Bidragsregler projektstöd 2014

Transkript

1 Bidragsregler projektstöd 2014 Villkoren i stödet kommer att se ut på det sätt som vi beskriver i informationen här. Eftersom programmet och därmed inte heller de formella regelverken är klara kan det i dagsläget betyda att vi kan komma att behöva justera lite i vissa villkor. Från Jordbruksverkets webbplats Innehåll Bidragsregler projektstöd Vad kan man få stöd för?... 2 Följande utgifter kan du aldrig få stöd för... 2 Vilka villkor måste man uppfylla för att kunna söka stöd?... 2 Du ska genomföra projektet på landsbygden... 2 Du ska genomföra projektet i ett område där det inte finns NGA-nät... 2 Projektet är förenligt med befintlig regional och kommunal strategi... 3 Du ska ha ett samråd med kommunen i samband med att projektet planeras... 3 Vilka villkor ska uppfyllas under projektet?... 3 Tillstånd som kan behövas... 3 Använda befintlig infrastruktur och utnyttja samförläggning där det är möjligt... 3 Säkerställa att du har ett robust och driftsäkert bredbandsnät... 4 Driftsätta bredbandsnätet för att projektet ska räknas som klart... 4 Villkor som gäller när investeringen är klar... 4 Investeringen ska behållas i fem år... 4 Bredbandsnätet ska vara öppet... 4 Vinstuppföljning... 5 Poängsättning och prioritering av projekten... 5 Investeringen sker i prioriterat geografiskt område... 5 Projektet ger hög anslutningsgrad till bredbandsnätet... 6 Projektet har ett högt antal möjliga anslutningar till bredbandsnätet... 6 Sökanden har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen.. 7 Upphandling... 7 Att sätta ihop en anbudsförfrågan... 7 Annonsera anbudsförfrågan på en nationell webbplats för upphandlingar... 7 Upprätta ett öppningsprotokoll när anbuden öppnas... 7 Upprätta ett utvärderingsprotokoll när anbuden utvärderas... 8 Skicka ut tilldelningsbeslut (9)

2 Skriva kontrakt... 8 Vad måste du upphandla?... 8 Utgifter för samförläggning behöver inte upphandlas... 9 Vad kan man få stöd för? De utgifter du kan få stöd för är indelade i fem kategorier: projektering anläggningsarbeten material dokumentation administration Följande utgifter kan du aldrig få stöd för Aktiv utrustning Markintrångsavgifter eller ersättningar Inskrivningsavgift Förrättningskostnader vid bildning av gemensamhetsanläggning Inköp eller hyra av befintlig passiv infrastruktur Indirekta kostnader så som overheadkostnader Moms som du kan dra av Skuldräntor Vilka villkor måste man uppfylla för att kunna söka stöd? Det finns fem grundläggande villkor som alla projekt måste uppfylla för att kunna få stöd. Du ska genomföra projektet på landsbygden Det första villkoret är att du ska genomföra projektet på landsbygden. I landsbygdsprogrammet betyder landsbygdsområden tätorter med upp till maximalt invånare. Det betyder att det inte går att få stöd i tätorter som är större än invånare. Du ska genomföra projektet i ett område där det inte finns NGA-nät Fiberbaserade nät räknas alltid som NGA-nät. Det får alltså inte finnas ett fiberbaserat nät som går fram till abonnenter i det område som du tänkt genomföra ditt projekt. Marknadsaktörer får inte planera utbyggnad i samma område Om det är någon aktör som redan har planer på att bygga ut i samma område som ni valt så ska de höra av sig till länsstyrelsen i det län som är aktuellt. Länsstyrelsen kommer sedan att kontakta PTS och ditt projekt. Du kan inte få stöd till ditt projekt om det finns en marknadsaktör som, inom tre år, planerar att bygga utan stöd i samma område som ni tänkt bygga i. 2(9)

