Projektstöd för utveckling av bredband på landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektstöd för utveckling av bredband på landsbygden"

Transkript

1 Allmän information om bredbandsstödet - Jordbruksverket Sida 1 av 4 Du är här: Startsida Stöd Företags- och projektstöd Projektstöd 2014 Bredband Allmän information om bredbandsstödet Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen. Projektstöd för utveckling av bredband på landsbygden Ett snabbt bredband gör det möjligt för dig som bor på landsbygden att vara en del av det digitala samhälle som nu växer fram. Regeringen satsar därför 3,25 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet för att bygga ut snabbt bredband på landsbygden. Här kan du läsa mer om hur du och din bygd kan få del av stödet. Du kan inte få något beslut förrän programmet är godkänt Från den 3 september 2014 kan du skicka in din ansökan. Landsbygdsprogrammet som bredbandsstödet ingår i är dock inte klart ännu. Programmet förväntas bli klart i maj Det betyder att du inte kommer att kunna få ett beslut förrän tidigast i maj juni Sverige har valt att öppna bredbandsstödet i förtid för att bredbandsutbyggnaden på landsbygden inte ska tappa fart. Villkoren i stödet kommer att se ut på det sätt som vi beskriver i informationen här. Eftersom programmet och därmed inte heller de formella regelverken är klara kan det i dagsläget betyda att vi kan komma att behöva justera lite i vissa villkor. Du får starta ditt projekt från den dag då ansökan kommit in till länsstyrelsen. Men förutsättningarna innebär också att du måste tänka på att allt du gör innan du har fått beslutet sker på egen risk. Så här mycket kan ditt projekt få i stöd Storleken på ditt stöd bestäms av en procentsats. Eftersom förhållandena skiljer sig åt i landet har stödets storlek anpassats till varje läns förutsättningar. Procentsatsen varierar alltså mellan de olika länen. I tabellen nedan ser du hur mycket stöd ditt län ger till bredbandsprojekt. Så här mycket får du i stöd i respektive län Län Stöd i procent av de utgifter som du kan få stöd för Blekinge län 70 % Dalarnas län 50 % Gotlands län (stöd ges inte till bredbandsprojekt på Gotland) - Gävleborgs län 60 % Hallands län 60 %

2 Allmän information om bredbandsstödet - Jordbruksverket Sida 2 av 4 Län Stöd i procent av de utgifter som du kan få stöd för Jämtlands län 50 % Jönköpings län 60 % Kalmar län 60 % Kronobergs län 60 % Norrbottens län 70 % Skåne län 60 % Stockholms län 50 % Södermanlands län 60 % Uppsala län 70 % Värmlands län 50 % Västerbottens län 70 % Västernorrlands län 50 % Västmanlands län 70 % Västra Götalands län 40 % Örebro län 70 % Östergötlands län 60 % Detta kan ditt projekt få stöd för Du kan få stöd för de utgifter du har för att anlägga den passiva infrastrukturen. Med passiv infrastruktur menas den grundläggande fysiska infrastrukturen, till exempel kanalisationsrör och ledning. Ledning är till exempel en fiberkabel. Du kan inte få stöd för aktiv utrustning, alltså den utrustning som skapar signalen i bredbandsnätet. Här kan du läsa mer om vilka utgifter du kan få stöd för. Vem kan söka stödet? Alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan ansöka om stödet. Kravet är att projektet ska vara till nytta för fler. Det betyder till exempel att en förening som bygger för sina medlemmar eller ett företag, organisation, kommun eller myndighet som bygger för fler än bara den egna verksamheten kan söka stödet. Det innebär också att en enskild privatperson eller en enskild firma inte kan ansöka om stödet. Regler och villkor för stödet Villkoren och reglerna för stödet kan delas in i tre delar; Grundläggande villkor för att kunna få stöd Villkor hur projektet ska genomföras Villkor som gäller efter det att projektet är genomfört I länken nedanför finns alla villkor och regler samlade och förklarade. Om du har frågor eller något känns oklart ska du ta kontakt med din länsstyrelse som kan förklara närmare. Här kan du läsa mer om regler och villkor för att söka bredbandsstöd. Här kan du läsa mer om regler och villkor som du ska följa under projektet.

3 Allmän information om bredbandsstödet - Jordbruksverket Sida 3 av 4 Länsstyrelsen prioriterar bland projekten Länsstyrelsen i ditt län rangordnar de ansökningar som kommer in med hjälp av ett poängsystem. Alla län använder samma system för poängsättning. Syftet är att prioritera de projekt som har kommit längst i planeringen och som bedöms vara mest kostnadseffektiva och därmed har möjlighet att ge det bästa resultatet. Det betyder att stöd inte ges utifrån principen först till kvarn. I länken nedanför hittar du mer information om hur poängsättningen och prioriteringen fungerar. Här kan du läsa mer om poängsättning och prioritering av projekten. Finansiering av ditt projekt Ditt projekt finansieras dels av det stöd du kan få från landsbygdsprogrammet. Den del som inte täcks av stödet ska täckas av till exempel insatser och anslutningsavgifter. Projektet kan inte medfinansieras med andra offentliga stöd. Med offentliga stöd menas pengar som kommer från till exempel EU, den svenska staten, regionförbund, landsting eller kommun. Så här gör du en ansökan Du gör din ansökan i vår nya e-tjänst för företags- och projektstöd under självservice (e-tjänster) eller på Mina sidor. Du loggar in med en e-legitimation. Läs mer om vad en e-legitimation är och hur du skaffar en sådan här till höger. Det finns också möjlighet att göra ansökan på pappersblankett men det går snabbare och enklare att göra den på nätet. Du kommer att få en bekräftelse när din ansökan kommit in till länsstyrelsen. Bilagor till ansökan ska skickas med post tillsvidare. Det är länsstyrelsen i ditt län som tar emot ansökan, handlägger den och fattar ett beslut. Har du frågor så ska du därför vända dig till din länsstyrelse. Kontaktuppgifter hittar du till höger. Så här kommer du igång med ett bredbandsprojekt Det finns många sätt att starta ett projekt för att bygga bredbandsnät på landsbygden. Det kan starta som ett lokalt initiativ där ni som bor på landsbygden bildar en förening som sedan söker stödet och bygger bredbandsnätet. Det kan också vara kommunen eller ett kommunalt bolag som tar initiativet. Om det är kommunen som tar initiativet så kan den vara den som söker stödet och även driver projektet eller så kan kommunen vara administratör och samordnare för flera föreningar. Till höger på sidan finns länkar till mer information om hur ni kan komma igång med ett projekt. Sök projektstöd E-tjänst för att söka projektstöd Mer information Bredbandsforum Länsstyrelsen Post- och telestyrelsen Vad är e-legitimation

4 Allmän information om bredbandsstödet - Jordbruksverket Sida 4 av 4 E-legitimation fungerar som din vanliga ID-handling och signatur digitalt. Läs mer om hur du skaffar och använder e-legitimation.

