Reseberättelse Nu med hållbarhetsredovisning. enligt GRI B+

Transkript

1 Reseberättelse 2011 Nu med hållbarhetsredovisning enligt GRI B+

2 Torsås Bodö Nynäshamn Skara Herrljunga Ulricehamn Hallabro Bromölla Kristianstad För att inte trycka upp mer material än nödvändigt så har vi delat upp den traditionella årsredovisningen i två separata delar. Vill du läsa den kompletta genomgången av koncernens finanser så rekommenderar vi den skrift som heter Årsredovisning Den finns för beställning via vår Kundservice eller direkt på vår hemsida, där du även kan göra miljön en tjänst och istället ladda ner en digital version av såväl den som andra publikationer.

3 Höör Höör Landskrona Eslöv Lund Ystad Hörby Örtofta Lomma Skurup Innehåll Året som gått Med blicken riktad framåt Lunds Energikoncernen Vårt kretslopp Ägare Större fokus på EU-arbete efter Brysselpraktik Koncept för en grön och kunddriven energimarknad Lokal samverkan en viktig byggsten Örtoftaverket tillför värdefull produktion i Skåne Kretsloppslösning för MAX IV Styrning och organisation Styrelse Ledningsgrupp Nyckeltal Nyckeltal verksamhet Hållbarhetsredovisning Ett nytt steg för ett etablerat hållbarhetsarbete Vårt hållbarhetsarbete Nyckeltal Miljö Nyckeltal HR GRI-index Bestyrkanderapport Utdrag ur årsredovisning 2011 Verksamhetsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys Bolagsstyrningsrapport Styrelse och vd Ägarforum Närvaro vid styrelsemöten

4 Året som gått - axplock ur koncernens verksamhet 2011 Kraftringen Service tecknar avtal med Staffanstorps kommun 8 februari Kraftringen Service fick i februari ansvar för skötsel och underhåll av Staffanstorps kommuns offentliga belysning. Denna omfattar cirka belysningspunkter med tillhörande kabelnät med mera. Ledarutveckling i fokus 9 februari I februari gick startskottet för koncernens ledarutvecklingsprogram som sträcker sig från 2011 till 2013 fördelat på tre moduler. Varje modul innehåller ett eller flera verktyg som vart och ett och tillsammans ska ge koncernens chefer en bra grund att stå på som chefer och ledare i koncernen. Första verktyget ut var situationsanpassat ledarskap under våren 2011, följt av gruppdynamik och grupprocesser. Den tredje och sista modulen avser förändringsledning och sammanfaller med det visionsarbete som inleds Energilösningen för ESS presenterades 18 mars Lunds Energi, E.ON och ESS presenterade energilösningen för ESS-anläggningen, som blir världens första hållbara forskningsanläggning. Samtidigt signerade parterna ett nytt tvåårsavtal som innebär att man går vidare i en fördjupad förstudie. Lundaborna släckte glödlampor under Earth Hour 26 mars Under Earth Hour i Lund, lördagen den 26 mars antog många lundabor utmaningen att delta i manifestationen för jordens klimat. Våra beräkningar visar att elanvändningen sänktes med motsvarande cirka glödlampor. Lunds kommun utmanade de andra kommunerna i nätverket Klimatkommunerna inför Earth Hour. Nio kommuner deltog i utmaningen som gick ut på att få så många invånare som möjligt i kommunen att släcka lampan under Earth Hour och anmäla sig på WWF:s hemsida. Vi kan konstatera att Lidköping står som vinnare i utmaningen men Lund kom in som god tvåa, säger Lars Bergwall (C) ordförande i kommunstyrelsens miljö och hälsoutskott, tillika ordförande i nätverket Klimatkommunerna. Billigare uppvärmning och jämnare värme med smart styrning 13 maj Hösten 2010 inledde Öresundskraft och Lunds Energikoncernen pilotförsök tillsammans med Esselcon för att se om villakunder kan spara pengar genom smartare styrning av sin eluppvärmning. Försöket visar att det går att sänka uppvärmningskostnaderna med mellan 10 och 15 procent genom att smartstyra värmesystemet. Förutom ekonomiska besparingar har försöken medfört en generellt mycket jämnare värme och höjd komfortnivå. Tekniken som försöken bygger på är mycket enklare och billigare än andra system på marknaden. Målsättningen för produktkonceptet är att återbetalningstiden för kundens och kraftbolagets investering ska komma att understiga ett år. Gemensamt fjärrvärmenät utreds 30 maj I december 2010 tecknade Landskrona Energi, Lunds Energikoncernen och Öresundskraft avtal om att utreda förutsättningarna för samverkan inom fjärrvärmeområdet. Under våren 2011 analyserade parterna tillsammans de ekonomiska, tekniska och miljömässiga förutsättningarna för att koppla samman sina fjärrvärmenät, liksom förutsättningarna för ett gemensamt produktionssystem för fjärrvärme. Beslut togs att fortsätta utredningsarbetet med fördjupade studier. Under sommaren inleddes även förprojekteringen av en fjärrvärmeledning mellan Landskrona och Örtofta. Mer halm i Lunds fjärrvärme 31 maj Under 2011 användes mer halm i produktionen av fjärrvärmen till Eslöv, Lund och Lomma. Svenstorps gods och Lunds Energikoncernen ingick ett avtal som innebar att Svenstorp ökade sin leverans av värme till fjärrvärmenätet. Det kunde ske tack vare att godset beslutat att investera i en ny halmpanna. Under augusti och september, i anslutning till skörden, ska pannan 4 Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen

5 klara torkningen av spannmål. Efter den perioden finns en överkapacitet som gör att man med den nya pannan kan öka sina leveranser till fjärrvärmenätet. Produktionen innebär lokal, förnybar energi med minimala transporter. Askan återförs till jordarna och det som tas till vara är en restprodukt som inte inskränker produktionen av mat. Start av nytt traineeprogram 5 september I september välkomnades våra nya trainees till koncernen. Under programmets tio månader kommer de att få en gedigen introduktion och inblick i koncernen genom att varva arbete på sina grundplaceringar på de egna avdelningarna med praktik ute i de olika affärsområdena. Traineegruppen kommer också att i koncernövergripande projekt få ge sitt bidrag till koncernens utveckling vad gäller personalvård, kundlojalitetsprogram och vår kundkommunikation på hemsidorna. upp ärendet till prövning. Lunds Energikoncernen kan därmed komma igång med byggandet av det planerade biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta. Projektets miljövinster är betydande. Det biobränsleeldade kraftvärmeverket planeras att tas i drift under När hela anläggningen är i drift minskar det globala koldioxidutsläppet med ton årligen genom att den ersätter fossilbaserad el- och värmeproduktion. 90 procent av koncernens fjärrvärmeproduktion blir förnybar och elproduktionen ökar i elområde Malmö, som annars har brist på el. Läs mer om Örtoftaverket på sidan 16. Elområden införs 1 november Den 1 november delades Sverige in i fyra elområden. Införandet betyder att elen nu kostar mer i de områden där det råder underskott på el och mindre i de områden där det råder överskott. Orsaken till beslutet är att Svenska Kraftnät hoppas kunna skapa bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på el och på så sätt stimulera till ökad kraftverksutbyggnad i områden där efterfrågan på el är stor. Som elhandelsföretag i södra Sverige, där underskottet är som störst, påverkas Lunds Energikoncernen av förändringen och den ökade elprisrörligheten som den innebär. Under hösten 2011 genomförde Lunds Energikoncernen lokala kampanjer för att informera kunderna, samt deltog i den politiska debatten om problematiken kring elområdesinförandet. Klartecken till kraft värmeverket i Örtofta 28 november Miljööverdomstolen beslutade att inte pröva Miljödomstolens dom från den 15 april Det innebär att Miljödomstolens dom står fast. Miljööverdomstolens handläggning i sig överklagades till Högsta Domstolen som den 28 november 2011 beslutade att inte ta 18 mars - Utvecklingschef Mats Didriksson talar när energilösningen för ESS presenterades. Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen 5

6 Med blicken riktad framåt - koncernchefen har ordet Det var med stor glädje och förväntan som jag den 1 januari 2012 tog över posten som koncernchef för Lunds Energikoncernen. Mitt uppdrag är att förvalta de värden som byggts upp under lång tid och samtidigt bedriva ett framtidsinriktat arbete för att utveckla koncernen vidare. Som kommunägt energibolag ska vi uppfylla kommunlagens krav på att verka i allmänhetens intresse samtidigt som vi ska uppfylla aktiebolagslagens krav på god ekonomisk hushållning. Det är i denna skärningspunkt som Lunds Energikoncernen bedriver sin verksamhet. Affärsmässig samhällsnytta är det uttryck som bäst sammanfattar vårt mål och vårt uppdrag. Under 2012 kommer vårt arbete för att utveckla bolagets långsiktiga strategiska arbete att fortsätta. Arbetet tar avstamp i de händelser och den utveckling som präglat verksamheten under 2011, varav ett urval beskrivs här och i övriga delar av årsredovisningen. Energibranschen är i hög grad beroende av politiska beslut och lagstiftning på nationell nivå och på EUnivå. Min bakgrund som Svensk Energis representant i Bryssel har skapat en insikt om vikten av ett långsiktigt och uthålligt påverkansarbete. Många av de beslut som tas i Bryssel idag kommer att vara svensk nationell lagstiftning om ett par år. Lunds Energikoncernen har därför mycket att vinna på ett fördjupat engagemang och ökad observans när det gäller EU-processen. Påverkan och kontakter med beslutsfattare på alla nivåer kommer att bli en allt viktigare del av mitt och övriga koncernledningens arbete. Att förutsättningarna för vår verksamhet i hög grad är beroende av lagstiftning bekräftades vid ett flertal tillfällen under I november delades Sverige in i fyra elområden i syfte att skapa en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på el över landet. Förändringen har lett till ökade prissvängningar och tidvis också en generell prisökning på el. Reformen har inneburit en stor pedagogisk utmaning att förklara orsaken till dessa prisförändringar för våra kunder. Också beslutet om intäktsramar kommer att få stor betydelse för vår verksamhet. Det tak för Lunds Energikoncernens intäkter från elnätsavgifter som Energimyndigheten slagit fast innebär att investeringar och underhåll av elnätet riskerar att få stå tillbaka, också detta en förändring som är svår att förklara för våra kunder. Det faktum att energibranschen mer än de flesta andra branscher är beroende av politiska beslut och tydliga politiska ramar, på både nationell och europeisk nivå, innebär också särskilda förutsättningar för vår verksamhet. Miljöarbetet fortsätter att vara prioriterat i koncernens verksamhet. Våra höga ambitioner när det gäller klimat och miljö genomsyrar hela organisationen. Det främsta konkreta exemplet är vårt biobränsleeldade kraftvärmeverk i Örtofta som vi under året fick klartecken att bygga, efter en mycket utdragen tillståndsprocess. Örtoftaverket kommer att generera betydande miljövinster. När det står klart kommer 90 procent av koncernens fjärrvärmeproduktion att vara förnybar. Örtoftaverket är vårt största och mest uppmärksammade miljöprojekt men det finns ytterligare många som bör lyftas fram. En angelägen uppgift under kommande år är att både internt och externt synliggöra det omfattande miljöarbete som bedrivs i hela organisationen. Det ekonomiska resultatet för 2011 är 68 miljoner kronor, att jämföra med 139 miljoner kronor för Det försämrade resultatet förklaras i första hand av att bränslekostnaderna för koncernens fjärrvärmeproduktion stigit kraftigt, i kombination med störningar i den norska vattenkraftproduktionen och extraordinära nedskrivningar. De höga kostnaderna för fjärrvärmeproduktionen gör därför bygget av Ö rtoftaverket än mer angeläget. I mars 2011 presenterade Lunds Energi, ESS och E.ON gemensamt energilösningen för ESS-anläggningen. ESS ska bli världens första klimatmässigt hållbara större forskningsanläggning och energilösningen är helt avgörande för att denna målsättning ska kunna uppnås. Uppdraget ger Lunds Energikoncernen en unik möjlighet att bidra till en ny och banbrytande lösning för en forskningsanläggning av denna storlek. Vårt bidrag till 6 Reseberättelse 2010 Lunds Energikoncernen