3 Projektet är förenligt med befintlig regional och kommunal strategi Det finns inget krav på att det ska finnas en regional eller kommunal strategi för bredbandsutbyggnad för att ni ska kunna få stöd. Men, om det finns sådana ska ditt projekt vara förenligt med dessa. Det betyder att ditt projekt ska följa de prioriteringar som görs i strategin. Ta därför kontakt med din kommun, för att få reda på om de har en strategi för bredband. Kontakta även Länsstyrelsen eller regionförbundet som har hand om de regionala bredbandsstrategierna. Du ska ha ett samråd med kommunen i samband med att projektet planeras Om du inte är en kommun så ska du alltid ha haft ett samråd med din kommun för att kunna få stöd. Det kommer att finnas en blankett för samrådet. Den kommer att läggas ut i slutet av september Syftet med samrådet är att kommunen ska känna till vilka utbyggnadsplaner som finns. Samrådet kommer att innehålla frågor och kommer inte att vara omfattande. Vilka villkor ska uppfyllas under projektet? Följande villkor ska du uppfylla under tiden du genomför projektet. Skaffa alla tillstånd som behövs för att genomföra projektet Använda befintlig infrastruktur och utnyttja samförläggning där det är möjligt Genomföra upphandling se separat information Säkerställa att du har ett robust och driftsäkert bredbandsnät Driftsätta bredbandsnätet för att projektet ska räknas som klart Tillstånd som kan behövas Markupplåtelseavtal Miljösamråd LST Trafikverket Strandskydd, bygglov (kommunen) Använda befintlig infrastruktur och utnyttja samförläggning där det är möjligt För att få ut fullt stöd är det ett villkor att du varit inne på Ledningskollens webbplats och ställt en fråga om vilka ledningsägare det finns i det område du avgränsat för ditt projekt. När du redovisar dina utgifter stöd för att få utbetalning ska du kunna visa upp att du ställt frågan och vilka svar du fått. Båda sakerna går att skriva ut från webbplatsen. Syftet med villkoret är att spara resurser för samhället och hushålla med stödet. För ditt projekt kan det också innebära att kostnaderna kan minska avsevärt om du inte behöver bygga ett helt nytt nät utan kan utnyttja delar av befintliga nät. Har du möjlighet att samförlägga, till exempel att få lägga ner ett kanalisationsrör samtidigt som exempelvis ett elbolag gräver ner en elledning kan det också minska projektets kostnader. 3(9)

4 Säkerställa att du har ett robust och driftsäkert bredbandsnät När bredbandsnätet är klart ska det besiktigas av en besiktningsman som har erfarenhet av att besikta bredbandsnät. Besiktningen bör innehålla en så kallad dämpningsmätning. Med det menas en mätning av hur fort signalen går i nätet. Nätet ska också mätas in så att du vet var det går. Du ska också upprätta en dokumentation över nätet, det vill säga en beskrivning av hur det är byggt och var noder och kopplingsbrunnar finns samt hur nätet är kopplat. Det är viktigt att ha sådan information för framtiden. Om du ska fortsätta att äga din investering när nätet är klart ska du upprätta en förvaltningsplan och registrera bredbandsnätet på Närmare instruktioner vad den ska innehålla kommer att läggas ut under hösten Driftsätta bredbandsnätet för att projektet ska räknas som klart Projektet är inte klart förrän bredbandsnätet är driftsatt. Med driftsatt menas att det finns signal i nätet och slutanvändarna, det vill säga abonnenterna kan få sina bredbandstjänster levererade. Villkor som gäller när investeringen är klar Det finns även villkor som gäller under ett antal år efter att bredbandsnätet är klart. Investeringen ska behållas i fem år Som grund gäller att investeringen, det vill säga det du bygger i projektet, ska behållas i fem år från den dag då stödet slutligen betalades ut. Det finns dock möjligheter att sälja investeringen innan de fem åren gått. Bredbandsnätet ska vara öppet Öppenheten gäller på alla nivåer i nätet. Ett bredbandsnät kan delas in i olika nivåer. Den understa nivån är den grundläggande fysiska infrastrukturen. Med det menas till exempel rör eller slangar som läggs ner i marken eller en mast om det är ett mobilt bredbandsnät. På den här nivån ska det vara möjligt för en operatör eller tjänsteleverantör att få hyra utrymme i röret eller masten. Den som vill ha tillträde på den här nivån ska också få utrymme i till exempel nodhus och andra utrymmen som behövs för att kunna installera egen utrustning. På den här nivån är kravet om öppenhet inte tidsbegränsat utan gäller från den dag då nätet driftsattes och framåt. Nästa nivå kallas ledning. I den ingår fiberkabel och sändarutrustningar. Här ska den operatör eller tjänsteleverantör som till exempel vill hyra fiberkabel som inte används, så kallad svartfiber, kunna göra det om det finns någon sådan ledig. Villkoret gäller i sju år från den dag då bredbandsnätet driftsattes. Den tredje nivån är där den aktiva utrustningen finns. Det är den utrustningen som skapar signalen i nätet som överför data, signalen kallas också för bitström. Öppenhet på den här nivån innebär att alla som önskar komma in i nätet för att leverera sina tjänster till abonnenter i nätet, via den signal som skapas av den aktiva utrustningen, 4(9)