5 Det här kan du få stöd för - Jordbruksverket Sida 1 av 2 Du är här: Startsida Stöd Företags- och projektstöd Projektstöd 2014 Bredband Det här kan du få stöd för Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen. Det här kan du få stöd för De utgifter du kan få stöd för är indelade i fem kategorier: projektering anläggningsarbeten material dokumentation administration I varje kategori ingår ett antal olika utgifter som du behöver för att kunna genomföra projektet. Till din hjälp har vi tagit fram en mall för att ställa upp en utgiftsbudget. I budgetmallen finns de vanligaste utgifterna för varje kategori förtryckta. Alla uppräknade utgifter i budgetmallen är stödberättigande. Utgifter som du kan få stöd förunder vissa förutsättningar: Moms är stödberättigande när du inte är momsredovisningsskyldig för projektet. Är du momsredovisningsskyldig för projektet så får du inte stöd momsen. Projektledning är stödberättigande. Men du får ta upp högst kr i utgifter för projektledning. I projektledning ingår även ekonomiadministration, inköp av teknisk kompetens och hjälp med upphandling. Det kan också ingå arvoden och reseersättningar till personer i projektet som till exempel hjälper till vid grävningsarbeten. Följande utgifter kan du aldrig få stöd för Aktiv utrustning Markintrångsavgifter eller ersättningar Inskrivningsavgift Förrättningskostnader vid bildning av gemensamhetsanläggning Inköp eller hyra av befintlig passiv infrastruktur Indirekta kostnader så som overheadkostnader Moms som du kan dra av Skuldräntor Använd alltid mallen Du ska alltid använda mallen. Den hjälper dig att få utgifterna specificerade på ett bra sätt som underlättar handläggningen och din redovisning. Under material och anläggningsarbeten är bara de största posterna medtagna. Tillkommande småposter av material och tjänster,

6 Det här kan du få stöd för - Jordbruksverket Sida 2 av 2 exempelvis elektriker med mera, som du behöver för att genomföra investeringen är också stödberättigande. Lägg in kostnaderna för dessa poster under lämpliga förtryckta poster eller skriv in dem på en egen rad. Skriv översiktligt vad posten avser för utgifter. Blanketter Budgetmall

7 Villkor för att söka - Jordbruksverket Sida 1 av 2 Du är här: Startsida Stöd Företags- och projektstöd Projektstöd 2014 Bredband Villkor för att söka Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen. Grundläggande villkor för att söka bredbandsstöd Det finns fem grundläggande villkor som alla projekt måste uppfylla för att kunna få stöd. Du ska genomföra projektet på landsbygden Det första villkoret är att du ska genomföra projektet på landsbygden. I landsbygdsprogrammet betyder landsbygdsområden tätorter med upp till maximalt invånare. Det betyder att det inte går att få stöd i tätorter som är större än invånare. Du ska genomföra projektet i ett område där det inte finns NGA-nät NGA-nät betyder Nya Generationens Access-nät. Med det menas bredbandsnät med hög överföringshastighet. Hög överföringshastighet innebär snabb, säker och jämn överföring av signalerna när bredbandet används. ADSL (kopparnätet), det traditionella kabelnätet, satellitsystem och tredje generationens mobilnät (3G) räknas inte som NGA-nät. Inte heller det mobila 4G-nätet är idag att betrakta som NGA-nät även om det under bra förutsättningar kan ge väldigt hög överföringshastighet. Fiberbaserade nät räknas alltid som NGA-nät. Det får alltså inte finnas ett fiberbaserat nät som går fram till abonnenter i det område som du tänkt genomföra ditt projekt. På Post- och telestyrelsens hemsida kan du hitta information om vad som finns i ditt område. Gå in på Bredbandskartan, länk till PTS hemsida finns till höger. Marknadsaktörer får inte planera utbyggnad i samma område För att kunna kontrollera att det inte finns någon marknadsaktör som redan har planerat en utbyggnad i ditt område kommer din ansökan att läggas ut för offentligt samråd. Det innebär att länsstyrelsen i ditt län kommer att publicera en karta över det område ni valt för ert projekt på sin hemsida. De kommer också att tala om vilken teknik ni kommer att bygga för samt vem som står bakom ansökan. Det här villkoret finns därför att Sverige bara får använda stöd där det inte finns någon marknadsaktör som kan bygga ut bredbandsnät på kommersiell grund. Med kommersiell grund menas att inget stöd behövs, utan investeringen kan finansieras med de intäkter som kan tas in i bredbandsnätet. På Post- och telestyrelsens hemsida kommer det att finnas en sida för marknadsaktörerna med kort information om stödet. Där kommer det också att finnas länkar till hemsidan för länsstyrelsen i ditt län, där din karta finns publicerad. Om det är någon aktör som redan har planer på att bygga ut i samma område som ni valt så ska de höra av sig till länsstyrelsen i det län som är aktuellt. Länsstyrelsen kommer sedan att kontakta PTS och ditt projekt. Du kan

8 Villkor för att söka - Jordbruksverket Sida 2 av 2 inte få stöd till ditt projekt om det finns en marknadsaktör som, inom tre år, planerar att bygga utan stöd i samma område som ni tänkt bygga i. Projektet är förenligt med befintlig regional och kommunal strategi Det finns inget krav på att det ska finnas en regional eller kommunal strategi för bredbandsutbyggnad för att ni ska kunna få stöd. Men, om det finns sådana ska ditt projekt vara förenligt med dessa. Det betyder att ditt projekt ska följa de prioriteringar som görs i strategin. Ta därför kontakt med din kommun, för att få reda på om de har en strategi för bredband. Kontakta även Länsstyrelsen eller regionförbundet som har hand om de regionala bredbandsstrategierna. Du ska ha ett samråd med kommunen i samband med att projektet planeras Om du inte är en kommun så ska du alltid ha haft ett samråd med din kommun för att kunna få stöd. Det kommer att finnas en blankett för samrådet. Den kommer att läggas ut i slutet av september Syftet med samrådet är att kommunen ska känna till vilka utbyggnadsplaner som finns. Samrådet kommer att innehålla frågor och kommer inte att vara omfattande. Mer information Länsstyrelsen Post- och telestyrelsen

