Stöd till bredband en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Transkript

1 Stöd till bredband en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 31oktober 2018) Uppföljningen är gjord av Matilda Ambré och Åke Svensson

2 Sammanfattning Stödet har högt budgetutnyttjande. Fyra femtedelar av stödet har beviljats hittills. Av detta är endast tre procent slututbetalt. 880 miljoner kronor (oktober 2018) finns tillgängligt i budgeten. I många län har kostnaden för att ansluta sig och gräva för bredband ökat. I nuvarande programperiod är genomsnittskostnaden cirka kronor per kilometer. Detta kan jämföras med föregående programperiod då genomsnittskostnaden var cirka kronor, det vill säga en ökning med cirka 24 procent. I förhållande till övriga åtgärder inom landsbygdsprogrammet så tar bredbandsprojekten lång tid. I snitt fyra år från ankomstdatum till slututbetalning. Rekommendation En rekommendation är att i fortsättningen ställa frågor för att kunna följa upp antal anslutna företag. I ansökan om stöd får de sökanden svara på hur många antal företag och antal hushåll som finns i anslutningsområdet. De får också svara på antal förväntade anslutningar när det gäller hushåll. Men samma fråga ställs inte om företag. Det betyder att vi inte kan följa upp hur många företag som ansluter sig. Något vi inte frågar om alls är antal fritidshus som ansluter sig. Det hade också varit intressant att få med i statistiken även om stödet främst riktar sig till de som bor på landsbygden. 2

3 Bredbandsstödets mål och fördelning Bredbandsutveckling är en av de övergripande prioriteringarna för hela EU. Syftet med bredbandsstödet är att öka tillgången till bredbandsnät med hög överföringskapacitet, så kallat accessnät. Accessnätet ska främja social och ekonomisk utveckling på landsbygden. EU vill öka tillgängligheten till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. Alla som söker får inte stöd utan vem som beviljas stöd bestäms med hjälp av olika urvalskriterier. Det är samma kriterier som används inom hela landet. Det finns alltså inga regionala prioriteringar inom stödet. Stödet har en av de största budgetarna inom landsbygdsprogrammet, 4,25 miljarder kronor. Målet är att skapa 650 projekt och att personer ska få tillgång till bredband. Sveriges övergripande mål är att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en kapacitet om minst 100 Mbit/s senast Stödet inom landsbygdsprogrammet som är riktat för dem som bor på landsbygden, bidrar till att nå detta mål. Även Tillväxtverket jobbar med bredbandsutveckling. Detta är inom ramen för den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Totalt är cirka 600 miljoner kronor avsatta för att användas för stöd till bredbandsinvesteringar i form av ortsammanbindande nät. Enligt marknadsanalyserna för 2015 och 2016 kunde stöd ges till områden med max 200 invånare i orterna, det vill säga till områden utanför tätort. Enligt marknadsanalyserna för 2017 och 2018 når den kommersiella utbyggnaden av snabbt bredband både tätorter och en stor del av småorterna inom den närmaste treårsperioden. I vissa fall når den även övriga områden på landsbygden. Stöd kan fortsatt beviljas i områden utanför tätort, men innan stöd kan beviljas inom småorter och övriga områden på landsbygden kommer länsstyrelsen aktivt att söka efter och utreda aktuell marknadsinformation. Vi kallar detta för förstärkt samråd. Med marknadsinformation menas affärserbjudanden från aktörer som planerar utbyggnad utan stöd. Den kontroll som infördes redan i samband med 2017 års marknadsanalys ska ytterligare säkerställa att stöd inte beviljas till områden där aktörer kan bygga ut utan stöd. För att fördela budgeten mellan de olika länen så använde man sig av en beräkning uppdelad i två delar. Den ena delen räknar på gleshet och utgör 15 procent av den totala beräkningen och den andra delen avser antal som saknar bredband och omfattar 85 procent av den totala beräkningen. Utifrån detta underlag fördelades budget för respektive län. Det har varit ett högt söktryck för stödet och därför beslutade regeringen att utöka budgeten med 1 miljard kronor från och med våren Syftet med uppföljningen är att undersöka olika delar av genomförandet av åtgärden för stöd till bredband (7.3). Några saker som tas upp är urvalsprocess, budgetutnyttjande, geografisk fördelning och måluppfyllelse. 3

