kommer kommunen att redan under 2014 nå en andel på 30 av 52 bilar, eller nära 58 bilar som kan köras på fossilfria drivmedel Kommunen visar på ett totalt utbytesbehov av 14 bilar under 2015 varav 13 bilar flyttades från 2014 till av bilarna är personbilar 2 diesel och 7 E85 bilar. Återigen är alla E85 bilarna Ford Focus och samtliga ingår i någon pool antingen korttid eller långtid. Bilarna har korta körsträckor varför det finns goda möjligheter att välja bilar som kan köras på fossilfria drivmedel vilket innebär att byten inte behöver påverka målet med andel fossil oberoende bilar De två dieselbilarna är av samma typ som de bilar som år 2014 byttes mot dieselbilar med bakgavellyft. Av de 5 lätta transportbilarna bör det finnas goda möjligheter för att 3 av bilarna kan bytas mot gasbilar på samma sätt som gjordes under För de 2 större transportbilarna kan det av tillgång på lämpliga bilmodeller samt ekonomiska skäl vara begränsade möjligheter. Allt annat oförändrat skulle andelen bilar som kan köras på fossilfria drivmedel med ett tillskott på 3 bilar kunna uppgå till 63 eller 33 av 52 bilar vid utgången av år Under år 2016 visar kommunen på ett utbytesbehov om 6 bilar. Personbilarna är 2 till antalet varav 1 diesel och 1 är gasbil. Gasbilen noterades för en mycket kort körsträcka under 2012 och den är placerad i Drabanten. Dieselbilen körs över mil och är av en större modell och här gäller fortsatt att det finns begränsade möjligheter att byta till en fossil oberoende bil kopplat till tillgång av lämpliga bilmodeller och ekonomiska skäl. De lätta transportbilarna är 3 dieseloch 1 gasbil. För de 3 dieselbilarna bör det finnas goda möjligheter att bilarna kan bytas mot gasbilar på samma sätt som gjordes under Summerat efter utgången av år 2016 bör andelen bilar som kan köras på fossilfria drivmedel, fortfarande allt annat oförändrat dvs. att alla befintliga bilar som redan kan köras på fossilfria drivmedel ersätts med motsvarande bilar, kunna öka ytterligare upp till 69, 36 av totalt 52 bilar. Övergripande funktionalitetskrav, tankningsmål, ekonomi och efterkalkyler Vad som behöver följas fortlöpande är hur ekonomi-, säkerhet- och funktionalitetskrav kan mötas av de miljöbilar som tid efter annan kommer ut på marknaden. Som exempel kan nämnas att dagens elbilar upplevs, av de anställda, som onödigt stora och därmed svårare att hantera körmässigt. Vidare bör kommunen arbeta för att tillgången på biogas utvecklas och säkerställs. Idag finns det i kommunen ett tankställe vilket skulle kunna leda till att brist på biogas gör att tankningsmålen för kommunen inte nås, målet bör vara 100. Likaså kan planerade eller oplanerade långkörningar medverka till att gas inte kan täcka räckviddsbehovet. I och för sig finns det alltid möjlighet att korttidsinhyra bilar vid sådana tillfällen. Därför kan körmönstret behöva fastställas mer i detalj, speciellt för bilar med längre körsträckor, för att en helt säker 7