9 Poängsättning och prioritering - Jordbruksverket Sida 1 av 3 Du är här: Startsida Stöd Företags- och projektstöd Projektstöd 2014 Bredband Poängsättning och prioritering Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen. Poängsättning och prioritering av projekten När ditt projekt uppfyller alla grundläggande villkor kommer det att prioriteras av din länsstyrelse med hjälp av en poängsättning. Uppgifter till poängsättningen hämtar länsstyrelsen från din ansökan. Det kommer att vara möjligt att komplettera ansökan om era förutsättningar ändras. Länsstyrelsen kommer att bevilja pengar till de projekt som är högst prioriterade. Hur många poäng du behöver i ditt län för att vara prioriterad bestäms av din länsstyrelse. Kontakta din länsstyrelse för att få veta närmare hur de kommer att hantera prioriteringarna i ditt län. Viktigt att tänka på Det finns en viktig sak att tänka på när du fyller i uppgifterna i ansökan som ska användas för poängsättningen. Om ditt projekt får stöd så kommer det att vara ett villkor att de uppgifter som angetts i ansökan också är uppfyllda när projektet är klart. Om de inte är uppfyllda så kan inte fullt stöd betalas ut. Om ni till exempel uppger i ansökan att ingen tätort kommer att ingå i projektet så kommer det att kontrolleras när ni ansöker om utbetalning. Prioriteringar Investeringen sker i prioriterat geografiskt område Den här prioriteringen syftar till att gynna investeringar i områden som bedöms ligga längst ifrån den kommersiella marknaden och därmed har svårast att få bredband utbyggt utan stöd. Därför får projekt som genomförs utanför tätort högst poäng. Tätort börjar vid 200 invånare. Att servicepunkter på landsbygden ansluts till bredband med hög hastighet är också viktigt för att deras verksamheter ska kunna finnas kvar och utvecklas. En servicepunkt kan till exempel vara en lanthandel, bensinstation, skola, äldreboende, bankkontor med mera, det vill säga alla typer av serviceinrättningar som har någon form av tjänster till de boende i området. Idrottsplatser och bygdegårdar räknas inte som en servicepunkt i detta sammanhang. 1 poäng: Tätort med mellan 501 och 1000 invånare ingår i projektet 2 poäng: Tätort med mellan 201 och 500 invånare ingår i projektet 4 poäng: Ingen tätort med mer än 200 invånare ingår i projektet. +1 poäng: Det finns minst en servicepunkt för kommersiell eller offentlig service som kommer att anslutas till nätet Viktning: 30 Projektet ger hög anslutningsgrad till bredbandsnätet

10 Poängsättning och prioritering - Jordbruksverket Sida 2 av 3 Syftet med prioriteringen är att öka kostnadseffektiviteten i projekten. I det här sammanhanget betyder det att bredbandsnätet blir billigare per anslutning om det är många som väljer att koppla upp sig. Det är också bra om så många som möjligt kommer med när bredbandsnätet byggs. Som anslutning räknas ett hushåll, företag eller annan verksamhet, till exempel en bygdegård, kyrka skola med mera, som kommer att ha egen uppkoppling till nätet. Är boendet och företaget på samma fastighet räknas det som två anslutningar. I ett flerbostadshus räknas varje lägenhet som en anslutning. Även fritidshus får räknas med. Så här räknar du ut anslutningsgraden: (antal hushåll + antal företag inklusive andra byggnader + antal fritidshus x 3*) delat med (antal hushåll + antal företag inklusive andra byggnader + antal fritidshus) X 100 = anslutningsgrad i % * Varje fritidshus räknas som 3 fritidshus på grund av att det är mycket svårare att få dessa att ansluta sig. I områden där det är mycket fritidshus och få permanentboende får projekten svårt att komma upp i anslutningsgrad. Fritidshusen kan vara betydelsefulla att få med i ett projekt om det är ett område med relativt lite permanentboende. Ett fritidshus kan också bli ett permanentboende i framtiden. 1 poäng: % anslutna inom avgränsat område för projektet 3 poäng: % anslutna inom avgränsat område för projektet 5 poäng: 85 % eller fler anslutna inom avgränsat område för projektet Viktning: 35 Projektet har ett högt antal möjliga anslutningar till bredbandsnätet Syftet med prioriteringen är att få projekt som omfattar ett lite större område. Det är bra ur kostnadssynpunkt om projekten inte blir alltför små och syftar också till att områden avgränsas på ett klokt sätt så att inte vita fläckar uppstår mellan områdena. Som möjlig anslutning räknas ett hushåll, företag eller annan verksamhet. Det kan till exempel vara en bygdegård, kyrka, skola med mera, som kommer att ha egen uppkoppling till nätet. Är boendet och företaget på samma fastighet räknas det som två anslutningar. I ett flerbostadshus räknas varje lägenhet som en anslutning. Även fritidshus får räknas med. 2 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet 3 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet 4 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet 5 poäng: Minst 200 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet Viktning: 25 Sökanden har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen Prioriteringen syftar till att få projekt som kommit långt i sin planering. Projektet har samlat personer med den kompetens som behövs för att kunna genomföra projektet. En säkrad finansiering av projektet minskar risken för problem med likviditeten som kan leda till stopp i arbetet.

11 Poängsättning och prioritering - Jordbruksverket Sida 3 av 3 Den kompetens som krävs kan komma från utbildning eller att personen har jobbat med liknande arbetsuppgifter. Personerna ska vara namngivna i ansökan. +1 poäng: Det finns en finansieringsplan som tryggar likviditeten för hela projektet +1 poäng: Det finns en projektledare utsedd för projektet +1 poäng: Det finns en ekonomiansvarig utsedd för projektet +1 poäng: Det finns en upphandlingskunnig utsedd +1 poäng: Det finns en person med relevant teknisk kunskap utsedd för projektet Viktning: 10 Mer information Länsstyrelsen