5 ska kunna göra det. Villkoret gäller i sju år från den dag då nätet driftsattes. Som regel äger och sköter en kommunikationsoperatör (KO) den aktiva utrustningen. En KO fungerar som en mäklare för de tjänsteleverantörer som ska sälja sina tjänster i nätet. Som regel är det bara en KO i varje bredbandsnät men det skulle kunna finnas flera. De har då sin aktiva utrustning inkopplad till sina abonnenter. Den fjärde nivån är de som säljer tjänsterna, det vill säga Internet, TV och telefonitjänster via bredbandsnätet. Här finns idag inga speciella krav eftersom du som abonnent själv väljer bland de tjänsteleverantörer som finns i ditt nät. Vinstuppföljning EU ställer krav på att bredbandsnät som fått stöd ska övervakas ekonomiskt. Grunden är att stöd inte ska delas ut till bredbandsnät som senare gått med stor vinst eftersom nätet då inte var i behov av stöd. Ibland kan det vara viktigt att ge stöd för att någon operatör ska våga bygga. Men visar det sig att intäkterna från bredbandsnätet täcker investeringskostnaden och även skapar en stor vinst så ska stödet återbetalas helt eller delvis. Detta villkor gäller projekt som får mer än 10 miljoner euro (ca 90 miljoner kronor) i stöd. Det kommer inte finnas något enskilt projekt som får ett så stort stöd. Uppföljningen kan ändå bli aktuell om investeringen säljs. Den som köper nätet blir då en indirekt mottagare av stödet. Det kan finnas större operatörer som kommer att köpa många nät och därmed kommer upp till gränsen. Jordbruksverket kommer att följa upp detta. Poängsättning och prioritering av projekten Investeringen sker i prioriterat geografiskt område Den här prioriteringen syftar till att gynna investeringar i områden som bedöms ligga längst ifrån den kommersiella marknaden och därmed har svårast att få bredband utbyggt utan stöd. Därför får projekt som genomförs utanför tätort högst poäng. Tätort börjar vid 200 invånare. Att servicepunkter på landsbygden ansluts till bredband med hög hastighet är också viktigt för att deras verksamheter ska kunna finnas kvar och utvecklas. En servicepunkt kan till exempel vara en lanthandel, bensinstation, skola, äldreboende, bankkontor med mera, det vill säga alla typer av serviceinrättningar som har någon form av tjänster till de boende i området. Idrottsplatser och bygdegårdar räknas inte som en servicepunkt i detta sammanhang. 1 poäng: Tätort med mellan 501 och 1000 invånare ingår i projektet 2 poäng: Tätort med mellan 201 och 500 invånare ingår i projektet 4 poäng: Ingen tätort med mer än 200 invånare ingår i projektet. +1 poäng: Det finns minst en servicepunkt för kommersiell eller offentlig service som kommer att anslutas till nätet Viktning: 30 5(9)