4 Urvalskriterier och stödnivåer för stöd till bredband För att länsstyrelserna ska kunna välja ut vilka ärenden som ska få stöd så använder de sig av något som kallas urvalskriterier. Urvalskriterierna för bredbandsinvesteringarna bedömer att den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen projektet ger hög anslutningsgrad till bredbandsnätet projektet har högt antal möjliga anslutningar till bredbandsnätet. Tabell 1 Lägsta och högsta urvalskriteriepoäng som har fått bifall per län Län Lägsta poäng per län Högsta poäng per län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Örebro län Västmanlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Tabell 1 visar att Värmlands län är det län som har lägst poäng på ett ärende som har fått bifall. I fyra län så måste sökanden uppnå den maximala nivån för urvalskriterier, 500 poäng. 4

5 Olika stödnivåer i länen Länen beslutar själva vilken stödnivå de vill tillämpa. Stödnivån varierar mellan 40 och 70 procent. Länen har rätt att ändra stödnivån varje år. Majoriteten av länen har valt 60 procent som stödnivå men Örebro valde till exempel att börja med en stödnivå på 40 procent och har i dag en stödnivå på 60 procent. Västra Götaland är det enda län som hela tiden har tillämpat 40 procent i stödnivå. Blekinge, Norrbotten och Västerbotten är de län som under hela programperioden har tillämpat 70 procent i stödnivå. Tabell 2 Länens stödnivåer 2015 och 2018 Län Stödnivåer 2018 Stödnivåer 2015 Stockholms län 60% 60% Uppsala län 60% 70% Södermanlands län 40% 60% Östergötlands län 60% 60% Örebro län 40% 40% Västmanlands län 60% 60% Jönköpings län 60% 60% Kronobergs län 60% 60% Kalmar län 40% 60% Gotlands län Inget stöd Inget stöd Blekinge län 70% 70% Skåne län 40% 60% Hallands län 60% 60% Västra Götalands län 40% 40% Värmlands län 50% 50% Dalarnas län 60% 60% Gävleborgs län 60% 60% Västernorrlands län 60% 60% Jämtlands län 50% 50% Västerbottens län 70% 70% Norrbottens län 70% 70% Tabell 2 visar att många län har legat kvar på samma stödnivå sedan De län som har gjort förändringar har sänkt andelen stöd till en lägre procent. 5

6 Miljoner kronor Budget Västra Götalands län är det län som har störst budget om 627 miljoner kronor. De har också flest beviljade ärenden, 113 stycken. Blekinge är det län som har minst budget med knappa 100 miljoner kronor. Tillsammans med Kronoberg är Blekinge de enda län som har beviljat hela sin budget så här långt in i programmet. Västerbotten och Södermanland har båda utnyttjat budgeten till mer än 99 procent. De flesta län har tilldelats en budget om cirka 200 miljoner kronor. Gotlands län tilldelades inga stödpengar för denna programperiod. Anledningen är att de gjorde stora framsteg under förra programperioden och behovet för denna period bedömdes som litet. Sametinget tilldelades budget för förra programperioden men har numera ingen budget. Tilldelad budget och beviljat stöd för programperioden Fördelad budget miljoner kronor Totalt beviljat stöd miljoner kronor Figur 1 Tilldelad budget och beviljat stöd visat per län i miljoner kronor för programperioden Figur 1 visar budget och beviljade stöd fördelat per län. Av figuren framgår att graden av beviljade stöd är hög i alla län. Västernorrlands län är det län som har minst andel beviljat stöd. 6