7 Mitt uppdrag är att förvalta de värden som byggts upp under lång tid och samtidigt bedriva ett framtidsinriktat arbete för att utveckla koncernen vidare. energilösningen är en utmärkt plattform i profileringen av Lunds Energikoncernen som ett bolag med högt tekniskt kunnande och innovativ profil. Under året har vi fortsatt att utveckla vårt arbete för att på bästa sätt förstå och möta våra kunders behov. Det kan inte nog understrykas att det i slutänden är kunderna som är förutsättningen för vår verksamhet. Elmarknadens utveckling kommer att kräva att vi ytterligare utvecklar och målgruppsanpassar våra erbjudanden till kunderna. Kundarbetet kommer därför att intensifieras ytterligare under kommande år. Lunds Energikoncernens 402 medarbetare utgör vår viktigaste resurs. Vår verksamhet är beroende av att vi är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och potentiella medarbetare. Vi står inför en generationsväxling som gör kompetensförsörjning till en allt viktigare fråga. Det traineeprogram som startade under 2011 är en konkret insats i detta arbete. Samtidigt har mycket av vår övriga verksamhet också ett indirekt och långsiktigt syfte att visa på Lunds Energikoncernen som en attraktiv arbetsgivare. Det gäller inte minst arbetet med ESS energilösning som på ett påtagligt sätt visar att vi ligger i teknisk framkant och att våra medarbetare har möjlighet att arbeta med centrala framtidsfrågor som klimat och miljö. Lunds Energikoncernen är ledande inom en rad områden i vår bransch. Det ska vi fortsätta att vara. Koncernens framgång avgörs av dess förmåga att möta förändringar och leda utvecklingen. En av bolagets stora utmaningar ligger i att klara att kombinera hög kvalitet i det dagliga arbetet med ett långsiktigt strategisk framåtblickande. Jag ser fram emot att få vara en del av detta arbete. Sylvia Michel, mars 2012

8 1 november - Sverige delas in i fyra elområden. Elpriserna styrs nu av tillgång och efterfrågan i respektive område. 8 Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen

9 Lunds Energikoncernen Vårt kretslopp Lunds Energikoncernen levererar energi- och kommunikationstjänster med lokal förankring och starkt miljöengagemang. Koncernens vinst går tillbaka till ägarkommunernas invånare i form av kommunal service av olika slag. Våra miljösatsningar ger både förbättrat närklimat och sänkta utsläpp av växthusgaser globalt. Vi drivs av att ständigt förbättra våra produkter och vill bidra till en bättre närmiljö, bättre service och ökat lokalt engagemang. Ju bättre produkter desto fler anhängare och så går kretsloppet vidare. Ägare Lunds Energikoncernen AB är en helägd underkoncern till holdingbolaget Kraftringen AB som ägs av fyra skånska kommuner. Bolaget skapades genom en samman läggning av kommunernas lokala energi bolag. Bakom sammanslagningen låg också behov av ökade synergieffekter, kostnads besparingar och ökad möjlighet till bra finansieringslösningar. Lunds kommun Eslövs kommun Hörby kommun Lomma kommun (82,4 %) (12,0 %) (3,5 %) (2,1 %) Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen 9

10 Större fokus på EU-arbete efter Brysselpraktik Under hösten 2011 har branschorganisationen Svensk Energis kontor i Bryssel fått förstärkning med två svenska praktikanter. Lunds Energikoncernens Michael Gesterling är en av dem som har haft glädjen att få tillbringa nio veckor i Bryssel och lära sig mer om EU:s arbete. Svensk Energi har en ambition att utveckla sitt påverkansarbete i EU och vill öka medlemsföretagens engagemang i de frågor som är eller kommer att vara aktuella för svensk lagstiftning. Arbetet på Svensk Energis kontor i Bryssel handlar därför om att försöka översätta alla de förslag som presenteras i EU-kommissionen och göra dem mer begripliga, så att medlemsföretagen kan bli mer proaktiva i beslutsprocessen och därmed också skapa handlingsberedskap för de stora förändringar som energibranschen står inför. Syftet med praktiken var att öka engagemanget i och kunnandet om EU:s arbete och synliggöra vikten av att Jag tar med mig en större respekt för vikten av att vara engagerad i och uppmärksam på det som sker i Bryssel. vara på plats rent fysiskt i Bryssel. Innan Sylvia Michel tillträdde som koncernchef för Lunds Energikoncernen var hon Svensk Energis representant i Bryssel under perioden och ansvarig för praktikanterna: - Det har varit en mycket lyckad praktikperiod. Hela processen från nominering till urval, genomförande och avslut har varit framgångsrik inte minst för individen på ett personligt plan, men också oerhört värdefull för det egna företaget och branschföreningen som sådan. Praktikanterna har överträffat förväntningarna och har genom sitt engagemang och sin höga ambitionsnivå gjort ett mycket bra jobb. De har fått förståelse för att de förslag som lämnas av EU-kommissionen måste ges innehåll och brytas ner till en förståelig nivå för att våra medlemsföretag ska kunna arbeta med dem, säger Sylvia Michel. Kunskap och nätverkande Det var i juni 2011 som det stod klart att Michael Gesterling var en av de utvalda praktikanterna tillsammans med Per Everhill från Tekniska Verken i Linköping. Arbetet har gått ut på att följa EU-arbetet på nära håll. Det har bland annat inneburit att delta på möten och seminarier, att detaljstudera alla de dokument som publiceras samt att träffa EU-parlamentariker och tjänstemän från EU-kommissionen och andra institutioner. Dessutom har arbetet gett utrymme för dialog med sakkunniga på Svensk Energis kansli i Stockholm och för att träffa andra branschorganisationer på plats i Bryssel. Därutöver har veckorna präglats av en hel del blogg- och rapportskrivande. - Praktiken har på alla plan varit mycket utvecklande, utmanande och lyckad. Jag har fokuserat på frågor inom det finansiella regelverket men har även följt andra frågor. Det bästa har varit insikten om hur mycket som faktiskt sker i Bryssel och att personligen få uppleva utmaningarna med Svensk Energis påverkansarbete på plats. Det sämsta har varit att nio intensiva veckor gått alldeles för fort, säger Michael Gesterling. Michael fortsätter och sammanfattar sina erfarenheter från praktiken: - Det jag tar med mig personligen från Bryssel är en känsla för vilka processer som lagar och förordningar går igenom innan de landar i vår vardag, och inte minst en större respekt för vikten av att vara engagerad i och uppmärksam på det som sker i Bryssel. Jag hoppas kunna bevara och bygga vidare på de kontakter och kunskaper som jag fått under praktiken genom bland annat engagemang i arbetsgrupper och nätverk kopplade till Bryssel. 10 Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen

11 Faktaruta: staden Bryssel Area: 32,61 km 2 Folkmängd: invånare (hela regionen Bryssel har en befolkning på drygt 1 miljon invånare) Grundad: År 979 Språk: Franska och nederländska är juridiskt jämlika i staden, även om franska är helt dominerande bland stadens invånare och modersmål för procent av befolkningen. Aktuell: Funktionell huvudort för EU samt säte för Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd och Europaparlamentet (det sistnämnda tillsammans med franska staden Strasbourg). I Bryssel finns också NATO:s högkvarter. - Inom Lunds Energikoncernen bör vi löpande konkretisera hur förändringar på europeisk nivå påverkar oss på kort och lång sikt och hur vi på bästa sätt kan bedriva verksamheten utifrån detta. Kunskaper och insikter om EU:s utveckling av en gemensam europeisk energimarknad ger oss möjlighet att vara i framkant och proaktiva. Även om vi har en lokal verksamhet så är vi i högsta grad en del av EU och påverkas av alla förändringar från Bryssel, menar han. Koncernchef med erfarenhet av EU-arbete Innan Michael Gesterling åkte ner till Bryssel blev det klart att Sylvia Michel utsetts till Lunds Energikoncernens nya koncernchef. Det betyder att EU-kompetensen inom koncernen har ökat kraftigt och innebär ett starkare fokus på det europeiska energiarbetet i framtiden. - Lunds Energikoncernen bör ta vara på den kunskap och de erfarenheter man nu har fått och skapa förutsättningar för att integrera det i ett konkret och större sammanhang. Omvärldsbevakning måste vara mer än bara en beskrivning av vad som är på gång i omvärlden. Lika viktigt är att fundera på och diskutera vad det kan få för konsekvenser för koncernen på kort och lång sikt. EU-frågorna på denna konkreta nivå blir viktiga delkomponenter i den kommande affärsutvecklingsprocessen, säger Sylvia Michel. - Jag ser gärna att Lunds Energikoncernen har med representanter i de pan-europeiska bransch- och lobbyorganisationerna Eurelectrics och GEODE:s olika arbetsgrupper. Dessa grupper innebär ett utmärkt sätt att upprätthålla och fördjupa sina kunskaper inom olika områden, att fortsätta bygga internationella nätverk och att ligga i framkant kompetensmässigt, fortsätter hon. Ny praktikomgång väntar Baserat på de goda erfarenheter som årets praktik har gett Svensk Energi har arbete redan påbörjats med att ta fram underlag för en ny nomineringsprocess med praktik från och med september Det händer oerhört mycket inom energi-, miljö- och klimatområdet just nu och några viktiga fokusområden som kommer att vara på agendan på EU-nivå under 2012 är Roadmap 2050, Infrastrukturpaketet samt arbetet med Framework Guidelines och Network Codes. - Jag rekommenderar absolut andra att söka. Det är en unik möjlighet att få insikt i hur EU-apparaten fungerar. Utöver det spännande arbetet är Bryssel en trevlig stad med blandning av gammalt och nytt, parker och stadsmiljö. Atmosfären är trevlig och det finns mängder av restauranger, pubar och kvarterskrogar. Bästa sättet att uppleva staden är gåendes med en nygräddad belgisk våffla i handen, avslutar Michael Gesterling. Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen 11

12 Koncept för en grön och kunddriven energimarknad Vid årsskiftet gick Lunds Energikoncernens projekt Energilösningar från projektfas till att bli en del av den ordinarie verksamheten. Det innebär startskottet för ett nytt sätt att konkurrera på energimarknaden med miljön och kundens behov i fokus. Energilösningar är ett nytt utbud av energitjänster anpassat till företagsmarknaden. Syftet är att bygga djupare relationer med företagskunderna och skapa lösningar som gynnar såväl kunderna, koncernen och ägarna som samhället i stort. Energieffektivisering allt viktigare för företagen Projektetet startade under hösten 2009 och sedan dess har fem tjänster lanserats och ytterligare sju är på gång under Tjänsterna handlar om att ge kunderna insyn i och kontroll över sin energiförbrukning men också att presentera konkreta åtgärder på hur denna Vårt kunderbjudande och vår kompetens värderas högt på marknaden. kan minskas. På så sätt kan tjänsterna bidra till att minska kundernas miljöbelastning och öka driftnettot. Som en ytterligare förädling av tjänsterna erbjuds driftsäkerhetsavtal där man i olika grad tar över ansvaret för drift och underhåll av kundens installationer i fastigheten. Detta kan göras både med och utan incitament för energibesparingarna och kan också utökas till ett komfortavtal, där även medieförbrukningen tas med i avtalet. - Att arbeta med energi- och miljöfrågor blir en alltmer central del för alla företag. De miljömässiga vinsterna går allt oftare hand i hand med de ekonomiska. De vinnande företagen är de som visar för omvärlden att de tar fullt ansvar för sin verksamhets miljöbelastning. Att se över sin energiförbrukning och effektivisera är ett konkret sätt att göra detta på, säger Lena Nordenbro, miljöchef för Lunds Energikoncernen. Satsningen på Energilösningar har nu lämnat utvecklingsfasen och istället gått över till att fokusera på försäljning och leverans. Under 2011 anställdes fyra nya medarbetare, alla med lång erfarenhet av arbete med energianvändning och förvaltning inom fastighetsbranschen. - Tillsammans med några av våra kunder har vi under året arbetat med att marknadsanpassa energilösningstjänsterna. Det innebär att det i vår tjänsteportfölj nu finns något intressant för alla våra företagskunder. Vi har också i hård konkurrens tagit hem flera upphandlingar inom energieffektivisering vilket visar på att vårt kunderbjudande och kompetens värderas högt på marknaden, säger Stefan Johnsson, försäljningschef på Lunds Energikoncernen. - Under 2012 ska vi på bredare front marknadsföra oss mot bostadsrättsföreningar och fastighetsägare, bland annat genom att synas på fastighetsmässor. Vi tänker också anordna nätverksträffar för fastighetsägare, fastighetsförvaltare och energiinköpare, fortsätter Stefan Johnsson. Energieffektivisering lönar sig ömsesidigt Lunds kommun är en av de organisationer som varit delaktiga i projektet och utvecklingen av tjänsten Energianalys. Som en organisation med miljöfokus tyckte Lunds kommun att energikostnaderna på vissa av deras anläggningar var för höga och att man ville ha bättre kontroll över var energin användes i verksam heten. Tjänsten Energianalys innebär en kartläggning och analys av kundens energianvändning samt råd om vilka åtgärder som kan vidtas för att minska förbrukningen. Analysen genomfördes på två av kommunens idrottshallar. - Energianalysen hjälpte oss att synliggöra de brister och möjligheter som finns i idrottshallarna och vilka åtgärder som kan göras för att minska energiförbruk- 12 Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen

13 ningen. Förutom de rent ekonomiska vinsterna så handlar det också om att ta ett miljömässigt och socialt ansvar. Det är något som alla verksamheter borde göra kontinuerligt för att bli medvetna om sin förbrukning och vad som kan göras för att minska den, säger Matz Hagberg, miljöstrateg på Lunds kommun. - Det handlar om att etablera vinn-vinn-lösningar tillsammans med kunderna. Minskad energianvändning innebär lägre miljöpåverkan och lägre kostnader för kunderna. För energibolagen innebär det minskade energiintäkter, men också lägre produktions- och marginalkostnader, framförallt för fjärrvärmen. Genom att effektivisera energi- och effektanvändningen uppnår vi ett effektivare nyttjande av våra befintliga nät och produktionsanläggningar, vilket sänker kapitalkostnaderna, avslutar Stefan Johnsson. Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen 13

14 Lokal samverkan en viktig byggsten Lokal samverkan genomsyrar Lunds Energikoncernens verksamhet från stort till smått. Det handlar om allt från att stå till tjänst med personella resurser när närliggande nätbolag drabbas av stormskador, till att ta tillvara spillvärme från jordbruk och industri och se till att de kommer till nytta i fjärrvärmenätet. Samverkan med ett stort antal lokala aktörer för att framställa biobränslen är också basen för ett flertal av koncernens mest spännande projekt. - Lokal samverkan ligger i vår affärsstrategi. Alla nya projekt utvärderas efter den infallsvinkeln, säger Magnus Sjövik, marknadschef och ansvarig för Affärsområde Tillförsel. Affärsområde Tillförsel är ett av Lunds Energikoncernens tydligaste exempel på strävan efter lokala synergier med den egna verksamheten. Här finns koncernens delägda bolag med spännande affärsidéer, nytänkande och entreprenörsanda. Lunds Energikoncernen deltar ofta med såväl expertis som resurser i dessa gemensamma äganden med andra aktörer. Vi har beslutat att aktivt bidra till samhällets omställning till förnybara fordonsbränslen. Samarbeten med Öresundskraft och Landskrona Energi Sedan tidigare är Lunds Energikoncernens energihandel flyttad till Modity Energy Trading som samägs med Öresundskraft. Under 2011 beslutades också att starta ett nytt gemensamt bolag för de två koncernernas mätverksamheter. Bolaget ska placeras i Helsingborg. Under utredning finns även möjligheten att bygga ihop de båda koncernernas fjärrvärmenät tillsammans med Landskrona Energi genom att bygga en ledning mellan Eslöv och Landskrona. Fordonsbränsle utvecklas genom lokal samverkan På Affärsområde Utveckling finns Lunds Energikoncernens drivmedelsgrupp, ledd av Göran Strandberg. Här finns också tydliga kopplingar till lokala företag, främst inom jordbruksnäringen. - Vi har beslutat att aktivt bidra till samhällets omställning till förnybara fordonsbränslen. Ett steg i detta arbete är drivmedelsgruppen. För tillfället arbetar vi främst med tre parallella spår; fordonsgas, biodiesel (RME) och el, säger Göran Strandberg. Lunds Energi började sälja fordonsgas redan Egen produktion av fordonsgas (biogas) sker i dag i samarbete med Sysav på Källby avloppsreningsverk i Lund. Där framställs nu cirka 7 GWh biogas per år, motsvarande en förbrukning av en miljon körda mil i personbil. Biogas har, beroende på produktionsmetod och råvara, potential att reducera utsläppen med allt från femtio till hundra procent. Den har då den högsta klimatnyttan av alla bränslen. Planer finns också på en biogasproduktionsanläggning i Dalby, där koncernen framöver har målsättningen att samarbeta med ett stort antal lokala lantbruk för att förädla främst svingödsel till biogas och biogödsel. Detta sker genom att råvaran läggs i rötkammare, där bland annat metan avges och kan renas vidare för att skickas ut på gasnätet. Den överblivna produkten, biogödsel, har också fördelen att nu vara befriad från största delarna av den lukt som annars uppkommer vid spridning på åkrar och fält. Lunds Energikoncernen äger även en betydande andel av Energigårdarna, som sedan 2008 tillverkat biobränslet RME rapsmetylester av lokalt odlad raps. Tack vare ett genomtänkt kretsloppskoncept tillverkar och distribuerar företaget biodiesel från Slättängs gård strax utanför Eslöv, med mycket låg miljöpåverkan. Det innebär exempelvis att man eldar med lokalt odlad halm för att få värme och energi till processen och att alla restprodukter antingen förädlas till andra produktslag, eller tas om hand och återförs till jorden. Södra Skogsägarna, Akka Frakt och Flygbussarna är stora kunder till Energigårdarna. 14 Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen

15 I samarbete med Öresundskraft och Energihuset Uppsala har Lunds Energikoncernen gett företaget Electroengine i Uppsala uppdraget att bygga om en Volvo C70 och utrusta den med sitt True Electric -system. Bilen visas nu på olika miljöbilsevenemang över hela landet. Koncernen deltar också i ett projekt med Volvo, där man testar en prototyp av en helt elektrisk Volvo C30. Andra modeller som utvärderas i den dagliga verksamheten är Fiat 500 EV och Mitsubishi i MiEV. Även elcyklar och en elmoped finns tillgängliga vid kontoren i Lund. - Vi uppmuntrar alla våra anställda att boka elfordonen då de kan ersätta ett fordon som drivs med fossilbränsle, säger Göran Strandberg. Sedan slutet av 2009 har Lunds Energikoncernen satt upp laddstolpar för underhållsladdning av elfordon. Under 2011 installerades exempelvis tre laddstolpar i samarbete med köpcentrumet Nova Lund, där miljötänkande kunder nu alltså kan få sina bilar laddade under besöket. Återvunnen värme Granne med det kommande kraftvärmeverket i Örtofta ligger redan en av koncernens större värmeproducenter, nämligen Nordic Sugars sockerbruk. Under betsäsongen återvinns den överblivna värme som skapas i sockerframställningsprocessen och distribueras ut på fjärrvärmenätet. Samarbetet är framtidssäkert, då det finns planer på att, när kraftvärmeverket står färdigt, istället leverera ånga därifrån till sockerbruket. I närheten av Lunds Energikoncernens befintliga fjärrvärmenät ligger också ett flertal värmeleverantörer i form av lantbruksföretag med torkanläggningar. De biobränsleeldade pannorna levererar all sin överskottsvärme till traktens fjärrvärmekunder. - Att samverka med lokala aktörer för att uppnå såväl ekonomiska som miljömässiga synergier är både affärsmässigt och ligger helt i linje med vår strävan mot att bli ett koldioxidneutralt företag, framhåller Magnus Sjövik. Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen 15