6 Projektet ger hög anslutningsgrad till bredbandsnätet Syftet med prioriteringen är att öka kostnadseffektiviteten i projekten. I det här sammanhanget betyder det att bredbandsnätet blir billigare per anslutning om det är många som väljer att koppla upp sig. Det är också bra om så många som möjligt kommer med när bredbandsnätet byggs. Som anslutning räknas ett hushåll, företag eller annan verksamhet, till exempel en bygdegård, kyrka skola med mera, som kommer att ha egen uppkoppling till nätet. Är boendet och företaget på samma fastighet räknas det som två anslutningar. I ett flerbostadshus räknas varje lägenhet som en anslutning. Även fritidshus får räknas med. Med hushåll menas permanentboende. Så här räknar du ut anslutningsgraden: Beräknat antal som ansluter sig till bredbandsnätet: hushåll + företag inklusive andra byggnader + (fritidshus x 3*) delat med Totalt antal inom avgränsat område för projektet: hushåll + företag inklusive andra byggnader + fritidshus X 100 = anslutningsgrad * Varje fritidshus räknas som 3 fritidshus på grund av att det är mycket svårare att få dessa att ansluta sig. I områden där det är mycket fritidshus och få permanentboende får projekten svårt att komma upp i anslutningsgrad. Fritidshusen kan vara betydelsefulla att få med i ett projekt om det är ett område med relativt lite permanentboende. Ett fritidshus kan också bli ett permanentboende i framtiden. 1 poäng: % anslutna inom avgränsat område för projektet 3 poäng: % anslutna inom avgränsat område för projektet 5 poäng: 85 % eller fler anslutna inom avgränsat område för projektet Viktning: 35 Projektet har ett högt antal möjliga anslutningar till bredbandsnätet Syftet med prioriteringen är att få projekt som omfattar ett lite större område. Det är bra ur kostnadssynpunkt om projekten inte blir alltför små och syftar också till att områden avgränsas på ett klokt sätt så att inte vita fläckar uppstår mellan områdena. Som möjlig anslutning räknas ett hushåll, företag eller annan verksamhet. Det kan till exempel vara en bygdegård, kyrka, skola med mera, som kommer att ha egen uppkoppling till nätet. Är boendet och företaget på samma fastighet räknas det som två anslutningar. I ett flerbostadshus räknas varje lägenhet som en anslutning. Även fritidshus får räknas med. 2 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet 3 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet 4 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet 5 poäng: Minst 200 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet Viktning: 25 6(9)

7 Sökanden har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen Prioriteringen syftar till att få projekt som kommit långt i sin planering. Projektet har samlat personer med den kompetens som behövs för att kunna genomföra projektet. En säkrad finansiering av projektet minskar risken för problem med likviditeten som kan leda till stopp i arbetet. Den kompetens som krävs kan komma från utbildning eller att personen har jobbat med liknande arbetsuppgifter. Personerna ska vara namngivna i ansökan. +1 poäng: Det finns en finansieringsplan som tryggar likviditeten för hela projektet +1 poäng: Det finns en projektledare utsedd för projektet +1 poäng: Det finns en ekonomiansvarig utsedd för projektet +1 poäng: Det finns en upphandlingskunnig utsedd +1 poäng: Det finns en person med relevant teknisk kunskap utsedd för projektet Viktning: 10 Upphandling Att sätta ihop en anbudsförfrågan Det kommer att finnas förslagsmallar till anbudsförfrågan som du kan använda. De kommer att vara klara till i början av oktober Det är inte obligatoriskt att använda mallarna men kan vara en god hjälp. Egna underlag till anbudsförfrågan går också bra att använda. Kontrollera bara att du fått med alla viktiga delar. Annonsera anbudsförfrågan på en nationell webbplats för upphandlingar Det är mycket viktigt att annonsera sin anbudsförfrågan på ett sätt så att så många leverantörer kan få reda på att den finns. Det är grunden för att få en konkurrensutsättning. Det ger också ert projekt möjlighet att få ett bra pris och bra villkor. Det är ett krav för att få ut stödet att anbudsförfrågan har annonserats på en nationell webbplats. Det finns flera webbplatser som har denna tjänst. Lättast hittar du dem via en sökning på nätet. Om det kostar pengar att annonsera så har ni rätt att få stöd för den utgiften. Det räcker inte att bara annonsera i rikstäckande tidning, branschtidning eller lokaltidning. Du kan däremot annonsera i en tidning som ett komplement till annonseringen på den nationella webbplatsen. Upprätta ett öppningsprotokoll när anbuden öppnas Det är ett villkor att upprätta ett öppningsprotokoll för att få ut fullt stöd. Anbud som skickas in av leverantörer ska inte öppnas löpande. De ska öppnas alla på samma gång på ett sammanträde. Sammanträdet bör bestå av minst tre personer. I öppningsprotokollet ska det framgå vilken leverantör som lämnat anbudet och vilket datum det kom in. 7(9)