7 Nästan ansökningar om stöd har kommit in Fram till den 1 oktober har det kommit in ansökningar om stöd. Av dessa har 497 fått bifall. Handläggning pågår av 241 ärenden och 261 har fått avslag hittills. Avslag blir det oftast om sökandens urvalskriteriepoäng inte når upp till den beslutade minimipoängen. Utöver dem så finns ytterligare avskrivningar, avvisningar och hävningar. Det kan till exempel betyda att en ansökan har skickats in som rör en privatperson och inte ett företag, de har då fått skicka in en ny ansökan. Det kan också vara så att de har skickat in dubbla ansökningar eller att handläggarna begärt kompletterande uppgifter som inte har kommit in i tid. Ett annat exempel är att ett mindre projekt har uppgått i ett större. Tabell 3 visar olika typer av beslut för alla ärenden. Län Inkomna ärenden (antal) Bifall (antal) Handläggning pågår (antal) Avslag (antal) Avskrivning, avvisning, hävning (antal) Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Örebro län Västmanlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Summa Tabell 3 Fördelning av ärenden per län Av tabell 3 framgår att ärendena som har fått avslag, blivit avskrivna, avvisade eller hävda är fler än de ärenden som har fått bifall. Andelen som inte har fått bifall är relativt hög. Orsaken till detta bör utredas närmare men ingår inte i denna uppföljning. Av 497 bifall är det 206 projekt som har ansökt om ändring av beslut för att skjuta fram slutdatum. Alltså är 41 procent av projekten inte klara i utsatt tid. Det projekt som har skjutit fram sitt slutdatum längst har gjort det med nästan fyra år. Genomsnittet för ett uppskjutet projekt är 218 dagar, knappt sex månader. 7

8 Eftersom att stödet öppnade upp två år tidigare än handläggningen kunde påbörjas så låg många ärenden på hög. Därför har vi gjort två olika beräkningar för projekttiden. I figur 2 så visar den vänstra stapeln alla ärenden som kommit in sedan I den högra stapeln så har vi justerat ankomstdatum för de ärenden som kom in under 2014 och De har fått 1 januari 2016 som startdatum. Vi ser dock att det är många som ansöker om att skjuta fram slutdatum. Projekttiden kan därför öka ytterligare. Handläggningstiden är i genomsnitt cirka ett år (se figur 2). Projekttider för investering i bredband Ankomstdatum - första beslutsdatum (handläggningstid) Första beslutsdatum - förväntat slutdatum 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Alla ärenden från Alla ärenden men med start 2016 Figur 2 Totala projekttider fördelat på handläggningstid och genomförandetid Figur 2 visar att genomförandetiden är cirka tre år oavsett handläggningstiden. Det betyder att de projekt som i dag är under handläggning, 241 stycken, med stor sannolikhet inte kommer att vara klara förrän Det är möjligt att nå målet för antal beviljade projekt Tre år in i programmet blev det tydligt att vi inte skulle nå målet för hur många personer och hur många projekt som ska få ta del av bredbandsstödet. Hittills är drygt 3,3 miljarder kronor beviljade. Det är totalt 497 olika projekt som det har beviljats stöd till. Vi bedömer att det är möjligt att nå det nya målet på 650 projekt och personer. Till en början var målet personer, fördelat på 980 olika projekt. Medianvärdet på beviljade stöd är 4,7 miljoner och vi har en återstående budget på cirka 880 miljoner kronor. Detta innebär att pengarna bör räcka till drygt 680 projekt. Utgår vi istället från att ett genomsnittligt projekt får cirka 6,8 miljoner kronor i stöd räcker pengarna till 630 projekt. Siffrorna är dock osäkra då storleken på stöd till projekten varierar och är allt från till 82 miljoner kronor i stöd. Det är en väldigt stor skillnad så därför är det svårt att räkna på ett genomsnittligt stöd som känns rättvist. Figur 3 visar budget och budgetutnyttjande för investeringar i bredband. 8