16 Örtoftaverket tillför värdefull produktion i Skåne Under drygt sex år har Lunds Energikoncernen arbetat med analyser, förberedelser och tillståndsprocesser för att bygga ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Arbetet har bedrivits brett med många typer av kontakter. I november 2011 kom det avgörande beskedet från Högsta domstolen som gör att arbetet med att bygga anläggningen i Örtofta nu kan påbörjas. Kraftvärmeverket byggs för förnybara bränslen i linje med EU:s klimatkrav. Ny produktionskapacitet nödvändig Sedan år 2005 har Lunds Energikoncernen arbetat för att få möjlighet att etablera en ny modern produktionsanläggning för el och värme. Bakom beslutet att satsa på en ny anläggning finns en rad olika skäl. Den befintliga produktionskapaciteten börjar bli gammal och behöver ersättas. Genom att bygga samman fjärrvärmenäten i Lomma, Lund och Eslöv har en betydande potential för kraftvärmeproduktion skapats. Inom vattenkraften talar man om fallhöjder och vattenmagasinens storlek. Motsvarigheten för kraftvärmen är det värmeunderlag som kan skapas för elproduktionen. Med det sammanbyggda värmeunderlaget på hushåll har koncernen ett av de största outbyggda underlagen för kraftvärme i Sverige. En ny anläggning ger möjlighet att etablera en långsiktig satsning på förnybar el- och värmeproduktion. Idag har flera viktiga åtgärder vidtagits för att öka andelen förnybart bränsle i befintliga anläggningar, men eftersom dessa anläggningar inom en snar framtid kommer att falla för åldersstrecket är lösningarna relativt kortsiktiga. Elbrist i elområdet ger kraftvärmen starkare roll Ur ett rent lönsamhetsperspektiv behövs en ny, modernare och effektivare anläggning. En kraftigt ökad elproduktion ger dessutom nya affärsmöjligheter. Införandet av elområden har inneburit nya stärkta förutsättningar för el och fjärrvärme. Sedan Skånes största enskilda elproduktionsanläggning Barsebäcksverket lades ner utan att någon ersättning etablerades har Skåne haft ett tydligt underskott vad gäller tillgång på el. Reformen med fyra elområden innebär att Sverige gått från en nationell elmarknad till fyra regionala marknader där förhållandena mellan utbud och efterfrågan accentuerats från 1 november 2011 då förändringen skedde. Behovet av ny effektiv elproduktion i elområde Malmö ökar värdet av elproduktion i elområdet. Kraftvärme som den mest effektiva bränslebaserade produktionen innebär även att fjärrvärmen får en ökad strategisk betydelse. Diskussionen kring fjärrvärme kontra värmepumpar får en ytterligare dimension. Värmepumpen innebär effektiv elanvändning. Kraftvärmen, med fjärrvärmen som förutsättning, innebär effektiv elproduktion. Tillståndsfrågorna komplicerade Bakom valet av Örtofta som plats för det nya kraftvärmeverket finns flera anledningar. I Örtofta finns viktig infrastruktur tillgänglig, såväl vad det gäller elnät som möjligheten att utnyttja järnväg för bränsletransporter. Placeringen i Örtofta öppnar också för samarbeten med industri och lantbruksföretag i närområdet gällande exempelvis spillvärme. Redan idag har samarbetena medfört att spillvärme återvinns i allt större utsträckning. Skåne är det enda landskap i Sverige som bedöms som tätbefolkat av EU. I ett sådant område finns många olika intressen som ska tillgodoses. Det är generellt sett komplicerat att etablera ny verksamhet i expansiva områden med hårt tryck vad gäller markanvändning. I Skåne underlättas detta inte av det faktum att förutsättningarna för lantbruksnäringen är mycket gynnsamma. Utbyggnadsbehov för expansion, naturvård, kultur, rekreation och lantbruk konkurrerar om marken i sydvästra Skåne. Vissa av dessa faktorer avser inte enbart Skånes behov utan även behov som är kopplade till närheten till Storköpenhamn. Tillståndsfrågorna har tagit tid och lett till överklaganden i högre instanser. Detaljplanen kunde fastställas av regeringen först Miljöprövningen ledde till olika beslut i olika instanser vilket gjorde att Lunds Energikoncernen såg sig tvungen att göra ett noggrant 16 Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen

17 En ny anläggning ger möjlighet att etablera en långsiktig satsning på förnybar el- och värmeproduktion. övervägande kring vilket sätt domstolsprocessen kunde drivas mest effektivt i syfte att minimera tiden för processen. Resultatet blev att miljöprövningen gjordes om från första instans. Ett huvudmotiv var att miljöbalken förändrats i syfte att minska antalet instanser. Den nya domen i Miljödomstolen godkände anläggningen och Miljööverdomstolen utnyttjade sin nya rätt att avvisa överklaganden avseende sådant som prövats tidigare. Miljööverdomstolens handläggning i sig överklagades till Högsta Domstolen som den 28 november 2011 beslutade att inte ta upp ärendet till prövning. Inför 2012 har nu kraftvärmeverksprojektet äntligen lämnat tillståndsprocesserna och etableringen av kraftvärmeverket kan inledas. - Nu har vi gått in i nästa fas av projektet och redan i början av 2012 tecknas de första kontrakten med leverantörer. Sedan följer ett intensivt arbete med att koordinera ett så här omfattande bygge med många olika leverantörer. I den nu aktuella etappen bygger vi en samförbränningspanna och installerar en turbin, men det är många andra delar som också ska klaffa. Vi ska installera styrutrustning och få allt att fungera som en helhet. Vi ska ansluta Örtoftaverket till elnät, fjärrvärmenät och järnvägsnät. Även själva byggnaden ska uppföras och en plats för bränslelagret, med allt vad det innebär, ska anläggas. Målet är att vi ska ta Örtoftaverket i drift våren Då ska vi ha en ny anläggning på 110 MW fördelat på 39 MW el och 71 MW fjärrvärme, säger Johan Holmstedt, chef för Affärsområde Produktion på Lunds Energikoncernen. Koncernens största investering någonsin Kraftvärmeverket blir Lunds Energikoncernens största investering någonsin och taket för investeringen ligger på 1,8 miljarder kronor enligt styrelsebeslut. - Vi har varit relativt offensiva i försöken att hitta miljövänlig och kostnadseffektiv energiproduktion, säger Micke Andersson, ekonomichef för Lunds Energikoncernen. Han pekar på en rad exempel från det framgångsrika utnyttjandet av geotermi som startade för 25 år sedan, till anskaffandet av norsk vattenkraft på 90-talet, och slutligen Örtoftaverket idag. - Investeringen i Örtoftaverket ersätter stora delar av de kommande tio årens reinvesteringsbehov i befintliga anläggningar. Det är en stor investering, men den skiljer sig inte nämnvärt från de kraftvärmeverk som byggts i Sverige de senaste åren, fortsätter Micke Andersson. Det är inte ovanligt att kommunägda bolag finansieras genom lån direkt från ägaren alternativt att ägaren borgar för bolagets lån. Lunds Energikoncernen har ingen kommunal borgen och finansieras inte heller direkt av ägaren. Finansieringen hanteras av koncernen direkt på kapitalmarknaden. - Detta blir möjligt genom att våra ägare är fyra solida kommuner, men också av att vi bedriver en verksamhet som genererar ett stabilt kassaflöde. Finansieringen av Örtoftaverket sker med obligationer och företagscertifikat samt traditionella lån från ett flertal större svenska banker. För att kunna ställa ut obligationer och företagscertifikat måste man vara ett publikt bolag. Detta för att visa kapitalmarknaden vilken kreditvärdighet organisationen har. Idag finns ett ratingbetyg från Standard & Poor s för koncernen på BBB+ (negative outlook) och A-2 för lång- respektive kortsiktig kreditrating, avslutar Micke Andersson. Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen 17