8 Upprätta ett utvärderingsprotokoll när anbuden utvärderas Själva utvärderingen av anbuden är en central och viktig del i upphandlingen. Det är ett villkor att upprätta ett utvärderingsprotokoll för att få ut fullt stöd. För att kunna utvärdera anbuden på ett bra sätt ska kriterierna för utvärdering ha framgått redan i anbudsförfrågan. Det är ett krav att kriterierna har framgått i anbudsförfrågan för att fullt stöd ska kunna betalas ut. Det gäller även om bara pris kommer att användas vid utvärderingen. Ett utvärderingsprotokoll ska innehålla alla leverantörer som lämnat anbud. Det ska också innehålla uppgifter om vilka som uppfyller alla de grundläggande villkor och krav som ni ställt upp i anbudsförfrågan. Det är det som gör att de kan komma vidare till själva utvärderingen där ni jämför deras anbud. Anbuden ska utvärderas efter bästa pris. Det är bara pris som är obligatoriskt att använda som utvärderingskriterium. Det är frivilligt att utvärdera på fler kriterier än bara pris men då krävs det att ni gör en poängsättning och en viktning av alla kriterier. Alla kriterier, poängsättningen och viktningen ska då också ha framgått i anbudsförfrågan. I utvärderingsprotokollet ska det framgå hur ni poängsatt och räknat fram en slutpoäng för alla anbud som är utvärderade. Om detta inte har framgår så kan inte fullt stöd betalas ut. Skicka ut tilldelningsbeslut Det är ett villkor att ni upprättat ett tilldelningsbeslut och skickat ut det till samtliga leverantörer som lämnat anbud för att få ut fullt stöd. I tilldelningsbeslutet ska det framgå vem eller vilka som vunnit upphandlingen och som kommer att tilldelas ett kontrakt. Skriva kontrakt Det är ett villkor att upprätta ett kontrakt med den eller de leverantörer som vunnit upphandlingen för att få ut fullt stöd. Vad måste du upphandla? Grunden är att allt material, allt arbete och alla tjänster som behövs för att bygga och få bredbandsnätet att fungera ska upphandlas. Följande delar ska du alltid upphandla enligt beskrivningen ovan: den operatör som ska installera den aktiva utrustningen och driftsätta nätet den som ska sköta underhåll och drift av den passiva infrastrukturen Du ska upphandla den som installerar den aktiva utrustningen och driftsätter nätet, det vill säga skapar signalen i nätet, om du inte är en operatör som kan göra det själv. Samma sak gäller om du kan sköta det fysiska underhållet av nätet själv. Ska du inte sköta det själv kan du upphandla dem var för sig eller tillsammans. 8(9)

9 Följande delar behöver du inte upphandla enligt beskrivningen ovan, om de understiger kronor vardera: projektering som kostnadsberäkning, tillståndsansökningar anläggningsarbeten så som grävning material som rör och fiberkablar dokumentation som besiktning och inmätning var nätet går administration, projektledning och ekonomiadministration Det här alternativet innebär fortfarande att du ska ta fram prisuppgifter och göra jämförelser innan du gör ett inköp. När du ansöker om utbetalning kommer länsstyrelsen att följa upp så att ingen av kategorierna överstiger kr. Om du inte upphandlat och utgifterna för en kategori överstiger kronor kan inte fullt stöd betalas ut. Utgifter för samförläggning behöver inte upphandlas Ett samförläggningsarbete kan du som regel inte upphandla om det genomförs av en annan aktör till exempel ett elbolag. Om ditt projekt däremot gör samförläggning med vatten eller avlopp som ni själva genomför så måste du upphandla markarbetet. Material som behövs för samförläggningen ska du alltid upphandla. Detta gäller oavsett om du samförlägger med annan aktör eller med en egen investering i vatten eller avlopp. 9(9)