9 Budget och budgetutnyttjande i kronor Utbetalt till slutförda projekt; Utbetalt till pågående projekt; Tillgängligt för nya projekt; Beviljat till pågående projekt; Figur 3 Budget och budgetutnyttjande för investering i bredband programperioden I figur 3 blir det tydligt att en väldigt liten del av den stora budgeten är slututbetald. Det beror på långa projekttider som dessutom ofta skjuts upp. Endast tre procent har betalats ut till slutförda projekt (46 projekt) och 77 procent av budgeten är beviljad men endast en liten del har betalats ut i form av förskott och delutbetalningar. Vi har några år kvar av programperioden och 21 procent av budgeten är tillgänglig för nya projekt. Bedömningen är att budgeten kommer utnyttjas fullt ut. Flest bredbandsprojekt i täta blandade kommuner På kartan visas att projekten inom bredband har en stor geografisk spridning. Enligt intentionerna med stödet. Sverige vill också att stödet ska nå ut till glesbygd och landsbygd. Figur 4 visar var i landet bredbandsprojekten finns. Landsbygdsdefinitionen baseras på en kommunindelning i sex kategorier. Det finns ytterligare definitioner där de sex kategorierna summeras till fyra och ytterligare ett steg där de enbart delas in i två kategorier, land och stad. I denna rapport använder vi oss av indelningen i sex kategorier. 9

10 Projekten är fördelande på olika kategorier av kommuner enligt nedan: täta blandade kommuner (174 projekt) tätortsnära landsbygdskommuner (138 projekt) glesa landsbygdskommuner (86 projekt) glesa blandade kommuner (67 projekt) mycket glesa landsbygdskommuner (30 projekt) storstadskommuner (2 projekt) Figur 4 Karta med geografisk spridning av bredbandsprojekt per kommun 10

11 Västra Götaland har flest beviljade projekt, det syns i figur 4. Det är ett stort län och de tilldelades en stor budget. En anledning till att man har många beviljade projekt kan vara att man har en stödnivå på 40 procent, vilket ger utrymme för att bevilja stöd till fler projekt. En annan faktor kan vara att de flesta av kommunerna är klassade som täta blandade kommuner och tätortsnära landsbygdskommuner med bra förutsättningar för utbyggnad av bredband. De största projekten finns i södra Sverige Storleken på stöden varierar kraftigt. Det projekt som har fått minst i stöd har fått kronor och det projekt som har fått mest i stöd har fått 82 miljoner kronor. I figur 5 ser vi att Västra Götaland domineras av många projekt som har fått ett stödbelopp på upp till 10 miljoner kronor. Det är några enstaka projekt som har fått mer. De största projekten är i södra Sverige. Det finns också några stora projekt i närheten av Stockholm. I norra delen av Sverige är det förhållandevis många projekt som är under 5 miljoner kronor. Figur 5 Klassning av storlek på projekten som avser totalt beviljat stöd. 11

12 Varje projekt leder till flera anslutningar Merparten av projekten leder till 300 anslutningar eller färre, per projekt. Det är endast ett fåtal projekt som leder till anslutningar eller fler. Flest förväntade anslutningar har ett av projekten i Skåne, där förväntar man sig hela anslutningar. Figur 6 visar hur många anslutningar varje projekt resulterar i. Figur 6 Karta som visar hur många antal anslutningar varje bredbandsprojekt leder till 12

13 Figur 7 Karta med klassning av storleken på den del som ges i stöd. Figur 7 visar storleken på stödet per anslutet hushåll eller företag. Kartan visar att Västra Götalands län har generellt sett en låg stödnivå per projekt och anslutning. Även Gävleborgs län har relativt låga nivåer på stöd. 13

14 Hur mycket kostar en bredbandsanslutning i Sverige? I ansökan om stöd så får sökanden ange hur många företag och hur många hushåll som finns i bredbandsområdet. De får också ange hur många hushåll som förväntas ansluta sig. Däremot ställs inte frågan om ett förväntat resultat på antal anslutna företag i ansökan om stöd, därför går det inte att bedöma hur många företag som drar nytta av investeringarna. En rekommendation är att vara konsekvent i ansökan om stöd och också fråga efter förväntat antal anslutna företag. Figur 8 baseras därför enbart på förväntat antal anslutna hushåll även om vi vet att det finns anslutna företag i dessa områden som drar nytta av investeringarna. Diagrammet visar dels den totala kostnaden per anslutet hushåll och den del som lämnas i stöd. Av figuren framgår att kostnaden är högst i Stockholms län. Genomsnittet för investering i bredband i Sverige är drygt kronor per anslutet hushåll, varav stödet motsvarar drygt kronor. Den egna delen uppgår till cirka kronor. Kostnad och stöd per anslutet hushåll Stöd per hushåll Egen finansiering Figur 8 Total kostnad per hushåll indelat på stöd och egen finansiering 14

15 Om vi istället räknar med företagen och att de har samma anslutningsgrad som hushållen så blir kostnaden per anslutning lägre. Genomsnittet för Sverige landar då på ganska exakt kronor per anslutning istället för per anslutning. Stödet per anslutning är lägst i Västra Götalands och Gävleborgs län (se figur 9). Kostnad och stöd per anslutet hushåll + företag Stöd per hushåll+företag Egen finansiering Figur 9 Total kostnad per hushåll + företag indelat på stöd och egen finansiering 15

16 Figur 10 visar kostnad per anslutet hushåll/företag. Kostnaden för Västra Götalands län är till stor del under kronor per anslutning. I Stockholms län och Västerbottens län finns de projekt med högst kostnad. Figur 10 Karta med Kostnad per anslutet hushåll eller företag (stöd + egen finansiering) Västra Götaland ligger högst med dryga timmar i förväntat resultat av ideellt arbete för de ärenden som fått bifall. Örebro har endast ett förväntat resultat på 370 timmar. Ideellt arbete i timmar - förväntat resultat Genomsnitt Sverige Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Värmlands län Västra Götalands län Hallands län Skåne län Blekinge län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Västmanlands län Örebro län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Stockholms län Figur 11 Förväntat resultat av ideellt arbete visat i antal timmar indelat per län 16

17 Stockholms län toppar bredbandskostnaden Vi har också analyserat skillnader mellan nuvarande och föregående programperiod. Diagrammet visar kostnaden per kilometer bredband indelat per län. När vi har räknat ut kilometerkostnaden har vi tagit antalet förväntande kilometer bredband genom de totala beslutade utgifterna i ansökan om stöd. Vi har alltså inte enbart använt stödsumman som referens utan även lagt på den del som den sökande står för själv. Det ger en mer rättvis bild om vad det faktiskt kostar även om en eventuell vinst för de företag som gräver finns inräknad i den totala kostnaden. Hur stora vinsterna är för företagen som tar sig an projektet, är svårt att säga. Vi behöver ta hänsyn till att det kostar olika mycket beroende på hur lättillgängligt bredbandsområdet är. Ju längre bort och ju svårare terräng desto dyrare projekt. Figur 12 visar kostnader per kilometer bredband från föregående programperiod i jämförelse med denna Kostnad per kilometer bredband indelat i stöd och egen finansiering Kronor i stöd per km Kronor i egen finansiering per km Kronor i stöd per km Kronor i egen finansiering per km Figur 12 Kostnad per kilometer bredband visat per län Enligt figur 12 så toppar Stockholms län kostnaden per kilometer bredband i nuvarande programperiod. Anledningen till att Stockholm ligger så högt, trots enbart tre bifall, är att utbyggnad har gjorts i skärgården där det är mycket dyrare att anlägga bredband. I 14 av 21 län har kostnaderna ökat jämfört med föregående programperiod. Mest har det ökat i Stockholm, Jönköping, Blekinge och Halland. Den genomsnittliga kostnaden har dock inte ändrats mycket, den är cirka per kilometer bredband. 17

18 De största projekten finns i södra Sverige Figur 13 visar en klassning av projekt i storlek. De största projekten är i södra Sverige. Det finns också några stora projekt nära Stockholm. I västra Sverige finns många projekt som har fått stöd på 5 till 20 miljoner kronor. I norra delen av Sverige är det förhållandevis många projekt som är under 5 miljoner kronor. Figur 13 Klassning av projektens storlek. 18