18 Kretsloppslösning för MAX IV På det nya Brunnshögsområdet i nordöstra Lund byggs MAX IV, ett nytt nationellt laboratorium för forskning med synkrotronljus* kopplat till Lunds universitet. I enlighet med Brunnshögs profil som den hållbara staden har MAX IV-laboratoriet tillsammans med Lunds Energikoncernen arbetat för att ta fram en kretsloppsbaserad energilösning baserad på återvinning av spillvärme. MAX IV kommer att ha världsunik prestanda, vilket öppnar upp för ny, spännande forskning. Anläggningens konstruktion gör att olika processer kan studeras med en betydligt högre noggrannhet än vad som tidigare varit möjligt. Forskarna kommer också att kunna studera reaktioner med mycket korta tidsförlopp. Miljövetare, energiforskare, paleontologer, materialforskare och många fler kan ha nytta av MAX IV. Det betyder även att behovet av en effektiv energilösning för hög och säker tillgänglighet är nödvändigt. Anläggningen är konstruerad så att energiåtgången minimeras och den överskottsvärme som genereras tillvaratas och återvinns. - Medan man i många andra länder ser det som ett problem att bli av med värmen från den här typen av anläggningar så ser vi i Sverige ett tydligt användningsområde i att utnyttja spillvärmen till uppvärmning. MAX IV ska använda el från förnyelsebara källor. Genom att ta tillvara på överskottsvärmen får vi också en koldioxidfri uppvärmningsform som kan utnyttjas i närområdet. Det är en fråga om att vi vill lämna ett så litet avtryck i miljön som möjligt och spara på såväl naturresurser som ekonomiska resurser, säger Lars Lavesson, projektansvarig för MAX IV-laboratoriet på Lunds universitet. Lunds Energikoncernen levererar kyla och får värme i retur Under ett par års tid har Lunds Energikoncernen arbetat tillsammans med MAX IV-laboratoriet för att konkretisera en energilösning som uppfyller kraven på såväl miljömässig som ekonomisk hållbarhet. En överenskommelse mellan parterna tecknades under hösten Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen - Överenskommelsen bygger på en energilösning för MAX IV som innebär att Lunds Energikoncernen levererar kyla till och tar emot värme från anläggningen. Den återvunna värmen distribueras sedan ut i fjärrvärmenätet och bidrar till uppvärmningen av Lund, Lomma och Eslöv, säger Mats Didriksson, utvecklingschef för Lunds Energikoncernen. Illustration: Petter Lönegård Som ett led i överenskommelsen ingår att Lunds Energikoncernen uppför en energicentral för produktion av kyla i anslutning till MAX IV, samt en fjärrvärmeledning för leverans av fjärrvärme och mottagning av spillvärme. MAX IV beräknas vara i full drift 2015 och leveransen av kyla påbörjas under Vi befinner oss just nu i ett skede där vi ska starta byggnationen av energicentralen. För oss var valet av energilösning ganska enkelt. Genom att återvinna spillvärme går det att ersätta dyrare bränslen med större miljöpåverkan vilket innebär en vinst såväl ekonomiskt som miljömässigt och kommer både Lunds Energikoncernen och MAX IV-laboratoriet till godo, menar Mats Didriksson.

19 Illustration: Fojab Arkitekter & Snøhetta - Det handlar om att ta tillvara resurser som annars hade gått till spillo, det är fjärrvärmenätets styrka och det som gör det till en så fantastisk miljölösning. Ett kretsloppstänk baserat på återvinning av värme är ett viktigt ansvarstagande för såväl oss som för Brunnshögsområdet, säger Lena Nordenbro, miljöchef på Lunds Energikoncernen. Brunnshög en viktig del i Lunds kommuns klimatarbete Energilösningar baserade på återvinning och förnybar energi är första delen i ett hållbart Brunnshög där målet är att minimera klimatpåverkan och skapa ett varaktigt kretslopp. - Brunnshög ska vara ett europeiskt föredöme för hållbar stadsutveckling och att ta tillvara på spillvärme från en anläggning som MAX IV och använda den för uppvärmning av hus är en viktig del av detta arbete. Lunds kommun har högt ställda klimatmål som bland annat innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara noll år Vi måste därför vara väldigt duktiga på att minimera klimatpåverkan vid nybyggnationer, säger Eva Dalman, projektchef för Brunnshögsområdet på Lunds kommun. Tillsammans kan vi utveckla en energilösning som är positiv för både Lunds Energikoncernen och MAX IVlaboratoriet såväl som för hela regionen. - Samarbetet med MAX IV-laboratoriet innebär en mycket spännande utmaning för Lunds Energikoncernen och ställer krav på hög kompetens från båda parter. Tillsammans kan vi utveckla en energilösning som är positiv för både Lunds Energikoncernen och MAX IVlaboratoriet såväl som för hela regionen, avslutar Mats Didriksson. * Synkrotronljus är elektromagnetisk strålning som används till en mängd olika studier inom t.ex. fysik, kemi, medicin, biologi och miljövetenskap. Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen 19

20 Styrning och organisation AO Utveckling AO-chef: Mats Didriksson AO Tillförsel AO-chef: Magnus Sjövik AO Produktion AO-chef: Johan Holmstedt Miljö Expansion Stora projekt Forskning o utveckling Modity Energy Trading AB vd Magnus Thysell Energigårdarna i Eslöv AB Kraftringen Produktion AB KREAB Energi Ringsjö Energi Lunds Energi Eslöv Lund Kraftvärmeverk * vd Johan Holmstedt Skånska Energi AB Lunds Energi Norge AS vd Mats Drevelius Sv. Gastekniskt Center AB Div. andra innehav Fält med delade färger indikerar koncernens ägarandel i respektive bolag. * Gäller från Det övergripande ramverket för styrning är aktieägaravtal, ägardirektiv och bolagsordning. För en löpande kontakt med bolaget har ägarna utsett representanter till ett ägarforum. Styrelsens arbetsutskott och vd t räffar regelbundet ägarforum för att diskutera bolagets utveckling och ekonomi. Styrelsen nomineras av kommunfullmäktige i varje kommun och väljs på årsstämman. Lunds Energikoncernen är ett publikt bolag som följer svensk kod för bolagsstyrning och har en officiell rating. Koncernen är uppdelad i funktionsinriktade affärsområden (AO): Utveckling, Tillförsel, Produktion, Nät, Försäljning och Service. Verksamheten inom respektive affärsområde samordnas för att harmoniera med varandra och bakom uppdelningen ligger även EU-krav på en legal uppbyggnad som separerar elnätsverksamhet från konkurrensutsatt verksamhet. 20

21 Kraftringen AB vd Sylvia Michel Lunds Energikoncernen AB (publ) vd Sylvia Michel Koncernstab: Micke Andersson, vvd Marknad: Magnus Sjövik Information: Ulrika Prytz Rugfelt (Christina Fröjd, t.f.) AO Nät AO-chef: Anders Möller AO Försäljning AO-chef: Jonas Andréen AO Service AO-chef: Mats Didriksson Kraftringen Nät AB KREAB Energi Lunds Energi Ringsjö Energi Höörs Energi vd Anders Möller Nynäshamn Energi AB vd Kerstin Bobeck Kraftringen Försäljning AB KREAB Försäljning Ringsjö Energi Försäljning Lunds Energi Försäljning Höörs Energi Försäljning Bromölla Elförsäljning Elhandel i Landskrona Kristianstadkraft Kviinge El Energi Skurupskraft Ystad Elförsäljning vd Anders Lindgren Kraftringen Service AB vd Mikael Olsson Kraftringen Öppet Stadsnät AB Lunds Energi Ringsjö Energi vd Peter Ekvall Billinge Energi AB 7H Kraft Herrljunga Kraft vd Peter Bodin Nynäshamn Energi Försäljning AB vd Anders Lindgren 21

22 Styrelse Lars Leonardsson (f. 1955, Lund, ordförande) Ola Persson (f. 1975, Lund, v. ordförande) Johan Andersson (f. 1968, Lund, andre v. ordförande) Lars V Andersson (f. 1945, Lund, ledamot) Thomas Frennstedt (f. 1936, Lund, ledamot) Claes Hedlund (f. 1946, Lomma, ledamot) Johanna Kyander (f. 1963, Lund, ledamot) Catharina Malmborg (f. 1961, Eslöv, ledamot) Jeanette Olsson (f. 1959, Lund, ledamot) Kenneth M Persson (f. 1964, Lund, ledamot) Lars Carlén (f. 1941, Lomma, ersättare) Björn Björnson (f. 1944, Lund, ersättare) Lena Emilsson (f. 1957, Eslöv, ersättare) Lars Hansson (f. 1963, Lund, ersättare) Ann Schlyter (f. 1943, Lund, ersättare) Christer Henningsson (f. 1949, Lund, ersättare) Anita Ullmann Kradjian (f. 1967, Hörby, ersättare) Linda Ahlman (f. 1973, arbetstagarföreträdare) Jörgen Mårtensson (f. 1952, arbetstagarföreträdare) 22 Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen

23 Sylvia Michel (f. 1952, koncernchef) Micke Andersson (f. 1967, koncernstabschef) Ledningsgrupp Mats Didriksson (f. 1965, AO Utveckling) Ulrika Prytz Rugfelt (f. 1971, informationschef, föräldraledig 1/ /8 2013) Christina Fröjd (f. 1968, t.f. informationschef, 1/ /8 2013) Jonas Andréen (f. 1961, AO Försäljning) Susanne Serenhov (f. 1963, HR-chef) Magnus Sjövik (f. 1962, marknadschef) Johan Holmstedt (f. 1974, AO Produktion) Linnéa Lindberg (f. 1970, vd-assistent) Anders Möller (f. 1965, AO Nät) Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen 23

24 31 maj - Efter avtal med Svenstorps gods utökas mängden halmbaserad fjärrvärme i koncernen 24 Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen

25 Nyckeltal Omsättning (mnkr) Resultat efter finansiella poster (mnkr) , Avkastning på genomsnittligt eget kapital (resultat efter finansnetto schablonskatt 28 %) x 100 / genomsnittligt eget kapital 10,0 % 8,0 % Soliditet eget kapital x 100 / balansomslutning 50,0 % 40,0 % 42,1 6,0 % 30,0 % 4,0 % 20,0 % 2,0 % 2,8 % 10,0 % 0,0 % ,0 % Räntetäckningsgrad (ggr) resultat efter finansiella intäkter / finansiella kostnader 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2, Skuldsättningsgrad räntebärande skulder likvida medel / summan av eget kapital + minoritetsandelar i dotterbolag 1,0 0,9 0,8 0,7 0,68 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen 25

26 Nyckeltal verksamhet Enhet AO Produktion El MWh Fjärrvärme MWh Fjärrkyla MWh AO Nät El antal anläggningar * * * * GWh Fjärrkyla antal anläggningar GWh Fjärrvärme antal anläggningar GWh Gas antal anläggningar GWh Fiber km Nätförluster, Kraftringen Nät AB ** % 3,3 Nätförluster, Nynäshamn Energi AB ** % 4,5 Ledningslängd elnät ** km 9470 Ledningslängd fjärrvärme ** km 496 Ledningslängd gas ** km 179 Ledningslängd fiber ** km 700 AO Försäljning El antal kunder Fjärrkyla antal kunder Fjärrvärme antal kunder Gashandel antal kunder Fordonsgas ** antal kunder 400 AO Service Omsättning per anställd mnkr 1,93 2,14 1,61 1,96 2,11 Öppet Stadsnät antal kunder Fiberoptiskt nät antal kunder * Inkl. elnätskunder i utleasat elnät för Kviinge El (923). ** Nytt nyckeltal Reseberättelse 2011 Lunds Energikoncernen