9 bedömning ska kunna göras av hur väl gasbilarna kan uppfylla uppställda tankningsmål. På motsvarande sätt kan bilar med korta körsträckor studeras avseende körmönster för att se hur väl en elbilslösning kan fungera. För E85 bilar kan tillgången på bränsle bedömas vara fortsatt god varför uppsatta tankningsmål bör kunna nås Inför anskaffningen av bytesbilar gör kommunens Fordonsservice fortlöpande och ingående ekonomiska utvärderingar av merkostnader för byte till gas- eller elbilar jämfört med bilar som drivs med E85 eller traditionella fossila drivmedel. I Fordonsservice bedömningar ingår även att fortlöpande följa utbudet på marknaden av olika biltyper/modeller då utbudet av miljöbilar förändras mycket snabbt. Idag görs bedömningen att merkostnaden vid anskaffningstillfället kan uppgå till storleksordningen från för de dyraste transportbilarna, gas jämfört med dieselbil till kronor för mindre transportbilar, gas jämfört med diesel. Vid en jämförelse mellan en liten elbil och motsvarande E85 bil skiljer det drygt kronor i anskaffningskostnad, inkl. kostnaden för leasing av batteri-paketet till elbilen. Avseende E85 bilar, är merkostnaden begränsad eller nära noll vid byte från en tidigare E85 bil. Innehavstiden eller avtalad leasingperiod styrs främst av ekonomiska skäl. Vissa bilar leasas på 7 år, bilar med bakgavellyft. I övrigt gäller 5 resp. 3 år för lätta transport- och personbilar. Fordonsservice sätter restvärden på bilarna som tar hänsyn till bil- och drivmedelstyp och den rådande osäkerheten runt restvärden för miljöbilar. Mot bakgrund av detta utgör kostnader för drivmedel, service och underhåll en begränsad del av den uppkomna merkostnaden för en övergång till bilar som kan köras på fossilfria drivmedel. När kommunen framöver kommer att avyttra bilar t.ex. gasbilar är det av största intresse att upprätta efterkalkyler som ska visa på totalkostnaden under bilens innehavstid. Körning med egen bil i tjänsten - Milersättningsförare I sammanhanget, med genomgången av drivmedelsstrategin, bör man också pröva möjligheten att föra över körning som görs med egen bil i tjänsten, till personbilarna som redan ingår eller ska ingå i poolen. Speciellt de bilar som noteras för lägsta körsträckorna skulle kunna ingå i ett utökat internt kontorsövergripande bokningssystem. Härvid uppnår man många fördelar minskade utsläpp samt arbetsmiljövinster förutsatt att kommunens bilar överträffar de privata bilarnas miljö- och säkerhetsegenskaper. Minskat behov av att använda den egna bilen i tjänsten kan dessutom påverka utsläppen från arbetspendlingen positivt då man inte behöver ta med sig bilen till arbetet. Allt detta behandlas utförligt i den ovan citerade SOU utredningen. Även genomförda CERO-analyser, (se hos ett antal kommuner, visar att utsläppen från de anställdas arbetspendling ofta svarar för långt mer än hälften av kommunens totala CO 2 utsläpp. Vidare uppnås även rent fordonsekonomiska vinster, ökat nyttjande medför att fasta kostnader kan fördelas på fler mil samtidigt som möjligheten till en högre utbytestakt kan uppnås. Det senare allt viktigare med tanke på dagens snabba tekniska fordonsutveckling. Nedanstående tabeller visar hur många som mot ersättning har kört med egen bil i tjänsten dels totalt dels per olika körsträcketabeller. Tabellerna visar dels kommunen totalt, anställda inom Välfärd samt per övriga kontor. 8

10 Tabell 2 - Totalt alla anställda körning med egen bil i tjänsten Körsträckeintervall Antal Antal Mil Mil Kronor Kronor > , , ,0 > , , ,7 > , , ,5 > , , , , , ,8 Totalt Tabell 3 - Totalt alla anställda körning med egen bil i tjänsten - Välfärd Körsträckeintervall Antal Antal Mil Mil Kronor Kronor > , , ,2 > , , ,5 > , , ,4 > , , , , , ,7 Totalt Tabell 4- Totalt alla anställda körning med egen bil i tjänsten - Övriga Körsträckeintervall Antal Antal Mil Mil Kronor Kronor > , , ,4 > , , ,1 > , , ,7 > , , , , , ,0 Totalt Av tabellen framgår att 200 anställda kör totalt drygt mil och erhåller en ersättning om drygt kronor. Vidare framgår det att merparten av de anställda kör ett begränsat antal mil per år. Mer än 1/3 kör högst 12 mil per år och med en körsträcka på under 100 mil omfattas 2/3 av de anställda. Körmönstret mellan Välfärd och övriga kontor följer i stort varandra. Välfärds personal utgör drygt 70 av antalet, milen och ersättningen. Välfärds personal, och speciellt skola har en stor geografisk spridning på sina arbetsplatser varför det av ekonomiska skäl troligen är svårt att föra över dem till en bilpoolslösning om max 400 meters gångavstånd till bilarna skall gälla. Hur stor del av körningen med egen bil, som skulle kunna flyttas över till bilpoolsbilarna, kräver en mer utförlig studie av hur körmönstret för de här förarna ser ut. Ett alternativ, vilket i dagsläget diskuteras i många kommuner, kan vara att erbjuda de anställda tillgång på 9

11 elcyklar/elmopeder som placeras på lämpliga platser. Elcyklarna/elmopederna kan med fördel läggas in det existerande bokningssystemet för kommunens poolbilar. Om dessa alternativ kan erbjudas de anställda bör möjligheterna för kommunen att styra bort från bilkörning på korta sträckor samtidigt som längre körsträckor med egen bil flyttas över till poolbilar. 10