12 Villkor under projektet - Jordbruksverket Sida 1 av 5 Du är här: Startsida Stöd Företags- och projektstöd Projektstöd 2014 Bredband Villkor under projektet Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen. Villkor som du ska uppfylla under tiden du genomför projektet Följande villkor ska du uppfylla under tiden du genomför projektet. Skaffa alla tillstånd som behövs för att genomföra projektet Använda befintlig infrastruktur och utnyttja samförläggning där det är möjligt Genomföra upphandling se separat information Säkerställa att du har ett robust och driftsäkert bredbandsnät Driftsätta bredbandsnätet för att projektet ska räknas som klart Skaffa alla tillstånd som behövs för att genomföra projektet Innan du börjar bygga måste du söka de tillstånd som krävs. Det är ett villkor att alla tillstånd finns för att fullt stöd ska kunna betalas ut. Det är alltid den som söker stödet som har ansvar för att alla tillstånd finns. Här finns en lista på de tillstånd som de flesta projekt kommer att beröras av. Tillstånd från alla markägare på vars mark det ska grävas eller byggas något. På Lantmäteriets hemsida kan du hitta bra mallar för markägaravtal. Dessa mallar är bra att använda om du senare ska söka ledningsrätt. Men det är inget krav för stödet att använda just dessa mallar. Det finns fler aktörer som har bra avtalsmallar till exempel Coompanion och LRF. För att inte riskera att skada fornlämningar, känsliga naturområden och vattendrag som är skyddade i miljölagen ska du i vissa fall anmäla eller söka tillstånd innan du börjar gräva. Tillstånden söks på länsstyrelsen i respektive län. Mer information finns på din länsstyrelses hemsida. Ska du göra arbeten i vägar som tillhör staten måste du ha tillstånd från Trafikverket för att dra ledning i vägområde. I vissa fall kan det krävas tillstånd från kommunen, exempelvis om du ska gräva i planlagt område, bygga eller gräva i strandskyddsområde. Det kan också behövas bygglov för att sätta upp en byggnad till exempel ett nodhus. Ta därför alltid kontakt med kommunen innan du börjar. Använda befintlig infrastruktur och utnyttja samförläggning där det är möjligt

13 Villkor under projektet - Jordbruksverket Sida 2 av 5 För att få ut fullt stöd är det ett villkor att du varit inne på Ledningskollens webbplats och ställt en fråga om vilka ledningsägare det finns i det område du avgränsat för ditt projekt. När du redovisar dina utgifter stöd för att få utbetalning ska du kunna visa upp att du ställt frågan och vilka svar du fått. Båda sakerna går att skriva ut från webbplatsen. Syftet med villkoret är att spara resurser för samhället och hushålla med stödet. För ditt projekt kan det också innebära att kostnaderna kan minska avsevärt om du inte behöver bygga ett helt nytt nät utan kan utnyttja delar av befintliga nät. Har du möjlighet att samförlägga, till exempel att få lägga ner ett kanalisationsrör samtidigt som exempelvis ett elbolag gräver ner en elledning kan det också minska projektets kostnader. Säkerställa att du har ett robust och driftsäkert bredbandsnät När bredbandsnätet är klart ska det besiktigas av en besiktningsman som har erfarenhet av att besikta bredbandsnät. Besiktningen bör innehålla en så kallad dämpningsmätning. Med det menas en mätning av hur fort signalen går i nätet. Nätet ska också mätas in så att du vet var det går. Du ska också upprätta en dokumentation över nätet, det vill säga en beskrivning av hur det är byggt och var noder och kopplingsbrunnar finns samt hur nätet är kopplat. Det är viktigt att ha sådan information för framtiden. Om du ska fortsätta att äga din investering när nätet är klart ska du upprätta en förvaltningsplan och registrera bredbandsnätet på Närmare instruktioner vad den ska innehålla kommer att läggas ut under hösten Driftsätta bredbandsnätet för att projektet ska räknas som klart Projektet är inte klart förrän bredbandsnätet är driftsatt. Med driftsatt menas att det finns signal i nätet och slutanvändarna, det vill säga abonnenterna kan få sina bredbandstjänster levererade. Villkor som gäller när investeringen är klar Det finns även villkor som gäller under ett antal år efter att bredbandsnätet är klart. Investeringen ska behållas i fem år Som grund gäller att investeringen, det vill säga det du bygger i projektet, ska behållas i fem år från den dag då stödet slutligen betalades ut. Det finns dock möjligheter att sälja investeringen innan de fem åren gått. För att få göra det ska tre villkor vara uppfyllda. Investeringen ska inte ändras fysiskt. Investeringen ska användas för samma ändamål som avsågs från början. Det får inte uppstå någon felaktig förmån för ett företag eller ett offentligt organ, till exempel ett kommunalt bolag, som följd av ägarbytet. De två första punkterna är som regel inte något problem att uppfylla. Under punkt två gäller att den nya ägaren inte får stänga ner nätet. Slutanvändarna i nätet ska kunna fortsätta att beställa tjänster via bredbandsnätet. Den tredje punkten innebär att det inte får uppstå en ekonomisk vinst. Jordbruksverket kommer att komma med närmare instruktioner om vad som gäller under hösten Om du vill sälja investeringen Beroende på vilka förutsättningar du har att sköta investeringen efter det att bredbandsnätet

14 Villkor under projektet - Jordbruksverket Sida 3 av 5 är driftsatt och projektet är klart så kan du välja mellan att fortsätta att äga investeringen eller att sälja den. Vill du sälja investeringen kan du göra upp affären medan projektet pågår. Men själva försäljningen ska du inte genomföra förrän tidigast den dag då bredbandsnätet är driftsatt. Försäljningen ska också konkurrensutsättas. Det innebär att du ska annonsera försäljningen enligt samma villkor som gäller för upphandlingar som genomförs inom projektet. Om du vill sälja investeringen direkt när projektet är klart kan du ta med försäljningen i anbudsförfrågan när du upphandlar underhåll och drift av den passiva infrastrukturen, alltså de delar som byggs inom projektet. Om du säljer investeringen vid ett senare tillfälle ska en anbudsförfrågan upprättas och affären ska annonseras enligt samma villkor som gäller för upphandlingar som genomförs inom projektet. Bredbandsnätet ska vara öppet Bredbandsnäten behöver vara öppna. Detta för att du som abonnent ska få möjlighet, att i så stor utsträckning som möjligt, själv kunna välja vilken leverantör du vill köpa dina bredbandstjänster från och att du ska kunna göra det till ett rimligt pris. I praktiken betyder det att så många leverantörer som möjligt, oavsett vem som äger bredbandsnätet, ska kunna få komma in och leverera tjänster till abonnenterna. Bredbandsnät som byggs, helt eller delvis, med stödpengar ska vara öppna. Det är ett villkor som EU ställt upp för att det ska vara tillåtet att ge statligt stöd till bredbandsutbyggnad. Vilka delar i nätet ska hållas öppna? Öppenheten gäller på alla nivåer i nätet. Ett bredbandsnät kan delas in i olika nivåer. Klicka på bilden för att få den större. Beskrivning av passiv och aktiv infrastruktur. Källa PTS. Den understa nivån är den grundläggande fysiska infrastrukturen. Med det menas till exempel rör eller slangar som läggs ner i marken eller en mast om det är ett mobilt bredbandsnät. På den här nivån ska det vara möjligt för en operatör eller tjänsteleverantör att få hyra utrymme i röret eller masten. Den som vill ha tillträde på den här nivån ska också få utrymme i till exempel nodhus och andra utrymmen som behövs för att kunna installera egen utrustning. På den här nivån är kravet om öppenhet inte tidsbegränsat utan gäller från den dag då nätet driftsattes och framåt.

15 Villkor under projektet - Jordbruksverket Sida 4 av 5 Nästa nivå kallas ledning. I den ingår fiberkabel och sändarutrustningar. Här ska den operatör eller tjänsteleverantör som till exempel vill hyra fiberkabel som inte används, så kallad svartfiber, kunna göra det om det finns någon sådan ledig. Villkoret gäller i sju år från den dag då bredbandsnätet driftsattes. Den tredje nivån är där den aktiva utrustningen finns. Det är den utrustningen som skapar signalen i nätet som överför data, signalen kallas också för bitström. Öppenhet på den här nivån innebär att alla som önskar komma in i nätet för att leverera sina tjänster till abonnenter i nätet, via den signal som skapas av den aktiva utrustningen, ska kunna göra det. Villkoret gäller i sju år från den dag då nätet driftsattes. Som regel äger och sköter en kommunikationsoperatör (KO) den aktiva utrustningen. En KO fungerar som en mäklare för de tjänsteleverantörer som ska sälja sina tjänster i nätet. Som regel är det bara en KO i varje bredbandsnät men det skulle kunna finnas flera. De har då sin aktiva utrustning inkopplad till sina abonnenter. Den fjärde nivån är de som säljer tjänsterna, det vill säga Internet, TV och telefonitjänster via bredbandsnätet. Här finns idag inga speciella krav eftersom du som abonnent själv väljer bland de tjänsteleverantörer som finns i ditt nät. Bygg ett nät som ger möjlighet till stor öppenhet Hur du utformar bredbandsnätet påverkar möjligheterna att få en stor öppenhet. Använd tillräckligt stora rör i den understa nivån. Detta gör det möjligt att dra in fler ledningar i framtiden. Nodhusen bör vara så pass tilltagna att fler än en operatör kan installera aktiv utrustning. Den aktiva utrustningen som installeras ska vara utformad så att den kan leverera tjänster från olika tjänsteleverantörer. Den som får stödet ansvarar för att nätet är öppet Du får stödet för att bygga ett bredbansnät. Det innebär att den som får ut stödet också har ansvar för att nätet hålls öppet på alla nivåer. Detta gäller även på den nivå där den aktiva utrustningen installeras. Villkoret att nätet ska vara öppet gäller i sju år från den dag då nätet driftsattes. I praktiken kommer det att innebära att du kan få betala tillbaka stödet under samma tid om du inte håller nätet öppet. Om det uppstår en situation där någon operatör eller tjänsteleverantör nekas tillträde kommer en utredning att startas av länsstyrelsen. Prissättning för tillträde till bredbandsnätet När en operatör eller tjänsteleverantör vill komma in i nätet, oavsett nivå, så kan den som är ägare av den delen av nätet ta ut en avgift eller hyra. Hyran eller avgiften får inte vara oskälig, vilket betyder att prissättningen ska följa normala marknadspriser. Den operatör eller tjänsteleverantör som anser att den fått ett oskäligt pris för tillträde kan kontakta Post- och telestyrelsen eller länsstyrelsen. En utredning kommer då att startas länsstyrelsen. Viktigt med tydliga avtal Eftersom den som får ut stödet också har ansvar för öppenheten så är det viktigt att ha tydliga avtal. Om du kommer att fortsätta att äga investeringen, det vill säga det du byggt inom projektet, men vill lägga ut drift och underhåll på en leverantör, är det viktigt att göra klart i avtalen vad som ska gälla. Ska den leverantör du anlitar sköta om att ge tillträde till nätet på en eller flera nivåer eller ska du själv sköta det? Ska leverantören stå för att lämna tillträde så är det klokt att göra klart i avtalet vilka villkor som gäller. Om ni säljer

16 Villkor under projektet - Jordbruksverket Sida 5 av 5 investeringen när nätet är driftsatt så är det viktigt att avtalet med den nya ägaren är tydligt. Villkoret om öppenhet gäller även om ni säljer investeringen. Uppstår problem med den nya ägaren så kan det påverka ert stöd. Det är därför viktigt att det framgår i era avtal hur detta ska regleras er emellan om problem uppstår. Vinstuppföljning EU ställer krav på att bredbandsnät som fått stöd ska övervakas ekonomiskt. Grunden är att stöd inte ska delas ut till bredbandsnät som senare gått med stor vinst eftersom nätet då inte var i behov av stöd. Ibland kan det vara viktigt att ge stöd för att någon operatör ska våga bygga. Men visar det sig att intäkterna från bredbandsnätet täcker investeringskostnaden och även skapar en stor vinst så ska stödet återbetalas helt eller delvis. Detta villkor gäller projekt som får mer än 10 miljoner euro (ca 90 miljoner kronor) i stöd. Det kommer inte finnas något enskilt projekt som får ett så stort stöd. Uppföljningen kan ändå bli aktuell om investeringen säljs. Den som köper nätet blir då en indirekt mottagare av stödet. Det kan finnas större operatörer som kommer att köpa många nät och därmed kommer upp till gränsen. Jordbruksverket kommer att följa upp detta. Viktigt med tydliga avtal Om ni säljer investeringen är det därför viktigt att ni avtalar med den som köper investeringen hur det ska regleras er emellan. Om det uppstår en situation där den nya ägaren har gjort en för stor vinst är det ändå den som fått ut stödet som kommer att få betala tillbaka hela eller delar av stödet. Mer information Coompanion Lantmäteriet LRF Länsstyrelsen

