Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde 6c) 9.2. Länsstyrelsen i Västra Götalands Län

Transkript

1 9.2 Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde 6c) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Stöd till bredband ges i Sverige för att öka tillgången till bredband med hög överföringshastighet, så kallade nästa generations accessnät (NGA-nät) på landsbygden. Syftet är att öka tillgängligheten till, användning av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik i landsbygdsområden. (delåtgärd 7.3, fokusområde 6c) Regionala prioriteringar med kort bakgrund De senaste åren har bredbandsutbyggnaden tagit fart i hela Västra Götalands län. Utbyggnaden sker i alla delar av länet och i de allra flesta kommuner. Utbyggnadsmodellen med kommuner och marknadsaktörer som bygger bredband i tätorter och mkt engagerade landsbygdsfiberföreningar som bygger i ren glesoch landsbygd med projektstöd har varit framgångsrikt under föregående stödperiod. Västra Götaland har idag 25 % av landets fiberprojekt att jämföra med 16 % av landets befolkning. Andel med tillgång till fiber 100 Mbit/s via bredband - kommuner Västra Götaland 2014 Tätort Utanför tätort/småort Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Västra Götalands län 57,71% 54,75% 15,99% 19,86% Ale 46,25% 37,62% 3,77% 4,76% Alingsås 54,69% 55,81% 4,78% 7,12% Bengtsfors 30,37% 29,61% 2,29% 2,66% Bollebygd 20,88% 17,46% 0,13% 0,54% Borås 50,82% 47,55% 3,98% 4,50% Dals-Ed 26,49% 18,86% 30,62% 36,77% Essunga 31,36% 44,00% 43,52% 50,37% Falköping 45,93% 44,37% 34,45% 40,53% Färgelanda 30,28% 24,72% 37,58% 43,25% Grästorp 21,15% 21,03% 22,34% 27,64% Gullspång 9,50% 11,05% 0,19% 0,26% Göteborg 78,71% 75,61% 1,85% 8,79% Götene 28,07% 37,05% 23,77% 29,29% Herrljunga 39,05% 42,26% 31,16% 37,51% Hjo 38,81% 45,32% 6,57% 8,74% Härryda 38,65% 31,34% 1,75% 7,98% Karlsborg 51,97% 56,09% 6,37% 6,27% Kungälv 58,11% 56,24% 63,37% 71,04% Lerum 35,37% 32,97% 0,58% 1,24% Lidköping 69,37% 70,02% 29,70% 31,35% Lilla Edet 26,44% 22,88% 14,40% 18,88% Lysekil 31,83% 20,96% 0,80% 1,61% Mariestad 44,69% 48,14% 6,96% 8,02% Mark 19,37% 11,36% 4,22% 5,71%

2 Mellerud 10,18% 11,38% 8,23% 7,88% Munkedal 27,35% 35,28% 52,29% 62,85% Mölndal 58,79% 55,21% 0,30% 2,84% Orust 21,29% 14,88% 0,38% 0,36% Partille 58,47% 47,79% 6,00% 9,38% Skara 46,05% 49,07% 20,56% 26,35% Skövde 51,11% 48,00% 6,39% 3,47% Sotenäs 29,88% 18,96% 36,51% 46,02% Stenungsund 49,44% 36,39% 1,36% 1,20% Strömstad 42,91% 34,96% 1,62% 1,76% Svenljunga 24,17% 22,75% 31,67% 32,42% Tanum 27,01% 25,34% 32,35% 39,22% Tibro 33,91% 31,47% 5,36% 8,42% Tidaholm 25,52% 22,94% 11,92% 11,24% Tjörn 20,65% 16,74% 2,30% 1,61% Tranemo 6,20% 7,99% 12,68% 15,28% Trollhättan 56,72% 53,91% 3,92% 7,15% Töreboda 22,60% 25,17% 8,47% 11,72% Uddevalla 51,11% 40,92% 6,84% 9,22% Ulricehamn 39,57% 48,65% 2,85% 3,96% Vara 24,86% 28,39% 48,02% 53,50% Vårgårda 46,91% 41,08% 6,08% 7,01% Vänersborg 47,77% 40,70% 25,14% 33,76% Åmål 40,53% 36,32% 1,24% 0,66% Öckerö 21,28% 25,02% 0,00% 0,00% Av länets 49 kommuner är det 12 som tidigt sökt projektstöd för bredband och kommunerna har byggt ut anslutningspunkter, vilket ses som blåmarkerade i tabellen ovan. Där är bredbandsutbyggnaden högre på landsbygden än i tätorten. Fram till sommaren 2015 har kommuner ansökt om stöd hos Västra Götalandsregionen till 110 av de 155 nedläggningshotade telestationer som idag har koppar. Detta medverkar till att underlätta ekonomiskt för många av de 150 projektansökningar som fram till september 2015 ansökt om Projektstöd till bredband. Västra Götalands län har en vision om en hållbar landsbygd. Hållbarhet innebär både den sociala, ekonomiska och ekologiska aspekten. Bredband och IT-tjänster är en integrerad del av all verksamhet. Tillgång till IT-med hög kvalitet är en förutsättning för att invånare och företag skall kunna verka på landsbygden. Bredbandsutbyggnad i hela länet är en förutsättning för en hållbar landsbygd. I bredbandsstödet används bara gemensamma nationella prioriteringar. De projekt som beviljas stöd bör bidra till att uppfylla målen i den regionala bredbandsstrategin. I de fall det finns en kommunal bredbandsstrategi bör projektet även bidra till att uppfylla kommunens mål för bredbandsutbyggnad. I 46 av 49 kommuner i Västra Götaland finns det kommunal bredbandsstrategi idag. Västra Götalandsregionen är behjälplig med arbetet. Den regionala bredbandsstrategin har tagits fram av Västra Götalandsregionen i samarbete med Länsstyrelsen. Beslut om strategin togs under sommaren Strategin betonar en utbyggnad av bredband i hela Västra Götalands län, stad och land. Det goda samarbetet mellan olika aktörer i länet ses som en förutsättning för fortsatt framgång med fiberutbyggnaden. Genom samverkan kompletterar regionala och statliga medel varandra på bästa sätt.

3 9.2.3 Målbild Bredband till alla på landsbygden! I den regionala bredbandsstrategin har målet formulerats till att; År 2020 har nio av tio hushåll och företag i Västra Götaland tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s vid nedladdning och länet ses som ett föredöme när det gäller ITanvändning för hållbarhet och samhällsservice. Det nationella målet är att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. Det innebär att 90 procent av hushållen och företagen ska ha tillgång till 100 Mbit/s till år Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Länsstyrelsen i Västra Götaland kommer att ha beslutstillfällen för att få största möjliga måluppfyllelse. Första beslutstillfället omfattar perioden från 3 september 2014 till datum för första beslutstillfället. Lägsta bifallsnivå är då 345 poäng Därefter kommer Länsstyrelsen att ha 4 beslutstillfällen per år. Se avsnitt 4.1. Länsstyrelsen tillämpar öppen budget för insatsen. Alla kompletta ansökningar som överstiger bifallsnivån beviljas baserat på aktuell poängnivå vid beslutstillfället och tillgängliga medel. Vid brist på medel kommer de ansökningar som har högst poäng att prioriteras. Om flera ansökningar har samma poängsumma vid urvalet kommer följande prioriteringsordning att användas: Ansökningar med samma poäng ska skiljas åt med den beräknade anslutningsgraden. Här är det faktiskt procenttal som gäller. Om det ändå inte räcker för att särskilja ansökningarna så ska antal möjliga anslutningar användas Urvalskriterier (Delåtgärd 7.3, fokusområde 6c) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Det finns bara nationella urvalskriterier för bredband. Minst två urvalskriterier måste ge poäng för att vara med i det fortsatta urvalsarbetet.

4 Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder Viktning 1. Projektet ger hög anslutningsgrad till bredbandsnätet 1 poäng: procent anslutna inom avgränsat område för projektet. 3 poäng: procent anslutna inom avgränsat område för projektet. 5 poäng: 85 procent eller fler anslutna inom avgränsat Projektet har ett högt antal möjliga anslutningar till bredbandsnätet 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen 2 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat 3 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat 4 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat 5 poäng: Minst 200 möjliga anslutningar inom avgränsat +1 poäng: Likviditeten för projektets genomförande är tryggad. +1 poäng: Det finns en projektledare utsedd för projektet. +1 poäng: Det finns en ekonomiansvarig utsedd för projektet. +1 poäng: Det finns en upphandlingskunnig utsedd för projektet. +1 poäng: Det finns en person med relevant teknisk utbildning eller erfarenhet i projektet Summa viktning Regionala urvalskriterier För stöd till bredband finns inte några regionala urvalskriterier Investeringar som inte prioriteras regionalt Det finns inte några regionala prioriteringar inom bredband Stödnivå Stödnivån i länet är anpassad till de regionala förutsättningarna utifrån gemensamma riktlinjer som tagits fram av Jordbruksverket. Samma stödnivå används för alla projekt som beviljas stöd inom länet. Följande faktorer har vägts samman: bredbandsnätens storlek, som utgår från antal personer per kvadratkilometer i länets olika kommuner markförhållanden, som speglas av andelen åkermark, betesmark, skog inklusive berg, myrar, mossar och liknande svåra marker samt andelen sjöar och vattendrag i länet. historiska kostnader för bredbandsinvesteringar under åren hämtade från bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet Riktlinjen syftar till att den privata insatsen i genomsnitt ska vara likvärdig kostnaden för en uppkoppling i tätort. tillgång till marknadsaktörer i länet och vilka affärsmodeller de erbjuder. Brist på aktiva marknadsaktörer kan motivera en högre stödnivå. Utifrån länets struktur och stödberättigade kostnader har Länsstyrelsen kommit fram till en stödandel på 40 procent av de stödberättigande utgifterna

5 Befolkningstäthet I Västra Götaland är befolkningstätheten relativt hög. På 92 % av ytan bor fler än 15 personer/km2. Markförhållanden Västra Götalands län är ett län med betydande lantbruk. Markförhållanden i länet fördelar sig på ca 50 % skog, 15 % åkermark och 34 % vatten vilket ger bättre förutsättningar för bredbandsutbyggnad än län med högre andel skog. Historiska kostnader I Västra Götalands län har bredbandsutbyggnaden kommit långt jämfört med många andra län. Utbyggnaden har skett på landsbygden över hela länet med ca 800 mil nedgrävd fiber till relativt låga kostnader på grund av bland annat gynnsamma markförhållanden. Projektens snittkostnad/hushåll har under föregående programperiod varit ca kronor för kanalisationen. Under perioden , kan kostnaderna bli något högre då samtliga kostnader nu är stödberättigade jämfört med tidigare då enbart kanalisations-kostnaden var stödberättigad. Marknadsaktörer och deras affärsmodeller Marknadsaktörerna står för den övervägande delen av fiberinvesteringarna i Västra Götaland ihop med de slutanvändare, företag och hushåll, som köper deras tjänster. Här inkluderas även de kommunala stadsnätsaktiebolagen i begreppet marknadsaktörer. Det bygger på att även om stadsnäten har en ekonomiskt stark ägare i ryggen, så agerar de till allra största delen utan direkta bidrag från sina ägare och utanför den skattefinansierade delen av den kommunala ekonomin. De måste därför agera marknadsmässigt vid beslut om både investeringar och drift. Utöver de kommunala bredbandsbolagen bygger även Telia Skanova Access AB samt IP Only egna accessnät för bredband i länet, framförallt i tät- och småorter. IP Only tillsammans med sitt dotterbolag ByNet, erbjuder en affärsmodell för landsbygdsfiberföreningar där de stödjer dem i projektstödsansökningar och projekteringar och erbjuder även övertagande av det färdiga nätet. Beräkningen av stödprocent har skett enligt en beräkningsordning som fastställts av Jordbruksverket. Se bilaga 35. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Högsta stöd är 10 miljoner euro per projekt Koppling till andra mål I Västra Götaland arbetar vi i samverkansgruppen UBit, "Utveckling av bredband och IT-infrastruktur" som drivs genom Regionens Beredningsgrupp för Hållbar Utveckling, BHU. Av alla kommuner i Västra Götaland har idag 46 av 49 en lokal bredbandsstrategi. Samarbete med lokala fiberföreningar behövs för den regionala utbyggnaden av bredband då kommunerna eller marknadsaktörer på egen hand inte klarar 90 %-målet. Kommunerna i VG län kan söka stöd hos Regionen för utbyggnad av anslutningspunkter där sedan fiberföreningar bygger sina accessnät. Stöd till bredband inom landsbygdsprogrammet är en del i strategin Västra Götaland prioriteringen att Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet.