KAPITEL 9. Slide 4. Slide 6

Transkript

1 KAPITEL 9 Slide 4 Ramet frilevande modul bildad genom könlös förökning (knoppning e.l.) Genet ( GENETISK INDIVID ) individ som har ursprung i en zygot. Antalet geneter är alltså antalet individer sprungna ur en zygot och deras avknoppade moduler. Har man problem med att räkna individer/fastställa vad som är individer kan skattning av biomassa vara ett alternativ. Slide 6 Total count är naturligtvis det bästa, men det är inte ofta man kan räkna alla individer då får man göra det näst bästa; sampla och uppskatta den verkliga popstorleken. Slide 7 En ruta kan i själva verket se ut hursomhelst och i litteraturen används beteckningen för vilken geometrisk form som helst. Det viktiga är att den är standardiserad. Man kan använda sig av kvadrater, cirklar, transekter, core samples. Punkt 3 tillfredställer man med slumpmässig utplacering av rutorna s.k. random sampling. Slide 9 Det är inte helt ovanligt med fläckvis ( patchy ) fördelning av individerna i en population och det gör att man kan ha otur vid samplingen och få ett alltför lågt eller högt estimat på tätheten. Slide 10 Sid i boken: Viktig metod för skattning av pop-densitet hos rörliga djur. Skattar också natalitet och mortalitet om man fångar-märker-återfångar individer flera gånger under en längre tid, sk multiple census. Slide 12 Det är många gånger svårt att uppfylla dessa förutsättningar. Fångbarheten kan ändras: ind kan bli skyggare och därmed svårare att fånga eller omvänt, dvs går lättare i fällan eller vad det nu är som används för att fånga dem. Märkningen kan orsaka högre mortalitet jmf med omärkta ind.

2 Slide 13 Det finns en uppsjö metoder som inriktar sig på att uppskatta utspädning och förluster och även samplingsmetoderna med tillhörande statistik förbättras hela tiden. Slide 14 Fig 9.4, sid 125 i boken: När man vill uppskatta populationstätheten hos en rörlig art kan man få problem eftersom den yta man har samplat inte överenstämmer med ytan som populationen upptar. Problemet uppstår gärna när habitatet man samplar saknar klara gränser (t.ex. en ö, eller en avgränsad fläck med skog). Det illustrerade exemplet visar hur ytan, inom vilken provtagning har skett, i själva verket är större, eftersom en del individers home range genomskärs av provtagningsytan. Därmed blir den effektiva provtagningsytan större än dess fysiska utsträckning satt av den/de som gjort samplingen. Pop-tätheten riskerar därför att överskattas om inte hänsyn tas till denna kanteffekt. Problemet kan bli stort om provtagningsytan är liten i förhållande till skalan på djurens rörelsemönster. Slide 15 Provtagning av storheter som har ett relativt konstant men okänt förhållande till popstorleken. Sådana indirekta metoder för att bestämma pop-storlek har avsevärt lägre precision än direkt räkning av individer och är att betrakta som supplement till detta och för att upptäcka stora förändringar i pop-täthet. Slide 18 Fig 9.5, sid 129 i boken En indirekt mortalitetsberäkning av det här slaget kräver ett par antaganden som är problematiska; a) varje årsklass har initialt samma antal individer b) överlevnadsraten är konstant för varje årsklass och därmed är pop-storleken konstant över tid. KAPITEL 10 Slide 21 Tab 10.1, sid 134 En kohort life table där en årsklass (1976) sångsparvar följs från att de kläcks tills alla är döda. De 3 kolonnerna till hö presenterar observerat antal fåglar (nx) på olika sätt och tillför inget nytt.

