Molnby DP. Gestaltnings-PM

Transkript

1 Vår referens Arkitektur, Torsten Paulsson Uppdragsnr Molnby DP Gestaltnings-PM Generellt Ett antal olika lokaliseringsalternativ har utretts och sammantaget har Molnby funnits mest lämpligt för att lokalisera verkstad och uppställning för alla nya tåg. Området medger en femtioprocentig utbyggnad av vagnuppställningsdelen inom nuvarande gränser. Omfattningen av depåns funktioner och lokaler har utarbetats i tidigare program för Molnby depå och redovisas på bifogad ritning, Underlag för detaljplan överlagring sitplan Depån är utformad som genomfartsdepå, vilket är en mycket effektiv depåtyp. Den inbördes placeringen mellan verkstad, uppställning, tvätt- och avisningshallar har noga utretts i ett konceptprogram för depåer för att uppnå bästa logistik och minimera rangering. I programmet har även omfattningen av depåresurser utretts. De begränsande faktorerna i Molnby för markanvändning har varit längden mellan Molnby station och viadukten på Lindholmsvägen samt en önskan från markägaren att minimera depåarean. Dessutom har depån ytterligare begränsats av fornlämningar i norr och en kraftledningsgata i söder. Infartsvägen till området har utformats med vänstersvängfält för att undvika köande på Lindholmsvägen. En busshållplats är också tänkt att anläggas där. För att även få en effektiv logistik fordon har en inre väg för rundkörning anlagts. Detta för att undvika onödiga backvändningar och därmed på ett enkelt sätt komma åt leverans- och hämtningspunkter. Parkeringsplatser finns på ömse sidor om huvudentrén med några dedikerade för rörelsehindrade direkt vid entrén. Infarts- och rundkörningsvägen är i enlighet med de centralt placerade parkeringsplatserna asfalterade medan övriga vägar och ytor är grusade. Infartsvägen delar sig ungefär vid Bröte torp och fortsätter som grusväg, vilken stakas fram på bästa sätt i terrängen bort mot Molnby gård för att den tidigare markägaren skall kunna komma ut på Lindholmsvägen. Denna väg används också som gång- och cykelväg från Molnby station till depån och har en egen infartsgrind i södra delen av depåområdet. Byggnadernas placering inom depån har fått en logisk och funktionell placering arrangerat som en genomfartsdepå avseende logistik inom området och ut till trafikspåret. Verkstads- och uppställningsspåren har utformats så att de tar så litet markyta i anspråk som möjligt och byggnadsvolymerna är i stor utsträckning sammanslagna. I och med att detta är de skyddade från väder och vind, snö och is samt mindre exponerade för klotter. Då området planas ut kommer vissa sprängkanter och stödmurar skapas i den västra delen av området. Dessa nivåskillnader kommer till största delen döljas i släntmark med planteringar. Belysningen inom depåområdet placeras, höjdsätts och avskärmas så att den inte onödigtvis stör en eventuell framtida bebyggelse på andra sidan spåret. Uppställningshallens fasad mot spåret är utformad så att ljuset inifrån hallen skall kunna ge ett släpljus på denna. Om verksamheten (och därmed ljuset) uteblir nattetid skall belysningen kompletteras så att fasaden ljusas upp kvällstid. Verkstadsbyggnaden Verkstadshallarna har dimensionerats så att ett helt tåg, ca 60m kan köras in i sin fulla längd och därefter ut på andra sidan. Svarvhallen har fått dubbel tåglängd för att hela svarvprocessen skall kunna ske inomhus. Tåget passerar en fast svarv ungefär i mitten av hallen och båda portarna kan under hela processen vara stängda för att förbättra klimatet i hallen och minska värmeförlusterna. Svarvljud kan då också på ett bättre sätt tas omhand inne i hallen. M:\Dokument\Depå Molnby\DP underlag\dp underlag Aktuellt\AKTUELLT \ Gestaltnings-PM Molnby DP Bsg.docx

2 Uppdragsnr Mellan verkstads- och uppställningshallen ligger tvätt- och klotterhallen som på sin fria sida har teknikutrymmen för ventilation, pumpar, tankar för tvätt och saneringsvatten samt förråd för kemikalier. Denna lågdel är lättillgänglig för fordonstransporter. På motstående sida, väster om verkstadshallen ligger sidoverkstäder och förråd, ovan dessa finns personallokaler, omklädning och kontorsrum. Här ligger huvudentrén med access till verkstad och förbindelsegång till tvätt- och uppställningshallar. Verkstadsbyggnaden uppförs med diskret mönstring, varierad struktur och indelning i fasadutformningen för att skapa liv i de längsta fasaderna. Administrations- och personalbyggnaden utförs som en traditionell kontorsbyggnad med ordinär fönsterindelning. Dagsljus till hallarna kan tas in genom längsgående taklanterniner samt genom glasade portar. Lanterninerna ges en vingformad profil, vilken går igen i taket på administrationsbyggnaden. Taket på lanterninerna och administrationsdelen utförs som gröna tak, exempelvis sedumtak, vilket fördröjer dagvatten samt bidrar till vattenrening och fungerar även som bullerdämpare. Uppställningshallen Detta är den i särklass mest exponerade byggnaden inom depån och kommer att utgöra ett tydligt inslag i landskapet varför omsorg bör läggas i fasadutformningen. Indelningen med den i större sektioner uppbrutna fasaden fyller här även funktionen att ta in ljus, ventilera byggnaden från överskottsvärme sommartid samt erbjuda nödvändiga skyddsnischer och utrymningsvägar. Fasadmaterialet föreslås bli en massiv vågformad fasadskiva av typ fibercement eller liknande. Syftet är att fasaden skall te sig olika beroende på ljusförhållanden, skapa liv i fasaden med sin struktur, ge materialitet åt ytan så att den upplevs annorlunda på olika avstånd. Dessutom är den korrugerade ytan mindre tacksam att klottra på. Fasaden ges en matt rödbrun färg, framför delar av denna kan planteras självklättrande växter (kräver ej annat stöd än själva fasaden) såsom vildvin och murgröna vilket på sikt kommer att klä delar av fasaden i grönska. Yttertak utförs som grönt tak. Insynsskyddet vid trafikspåret kan utföras bitvis med tät växtlighet framför plank, bitvis enbart med plank så att ett varierat uttryck skapas. Planket kan utformas så att det ger fäste även för kläng- /slingerväxter såsom hortensia. Mot Lindholmsvägen behålls vegetationen som insynsskydd. Infartsspåren från trafikspåret förses med lågt sittande bullerskärmar i hjulnivå, vilka effektivt reducerar störande buller och eventuella spårskrik. 2 (2)

3 UPPSTÄLLNINGSHALL FASADMATERIAL VÅGFORMAD PROFIL VARIATION I FASAD FÄRGSÄTTNING

4 STÄNGSEL OCH INSYNSSKYDD RB Kapacitetsförstärkning Identitet PU 16(24) Program Roslagsbanan Utbyggnad En viktig aspekt när man bygger en bullerskärm är dock att tänka på att PU skärmen har två sidor; en mot de boende och en mot trafiken. Identitet Detaljbearbetningen är en viktig aspekt på boendesidan då dessa lever med skärmen i större utsträckning än vad förbipasserande trafik gör. Skärmar med lockad- eller spontad panel ger den bästa bullerdämpande effekten RB Figur Kapacitetsförstärkning 2.3 Bullerskärm med slamfärger, träguiden. Identitet 2.4 Spaljéer, vegetation Att låta naturligt buskage och träd vara kvar eller omplanteras s mjukare intryck vid skärmen. STÄNGSEL Att variera delar av träskärmarnas utseende med spaljéer ger b omväxling och möjlighet för klätterväxter att täcka delar av skär tlig bulleråtgärd vid Enebyberg. Varierande detaljeringsgrad mot spåret i t bebyggelsen. PLANK Fotot visar även hur höjden varierar. Foto ur: AB Storstockholms ) Bullerskyddsåtgärder vid Roslagsbanan exempelbilder på befintliga entationsmaterial. Sid 7. Figur 2.4 Bullerskärmar med klätterväxter rg används på sträckorna mellan stationerna. ckholmsvägen korsar Roslagsbanan fram till Ensta station bullerskyddsskärm på spårets västra sida. Den omgivande Figur 2.2 Träskärm med en detaljbearbetad sida mot boende r villabebyggelse. Högre detaljeringsgrad på sidan mot n, lägre detaljeringsgrad mot spåret. Figur 2.3 Bullerskärm med slamfärger, träguiden. 2.3 Färgval, klotterskydd sta station föreslås en bullerskyddsskärm som sträcker sig till km- 0. Vid km-talet föreslås även en bullerskyddsskärm För att lättare på återställa träskärmar 2.4 vid vandalisering Spaljéer, är vegetation en så kallas slamfärg tra sida upp till gång- och cykelbron vid Stolpaskogen, att föredra, dessa bör exempelvis falurödfärg. Slamfärgen möjliggör en lättare ig utformning. Den omgivande karaktären är villabebyggelse återställning och av skärmen med hjälp av övermålning. Att göra skärmen ojämn. Högre detaljeringsgrad på sidan mot bebyggelsen, lägre KLÄNG- OCH/ELLER SLINGERVÄXTER med hjälp av spaljéer eller raster minskar mjukare också intryck risken vid skärmen. för vandalism. Dock grad mot spåret. medför detta en försvårning av sanering av skärmen. Att låta naturligt buskage och träd vara kvar eller omplanteras skapar et Att variera delar av träskärmarnas utseende med spaljéer ger både visu

5 GRÖNA TAK - LANDSKAP - BELYSNING GRÖNA TAK GABIONER O. STÖDMUR - VECTORWALL BELYSNING