17 Upphandling - Jordbruksverket Sida 1 av 3 Du är här: Startsida Stöd Företags- och projektstöd Projektstöd 2014 Bredband Upphandling Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen. Upphandling Du måste göra en upphandling För att Sverige ska få ha stöd till bredbandsutbyggnad i Sverige ställer EU krav på att alla affärer som projekten ger upphov till ska konkurrensutsättas. Det betyder att så många leverantörer som möjligt ska få chansen att lämna anbud. Syftet är att få bästa pris och att inte störa den konkurrens som normalt råder på den här marknaden. Värdet av de affärer som kommer till tack vare bredbandsstödet omfattar flera miljarder. Därför är det viktigt att konkurrensutsättningen fungerar. Genom att upphandla de material och tjänster som krävs för att bygga bredbandsnätet och få det att fungera så kommer syftet med konkurrensutsättningen att uppfyllas. Så här gör du en upphandling En upphandling kan liknas vid en mer avancerad form av offertförfrågan men det behöver inte innebära att den är svårare att genomföra. För det enskilda projektet handlar det om ofta om stora summor. Tidigare genomförda projekt har vittnat om att en väl genomförd upphandling ger bättre villkor och priser. Här beskriver vi alla steg som en upphandling ska innehålla för att du ska kunna få ut fullt stöd. Att sätta ihop en anbudsförfrågan En upphandling startar alltid med att sätta ihop ett underlag på det som du vill upphandla, en så kallad anbudsförfrågan. Det är ett krav att upprätta en anbudsförfrågan för att få ut fullt stöd. I anbudsförfrågan beskriver du vad du vill ha anbud på och vilka villkor som ska gälla för att du ska ta hänsyn till anbudet från en leverantör. När du sätter upp villkor i anbudsförfrågan ska du alltid tänka på att de inte får vara diskriminerande på något sätt, varken mot svenska eller utländska leverantörer. Till exempel får du inte ställa upp villkor och krav som bara svenska företag känner till eller kan uppfylla. Detta gäller även då du inte förväntar dig att några utländska leverantörer ska lämna anbud. På samma sätt får inte leverantörer från andra orter eller delar av Sverige behandlas annorlunda än företag från närområdet. Det kommer att finnas förslagsmallar till anbudsförfrågan som du kan använda. De kommer att vara klara till i början av oktober Det är inte obligatoriskt att använda mallarna men kan vara en god hjälp. Egna underlag till anbudsförfrågan går också bra att använda. Kontrollera bara att du fått med alla viktiga delar. En anbudsförfrågan bör innehålla följande saker: Allmän information om vad som gäller för att få lämna anbud till exempel sista anbudsdag, vilket språk det ska skrivas på, vart det ska skickas och så vidare.

18 Upphandling - Jordbruksverket Sida 2 av 3 En övergripande beskrivning av uppdraget. En teknisk beskrivning av uppdraget, inklusive villkor och krav på till exempel material, de tjänster eller det arbete som ska upphandlas. Krav och villkor som den leverantör som vill lämna anbud ska uppfylla, det kan till exempel vara utbildning, erfarenhet, ekonomi, certifikat med mera. Beskrivning av hur anbuden kommer att utvärderas. Det är en viktig del i anbudsförfrågan att tala om för leverantörerna som ska lämna anbud hur ni kommer att genomföra utvärderingen och på vilka grunder ni väljer ut anbudet. Under punkt 4 finns en närmare beskrivning av vilka krav som ställs på utvärdering av anbuden. Annonsera anbudsförfrågan på en nationell webbplats för upphandlingar Det är mycket viktigt att annonsera sin anbudsförfrågan på ett sätt så att så många leverantörer kan få reda på att den finns. Det är grunden för att få en konkurrensutsättning. Det ger också ert projekt möjlighet att få ett bra pris och bra villkor. Det är ett krav för att få ut stödet att anbudsförfrågan har annonserats på en nationell webbplats. Det finns flera webbplatser som har denna tjänst. Lättast hittar du dem via en sökning på nätet. Om det kostar pengar att annonsera så har ni rätt att få stöd för den utgiften. Det räcker inte att bara annonsera i rikstäckande tidning, branschtidning eller lokaltidning. Du kan däremot annonsera i en tidning som ett komplement till annonseringen på den nationella webbplatsen. Upprätta ett öppningsprotokoll när anbuden öppnas Det är ett villkor att upprätta ett öppningsprotokoll för att få ut fullt stöd. Anbud som skickas in av leverantörer ska inte öppnas löpande. De ska öppnas alla på samma gång på ett sammanträde. Sammanträdet bör bestå av minst tre personer. I öppningsprotokollet ska det framgå vilken leverantör som lämnat anbudet och vilket datum det kom in. Upprätta ett utvärderingsprotokoll när anbuden utvärderas Själva utvärderingen av anbuden är en central och viktig del i upphandlingen. Det är ett villkor att upprätta ett utvärderingsprotokoll för att få ut fullt stöd. För att kunna utvärdera anbuden på ett bra sätt ska kriterierna för utvärdering ha framgått redan i anbudsförfrågan. Det är ett krav att kriterierna har framgått i anbudsförfrågan för att fullt stöd ska kunna betalas ut. Det gäller även om bara pris kommer att användas vid utvärderingen. Ett utvärderingsprotokoll ska innehålla alla leverantörer som lämnat anbud. Det ska också innehålla uppgifter om vilka som uppfyller alla de grundläggande villkor och krav som ni ställt upp i anbudsförfrågan. Det är det som gör att de kan komma vidare till själva utvärderingen där ni jämför deras anbud. Anbuden ska utvärderas efter bästa pris. Det är bara pris som är obligatoriskt att använda som utvärderingskriterium. Det är frivilligt att utvärdera på fler kriterier än bara pris men då krävs det att ni gör en poängsättning och en viktning av alla kriterier. Alla kriterier, poängsättningen och viktningen ska då också ha framgått i anbudsförfrågan. I utvärderingsprotokollet ska det framgå hur ni poängsatt och räknat fram en slutpoäng för alla anbud som är utvärderade. Om detta inte har framgår så kan inte fullt stöd betalas ut. En bra och tydlig utvärdering lägger grunden för att inte få klagomål på upphandlingen. Det ger också möjlighet att snabbare komma till kontraktsskrivning med den eller de leverantörer som vunnit upphandlingen. Skicka ut tilldelningsbeslut Det är ett villkor att ni upprättat ett tilldelningsbeslut och skickat ut det till samtliga leverantörer som lämnat anbud för att få ut fullt stöd. I tilldelningsbeslutet ska det framgå vem eller vilka som vunnit upphandlingen och som kommer att tilldelas ett kontrakt.

19 Upphandling - Jordbruksverket Sida 3 av 3 Skriva kontrakt Det är ett villkor att upprätta ett kontrakt med den eller de leverantörer som vunnit upphandlingen för att få ut fullt stöd. Vad måste du upphandla? Grunden är att allt material, allt arbete och alla tjänster som behövs för att bygga och få bredbandsnätet att fungera ska upphandlas. Följande delar ska du alltid upphandla enligt beskrivningen ovan: den operatör som ska installera den aktiva utrustningen och driftsätta nätet den som ska sköta underhåll och drift av den passiva infrastrukturen Du ska upphandla den som installerar den aktiva utrustningen och driftsätter nätet, det vill säga skapar signalen i nätet, om du inte är en operatör som kan göra det själv. Samma sak gäller om du kan sköta det fysiska underhållet av nätet själv. Ska du inte sköta det själv kan du upphandla dem var för sig eller tillsammans. Följande delar behöver du inte upphandla enligt beskrivningen ovan, om de understiger kronor vardera: projektering som kostnadsberäkning, tillståndsansökningar anläggningsarbeten så som grävning material som rör och fiberkablar dokumentation som besiktning och inmätning var nätet går administration, projektledning och ekonomiadministration En närmare beskrivning av vad som ingår i projektering, anläggningsarbeten, material, dokumentation och administration kan du läsa mer om under utgifter som ger rätt till stöd. Där kallas de olika delarna kategorier. Det här alternativet innebär fortfarande att du ska ta fram prisuppgifter och göra jämförelser innan du gör ett inköp. När du ansöker om utbetalning kommer länsstyrelsen att följa upp så att ingen av kategorierna överstiger kr. Om du inte upphandlat och utgifterna för en kategori överstiger kronor kan inte fullt stöd betalas ut. Utgifter för samförläggning behöver inte upphandlas Ett samförläggningsarbete kan du som regel inte upphandla om det genomförs av en annan aktör till exempel ett elbolag. Därför finns det inte något krav på att du ska upphandla markarbetet som är kopplat till samförläggningen, när det sker tillsammans med annan aktör. Om ditt projekt däremot gör samförläggning med vatten eller avlopp som ni själva genomför så måste du upphandla markarbetet. Material som behövs för samförläggningen ska du alltid upphandla. Detta gäller oavsett om du samförlägger med annan aktör eller med en egen investering i vatten eller avlopp.

Bidragsregler projektstöd 2014

Bidragsregler projektstöd 2014 Bidragsregler projektstöd 2014 Villkoren i stödet kommer att se ut på det sätt som vi beskriver i informationen här. Eftersom programmet och därmed inte heller de formella regelverken är klara kan det

Läs mer

Det här kan du få stöd för

Det här kan du få stöd för Det här kan du få stöd för - Jordbruksverket Sida 1 av 2 Du är här: Startsida Stöd Företags- och projektstöd Projektstöd Bredband Det här kan du få stöd för Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

BIDRAGSREGLER 2014-2020

BIDRAGSREGLER 2014-2020 BIDRAGSREGLER 2014-2020 Villkor för att kunna få bidrag Fem grundläggande villkor Du ska genomföra projektet på landsbygden (Tätort med upp till 3000 innevånare). Du ska genomföra projektet i ett område

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Version 1.0 Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen

Läs mer

Mieådalens fibernät. www.mieadalen.net info@mieadalen.net

Mieådalens fibernät. www.mieadalen.net info@mieadalen.net Mieådalens fibernät www.mieadalen.net info@mieadalen.net Agenda (20150415): Presentation av interims-grupp Fiberprojekt arbetsgången och status Regler för landsbygdsstöd Geografisk område Verksamhetsområde

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen om offentlig

Läs mer

Mieådalens fibernät. www.mieadalen.net info@mieadalen.net

Mieådalens fibernät. www.mieadalen.net info@mieadalen.net Mieådalens fibernät www.mieadalen.net info@mieadalen.net Hur jobbar vi (idag)? Interimsgrupp (Styrelse) Alf Håkansson Birgit Politt Carl-Erik Boberg Fredrick Wickström Håkan Nilsson Jan-Erik Olsson Mattias

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Kinna 2 december 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Månadsbrev oktober 2014

Månadsbrev oktober 2014 Månadsbrev oktober 2014 I nya Landsbygdsprogrammet finns det 3,25 miljarder kronor för stöd till bredbandsutbyggnad varav svenska staten står för 59%, resten kommer från EU. Jordbruksverket har fördelat

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Befolkning med tillgång till fiber

Befolkning med tillgång till fiber Bredband Vision och Beslut Målet är att uppfylla Regeringens vision om 90% av befolkningen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast 2020 dvs fiber... -> 2020, statliga pengar 3.25 miljarder, 113 (!)

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Ulricehamns kommun 18 Februari 2013 Monica Ek-Remmerth Länsstyrelsen & Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland

Läs mer

Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening 2015-01-27. www.bolmsofiber.se

Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening 2015-01-27. www.bolmsofiber.se Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening 2015-01-27 www.bolmsofiber.se Interimsstyrelsen har bestått av Lars Andersson Carina Bolmblad Claes Gauffin Joachim Gustavsson Henry Tidstrand Jan Starck

Läs mer

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Månadsbrev juni 2014

Månadsbrev juni 2014 Månadsbrev juni 2014 1. Jordbruksverket öppnar för ansökningar 3 september Det svenska landsbygdsprogrammet 2014 2020 har beslutats av Sveriges regering och är nu överlämnat till EU-kommissionen som ska

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1 Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län 19 oktober 2012 Page 1 Fiberföreningsstatus per kommunstatus 2012-10-12 Aktiva föreningar Bredbandsintresse på kommunalt håll i Västra Götaland

Läs mer

ETT HELHETSKONCEPT. Experten på fiber

ETT HELHETSKONCEPT. Experten på fiber ETT HELHETSKONCEPT Experten på fiber 1 1. Vad är fiber? 2. Vilka är Fibergruppen? 3. Vad gör Fibergruppen? 4. Kalkyl 5. Fiber till Gärdala 6. Vad ska byalaget hjälpa till med? 7. Referenser 8. Information

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén ARBETSGÅNG BYALAG Sammanställd av Cecilia Sjödén Tips för att komma igång Prata med folk! Kontakta kommunen! Bilda förening! Värva medlemmar! Sök projektstöd! Fiberföreningen hur gör man? Bestäm område,

Läs mer

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel

Läs mer

Fiber till Landsbygden Informationsmöte. Välkomna!

Fiber till Landsbygden Informationsmöte. Välkomna! Fiber till Landsbygden Informationsmöte Välkomna! Agenda Inledning Bredbandsmålet Fiberorganisationen Varför fiber? Processen Prissättning och olika alternativ Bidrag Övriga frågor VMEABs affärsområden

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Fiber till Landsbygden Informationsmöte. Välkomna!

Fiber till Landsbygden Informationsmöte. Välkomna! Fiber till Landsbygden Informationsmöte Välkomna! Agenda Inledning Bredbandsmålet Fiberorganisationen Varför fiber? Processen Prissättning och olika alternativ Bidrag Övriga frågor VMEABs affärsområden

Läs mer

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 Byanät för bredband i världsklass Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 1 Erfarenheter (1) Behovet av en samlad information och stöd är stort hos de boende på landsbygden.

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari

Läs mer

Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion

Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion Disposition Bakgrund Frågor till husägare Vad är en optisk fiber 3G och 4G Kanalisationsstöd Hur gör man Frågor 2013-02-01 b.svante.eriksson@gmail.com

Läs mer

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Bakgrund KKP Fiber Henrik Samuelsson, initiativtagare Får tilldelat

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Ansökan om projektstöd Boksjön Övergripande Ansöker du för egen räkning?: Nej Uppgifter om sökanden Person eller Organisationsnummer 2120002577 Storumans kommun Utdelningsadress Blå vägen 242 Postnummer

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

Fiber till landsbygden Informationsmöte. Välkomna!

Fiber till landsbygden Informationsmöte. Välkomna! Fiber till landsbygden Informationsmöte Välkomna! Agenda Inledning Bredbandsmålet Fiberorganisationen Varför fiber? Processen Prissättning och olika alternativ Bidrag Övriga frågor VMEABs affärsområden

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Kartläggning och områdesindelning av Värmdö landsbygd

Kartläggning och områdesindelning av Värmdö landsbygd Kartläggning och områdesindelning av Värmdö landsbygd 2015-03-31 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 1 Nuläge Värmdö Kommun... 2 Bredbandsstödet... 4 Kartläggning och områdesindelning i Värmdö

Läs mer

Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom itinfrastrukturområdet

Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom itinfrastrukturområdet PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-02-18 Dnr: 15-928 1(16) Konsumentmarknadsavdelningen Karin Fransén 08-678 44 57 81 karin.fransen@pts.se Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar September 2010 Page 1 Innehåll fiberföreningskväll Välkomna till detta informationsmöte Bredbandsläget i området Finansieringsmöjligheter Fördelar/erfarenheter

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Frågor kring Bredbandet

Frågor kring Bredbandet Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan

Läs mer

Förutsättningar för stöd till bredband på Värmdö landsbygd

Förutsättningar för stöd till bredband på Värmdö landsbygd Förutsättningar för stöd till bredband på Värmdö landsbygd 2015-04-21 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 1 Nuläge Värmdö Kommun... 2 Bredbandsstödet... 4 Kartläggning och områdesindelning i Värmdö

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening. Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan

PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening. Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan Lokalt Driven Landsbygdsutveckling LDL Projekt som drivs av Kommunbygderådet SyLet: stärka utvecklingskra0en

Läs mer

Jordbruks verket. 20i3-01- 2 9 013-45'5. O Nej IX] ADSL. D Internet via telefonmodem

Jordbruks verket. 20i3-01- 2 9 013-45'5. O Nej IX] ADSL. D Internet via telefonmodem Jordbruks verket PROJEKTSTÖD Bilaga nr 3 - marknadsanalys för stöd till bredband och samtycke till medfinansiering från PTS Du ska använda blanketten för att redovisa din marknadsanalys när du söker stöd

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Antagen av KF 2013-05-06, 68 Övergripande principer I Högsby kommuns översiktsplan från 2012 framgår bl a att: Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs

Läs mer

Välkomna till Tynderö Byfibers medlemsmöte/informationsmöte. Söndagen den 31 maj kl. 10.30, Tynderö bygdegård.

Välkomna till Tynderö Byfibers medlemsmöte/informationsmöte. Söndagen den 31 maj kl. 10.30, Tynderö bygdegård. Välkomna till Tynderö Byfibers medlemsmöte/informationsmöte. Söndagen den 31 maj kl. 10.30, Tynderö bygdegård. Program: 1. Information om fiberprojektet, vad har hänt sedan vi träffades senast (17 mars).

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Peter Dahlström, projektledare Länssamverkan Bredband Samverkan mellan länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Vårgårda kommun 25-26 februari 2013 Monica Ek-Remmerth Länsstyrelsen & Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling

Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling En information från Björkviks Fiber Ekonomisk Förening (BFEKF) som planerar för utbyggnad av Bredband i Fibernät Intresseanmälan

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Kinna 4 juni 2014 Tore Johnsson Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka stöd inom havs-och fiskeriprogrammet 2014-2020 för produktions-och

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län. Mariestad 27 augusti 2012. Page 1

Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län. Mariestad 27 augusti 2012. Page 1 Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län Mariestad 27 augusti 2012 Page 1 Innehåll Finansiella stöd och upphandlingar Nya siter för fiberföreningar att få bra information

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

FiberBestorp. Tillsammans skapar vi fibernät i Bestorp

FiberBestorp. Tillsammans skapar vi fibernät i Bestorp FiberBestorp Tillsammans skapar vi fibernät i Bestorp Agenda Föreningsstämma Information om projektet Presentation av kommunikationsoperatören Frågestund Föreningsstämma Val av mötesordförande och protokollförare

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Välkommen till informationsmöte om snabbt bredband via optisk fiber i Hamburgsund

Välkommen till informationsmöte om snabbt bredband via optisk fiber i Hamburgsund Tillsammans med Hamburgsunds Köpmannaförening och Hamburgsunds Samhällsförening Välkommen till informationsmöte om snabbt bredband via optisk fiber i Hamburgsund Dator Gateway/ Router TV Telefon Dagens

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Sida 1(4) Datum 2015-06-26 Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Behovskartläggningens syfte och

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

fast.+samf.+ ga.+kvarter

fast.+samf.+ ga.+kvarter < INFORMATION FRÅN LANTMÄTERIET 20 0 9:2 1(9) FASTIG H ETSREG ISTRET l l H alvårsstatistik år 2009 Fastighetsregistret allm änna delen Innehåll Levande objekt i allm änna delen Avregistrerade objekt i

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Etapp 2 2014 Etapp 3 2015

Etapp 2 2014 Etapp 3 2015 Etapp 2 2014 Etapp 3 2015 Bredband via fiber i Bodens kommun 2013-2015 Beviljade medel för 2013 Etapp 1 13.6 miljoner Beviljade medel för 2014 Etapp 2 10.3 miljoner + Privat medfinansiering 8000:- / st.

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer