Murgårdsskolans, F-5, kvalitetsredovisning

Transkript

1 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(28) Katarina Löf Murgårdsskolans, F-5, kvalitetsredovisning Murgårdsskolan är en mångkulturell skola som ligger centralt i Sandviken och har nära till det mesta, även naturen. Idrottshall, slöjdsalar och hemkunskapssalar finns inom skolans område. Göransson Arena, Arena Jernvallen, BJ Arena, Folkets hus med Folkbiblioteket och Parkbadet m.m. finns inom promenadavstånd. Murgårdsskolan är en F-9 skola med ca 530 elever i åldrarna 6-16 år. Skolan är indelad i tre rektorsområden: F-5, 6-9 AB samt 6-9 CD. På Murgårdsskolan F-5 finns ca 235 elever. Skolans vision Murgårdsskolan F-9 ska vara en plats där varje elev får förutsättningar att utvecklas till en individ som har goda kunskaper och förmågor. Eleverna tar ansvar, möter medmänniskor med respekt, mår bra och har framtidstro. Organisation På Murgårdsskolan F-5 finns 1 rektor. 0,6 administrativ personal och ca 30 % av förskollärartjänst som IT-resurs. Skolan har under läsåret haft ca 235 elever fördelade på två klasser i varje årskurs 1 5, A-form. Skolan har fördelat sig i tre arbetslag (förskoleklass, fritidshem, lärare åk 1-5). Ca 11 lärartjänster. 1,9 speciallärare och 0,5 specialpedagog 1,3 svenska som andraspråkslärare. 2 resurslärare har funnits på skolan större delen av året. Studiehandledning: 1,9 tjänster. En beredningsgrupp bestående av rektor och tre arbetslagsledare, (en lärare, en fritidspedagog, en förskollärare). Beredningsgruppen har träffats 75 min i veckan på tisdagar samt vid fem heldagar. Skolan har två utvecklingsledare. Ett Trygghetsteam bestående av två fritidspedagoger, kurator och specialpedagog Ett Elevhälsoteam bestående av rektor, speciallärare, specialpedagog, svenska som andraspråkslärare, lärare från Landningen, skolsköterska Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(28) och kurator. Elevhälsoteamet har träffats en gång i veckan under 90 min samt därutöver haft en klasskonferens i veckan. Landningen Skolans förberedande verksamhet för nyanlända elever med annat modersmål än svenska, två lärare och ca 17 elever under året. Förskoleklassen Antal elever i årets förskoleklass är 39 stycken. 3,0 tjänster i förskoleklass. Två av förskollärarna arbetar även på fritidshemmet. Allmän förskoletid har varit kl under läsåret. Fritidshemmet Antal barn inskrivna på fritidshemmen under läsåret har varit ca 130 st. Öppethållande fritidshem kl mån fre. 4,75 tjänster i fritidshemmen. Två fritidsavdelningar med åldrarna 6-7 år på den yngre avdelningen och 8-12 år på den äldre avdelningen. I åk F-3 arbetar fritidspedagogerna även i klass. Arbetslagssledarna på Murgårdsskolan F-5 har som uppgift att: Lyfta fram skolans styrdokument i det dagliga arbetet. Vara ett stöd och ett bollplank till rektor i allmänna skolfrågor. Vara länken mellan arbetslagen och rektor genom att föra information samt verksamhetsfrågor mellan arbetslag samt rektor. Leda arbetslagsträffarna samt lägga upp träffarna utefter behov. Delta i skolans Beredningsgrupp. Tillsammans med rektor driva skolans systematiska kvalitetsarbete. Utvecklingsledarna på Murgårdsskolan F-5 har som uppgift att: Tillsammans med rektor driva implementeringen av LGR 11. Inspirera kollegor. Få igång utvecklande diskussioner mellan kollegor på skolan. Driva skolutvecklingen framåt. Lyfta fram skolans styrdokument i det dagliga arbetet. Vara ett stöd och ett bollplank till rektor i skolutvecklingsfrågor. Hårdvaruansvarig på Murgårdsskolan F-5 har som uppgift: Skolans infosida, web Ärenden till It-kontoret och office IT-partner Lösenordsbyten Rumstruktur och systemadministratör för edwise Elev och personalsupport i vardagen på skolan Administration av elev och personaldatorer t ex in och utflytt Offert och beställning hårdvaruprodukter Vara ett stöd och ett bollplank till rektor i skolutvecklingsfrågor gällande en-en Utforma Skolans It-regler 2

3 Datum Sidan 3(28) Delta på kommunens hårdvarunätverk Mjukvaruansvarig på Murgårdsskolan F-5 har som uppgift: Offert och beställning av mjukvaruprodukter Imagefil Fortbildning/utbildning till personal och elever t ex edwsie och pedagogisk programvara Inspirera kollegor och få i gång utvecklande diskussioner i frågor gällande IT Vara ett stöd och ett bollplank till rektor i skolutvecklingsfrågor gällande IT Praktiskt visa på alternativ IT-undervsning i klassrum Föra diskussioner och Nettikett Utforma Skolans It-regler Delta på kommunens mjukvarunätverk Lyfta blicken och omvärldsspana Andra faktorer av betydelse Många språk finns representerade på skolan. 103 elever har ett annat modersmål än svenska, av dem har 82 elever modersmålsundervisning och 64 elever undervisning i svenska som andra språk (SVA). Det har varit stor omsättning av elever under året. Vi har under läsåret haft 23 elever som flyttat in på skolan och 16 elever har flyttat ut. Skolan upplever ett stort behov av särskilt stöd till eleverna, både socialt och kunskapsmässigt för att eleverna ska ha möjlighet att nå Läroplanens mål. Landningen är en verksamhet på skolan där nyanlända elever med annat modersmål än svenska går den första tiden. Landningen ansvarar för elevernas första möte med den svenska skolan. Där får eleverna grundläggande undervisning under de första månaderna. Landningen ska skapa förutsättningar för att på ett respektfullt sätt kunna möta varje nyanländ elev. Här genomförs en kartläggning av elevens tidigare skolgång och bakgrund. Denna kartläggning genomförs för att kunna erbjuda eleven en individuellt anpassad skolgång utifrån ålder, nivå, lärstil och erfarenhet. Utifrån kartläggningen gör lärarna en individuell bedömning och planering som möjliggör en övergång till ordinarie undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Övergången till ordinarie klass ska påbörjas så snart som möjligt. Då tillströmningen av nyanlända elever kan ske när som helst är flexibilitet och kompetens två viktiga komponenter som genomsyrar verksamheten. Till Landningen har studiehandledning i det arabiska språket funnits. Bland all personal som arbetar på Landningen krävs en öppen kommunikation och ett gott samarbete med både föräldrar och övriga lärare för att kunna erbjuda eleven en optimal skolgång. Under läsåret har det funnits 6 olika modersmål på Landningen. Tiden på Landingen varierar från elev till elev. Tillgång till studiehandledare har varierat under året. 3

