Det här kan du få stöd för

Transkript

1 Det här kan du få stöd för - Jordbruksverket Sida 1 av 2 Du är här: Startsida Stöd Företags- och projektstöd Projektstöd Bredband Det här kan du få stöd för Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen. Det här kan du få stöd för På sidan Allmän information om bredbandsstödet kan du läsa vad det innebär att landsbygdsprogrammet ännu inte är beslutat. Det innebär bland annat att informationen på sidorna om bredband kan komma att ändras. De utgifter du kan få stöd för är indelade i fem kategorier: projektering ev bredbandsnätet anläggningsarbeten material dokumentation av bredbandsnätet administration av projektet Använd mallen för att göra en utgiftsbudget I varje kategori ingår ett antal olika utgifter som du behöver för att kunna genomföra projektet. Till din hjälp har vi tagit fram en mall för att ställa upp en utgiftsbudget. I budgetmallen finns de vanligaste utgifterna för varje kategori förtryckta. Alla uppräknade utgifter i budgetmallen ger rätt till stöd. I budgetmallen ingår utgifter för ledningsrätt som alltså ber rätt till stöd. Ledningsrätt är en servitutsliknande rättighet som kan knytas till en juridisk person, till exempel en förening. Ledningsrätt är ett sätt att säkra rätten att dra fram och behålla en ledning på en eller flera fastigheter. Ledningsrätt tillkommer genom en lantmäteriförrättning och ansökan görs till Lantmäteriet alternativt till din kommunala Lantmäterimyndighet där det finns. Mer information om ledningsrätt och andra frågor om bredband och markåtkomst finns på Lantmäteriets hemsida, se länkarna till höger. Utgifter som du kan få stöd för under vissa förutsättningar Moms ger rätt till stöd när du inte är momsredovisningsskyldig för projektet. Är du momsredovisningsskyldig för projektet så får du inte stöd för momsen. Projektledning ger rätt till stöd. Men du får ta upp högst kronor exklusive moms i utgifter för projektledning. I projektledning ingår även ekonomiadministration, inköp av teknisk kompetens och hjälp med upphandling. Det kan också ingå arvoden och reseersättningar till personer i projektet som till exempel hjälper till vid grävningsarbeten.

2 Det här kan du få stöd för - Jordbruksverket Sida 2 av 2 Utgifter som du aldrig kan få stöd för Följande utgifter kan du aldrig få stöd för Inköp och installation av aktiv utrustning (den elektroniska utrustningen som skapar signalen i bredbandsnäten) Inköp eller hyra av befintlig passiv infrastruktur Avgifter och ersättningar för markintrång Avgift för inskrivning av markupplåtelseavtal i Fastighetsregistrets inskrivningsdel* Förrättningskostnader för att bilda gemensamhetsanläggning* Mat och annan förtäring Indirekta kostnader så som overheadkostnader Moms som du kan dra av Skuldräntor * Med inskrivning menas ett markupplåtelseavtal som ger ledningsägaren tillstånd, nyttjanderätt, att till exempel gräva och lägga ner en ledning på markägarens fastighet. Inskrivningen innebär att avtalet registreras i Fastighetsregistrets inskrivningsdel hos Lantmäteriet. Med gemensamhetsanläggning menas att det genom en lantmäteriförrättning bildas en anläggning som ägs gemensamt av de fastigheter som ingår i anläggningen. Det markutrymme som behövs för gemensamhetsanläggningen upplåts med servitutsrätt. Mer information om detta finns på Lantmäteriets hemsida, se länken Bredband och markåtkomst till höger. Använd alltid mallen Du ska alltid använda budgetmallen. Den hjälper dig att få utgifterna specificerade på ett bra sätt som underlättar din redovisning och handläggningen. Under material och anläggningsarbeten är bara de största posterna medtagna. Tillkommande småposter av material och tjänster, exempelvis elektriker med mera, som du behöver för att genomföra investeringen ger också rätt till stöd. Lägg in utgifterna för dessa poster under lämpliga förtryckta poster eller skriv in dem på en egen rad. Skriv översiktligt vad posten avser för utgifter. Mer information Bredband och markåtkomst Information om ledningsrätt Blanketter Budgetmall Har du frågor om stöden? Kontakta din länsstyrelse om du har frågor om företags- och projektstöd.

3 Villkor för att söka - Jordbruksverket Sida 1 av 2 Du är här: Startsida Stöd Företags- och projektstöd Projektstöd Bredband Villkor för att söka Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen. Grundläggande villkor för att söka bredbandsstöd På sidan Allmän information om bredbandsstödet kan du läsa vad det innebär att landsbygdsprogrammet ännu inte är beslutat. Det innebär bland annat att informationen på sidorna om bredband kan komma att ändras. Det finns fem grundläggande villkor som alla projekt måste uppfylla för att kunna få stöd. Du ska genomföra projektet på landsbygden Det första villkoret är att du ska genomföra projektet på landsbygden. I bredbandsstödet betyder landsbygdsområden tätorter med upp till maximalt invånare. Det betyder att det inte går att få stöd i tätorter som är större än invånare. Du ska genomföra projektet där det inte finns NGA-nät NGA-nät betyder Nya Generationens Access-nät. Med det menas bredbandsnät med hög överföringshastighet. Hög överföringshastighet innebär snabb, säker och jämn överföring av signalerna när bredbandet används. ADSL (kopparnätet), det traditionella kabelnätet, satellitsystem och tredje generationens mobilnät (3G) räknas inte som NGA-nät. Inte heller det mobila 4G-nätet är idag att betrakta som NGA-nät även om det under bra förutsättningar kan ge väldigt hög överföringshastighet. Fiberbaserade nät räknas alltid som NGA-nät. Du får alltså inte stöd för att bygga ett fiberbaserat nät om det redan finns ett sådant. I det område som du avgränsar för projektet kan det dock finnas fiberbaserat nät till vissa abonnenter. Du kan då få stöd för att bygga till de som inte är anslutna. På Post- och telestyrelsens hemsida kan du hitta information om vad som finns i ditt område. Gå in på Bredbandskartan, länk till PTS hemsida finns till höger. Marknadsaktörer får inte planera utbyggnad i samma område För att kunna kontrollera att det inte finns någon marknadsaktör som redan har planerat en utbyggnad i ditt område kommer din ansökan att läggas ut för offentligt samråd. Det innebär att länsstyrelsen i ditt län kommer att publicera en karta över det område ni valt för ert projekt på sin hemsida. De kommer också att tala om vilken teknik ni kommer att bygga för samt vem som står bakom ansökan. Det här villkoret finns därför att Sverige bara får använda stöd där det inte finns någon marknadsaktör som kan bygga ut bredbandsnät på kommersiell grund. Med kommersiell grund menas att inget stöd behövs, utan investeringen kan finansieras med de intäkter som kan tas in i bredbandsnätet. Det offentliga samrådet är ett komplement till marknadsanalysen.

4 Villkor för att söka - Jordbruksverket Sida 2 av 2 Information för marknadsaktörer På Jordbruksverkets och Post- och telestyrelsens hemsida kommer det att finnas en sida för marknadsaktörerna med kort information om stödet. Där kommer det också att finnas länkar till hemsidan för länsstyrelsen i ditt län, där din karta finns publicerad. Om det är någon aktör som redan har planer på att bygga ut i samma område som ni valt så ska de höra av sig till länsstyrelsen i det län som är aktuellt. Länsstyrelsen kommer sedan att kontakta ditt projekt. Du kan inte få stöd till ditt projekt om det finns en marknadsaktör som, inom tre år, planerar att bygga utan stöd i samma område som ni tänkt bygga i. Projektet stämmer överens med befintlig regional och kommunal strategi Det finns inget krav på att det ska finnas en regional eller kommunal strategi för bredbandsutbyggnad för att ni ska kunna få stöd. Men, om det finns sådana ska ditt projekt vara förenligt med dessa. Det betyder att ditt projekt ska följa de prioriteringar som görs i strategin. Om det finns en strategi för bredbandsutbyggnad i din kommun ska ditt projekt stämma överens med den. Kommunen kommer att få bedöma detta i det samråd som är obligatoriskt för att få stöd. Läs mer om detta under nästa rubrik. Om det finns en regional strategi för bredbandsutbyggnad kommer länsstyrelsen att stämma av denna i samband med att de handlägger din ansökan. Du ska ha ett samråd med kommunen i samband med att projektet planeras Den som söker stödet ska alltid ha haft ett samråd med kommunen. Undantag från detta gäller naturligtvis om det är en kommun som ansöker om stödet. Syftet med det här villkoret är att kommunen ska känna till vilka planer för utbyggnad som finns. Det kommer att finnas en blankett för samrådet. Samrådet kommer att innehålla några frågor men kommer inte att vara omfattande. Blanketten för samråd beräknas vara klar i februari Om ni vill göra en ansökan innan dess så går det bra. Ni kan då komplettera med blanketten efteråt. Mer information Länsstyrelsen Post- och telestyrelsen Bredbandskartan Har du frågor om stöden? Kontakta din länsstyrelse om du har frågor om företags- och projektstöd.

5 Poängsättning och prioritering - Jordbruksverket Sida 1 av 3 Du är här: Startsida Stöd Företags- och projektstöd Projektstöd Bredband Poängsättning och prioritering Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen. Poängsättning och prioritering av projekten På sidan Allmän information om bredbandsstödet kan du läsa vad det innebär att landsbygdsprogrammet ännu inte är beslutat. Det innebär bland annat att informationen på sidorna om bredband kan komma att ändras. När ditt projekt uppfyller alla grundläggande villkor kommer det att prioriteras av din länsstyrelse med hjälp av en poängsättning. Uppgifter till poängsättningen hämtar länsstyrelsen från din ansökan. Det kommer att vara möjligt att komplettera ansökan om era förutsättningar ändras. Länsstyrelsen kommer att bevilja pengar till de projekt som är högst prioriterade. Hur många poäng du behöver i ditt län för att vara prioriterad bestäms av din länsstyrelse. Kontakta din länsstyrelse för att få veta närmare hur de kommer att hantera prioriteringarna i ditt län. Viktigt att tänka på Det finns en viktig sak att tänka på när du fyller i uppgifterna i ansökan som ska användas för poängsättningen. Om ditt projekt får stöd så kommer det att vara ett villkor att de uppgifter som angetts i ansökan också är uppfyllda när projektet är klart. Om de inte är uppfyllda så kan inte fullt stöd betalas ut. Om ni till exempel uppger i ansökan att ingen tätort kommer att ingå i projektet så kommer det att kontrolleras när ni ansöker om utbetalning. Prioriteringar Investeringen sker i prioriterat geografiskt område Den här prioriteringen syftar till att gynna investeringar i områden som bedöms ligga längst ifrån den kommersiella marknaden och därmed har svårast att få bredband utbyggt utan stöd. Därför får projekt som genomförs utanför tätort högst poäng. Tätort börjar vid 200 invånare. Att servicepunkter på landsbygden ansluts till bredband med hög hastighet är också viktigt för att deras verksamheter ska kunna finnas kvar och utvecklas. En servicepunkt kan till exempel vara en lanthandel, bensinstation, skola, äldreboende, bankkontor med mera, det vill säga alla typer av serviceinrättningar som har någon form av tjänster till de boende i området. Idrottsplatser och bygdegårdar räknas inte som en servicepunkt i detta sammanhang. 1 poäng: Tätort med mellan 501 och 1000 invånare ingår i projektet 2 poäng: Tätort med mellan 201 och 500 invånare ingår i projektet 4 poäng: Ingen tätort med mer än 200 invånare ingår i projektet. +1 poäng: Det finns minst en servicepunkt för kommersiell eller offentlig service som kommer

6 Poängsättning och prioritering - Jordbruksverket Sida 2 av 3 att anslutas till nätet Viktning: 30 Projektet ger hög anslutningsgrad till bredbandsnätet Syftet med prioriteringen är att öka kostnadseffektiviteten i projekten. I det här sammanhanget betyder det att bredbandsnätet blir billigare per anslutning om det är många som väljer att koppla upp sig. Det är också bra om så många som möjligt kommer med när bredbandsnätet byggs. Så här räknar du ut anslutningsgraden: Beräknat antal hushåll som ansluter sig till bredbandsnätet delat med Totalt antal hushåll inom avgränsat område för projektet X 100 = anslutningsgrad i procent Det är bara hushåll som är permanentboende som ingår i beräkningen av anslutningsgraden. Om det är ett flerbostadshus räknas varje lägenhet som en anslutning. För att ett hushåll ska räknas som ett permanentboende ska det finnas folkbokförda personer på fastigheten. Detta gäller även lägenheterna i ett flerbostadshus. Observera! Du kan även få stöd för att bygga bredband till fritidshus och företag i det område som är avgränsat för projektet. De ingår dock inte i beräkningen av anslutningsgraden eftersom stödet i första hand är riktat till de som bor på landsbygden. Projekten prioriteras därför utifrån detta. 1 poäng: % anslutna inom avgränsat område för projektet 3 poäng: % anslutna inom avgränsat område för projektet 5 poäng: 85 % eller fler anslutna inom avgränsat område för projektet Viktning: 35 Projektet har ett högt antal möjliga anslutningar till bredbandsnätet Syftet med prioriteringen är att få projekt som omfattar ett lite större område. Det är bra ur kostnadssynpunkt om projekten inte blir alltför små och syftar också till att områden avgränsas på ett klokt sätt så att inte vita fläckar uppstår mellan områdena. Som möjlig anslutning räknas antal hushåll, det vill säga permanentbostäder inom det område som avgränsats för projektet. I ett flerbostadshus räknas varje lägenhet som en anslutning. För att ett hushåll ska räknas som ett permanentboende ska det finnas folkbokförda personer på fastigheten. Detta gäller även lägenheterna i ett flerbostadshus. Observera! Du kan även få stöd för att bygga bredband till fritidshus och företag i det område som är avgränsat för projektet. De ingår dock inte i beräkningen av anslutningsgraden eftersom att stödet i första hand är riktat till de som bor på landsbygden. Projekten prioriteras därför utifrån detta. 2 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet 3 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet 4 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet 5 poäng: Minst 200 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet Viktning: 25 Sökanden har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen

7 Poängsättning och prioritering - Jordbruksverket Sida 3 av 3 Prioriteringen syftar till att få projekt som kommit långt i sin planering. Projektet har samlat personer med den kompetens som behövs för att kunna genomföra projektet. En säkrad finansiering av projektet minskar risken för problem med likviditeten som kan leda till stopp i arbetet. Den kompetens som krävs kan komma från utbildning eller att personen har jobbat med liknande arbetsuppgifter. Personerna ska vara namngivna i ansökan. +1 poäng: Det finns en finansieringsplan som tryggar likviditeten för hela projektet +1 poäng: Det finns en projektledare utsedd för projektet +1 poäng: Det finns en ekonomiansvarig utsedd för projektet +1 poäng: Det finns en upphandlingskunnig utsedd +1 poäng: Det finns en person med relevant teknisk kunskap utsedd för projektet Viktning: 10 Mer information Länsstyrelsen Har du frågor om stöden? Kontakta din länsstyrelse om du har frågor om företags- och projektstöd.

8 Villkor under projektet - Jordbruksverket Sida 1 av 6 Du är här: Startsida Stöd Företags- och projektstöd Projektstöd Bredband Villkor under projektet Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen. Villkor som du ska uppfylla under tiden du genomför projektet På sidan Allmän information om bredbandsstödet kan du läsa vad det innebär att landsbygdsprogrammet ännu inte är beslutat. Det innebär bland annat att informationen på sidorna om bredband kan komma att ändras. Följande villkor ska du uppfylla under tiden du genomför projektet. Skaffa alla tillstånd som behövs för att genomföra projektet Använda befintlig infrastruktur och utnyttja samförläggning där det är möjligt Genomföra upphandling se separat information Säkerställa att du har ett robust och driftsäkert bredbandsnät Driftsätta bredbandsnätet för att projektet ska räknas som klart Skaffa alla tillstånd som behövs för att genomföra projektet Innan du börjar bygga måste du söka de tillstånd som krävs. Det är ett villkor att alla tillstånd finns för att fullt stöd ska kunna betalas ut. Det är alltid den som söker stödet som har ansvar för att alla tillstånd finns. Här finns en lista på de tillstånd som de flesta projekt kommer att beröras av. Tillstånd från alla markägare på vars mark det ska grävas eller byggas något. På Lantmäteriets hemsida kan du hitta bra mallar för markägaravtal. Dessa mallar är bra att använda om du senare ska söka ledningsrätt. Men det är inget krav för stödet att använda just dessa mallar. Det finns fler aktörer som har bra avtalsmallar till exempel Coompanion och LRF. För att inte riskera att skada fornlämningar, känsliga naturområden och vattendrag som är skyddade i miljölagen ska du i vissa fall anmäla eller söka tillstånd innan du börjar gräva. Tillstånden söks på länsstyrelsen i respektive län. Mer information finns på din länsstyrelses hemsida. Ska du göra arbeten i vägar som tillhör staten måste du ha tillstånd från Trafikverket för att dra ledning i vägområde. I vissa fall kan det krävas tillstånd från kommunen, exempelvis om du ska gräva i planlagt område, bygga eller gräva i strandskyddsområde. Det kan också behövas bygglov för att sätta upp en byggnad till exempel ett nodhus. Ta därför alltid kontakt med kommunen innan du börjar.

9 Villkor under projektet - Jordbruksverket Sida 2 av 6 Använda befintlig infrastruktur och utnyttja samförläggning där det är möjligt För att få ut fullt stöd är det ett villkor att du varit inne på Ledningskollens webbplats och ställt en fråga om vilka ledningsägare det finns i det område du avgränsat för ditt projekt. När du redovisar dina utgifter stöd för att få utbetalning ska du kunna visa upp att du ställt frågan och vilka svar du fått. Båda sakerna går att skriva ut från webbplatsen. Syftet med villkoret är att spara resurser för samhället och hushålla med stödet. För ditt projekt kan det också innebära att kostnaderna kan minska avsevärt om du inte behöver bygga ett helt nytt nät utan kan utnyttja delar av befintliga nät. Har du möjlighet att samförlägga, till exempel att få lägga ner ett kanalisationsrör samtidigt som exempelvis ett elbolag gräver ner en elledning kan det också minska projektets kostnader. Säkerställa att du har ett robust och driftsäkert bredbandsnät När bredbandsnätet är klart ska det besiktigas av en besiktningsman som har erfarenhet av att besikta bredbandsnät. Besiktningen ska innehålla en så kallad dämpningsmätning. Med det menas en mätning av hur fort signalen går i nätet. Nätet ska också mätas in så att du vet var det går. Du ska också upprätta en dokumentation över nätet, det vill säga en beskrivning av hur det är byggt och var noder och kopplingsbrunnar finns samt hur nätet är kopplat. Det är viktigt att ha sådan information för framtiden. Om du ska fortsätta att äga din investering när nätet är klart ska du upprätta en förvaltningsplan och registrera bredbandsnätet på Närmare instruktioner vad den ska innehålla kommer att läggas ut under våren Driftsätta bredbandsnätet för att projektet ska räknas som klart Projektet är inte klart förrän bredbandsnätet är driftsatt. Med driftsatt menas att det finns signal i nätet och slutanvändarna, det vill säga abonnenterna kan få sina bredbandstjänster levererade. Villkor som gäller när investeringen är klar Det finns även villkor som gäller under ett antal år efter att bredbandsnätet är klart. Investeringen ska behållas i fem år Som grund gäller att investeringen, det vill säga det du bygger i projektet, ska behållas i fem år från den dag då stödet slutligen betalades ut. Det finns dock möjligheter att sälja investeringen innan de fem åren gått. För att få göra det ska tre villkor vara uppfyllda. Investeringen ska inte ändras fysiskt. Investeringen ska användas för samma ändamål som avsågs från början. Det får inte uppstå någon felaktig förmån för ett företag eller ett offentligt organ, till exempel ett kommunalt bolag, som följd av ägarbytet. De två första punkterna är som regel inte något problem att uppfylla. Under punkt två gäller att den nya ägaren inte får stänga ner nätet. Slutanvändarna i nätet ska kunna fortsätta att beställa tjänster via bredbandsnätet. Den tredje punkten innebär att det inte får uppstå en ekonomisk vinst. Anledningen till detta är att du inte kan få både stöd och sedan också få en betalning för investeringen.

10 Villkor under projektet - Jordbruksverket Sida 3 av 6 Jordbruksverket kommer under våren 2015 att ge närmare instruktioner om hur stödet kan komma att påverkas av köpesumman om investeringen säljs. Om du vill sälja investeringen Beroende på vilka förutsättningar du har att sköta investeringen efter det att bredbandsnätet är driftsatt och projektet är klart så kan du välja mellan att fortsätta att äga investeringen eller att sälja den. Vill du sälja investeringen kan du göra upp affären medan projektet pågår. Men själva försäljningen får du inte genomföra förrän tidigast den dag då bredbandsnätet är driftsatt. Försäljningen ska också konkurrensutsättas. Det innebär att du ska annonsera försäljningen enligt samma villkor som gäller för upphandlingar som genomförs inom projektet. Om du vill sälja investeringen direkt när projektet är klart kan du ta med försäljningen i anbudsförfrågan när du upphandlar övriga delar i projektet. Om du säljer investeringen vid ett senare tillfälle under femårsperioden ska en anbudsförfrågan upprättas och affären ska annonseras enligt samma villkor som gäller för upphandlingar som genomförs inom projektet. Bredbandsnätet ska vara öppet Bredbandsnät som byggs helt eller delvis med stödpengar ska vara öppna. Det är ett villkor som EU ställt upp för att det ska vara tillåtet att ge statligt stöd till bredbandsutbyggnad. Bredbandsnäten behöver vara öppna för att du som abonnent ska få möjlighet, att i så stor utsträckning som möjligt, själv kunna välja vilken leverantör du vill köpa dina bredbandstjänster från och att du ska kunna göra det till ett rimligt pris. I praktiken betyder det att så många leverantörer som möjligt, oavsett vem som äger bredbandsnätet, ska kunna få komma in och leverera tjänster till abonnenterna. Vilka delar i nätet ska hållas öppna? Ett bredbandsnät kan delas in i olika nivåer. Kravet på öppenhet gäller de nivåer som ingår i den passiva och den aktiva infrastrukturen, se bilden här nedanför. Klicka på bilden för att få den större. Beskrivning av passiv och aktiv infrastruktur. Källa PTS. Den första nivån är den fysiska strukturen Den första nivån är den grundläggande fysiska infrastrukturen. Med det menas till exempel tomrör eller slangar som läggs ner i marken, stolpar eller master om det är ett mobilt bredbandsnät. På den här nivån ska det vara möjligt för en operatör eller tjänsteleverantör att

11 Villkor under projektet - Jordbruksverket Sida 4 av 6 få hyra utrymme i röret, stolpen eller masten. Den som vill ha tillträde på den här nivån ska också få utrymme i till exempel nodhus och andra utrymmen som behövs för att kunna installera egen utrustning. På den här nivån är kravet om öppenhet inte tidsbegränsat utan gäller från den dag då nätet driftsattes och framåt. I den andra nivån ingår fiberkabel Nivå två kallas ledning. I den ingår fiberkabel och sändarutrustningar. Här ska den operatör eller tjänsteleverantör som till exempel vill hyra fiberkabel som inte används, så kallad svartfiber, kunna göra det om det finns någon sådan ledig. Villkoret gäller i sju år från den dag då projektet fått den sista utbetalningen av stöd. Den aktiva utrustningen finns på tredje nivån Den tredje nivån är där den aktiva utrustningen finns. Det vill säga den utrustningen som skapar signalen i nätet och som överför data. Signalen kallas också för bitström. Öppenhet på den här nivån innebär att alla som önskar komma in i nätet för att leverera sina tjänster till abonnenter i nätet, via den signal som skapas av den aktiva utrustningen, ska kunna göra det. Villkoret gäller i sju år från den dag då projektet fått den sista utbetalningen av stöd. Operatören fungerar som en mäklare Det är oftast en operatör som äger och sköter den aktiva utrustningen i nätet. Operatören kan till exempel fungera som en mäklare för flera tjänsteleverantörer som säljer sina tjänster till abonnenterna i nätet. Operatören kallas då kommunikationsoperatör (KO). Ett annat exempel är att operatören är en tjänsteleverantör som själv installerar den aktiva utrustningen och levererar sina egna tjänster i nätet. Det som är avgörande för att ett nät ska vara öppet på den här nivån är att den operatör som äger och driver den aktiva utrustningen låter alla de tjänsteleverantörer som vill leverera tjänster till en eller flera abonnenter få göra det genom att få köpa så kallad bitström. Du kan i vissa fall teckna ett kollektivavtal Det är godkänt att teckna ett kollektivavtal under vissa förutsättningar. Med kollektivavtal menas ett avtal med endast en tjänsteleverantör som levererar tjänster till samtliga abonnenter i nätet. Enligt villkoren för stödet måste den tjänsteleverantör som du i så fall tecknar kollektivavtal med upphandlas, se mer information om upphandling på sidan Upphandling. Den tjänsteleverantör som får avtalet har också skyldighet att ge andra tjänsteleverantörer möjlighet att leverera sina tjänster i nätet. Tecknas ett kollektivavtal betyder det alltså att öppenhetsvillkoret ändå gäller. För att någon annan tjänsteleverantör ska vilja leverera tjänster i nätet krävs det dock att det finns abonnenter som efterfrågar det, vilket det i praktiken inte gör om det tecknats ett kollektivavtal. Den fjärde nivån är tjänsterna i nätet Den fjärde nivån är de tjänster som finns i nätet, till exempel Internet, TV och telefoni. Här finns inte något villkor om öppenhet eftersom det inte finns någon fysisk utrustning eller infrastruktur att ge tillträde till. Som abonnent väljer du själv vilka tjänster du vill ha, Internet, TV eller telefoni, utifrån vad tjänsteleverantörerna som finns i ditt nät kan leverera. Den som får stödet ansvarar för att nätet är öppet Den som får stödet har också ansvar för att nätet hålls öppet på alla nivåer inom den aktiva och passiva infrastrukturen. I praktiken kommer det att innebära att du kan få betala tillbaka en del av stödet om du inte håller nätet öppet. Om det uppstår en situation där någon operatör eller tjänsteleverantör nekas tillträde kommer en utredning att startas av länsstyrelsen.

12 Villkor under projektet - Jordbruksverket Sida 5 av 6 Bygg ett nät som ger möjlighet till stor öppenhet Hur du utformar bredbandsnätet påverkar möjligheterna att få en stor öppenhet. Använd tillräckligt stora rör i den understa nivån. Detta gör det möjligt att dra in fler ledningar i framtiden. Nodhusen bör vara så pass tilltagna att fler än en operatör kan installera aktiv utrustning. Den aktiva utrustningen som installeras ska vara utformad så att den kan leverera tjänster från olika tjänsteleverantörer. Prissättning för tillträde till bredbandsnätet När en operatör eller tjänsteleverantör vill komma in i nätet, oavsett nivå, så kan den som är ägare av den delen av nätet ta ut en avgift eller hyra. Hyran eller avgiften får inte vara oskälig, vilket betyder att prissättningen ska följa normala marknadspriser. Den operatör eller tjänsteleverantör som anser att den fått ett oskäligt pris för tillträde kan kontakta Post- och telestyrelsen eller länsstyrelsen. En utredning kommer då att startas länsstyrelsen. Viktigt med tydliga avtal Eftersom den som får ut stödet också har ansvar för öppenheten så är det viktigt att ha tydliga avtal. Om du kommer att fortsätta att äga investeringen, det vill säga det du byggt inom projektet, men vill lägga ut drift och underhåll på en leverantör, är det viktigt att göra klart i avtalen vad som ska gälla. Du behöver klargöra om den leverantör du anlitar ska kunna ge tillträde till nätet på en eller flera nivåer eller om du själv ska sköta det. Ska leverantören stå för att lämna tillträde så är det klokt att göra klart i avtalet vilka villkor som gäller er emellan. Om du säljer investeringen när nätet är driftsatt så är det viktigt att avtalet med den nya ägaren är tydligt. Villkoret om öppenhet gäller även om ni säljer investeringen. Uppstår problem med den nya ägaren så kan det påverka ert stöd. Det är därför viktigt att det framgår i era avtal hur detta ska regleras er emellan om problem uppstår. Vinstuppföljning EU ställer krav på att bredbandsnät som fått stöd ska övervakas ekonomiskt. Grunden är att stöd inte ska delas ut till bredbandsnät som senare gått med stor vinst eftersom nätet då inte var i behov av stöd. Ibland kan det vara viktigt att ge stöd för att någon operatör ska våga bygga. Men visar det sig att intäkterna från bredbandsnätet täcker investeringskostnaden och även skapar en stor vinst så ska stödet återbetalas helt eller delvis. Detta villkor gäller projekt som får mer än 10 miljoner euro (ca 90 miljoner kronor) i stöd. Det kommer inte finnas något enskilt projekt som får ett så stort stöd. Uppföljningen kan ändå bli aktuell om investeringen säljs. Den som köper nätet blir då en indirekt mottagare av stödet. Det kan finnas större operatörer som kommer att köpa många nät och därmed kommer upp till gränsen. Jordbruksverket kommer att följa upp detta. Viktigt med tydliga avtal Om ni säljer investeringen är det därför viktigt att ni avtalar med den som köper investeringen hur det ska regleras er emellan. Om det uppstår en situation där den nya ägaren har gjort en för stor vinst är det ändå den som fått ut stödet som kommer att få betala tillbaka hela eller delar av stödet.

13 Villkor under projektet - Jordbruksverket Sida 6 av 6 Mer information Länsstyrelsen Coompanion Lantmäteriet LRF Har du frågor om stöden? Kontakta din länsstyrelse om du har frågor om företags- och projektstöd.

14 Upphandling - Jordbruksverket Sida 1 av 4 Du är här: Startsida Stöd Företags- och projektstöd Projektstöd Bredband Upphandling Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen. Upphandling På sidan Allmän information om bredbandsstödet kan du läsa vad det innebär att landsbygdsprogrammet ännu inte är beslutat. Det innebär bland annat att informationen på sidorna om bredband kan komma att ändras. Du måste göra en upphandling För att Sverige ska få ha stöd till bredbandsutbyggnad i Sverige ställer EU krav på att alla affärer som projekten ger upphov till ska konkurrensutsättas. Det betyder att så många leverantörer som möjligt ska få chansen att lämna anbud. Syftet är att få bästa pris och att inte störa den konkurrens som normalt råder på den här marknaden. Eftersom värdet av de affärer som kommer till tack vare bredbandsstödet omfattar flera miljarder är det viktigt att konkurrensen fungerar. Så här gör du en upphandling En upphandling kan liknas vid en mer avancerad form av offertförfrågan men det behöver inte innebära att den är svårare att genomföra. För det enskilda projektet handlar det om ofta om stora summor och tidigare genomförda projekt har vittnat om att en väl genomförd upphandling ger bättre villkor och priser. Här beskriver vi alla steg som en upphandling ska innehålla för att du ska kunna få ut fullt stöd. Att sätta ihop en anbudsförfrågan En upphandling startar alltid med att sätta ihop ett underlag på det som du vill upphandla, en så kallad anbudsförfrågan. Det är ett krav att upprätta en anbudsförfrågan för att få ut fullt stöd. I anbudsförfrågan beskriver du vad du vill ha anbud på och vilka villkor som ska gälla för att du ska ta hänsyn till anbudet från en leverantör. När du sätter upp villkor i anbudsförfrågan ska du alltid tänka på att de inte får vara diskriminerande på något sätt, varken mot svenska eller utländska leverantörer. Till exempel får du inte ställa upp villkor och krav som bara svenska företag känner till eller kan uppfylla. Detta gäller även då du inte förväntar dig att några utländska leverantörer ska lämna anbud. På samma sätt får inte leverantörer från andra orter eller delar av Sverige behandlas annorlunda än företag från närområdet. Det kommer att finnas förslagsmallar till anbudsförfrågan som du kan använda. De kommer att vara klara till början av mars Det är inte obligatoriskt att använda mallarna men kan vara en god hjälp. Egna underlag till anbudsförfrågan går också bra att använda. Kontrollera bara att du fått med alla viktiga delar. En anbudsförfrågan bör innehålla följande saker:

15 Upphandling - Jordbruksverket Sida 2 av 4 Allmän information om vad som gäller för att få lämna anbud till exempel sista anbudsdag, vilket språk det ska skrivas på, vart det ska skickas och så vidare. En övergripande beskrivning av uppdraget. En teknisk beskrivning av uppdraget, inklusive villkor och krav på till exempel material, de tjänster eller det arbete som ska upphandlas. Krav och villkor som den leverantör som vill lämna anbud ska uppfylla, det kan till exempel vara utbildning, erfarenhet, ekonomi, certifikat med mera. En anbudsförfrågan måste innehålla följande saker för att fullt stöd ska kunna betalas ut: Beskrivning av hur anbuden kommer att utvärderas. Det är en viktig del i anbudsförfrågan att tala om för leverantörerna som ska lämna anbud hur ni kommer att genomföra utvärderingen och på vilka grunder ni väljer ut anbudet. Annonsera anbudsförfrågan på en nationell webbplats för upphandlingar Det är mycket viktigt att annonsera sin anbudsförfrågan på ett sätt så att så många leverantörer kan få reda på att den finns. Det är grunden för att få en konkurrensutsättning. Det ger också ert projekt möjlighet att få ett bra pris och bra villkor. Det är ett krav för att få ut stödet att anbudsförfrågan har annonserats på en nationell webbplats för upphandlingar. Det finns flera webbplatser som har denna tjänst. Lättast hittar du dem via en sökning på nätet. Om det kostar pengar att annonsera så har ni rätt att få stöd för den utgiften. Det räcker inte att bara annonsera i rikstäckande tidning, branschtidning eller lokaltidning. Du kan däremot annonsera i en tidning som ett komplement till annonseringen på den nationella webbplatsen. Upprätta ett öppningsprotokoll när anbuden öppnas Det är ett villkor att upprätta ett öppningsprotokoll för att få ut fullt stöd. Anbud som skickas in av leverantörer ska inte öppnas löpande. De ska öppnas alla på samma gång på ett sammanträde. Sammanträdet bör bestå av minst tre personer. I öppningsprotokollet ska det framgå vilken leverantör som lämnat anbudet och vilket datum det kom in. Upprätta ett utvärderingsprotokoll när anbuden utvärderas Själva utvärderingen av anbuden är en central och viktig del i upphandlingen. Det är ett villkor att upprätta ett utvärderingsprotokoll för att få ut fullt stöd. För att kunna utvärdera anbuden på ett bra sätt ska kriterierna för utvärdering ha framgått redan i anbudsförfrågan. Det är ett krav att kriterierna har framgått i anbudsförfrågan för att fullt stöd ska kunna betalas ut. Det gäller även om bara pris kommer att användas vid utvärderingen. Ett utvärderingsprotokoll ska innehålla alla leverantörer som lämnat anbud. Det ska också innehålla uppgifter om vilka som uppfyller alla de grundläggande villkor och krav som ni ställt upp i anbudsförfrågan. Det är det som gör att de kan komma vidare till själva utvärderingen där ni jämför deras anbud. Anbuden ska utvärderas efter lägsta pris Anbuden ska utvärderas efter lägsta pris. Det är bara pris som är obligatoriskt att använda som utvärderingskriterium. Det är frivilligt att utvärdera på fler kriterier än bara pris men då krävs det att ni gör en poängsättning och en viktning av alla kriterier. Alla kriterier, poängsättningen och viktningen ska då också ha framgått i anbudsförfrågan. I utvärderingsprotokollet ska det framgå hur ni poängsatt och räknat fram en slutpoäng för alla anbud som är utvärderade. Om detta inte har framgår så kan inte fullt stöd betalas ut.

16 Upphandling - Jordbruksverket Sida 3 av 4 Ett tydligt anbudsunderlag och en bra utvärdering lägger grunden för att inte få klagomål på upphandlingen. Det ger också möjlighet att snabbare komma till kontraktsskrivning med den eller de leverantörer som vunnit upphandlingen. Skicka ut tilldelningsbeslut Det är ett villkor att ni upprättat ett tilldelningsbeslut och skickat ut det till samtliga leverantörer som lämnat anbud för att få ut fullt stöd. I tilldelningsbeslutet ska det framgå vem eller vilka som vunnit upphandlingen och som kommer att tilldelas ett kontrakt. Skriva kontrakt Det är ett villkor att upprätta ett kontrakt med den eller de leverantörer som vunnit upphandlingen för att få ut fullt stöd. Vad måste du upphandla? Grunden är att allt material, allt arbete och alla tjänster som behövs för att bygga och få bredbandsnätet att fungera ska upphandlas. Följande delar ska du alltid upphandla enligt beskrivningen ovan: den operatör som ska installera den aktiva utrustningen och driftsätta nätet den som ska sköta underhåll och drift av den passiva infrastrukturen Du ska upphandla den som installerar den aktiva utrustningen och driftsätter nätet, det vill säga skapar signalen i nätet, om du inte är en operatör som kan göra det själv. Samma sak gäller om du kan sköta det fysiska underhållet av nätet själv. Ska du inte sköta det själv kan du upphandla dem var för sig eller tillsammans. Följande delar behöver du inte upphandla enligt beskrivningen ovan, så länge de understiger kronor exklusive moms vardera: projektering som kostnadsberäkning, tillståndsansökningar anläggningsarbeten så som grävning material som rör och fiberkablar dokumentation som besiktning och inmätning var nätet går administration, projektledning och ekonomiadministration En närmare beskrivning av vad som ingår i projektering, anläggningsarbeten, material, dokumentation och administration kan du läsa mer om under utgifter som ger rätt till stöd. Där kallas de olika delarna kategorier. Det här alternativet innebär fortfarande att du ska ta fram prisuppgifter och göra jämförelser innan du gör ett inköp. När du ansöker om utbetalning kommer länsstyrelsen att följa upp så att ingen av kategorierna överstiger kr. Om du inte upphandlat och utgifterna för en kategori överstiger kronor kan inte fullt stöd betalas ut. Utgifter för samförläggning behöver inte upphandlas Ett samförläggningsarbete kan du som regel inte upphandla om det genomförs av en annan aktör till exempel ett elbolag. Därför finns det inte något krav på att du ska upphandla markarbetet som är kopplat till samförläggningen, när det sker tillsammans med annan aktör. Om ditt projekt däremot gör samförläggning med vatten eller avlopp som ni själva genomför så måste du upphandla markarbetet. Material som behövs för samförläggningen ska du alltid upphandla. Detta gäller oavsett om du samförlägger med annan aktör eller med en egen investering i vatten eller avlopp.

17 Upphandling - Jordbruksverket Sida 4 av 4 Har du frågor om stöden? Kontakta din länsstyrelse om du har frågor om företags- och projektstöd.

18 Fullmakt - Jordbruksverket Sida 1 av 2 Du är här: Startsida E-tjänster Stöd Företags- och projektstöd Ibland behöver du fullmakt Fullmakt Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen. Fullmakter för e-tjänster En fullmakt innebär att någon har rätt att företräda en annan person. Det är alltså ett avtal som visar att någon annan till exempel får fylla i och skriva under en ansökan. Det finns alltid en som ger fullmakten och en som tar emot en fullmakt. En fullmakt kan vara begränsad på olika sätt. En fullmakt kan gälla för olika e-tjänster När du ger en fullmakt ska du ange vilka e-tjänster eller delar av en e-tjänst som fullmakten ska omfatta. När det gäller Mina sidor kan du välja vilken information som du vill att fullmaktstagaren ska ha rätt att se och ändra. Du som har ett aktiebolag eller handelsbolag behöver en fullmakt för att logga in med e-legitimation Har du ett aktiebolag eller handelsbolag behöver du en fullmakt eftersom din e-legitimation är knuten till ditt personnummer. För att du ska kunna logga in med din egen e-legitimation på företagets organisationsnummer måste företaget godkänna det genom en fullmakt. Om någon annan ska göra ansökan åt dig behöver du ge fullmakt Om någon annan person ska göra ansökan åt dig, till exempel en konsult, så måste du ge den personen fullmakt. Personen kan då logga in med sin egen e-legitimation och göra ansökan åt dig. Om du har enskild firma kan du i det här fallet också ge fullmakt. Fullmakter är personliga Det går bara att ge en fullmakt till en enskild person. Det går därför inte att ge en fullmakt till ett helt bolag. Däremot går det att ge samma typ av fullmakt till flera personer. Men då måste varje person få en egen fullmakt. Den som ger fullmakten är ansvarig Det är du som är ansvarig för innehållet i till exempel en inskickad ansökan, även om någon annan har fått en fullmakt att göra ansökan och skriva under den med sin e-legitimation. Du som har gett fullmakten är alltså ansvarig för din ansökan även om någon annan har fullmakt att skriva under den. Däremot är en fullmakt ett avtal som innebär begränsningar. Den som har fått en fullmakt får bara göra det som ni har kommit överens om. Om fullmaktstagaren bryter ett sådant avtal kan han eller hon bli skyldig att betala skadestånd

19 Fullmakt - Jordbruksverket Sida 2 av 2 Dela ut fullmakt via Mina sidor eller på blankett Det enklaste sättet att ge en fullmakt är att gå in på Mina sidor som du hittar till höger. I vänstermenyn i Mina sidor finns rubriken Fullmakter. På Mina sidor kan du välja vilka e-tjänster som fullmakten ska omfatta. För att kunna dela ut en fullmakt måste du ha en egen e-legitimation och vara registrerad kund hos Jordbruksverket. Om du inte har e-legitimation eller är registrerad kund går det bra att använda blanketten Fullmakt E-tjänster. Blanketten hittar du till höger här på sidan. Det behövs bara en blankett även om du vill ge fullmakt för flera e-tjänster. Fullmakter gäller tillsvidare om man inte skrivit något annat Du som ger en fullmakt kan skriva att fullmakten bara ska gälla en viss tid. Men om du inte skriver något om hur länge fullmakten ska gälla så gäller den tills vidare. Om fullmakten gäller tills vidare så måste du avsluta fullmakten när den inte ska gälla längre. Du kan avsluta en fullmakt när som helst Du kan avsluta en fullmakt när som helst genom att mejla eller ringa CDB-enheten på Jordbruksverket. Du kan också ringa till Jordbruksverkets kundtjänst. Det går även att använda bekräftelsen som du fått hemskickad i samband med att vi registrerade fullmakten. E-legitimation Med en e-legitimation kan du på ett säkert sätt legitimera dig på internet. En e-legitimation är en personlig elektronisk ID som kan jämföras med en vanlig ID-handling, till exempel ID-kort eller körkort. Det innebär att du använder din personliga e-legitimation också när du utför tjänsteärenden via internet. Du gör i praktiken precis samma sak som när du identifierar dig på en bank med din egen legitimation när du gör ett tjänsteärende där. Här kan du läsa mer om e-legitimation hos Jordbruksverket. Mer information Så här fungerar e-legitimation Blanketter Fullmakt e-tjänster