4 Datum Sidan 4(28) Inom två månader efter inskrivning av elev skrivs ett åtgärdsprogram. En individuell utvecklingsplan ska skrivas inom 3 månader, sedan 1 gång per termin. Under tiden på Landningen sker det tät föräldrakontakt, ca 3 möten per termin där elev, förälder och Landningslärare träffas. Tolk bokas vid behov till dessa möten. På Landningen har det periodvis varit mycket konflikter som försvåras av språkliga förbistringar. Det finns inte alltid tillgång till studiehandledare eller tolk när konflikter blossar upp eftersom det kan ske under hela skoldagen, i klassrummet, på raster och på fritids. Samtal om hur man kan lösa konflikter sker tillsammans med en studiehandledare på elevens språk om studiehandledare finns tillgänglig. Vid konfliktlösning använder sig Landningen av skolans problemlösningsmodell som är inspirerad av den Isländska modellen. Utslussningen från Landningen är beroende av elevens behov, förutsättningar och önskemål. Utslussning har skett i samråd med mottagande lärare. Utslussning har ofta skett i idrott och hälsa, vilket har gett varierat resultat. Svårigheter som vi ser i arbetet på Landningen är att det inte finns studiehandledare i alla språk. Systematiskt kvalitetsarbete Se bilaga längst bak! Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet MEDBORGARE Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning och ligger på lång sikt minst i nivå med jämförbara kommuner. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Normer och värden Mål Stärka vi-känslan bland eleverna på skolan. Stärka elevernas förmåga att lösa konfliktsituationer. Ha ett klassrumsklimat där eleverna aktivt och medvetet stärker sig själva och hjälper varandra i lärandet. (Fiffiga kompisar) Resultat Våra observationer visar att vissa av de aktiviteter vi haft för att öka vi-känslan t.ex. skolsamlingar inte har ökat vi-känslan. Genom resultaten i trivselenkäten och personalens googleenkät ser vi att elevernas förmåga att lösa konflikter har förbättras. Kränkningar och trakasserier förekommer fortfarande, men har minskat. Vi ser att det förekommer grupperingar under rasterna. Arbetet har påbörjats med konfliktlösningsmodellen, men måste hållas vid liv. Resultaten från kommunens enkät (åk 3 och 5) visar att eleverna känner sig trygga och 4

5 Datum Sidan 5(28) välbehandlade av sina klasskamrater och vuxna på skolan. Vi upplever att vi har ett klassrumsklimat där eleverna är mer aktiva och hjälper varandra i lärandet. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vi upplever att t.ex. friluftsdagen, som hela skolan har tillsammans, gör mycket för "vi-känslan". Även Elevens val och ballonguppsläppet vid skolstart är aktiviteter som främjar "vi-känslan". Förslag för att stärka "vikänslan" är att ha temadagar där hela skolan deltar. Vi ser att skolsamlingarna och Öppet hus inte stärker "vi-känslan" men att skolsamlingarna fyller ett annat gott syfte. Talangshowen skapar "vikänsla", men det krävs mer personal och mer tid för att planera och genomföra den. Problemlösningsmodellen behöver aktualiseras löpande. Det finns ett stort behov av någon som aktiverar barnen under rasterna utöver de två rastvärdar som redan finns. Vi ser behov av en till vuxen under förmiddagsrasterna, som startar upp lekar. Det är viktigt att alla engagerar sig i alla barn! Likabehandlingsarbete/Likabehandlingsplan Utvärdering av de förebyggande och främjande insatserna samt utvärdering av de akuta åtgärderna. Hösten 2012 års Trygghetsvandring som främst utvärderar den fysiska skolmiljön visar att vi har mindre skadegörelse och bättre arbetsro. Den visar även att eleverna har en större trygghet på skolan. Utemiljön upplevs något bättre sedan tidigare mätning när det gäller att lekställningarna har varit hela. I början av läsåret var skolan utsatt för mycket klotter på fasaderna vid idrotten. Det togs bort och klotter efter det har varit sällsynt. Eleverna uttryckte ett missnöje av att personliga saker försvann/togs från deras hyllor och väskor i korridorerna. Belysningen vid omklädningsrummen upplevs otrygg då man kunde släcka och tända vid entrén. Spring i korridorer under rasttid gällande vissa klasser tas upp som ett negativt inslag. Killarnas toaletter anmäls som ofräscha med mycket kiss, fel på golv och toalettringar. Rektor har påmint på skolsamling om skolans Trivselregler, hygienen på toaletterna och regeln om utevistelse under rasttid. Belysningen har rektor åtgärdat genom automatisk belysning vid omklädningsrummen. 5

6 Datum Sidan 6(28) Skolans egna Trivselenkät visar större trivsel i klasserna, färre bråk på skolan. De okamratliga beteendena har förbättrats överlag men fula ord förekommer frekvent i elevernas vardagsspråk. Trots att vi i denna mätning har två klasser ytterligare i mätningen har staplarna för de okamratliga beteendena generellt minskat. Kränkningar och trakasserier förekommer men har minskat. Landningsklassens resultat sticker ut när det gäller okamratliga beteenden när det gäller t ex trakasserier, retningar och våld. Men eleverna visar även på att de trivs ganska bra och mycket bra i sin Landningsgrupp, vilket är motsägelsefullt. Trivselenkätens resultat per klass har kommunicerats till personalgruppen och varje klasslärare har haft i uppgift att gå igenom resultatet med sin klass. På en arbetsplatsträff har skolans totala resultat diskuterats. Vid genomgång av Trivselenkäten med samtlig personal, framkom att de upplever bråk kring fotbollen och fotbollsplanen i samband med rast. Eleverna grupperar sig. I åk 4:s hälsosamtal, som gjordes av skolsköterskan, framkom att totalt sett är det 9 elever som har svårt att få arbetsro och 8 elever har svårt att koncentrera sig och att 6 elever har känt sig utsatta för mobbing men inte numer. Det som är positivt är att så gott som alla trivs i sina klasser och med sina klasskamrater, trots att en del tidigare upplevt att de varit utsatta för mobbning. Resultaten i kommunens gemensamma elevenkät för åk 3 och 5 visar väldigt fina värden för åk 3. Vi ligger över kommunens värden på alla punkter och det är tryggheten, välbehandlad av alla vuxna och människors lika värde som ligger allra högst. Åk 5 har även fina värden. Barnen upplever att de behandlas mycket likvärdigt mellan pojkar och flickor. De känner sig välbehandlad av sina klasskamrater, av vuxna och de känner sig trygga. Om vi dock jämför resultaten för åk 5 med föregående år så är det genomgående något lägre. Vi ser ändå åk 5 resultat som ett gott resultat. Intervjuerna med några nyinflyttade elever från de lägre klasserna och från de högre klasserna visade att de trivs på Murgårdsskolan och att de har fått nya kamrater. Läsåret har Trygghetsteamet utrett 10 fall av våld trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla fallen har följts upp och avslutats. Ett av dessa fall är överlämnat till skolkurator för fortsatt samtal med berörd elev. Ett fall är under utredning när detta skrivs. Formen för dokumentation av fall har utvecklats enligt föregående års utvärdering. Förändrade rutiner gällande rapportering till EHT genom att en representant från Trygghetsteamet delger nytillkomna ärenden. Delar av Trygghetsteamet har träffats 2 tillfällen varje vecka och hela trygghetsteamet har träffats vi några tillfällen under ht

7 Datum Sidan 7(28) När det gäller vårdnadshavarnas synpunkter på fritidshemmet gällande trivsel och trygghet ligger vårt resultat strax under snittet i kommunen. I förhållande till oss själva har förbättring skett i 13/16 frågor jämfört med fjolårets resultat. I föräldraenkätsvaren framkommer att elever och föräldrar upplever att det är för många barn i förhållande till lokal och personal, vilket innebär att elever upplever tiden på fritidshemmet som rörigt, stökigt och bråkigt. Utifrån personalens självskattning av likabehandlingsarbetet på skolan, där 26/32 har svarat, framkommer det att skolan behöver arbeta med följande åtgärder: Diskrimineringsgrunderna Öka mediamedvetenheten hos personal och elever Förbättra integrationen av våra nyanlända elever främst under rasttid Hälsosamtalen/elevens arbetsmiljö Fortsatt utveckling av skolans elevdokumentation Förankra Likabehandlingsplanen tydligare i personalgruppen. Öka medvetenheten för personalens ansvar över vad som händer i alla sammanhang och miljöer på skolan. Personalens självskattning av likabehandlingsarbetet på fritidshemmet gällande om eleverna löser konflikter själva är blandat resultat. De lägre åldrarna behöver mer stöd och hjälp vid konfliktlösning, vilket är naturligt vid låg ålder. Vår analys blir att barnen löser de konflikter som kommer upp på ett bra sätt. Detta även med tanke på att våra lokaler och stora barngrupper många gånger kan försvåra det sociala samspelet. Utvärdering av rutinerna vid akuta insatser Trygghetsteamet dokumenterar alla händelser och rapporterar till rektor och elevhälsoteamet. Till nästa läsår behöver vi fortsätta utveckla formen för vår dokumentation samt vid behov även koppla ihop åtgärder med åtgärdsprogram på ett tydligt sätt. Efter träffar och möten med elever dokumenterar Trygghetsteamet snarast arbetet och åtgärderna. För övrigt anser vi att de akuta insatserna har fungerat väl under året. Fokusområden läsåret Utveckla samarbetet mellan de ansvariga för Trygghetsteamet, fritidspedagoger, kurator, modersmålslärare samt specialpedagog. Fortsätta förankringen av skolans Problemlösningsmodell. Fortsätta med att utveckla och förbättra vi-känslan mellan skolans elever på skolan. Se över skolans egen enkät Hur trivs du i skolan samt mallen för Trygghetsvandring för att säkerställa att alla diskrimineringsgrunder synliggörs. Personalutbildning inom mediamedvetenhet, trauman, olika kulturer och religioner. Vi ska implementera skolans lärandepolicy samt våra nya ordningsregler. 7

8 Datum Sidan 8(28) Integrera våra nyanlända elever under rasttid och följa den plan för utslussning från Landningen till ordinarie klass som skolan under våren har utarbetat. (Se även skolans plan mot diskriminering och likabehandling) Kunskaper Mål Individanpassa inlärningssituationen Skapa rum för lärande och lärandeverktyg för att få ett sammanhang i lärandeprocessen. (Det ska finnas en struktur, rumsligt och organisatoriskt, där läraren skapar struktur för lärandet så att eleverna vet vad som ska ske.) Lärarna tillsammans med eleverna hittar fungerande modeller för skrivandet och användningen av planeringar i undervisningen. (Bra förarbete kan skapa förutsättningar för mindre efterarbete.) Resultat Individanpassning sker inom gruppen generellt men för elever i behov av särskilt stöd beskrivs individanpassning av inlärningssituationen i åtgärdsprogram med uppföljning av åtgärder. Det är ett tydligt led i individanpassningen. På Murgårdsskolan har vi sedan vt. 12 aktivt implementerad pedagogik och metodik kring lärstilar och lärstilspedagogik för att ytterligare stärka vårt fokus kring individanpassningen. Specialpedagogen har inte gjort klassrumsobservationer i tillräcklig stor omfattning för att kunna se ett resultat gällande individanpassning, på grund av tidsbrist. Hon har tillsammans med pedagogerna i kollegiet genomfört kollegiala möten med diskussioner kring att skapa rum för lärande och lärandeverktyg för att få ett större sammanhang i lärandeprocessen. Sammanställningen av personalens googleenkät har påvisat att vi inte i någon större utsträckning hittat fungerande modeller för skrivandet av planeringar i undervisningen tillsammans med eleverna. Svar på personalens googleenkät för medarbetare från Murgårdsskolan: Har du hittat en fungerande modell där eleverna är delaktiga i skrivandet och användandet av planeringar i undervisningen? - Ja, till 100% 0 av 15st - Ja, till 75% 1 av 15st - Ja, till 50% 4 av 15st - Ja, till 25% 10 av 15st I vilken utsträckning skriver du planeringar i dina ämnen? - Till 100% 5 av 22st - Till 75% 7 av 22st - Till 50% 5 av 22st - Till 25% 5 av 22st 8

9 Datum Sidan 9(28) I vilken utsträckning utvärderar du arbetet och undervisningen med eleverna? - Till 100% 1 av 19st - Till 75% 5 av 19st - Till 50% 6 av 19st - Till 25% 7 av 19st Svar på kommunens elevenkät för åk 3 Resultat åk 3: Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan (dvs arbetsformer). SGr Mu flickor pojkar A B 11 2,86 2,46 2,64 2,38 1,74 3, ,98 2,97 3,30 2,59 3,25 2, ,1 3,6 Jag är med och påverkar vad vi arbetar med i skolan (dvs innehåll). SGr Mu flickor pojkar A B 11 2,92 2,64 2,50 2,70 1,78 3, ,94 2,97 3,00 2,94 3,44 2, ,8 3,0 Svar på kommunens elevenkät för åk 5 Resultat åk 5: Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan (dvs arbetsformer). SGr Mu flickor pojkar A B 11 2,91 3,24 3,29 3,18 3,44 3, ,82 3,00 2,75 3,36 2,94 3, ,8 2,9 Jag är med och påverkar vad vi arbetar med i skolan (dvs innehåll). SGr Mu flickor pojkar A B 11 2,80 3,29 3,24 3,35 3,61 2, ,62 2,35 2,55 2,07 1,88 2, ,7 2,6 9

10 Datum Sidan 10(28) Måluppfyllelse åk 3: Ämne Antal elever som nått målen* Bild 37 av % Engelska 33 av 36 92% Idrott 36 av % Matematik 33 av 37 89% Musik 35 av % NO 34 av 36 94% SO 33 av 35 94% Svenska 29 av 31 94% SVA 7 av 7 100% Teknik 34 av 36 94% Modersmål Språklig medvetenhet 34 av 36 94% Grundläggande läs- och skrivförmåga Grundläggande läsförståelse Förmåga att tillämpa läsoch skrivstrategier i varje ämne Förmåga att tala, lyssna och samtala 35 av 37 95% 34 av 37 92% 34 av 37 92% 34 av 37 92% Antal i % som nått målen *Olika antal barn i tabellen beror på att elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp ej deltagit i samtliga ämnen och därför saknas underlag för bedömning.) Måluppfyllelse enligt betygskatalog samt språkutvecklingsdokument åk 6: Ämne Antal elever som nått målen* Bild 46 av 47 98% Biologi 39 av 46 85% Engelska 40 av 46 87% Fysik 40 av 46 87% Geografi 41 av 44 93% Historia 40 av 45 89% Idrott och hälsa 42 av 47 89% Hem och - - konsumentkunskap Kemi 43 av 46 93% Matematik 42 av 50 84% Modersmål - - Musik 47 av 48 98% Religion 42 av 44 95% Samhällskunskap 43 av 45 96% Antal i % som nått målen 10

11 Datum Sidan 11(28) Slöjd 40 av 47 85% Svenska 35 av 36 97% SVA 6 av 14 43% Teknik 41 av 44 93% Grundläggande 37 av 49 76% läsförståelse Förmåga att tillämpa läs- 34 av 49 69% och skrivstrategier i varje ämne Förmåga att tala, lyssna och samtala 40 av 49 82% *Olika antal barn i tabellen beror på att elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp, har anpassad studiegång, ej deltagit i samtliga ämnen eller att betygsunderlag saknas för bedömning. Förskoleklassens barn har visat i kartläggningen gällande språklig medvetenhet att eleverna har gått framåt i sin utveckling. Resultatet syns även i måluppfyllelserapporten. Två barn har inte gått framåt när det gäller fonologisk medvetenhet. De har istället ökat sitt ord begrepp- och ordförråd. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys I arbetet med våra åtgärdsprogram har specialpedagogen upplevt att många pedagoger söker stöd och råd kring elever med ADHD-ADDproblematik. Detta ser vi som ett område där vi behöver utvecklas och bli tryggare i vårt bemötande av dessa elever. På Murgårdsskolan har vi sedan vt 12 aktivt implementerat pedagogik och metodik kring lärstilar och lärstilspedagogik för att ytterligare stärka vårt fokus kring individanpassningen. Under några pedagogiska träffar har pedagogerna fortbildats internt kring lärstilar och lärstilsanalyser. Vi ser och märker tydliga resultat av detta i det dagliga arbetet i klassrummet och med enskilda elever, som exempelvis klassrumsmiljön vad det gäller belysning och möblering och upplägg av lektioner som riktar sig till olika inlärningsstilar. Specialpedagog har bevittnat och sett tydliga medvetna förändringar av klassrumsmiljön i några grupper. Medvetenheten överlag har ökat. Det som specialpedagogen observerat är att några av våra miljöer behöver utvecklas och anpassas ytterligare på grund av att det är ett alltför stort visuellt brus. 11

12 Datum Sidan 12(28) Då vi inte i någon större utsträckning har hittat fungerande modeller för skrivandet av planeringar i undervisningen tillsammans med eleverna ser vi ett behov av fortsatt fortbildning och kollegialt lärande kring detta. Vår erfarenhet säger oss att detta delvis kan bero på införandet av LGR11, då eleverna nu har mindre möjlighet att påverka innehållet i en planering då detta styrs av det centrala innehållet. Vi behöver få större delaktighet hos eleverna kring arbetsformer och redovisningsmetoder. Detta kräver att våra elever tidigt introduceras i detta arbetssätt och få möjlighet att påverka. För att detta ska kunna genomföras på ett bra sätt där alla kan känna sig delaktiga och engagerade vore det önskvärt att genomföra det i mindre grupper. Något som också behöver utvecklas och förbättras är att utvärdera arbetssätt och arbetsformer i planeringar både enskilt och tillsammans med eleverna. Alla lärare skriver ännu inte planeringar på ett strukturerat vis i alla ämnen i edwise. Detta är något som är ett måste inför kommande läsår. Sammanställningen av den bedömda måluppfyllelsen i åk 3 och 6 visar goda resultat. Kommunens måluppfyllelsedokument har varit till en god hjälp för att få en överblick av måluppfyllelsen på individ, grupp och klassnivå. Resultaten kan användas för vidare analys vid klasskonferenser och för att på längre sikt kunna urskilja mönster och anpassa resursfördelning, stödinsatser och för kommande kvalitetsarbete. När det gäller den förhållandevis låga måluppfyllelsen vad det gäller språkutveckling i åk 6 så ser vi en tänkbar förklaring i att nyanlända elever och elever i särskild undervisningsgrupp är medräknade i resultatet. Förskollärarna ser att språklekar hjälper många barn att bli fonologiskt medvetna. De barn som inte är där än ser vi behöver riktat stöd. De behöver utveckla begrepps- och ordförråd. Vårt arbete med att systematiskt kartlägga elevernas språkliga medvetenhet ger tydliga resultat. Vi har stärkt elever både på grupp- och på individnivå. De elever som har behov, i åk 1, av att utveckla sin språkliga medvetenhet ytterligare följs upp med språkträning och kartläggning av förskollärare. Resultatet av arbetet under året visar att målet att individanpassa inlärningssituationen för förskoleklass är uppfyllt i mycket hög grad. Matematik Mål Genom målinriktad undervisning höja kvaliteten och öka samtliga elevers måluppfyllelse. Genom kunskap om elevens matematikutveckling få en större förståelse för elevens kompetenser och kunna individanpassa undervisning och vägen mot målen. Få redskap för att kunna identifiera var elever befinner sig i sin kunskapsutveckling och på så vis genomföra likvärdiga bedömningar. Öka kvaliteten i diskussionerna kring elevens matematikutveckling samt förmåga att bedöma elevernas kunskaper. 12

13 Datum Sidan 13(28) Skapa rutiner och forum kring innehållet i IUP-processen och åtgärdsprogram där alla berörda instanser på skolan är delaktiga och ansvarstagande. Att lärarna i högre grad utarbetar och använder arbetssätt som ger så väl elever i behov av särskilt stöd som elever som behöver större utmaningar, möjligheter att utvecklas. att rektor tar ett större ansvar för skolans samlade resultat och använder dessa för att utveckla matematikundervisningen I förskoleklassen, väcka barnens intresse och medvetenhet för matematik. Resultat Vi har haft två fortbildningsdagar gällande matematikundervisningen i praktiken. Vi har noga kopplat undervisningen till målen i läroplanen. Elevernas matematiska förmågor har utvecklats i konkret och praktisk matematik. Pedagogiska samtal har förts på pedagogiska träffar gällande t.ex. matematiklådorna. Pedagogiska samtal har på pedagogiska träffar förts gällande kommentarsmaterialet i matematik som är knutet till kunskapskraven. Alla har skrivit planeringar i matematik. Varje lärare har fyllt i måluppfyllelsedokument gällande bl.a. matematik och de har skickats till rektor i slutet av varje termin. Vi har analyserat de områden vi fallit på i de nationella proven. Vi har på pedagogiska träffar och tillsammans med eleverna (t.ex. elevens val) analyserat matematikuppgifter genom att vi har funderat över vilken matematik som finns i dessa. Frågeställningar vi funderat över är, vilket centralt innehåll som tagits upp, vilka förmågor som har utvecklats i uppgiften och om uppgiften kunnat justeras så att den fungerat på en annan nivå för en rikare och djupare matematikundervisning. En studiedag anordnades där vi lärare höll i olika workshops för att lyfta den konkreta matematiken. I förskoleklassen har praktiska övningar genomförts i lekfulla former gällande talområdet 0-10 och tallinjen Förskollärarna bedömer att eleverna har utvecklat sitt matematiska intresse och taluppfattning inom talområdet Åtta pedagoger har gått utbildning i NTA-lådan "mönster och algebra". Vi har målat olika matematiska spel på skolgårdens asfalt. De som gjorde nationella proven i årskurs 3 och 6 föregående läsår, delgav sina kollegor hur proven varit utformade och sambedömde utefter behov. Resultat på ämnesprov i matematik åk : 33 elever deltog 72, 7 % nådde kraven (71,3 % hela riket) Resultat på ämnesprov i matematik åk 5 (6) 2011: Resultat saknas i SIRIS 13

14 Datum Sidan 14(28) Resultat på ämnesprov i matematik åk : 40 elever deltog 55,0 % nådde kraven (71,6 % hela riket) Resultat på ämnesprov i matematik åk : 45 elever deltog 88, 8 % nådde kraven (78,6 % hela riket) Resultat på ämnesprov i matematik åk : 38 elever deltog 89,5 % nådde kraven (? % hela riket) Resultat på ämnesprov i matematik åk : 44 elever deltog 88,6 % nådde kraven (? % i hela riket) Måluppfyllelse i matematik enligt kommunens gemensamma måluppfyllelsedokument för åk 5 vt 2013: Röda: 12 % Gula: 67 % Gröna: 22 % Måluppfyllelse i matematik enligt betyg för åk 6 vt av 50 elever har nått målen dvs. 84% Alla lärare har fått svarat på en enkät om hur matematiksatsningen har påverkat deras sätt att undervisa: Hur har du förändrat din matematikundervisning till följd av projektet? De flesta lärare har svarat ja på frågan. De arbetar mer mot att öka elevernas förmågor t.ex. genom fler laborativa övningar, diskuterar, analyserar, argumenterar i grupp eller enskilt. De känner att de har höjt standarden på sin undervisning, fått djupare ämneskunskaper och ett ökat intresse för ämnet. De har ett mer kritiskt förhållningssätt till färdiga läromedel och låter sig inte styras lika mycket av dem. Det är innehållet i Lgr 11 och elevernas behov som får styra undervisningens upplägg. De skriver tydliga planeringar och testar elevernas kunskaper. Utdrag från enkäten: "Jag vågar stanna kvar i ett område under en längre tid och att arbeta med mer praktiska övningar." "Jag lägger mer energi på att träna eleverna att resonera och dra slutsatser." Hur säkerställer du att du bedömer kunskapsutveckling utifrån LGR 11? De flesta lärare anser att de nu skriver tydliga planeringar som utgår ifrån kriterier och mål i Lgr 11. De låter eleverna vara delaktiga i högre utsträckning och skriver mål som kan utvärderas. De uppger att de håller sig väl insatta i Nationella provens kunskapskrav och innehåll. 14

15 Datum Sidan 15(28) Bedömningen har skett genom tester, diagnoser, samtal diskussioner och det fortlöpandet arbetet. Utdrag från enkäten: "Jag bedömer det jag har skrivit i planeringen att jag ska bedöma, och den baserar sig alltid och endast på det centrala innehållet och kunskapskraven i ämnet." "Jag tittar på kriterier och mål och håller mig kontinuerligt med vad det är för mål. Jag dokumenterar både summativ och formativ bedömning." "Jag försöker att se till reabiliteten, testa fler gånger så att jag verkligen vet och inte går på magkänslan, för att få ett tillförlitligt resultat." Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys 2011 når 72,7% av eleverna i årskurs 3 godkänt i Nationella proven. Jämför vi samma elevers resultat i måluppfyllelsedokumentet 2013 så når 91,5% målen når 55% av eleverna i årskurs 3 godkänt i Nationella proven. Jämför vi samma elevers resultat i måluppfyllelsedokumentet 2013 så når 76% målen når 89,5% av eleverna i årskurs 3 godkänt i Nationella proven. Jämför vi samma elevers resultat i måluppfyllelsedokumentet 2013 så når 89% målen. Lärarna har tack vare de föreläsningar och utbildningar de deltagit i blivit mer målinriktade. De vet vilka förmågor och kunskapsmål de ska utgå ifrån när de skriver sina planeringar. Tack vare konkret material och praktisk matematik så har elever och lärare fått en större förståelse för matematik. Lärarna vågar i större utsträckning släppa taget om läroboken och lita till sin egen förmåga att planera och genomföra en mer varierad och innehållsrik undervisning. Fokus har flyttats ifrån mycket färdighetsträning till undervisning där eleverna får utveckla sina förmågor i att föra och följa matematiska resonemang, använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Utifrån de resultat som vi har sett kommer vi troligtvis se fortsatt högre måluppfyllelse. Dessa uppsatta mål har vi ej hunnit med p.g.a. tidsbrist och ej inplanerade aktiviteter; - Få redskap för att identifiera var elever befinner sig i sin kunskapsutveckling och på så vis genomföra likvärdiga bedömningar. -Öka kvaliteten i diskussionerna gällande elevens matematikutveckling 15

16 Datum Sidan 16(28) samt förmåga att bedöma elevernas kunskaper. I år har förskollärarna arbetat riktat med taluppfattning Eleverna har visat ett intresse och glädje i lekar och övningar som tränar detta. Vid observationer samt intervjuer med några av eleverna framkommer det att de har ökat sin matematiska medvetenhet samt ökat ord och begrepp inom området. Vi anser att arbetssättet har varit framgångsrikt. Ansvar och inflytande Mål Eleverna ska öka förmågan till att själv kunna granska och bedöma kvaliteten i sitt eget arbete och kunskapsutveckling. Lärarna ska ge eleverna möjlighet att påverka hur skolarbetet läggs upp både individuellt och i storgrupp t ex i samband med skrivandet av planeringar för ett arbetsområde. I förskoleklassen, ska barnen kunna ta enklare ansvar t ex komma in när det ringer, ansvara för kläder/saker, kunna fullfölja arbetsuppgifter. I förskoleklassen, ska barnen kunna påverka dagens innehåll när Eget val finns på schemat. Resultat Det finns inget underlag för att kunna bedöma om eleverna har ökat sin förmåga att granska och bedöma sin kvalitet i sitt eget arbete och kunskapsutveckling. Men våra observationer säger oss att vi har påbörjat arbetet och goda kännetecken finns. Personalens googleenkät visar att 67% av lärarna skriver planeringar till 10% av sin undervisning. Av de svarande, 15 st, använder 27% det i 50% av sin undervisning. 7% av de svarande använder det i 75% av sin undervisning och ingen använder det till all sin undervisning. I kommunens elevenkät för åk 3 och 5 tycker årskurs 3 att de till hög grad 3,6 är med i hur arbetet läggs upp och i årskurs 5 2,9 något lägre. I målet hur de kan påverka vad de arbetar med blev resultatet åk 3 3,0 och åk 5 2,6. Personalen i förskoleklass upplever att eleverna i viss grad kan ansvara för kläder/saker och att komma in efter rasten. I hög grad kan förskoleklassens elever påverka innehållet i "Eget val". Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 16

17 Datum Sidan 17(28) Analys Det är svårt att dra en tydlig slutsats av resultatet då underlaget är bristfälligt förutom i ett mål. Målet var för högt satt om man tittar på föregående års resultat och jämfört med medel i kommunen. Höjningen för åk 3 var hög men ändå inte så att målet uppnåtts. Angående målen för förskoleklass är det personalens uppfattning att måluppfyllelsen är god. Målet i årets arbetsplan var satt till 3.7 vilket vi i efterhand kan tycka var lite högt satt. Särskilda stödinsatser Mål Elevvårdsfrågorna skall ges sådan betydelse att de genomsyrar såväl det pedagogiska som det organisatoriska arbetet och elevvårdspersonalen håller sig väl förtrogen med förhållandena på skolan. Elevvårdspersonalen skall arbeta tillsammans med skolans personal och medverka vid planering och målformulering som är av elevvårdskaraktär. Skapa rutiner kring det systematiska kvalitetsarbetet med att kartlägga, utvärdera och analysera den egna undervisningen vid upprättandet av åtgärdsprogram. Att klasslärare vid behov får kontinuerlig handledning som ett naturligt inslag i arbetet. Resultat Samtlig personal har svarat på två frågor i googleenkäten gällande detta område: 14 av 22 känner sig helt trygga i Elevhälsoteamets rutiner. 6 av 24 känner sig till mycket stor del trygg med Elevhälsoteamets rutiner. 3 av 24 känner sig ganska trygga med rutinerna 1 av 24 känner sig till viss del trygg med rutinerna. 7 av 25 anser att de får stöd av elevhälsoteamet vid planering och målformulering kring elev i behov av stöd. 11 av 25 anser till mycket stor del att de får stöd. 3 av 25 anser att de får ganska mycket stöd. 4 av 25 anser att de får stöd till viss del. Specialpedagog har genomfört stickprov av tre elevers åtgärdsprogram. Vi kan se att det finns en tydlig gång i skolans åtgärdsprogram. Åtgärder finns inlagda på organisations,- grupp-, och individnivå där andra än eleverna är ansvariga. Lathunden inför åtgärdsprogram används till stor del. Målen i åtgärdsprogrammen är oftast konkreta och det finns en tydlig ansvarsfördelning. Vid uppföljningen finns oftast en tydlig återkoppling till hur mål och stödåtgärder genomförts. Det syns att Nya språket lyfter används till viss del som stöd i utarbetandet av mål och åtgärder. Elevens, vårdnadshavaren och pedagogens synpunkter används endast till liten del. Hur uppföljning och utvärdering ska ske saknas oftast. Tid för när nästa utvärdering ska ske finns oftast med. Mål och åtgärder för elevens sociala färdigheter samt övrigt stöd i form av modersmålsundervisning och 17

18 Datum Sidan 18(28) fritidsverksamhet saknades på ett åtgärdsprogram av de tre som har analyserats. Handledning av skolpsykolog, specialpedagog, har skett kontinuerligt vid behov under läsåret. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys De elever som inte klarade av godkänt har åtgärder insatta med specifika åtgärder i åtgärdsprogram förutom en elev. De områden eleverna har fallit på i matematik är skriftliga räknemetoder, taluppfattning, huvudräkning och enkla problem. Två olika läromedel har använts. Viktiga tankar som lärarna har nämnt i samband med deras matematikundervisning och läromedlen är vikten av ord- och begrepps utveckling samt kopplingen till läroplanen. Ett observandum är att alla svenska som andraspråks elever är godkända i de Nationella proven. Handledningen som skolpsykologen och EHT genomför på olika vis uppskattas av lärarna och vi ser att med hjälp av handledning kan arbetet fortlöpa och utvecklas. Klasslärarnas arbete underlättas till viss del. Speciallärarnas och specialpedagogs stöd och hjälp i samband med målformuleringar, åtgärder och utformandet av åtgärdsprogram har i år skett mer tydligt och specifikt. Detta har gett gott stöd till lärarna och kvaliteten på våra stödåtgärder förbättras, blir mer specifika och tydliga. Lathunden vid utredningar inför åtgärdsprogram har visat sig vara betydelsefull på många vis. Den behöver dock revideras utifrån de nya allmänna råden gällande åtgärdsprogram. Att speciallärarna/specialpedagog är med vid utformandet av åtgärdsprogram är och det leder på sitt vis till att Elevhälsoteamet är förtrogen med förhållandena på skolan. All personal känner sig inte förtrogen med elevhälsoteamets rutiner. Det kan bero på att all personal inte direkt kommer i kontakt med elevhälsoteamet så som t ex klasslärarna gör. Yrkesroller och ansvar kan spela in. Under året har vi dock sett mycket större kopplingar mellan fritidshemmets verksamhet då de t ex är involverade i en del åtgärder i åtgärdsprogram samt har haft två fritidshemskonferenser med rektor samt specialpedagog. Konferenserna har varit mycket fruktsamma i och med elevernas hela skoldag lyfts fram, miljön samt pedagogiken. Fritidspersonalen har upplevt konferenserna som en stor hjälp i deras arbete. Våra tankar gällande åtgärdsprogrammen är att när lathunden följs fullt ut blir informationen och utredningen mer fyllig och specifik. Utredningen blir mindre subjektiv och även elevernas styrkor blir synliga och kan 18

19 Datum Sidan 19(28) därmed användas som hjälp i stödåtgärderna. Det är bra att pedagogerna skriver tydligt till hur stor del målen är uppnådda. Detta ger en tydlighet om hur stödåtgärderna har fungerat. I de åtgärdsprogram där elever och vårdnadshavare har gett sina synpunkter skapas en delaktighet och en större helhet för eleven och vårdnadshavaren. Viktigt att vi fortsätter med att ta till vara på elevernas styrkor både individuellt och i gruppen. Lathunden inför ev. åtgärdsprogram behöver utvecklas och användas fullt ut. Löpande text underlättar och det är viktigt att det som kommer fram i utredningen, både det sociala och kunskapskrav/mål, sedan följs upp i kommande åtgärdsprogram. Vi behöver tänka på att ta till vara på information från samtliga resurser omkring eleverna så som t ex fritidsverksamheten, studiehandledare och modersmålslärare. Viktigt att vi fortsätter med arbetet för att tydliggöra den röda tråden mellan åtgärdsprogram, uppföljningar. Specialpedagog samt speciallärarna på skolan och Västanbyns skolas speciallärare har tillsammans utformat en läs- och skrivstrategi under läsåret. Denna har utgått ifrån kommunens Språkutvecklingsplan. Den ska vi börja arbeta utifrån nästa läsår. För elever med annat modersmål har strategier påbörjats och skall bli klart under kommande läsår. Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Landningen Mål Landningselever ska ha vardaglig kontakt med sin kommande klass Fungerande utslussning till de olika klasserna Fungerande start på fritidshemmet Resultat Enligt personalen på Landningen har landningselevernas vardagliga kontakt med sin klass varierat i omfattning och kvalitet. Till största del har det fungerat bra och utslussningen har till de olika klasserna varierat. Fritidshemmet har under året haft rutin på inskrivningssamtal med elever från Landningen och den har fungerat bra. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 19

20 Datum Sidan 20(28) Analys Att resultatet är varierande beror till stor grad på att det tidigare inte funnits någon riktig handling/utslussningsplan för Landningen. Eleverna har på olika vis slussats ut vilket i sig är bra då vi ska individanpassa men ibland har förarbetet och förankring vid utslussning varit bristfälligt. Under vårterminen har en utslussningsplan med tillhörande dokumentationsmallar arbetats fram. Dessa rutiner behöver praktiseras from nästa läsår. Landningspersonalen och klasslärarna behöver också finna bättre rutiner för att t.ex. informera varandra om kommande utflykter, studiebesök mm Trygghetsteamets utvärdering visar att landningsklassens resultat sticker ut när det gäller okamratliga beteenden t ex trakasserier, retningar och våld. Men eleverna visar även på att de trivs ganska bra och mycket bra i sin Landningsgrupp, vilket är motsägelsefullt. En-En Mål Öka personalens kompetens för att utveckla undervisningen. Använda Ipads i undervisningen i förskoleklass. Resultat För att utveckla personalens kompetens har vi arbetat med workshops och olika utbildningar. Några i personalen samt rektor har varit på "Framtidens lärande" i Stockholm och föreläst och berättat om skolans Itarbete. Rektor har även representerat vårt It-arbete på BETT-mässan i London. Förskoleklassen och klass 5A har arbetat med nätvett, -säkerhet och -användande. Skolan har köpt in multimedia verktyget Liber Espresso. IPads har använts som ett kompletterande inlärningsverktyg i specialundervisningen och vid presentationer som kombinerar ord, bild och ljud. Förskoleklassen har använt Ipads i sin svensk och matematikundervisning bl.a. både i helklass och individuellt. Alla pedagoger har fått svara på några frågor hur 1-1 satsningen har påverkat deras sätt att undervisa. Hur har du förändrat din undervisning/verksamhet till följd av 1-1 eller våra ipads? Flera lärare uppger att de ser digitala läromedel som ett komplement till undervisningen. Lärarna upplever en större möjlighet att variera undervisningen, att inkludera och möta elever i behov av särskilt stöd. Även andraspråkselever har stort stöd av sin dator i undervisningen. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 20

21 Datum Sidan 21(28) Analys Enligt enkätundersökningen har personalen utvecklat sin datakompetens och detta har i sin tur gett resultatet att: - de har haft möjlighet att individanpassa sin undervisning i större utsträckning än förut. - det har funnits flera möjligheter att kunna variera sin undervisning. - fler lärare har vågat prova på och använda sig av olika program. - lärarna i årskurs ett har gått ASL- utbildning och detta har medfört att eleverna har haft en mycket snabbare läsinlärning i jämförelse med traditionella läsinlärningsmetoder. Enligt den personal som har arbetat med Ipads så har detta resulterat i att: - Eleverna har utvecklat sin språkliga förmåga - Eleverna har haft möjlighet att presentera, tala och visa genom internet - De har även utvecklat sin förmåga till samarbete och kritiskt tänkande - Eleverna har kunnat stärka sin muntliga förmåga Skola och hem Samverkan mellan skola och hem sker genom föräldramöten, utvecklingssamtal och vid behov. Samkväm i andra former kan även förekomma. Vi ger kontinuerlig information till föräldrar via nyhetsbrev och hemsidan. Fem gånger under läsåret har vi haft Brukarråd tillsammans med åk 6-9. Där finns rektorer, föräldrar och pedagoger representerade. Syftet med Brukarrådet är att skola och hem ska samarbeta för att tillsammans utveckla skolan. Det är ett sätt som skolan använder för att tillsammans hitta samverkan med föräldrar som representerar de olika klasserna på skolan. Andra syften med Brukarrådet kan vara att man som förälder vill veta mer ingående om vad som händer på skolan, föra frågor vidare från föräldrar i de olika klasserna samt ha möjlighet att påverka skolans arbete. Rektor skickar ut allmän information i form av Murgårdsnytt vid behov under läsåret. Vi har god rutin på att boka tolkar till utvecklingssamtal och föräldramöten. Landningen har som rutin att vid mottagning av nya elever ha täta återkommande träffar och samtal med föräldrarna för att gradvis sätta in dem i skolans verksamhet. Se handlingsplan för kommunens Landningsverksamhet. Vi har utarbetat en rutin med information som behöver översättas. En del översättning bistår våra modersmålslärare och studiehandledningspersonal med. Deras tid räcker dock inte till denna uppgift om vi systematiskt ska utveckla detta. I februari bjöd vi in vårdnadshavare och allmänhet till en Öppet hus dag i skolan. Den var välbesökt och uppskattad. Övergång och samverkan Övergången mellan femåringar till F-klassen sker enligt den kommunplan som fastställts. Överlämnande samtal mellan avlämnande pedagoger samt mottagande pedagoger sker under vårterminen. Blivande sexåringar kommer på inskolningsbesök vid tre tillfällen under maj månad. Föräldrarna till de blivande sexåringarna inbjuds till ett föräldramöte i 21

22 Datum Sidan 22(28) maj. Blivande åk 1 har under vårterminen träffat sin blivande klasslärare vid tre tillfällen och det har även övriga klasser som ska byta lärare till kommande läsår. Överlämningar mellan klasslärare inom enheten gjordes i juni. From höstterminen byter Murgårdsskolan rektorsorganisation och åk 6 eleverna stannar kvar i rektorsområdet F-6. I och med detta behöver ingen överlämning ske i år till åk 7-9 då årets sexor redan finns i 7-9:s organisation. Skolan och omvärlden Med ett stort antal elever från olika länder blir omvärlden ett naturligt och berikande inslag i verksamheten på skolan. Inom verksamheten för elevens val har vi knutit kontakter med kommunens verksamheter och föreningsliv. Under höstterminen hade vi en dag med mångkulturellt fokus. Där fokuserade vi ytterligare på att lyfta fram och sätta fokus på de olika kulturerna som finns representerade på skolan i de olika klasserna. Klasslärarna utgick ifrån sin klass och planerade tillsammans med eleverna innehållet. Bedömning och betyg Varje elev F-5 har ett utvecklingssamtal en gång per termin, detta sker tillsammans med ansvarig pedagog och föräldrar. Elevens fortlöpande lärande synliggörs i den digitala individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen (åk 1-5) i samtliga ämnen som utgår från läroplanerna och kursplanerna. Personalen har fortbildats internt gällande IUP- processen för att göra likvärdiga bedömningar och finna bra rutiner för arbetet. Under detta läsår har vi i arbetslagen haft gemensamma bedömningstillfällen i samband med bedömning gällande de nationella proven. Arbetet i de olika ämnesnätverken har varit väldigt givande i respektive ämne för t.ex. likvärdig bedömning i kommunen. Vi ser att nätverkskarbetet gör gott på skolan. Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Nyckeltalen för lärartäthet i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning ligger i nivå med jämförbara kommuner. Medarbetarperspektivet Mål Stärka vi-känslan bland personalen på skolan. Att ha ett öppet och tillåtande arbetsklimat. 22

23 Datum Sidan 23(28) Resultat Frågor och resultatsvar från googleenkäten: Till vilken grad har de frivilliga gruppstärkande aktiviteterna lett till ökad samhörighet och vi-känsla? Av 21 svar tycker 52% att målet är uppfyllt till viss del, 24% att målet är uppfyllt i ganska hög grad, 24% att målet är uppfyllt i mycket hög grad och 0% att målet helt är uppfyllt. I vilken grad har vi ett öppet och tillåtande arbetsklimat? Av 26 svar tycker 0% att målet är uppfyllt till viss del, 58% att målet är uppfyllt i ganska hög grad, 38% att målet är uppfyllt i mycket hög grad och 4% tycker att målet är helt uppfyllt. Resultaten från Sandviken kommuns medarbetarundersökning visar att ett fortsatt förbättringsområde är att få en positiv stämning i personalgruppen, få en rimligare arbetsbelastning, möjlighet till påverkan av arbetssituationen samt att arbetet ska ge större möjlighet till personlig utveckling. (22 personer har svarat på undersökningen). Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vi ser att svarsfrekvensen är relativt låg på personalens googleenkät och det är ett observandum. Svaren från kommunens medarbetarundersökning visar att vi inte har en positiv stämning i personalgruppen. Vi tänker dock att vi har ett gott resultat i jämförelse med året innan. Medarbetarundersökningen genomfördes i december och det var t.ex. före samtalen med Helena Harrysson. Vi tror att om medarbetarundersökningen genomfördes idag skulle resultatet vara mer positivt. Vid medarbetarsamtal har rektor observerat positiv utveckling på individ, grupp och skolnivå. Även föreläsningen och gruppträffarna med Helena har rektor observerat gett goda effekter på individ, grupp och skolnivå. Rektor ser att medvetenheten om alla medarbetares positiva styrkor behöver utvecklas. 23