3 Slide 25 Fig 10.3, sid 137 Direkt obs av överlevnad över tid är bäst, eftersom man får en kohort-life table direkt och inte behöver anta att populationen är stabil över tid. Slide 26 Fig 10.4, sid 138 Observation av livslängd kan användas för att konstruera en statisk life table, men här måste man anta att pop-storleken är konstant över tid och att varje åldersgrupps födsel- och dödsrate är konstanta. Slide 27 Tab 10.3, sid 139 Detta är en statisk life table och det betyder att vi bara hypotetiskt kan beräkna R0 för en kohort eftersom vi måste anta att just den kohorten kommer att uppleva den överlevnad och den förökning som ges av denna life table som ju är ett tvärsnitt av populationen vid en fix tidpunkt (1996). Slide 29 Fig 10.7, sid 141 Slide 30 Fig 10.10, sid 143 Slide 31 Fig 10.11, sid 144 Slide 32 Fig 10.12, sid 146 r lika för båda raserna tack vare att Rabaul börjar reproducera sig tidigare och har kortare generationstid, men har i gengäld kortare livslängd och lägre fekunditet. Slide 33

4 Fig 10.13, sid 146 Slide 38 Fig 10.17, sid 150 En population kan domineras av en eller ett par årsklasser/kohorter pga av att dessa har haft en avsevärt högre överlevnad under den kritiska perioden i livscykeln. Vanligt hos t.ex fiskpopulationer. KAPITEL 11 Slide 42 N t +1 = 1-B(N-N eq )N t motsvaras av den logistiska modellen för populationer med överlappande generationer Slide 43 Den logistiska modellens derivata är (realiserad populationsökningstakt per tidsenhet) = (potentiell popökningstakt per capita) x (popstorlek) Slide 44 Fig 11.5, sid 163 Slide 45 Fig 11.6 och 11.7, sid 164 Slide 46 Fig 11.8 och 11.9, sid 165 Slide 47 Fig och 11.11, sid 167 Fig 11.10: trumpetartranans (Grus americana) återhämtning från nivåer farligt nära utrotning. r tycks ha ökat något kring 1956, vilket har lett till en snabbare återhämntning därefter. Man kan också se en periodiskt (ca 10 år) återkommande popminskning som möjligen kan ha att göra med snöskoharens popsvängningar i häckningsområdena; när haren minskar ökar predationstrycket på tranorna från lodjur och coyote.

5 Fig 11.11: Exponentiell ökning hos dafnier i 2 insjöar.tillväxten är säsongsbunden, men lägg också märke till att topparna är olika stora mellan år. Alltså tycks den övre gränsen (K) variera med tiden. Den logistiska modellen verkar f.ö. inte passa särskilt väl i det här fallet. Slide 48 Figur 11.3, sid 169 Reproduktionsraten vid generation t beror av densiteten i närmast föregående generation (t-1) i exemplet i figuren. L=BNeq 0<L<0.25: stabil jämvikt utan svängning 0,25<L<1: dämpad svängning mot jämviktspopen L>1: stabila svängningar eller divergenta svängningar mot utdöende. Slide 49 Fig 11.14, sid 170 Popen är stabil vid 18C, men svänger vid 25C. Svängningarna vid 25C beror på en fördröjd effekt av popdensitet på natalitet och mortalitet. Dafnier kan lagra energi i form av fettdroppar som sedan kan användas när födan tryter. Honorna kan alltså fortsätta att reproducera sig en tid efter att födan har tagit slut. Slide 50 Fig 11.17, sid 172 Stokastisk modell av geometrisk växt för överlappande generationer. Som synes ökar osäkerheten (antalet möjliga utfall) med tiden. Stokastiska modeller är speciellt viktiga för modellering av dynamiken i små populationer, eftersom slumpen har en större effekt på sådana än på stora dito. Slide 51 Organismens livscykel bryts ner i en rad olika faser/stadier. Jämför med en kohort life table. Slide 53 Tabeller sid 174 Beteckningarna i tab 10.3 kommer från projektionsmatrisen på sid 175. Slide 54

6 Fig 11.19, sid 175 En hypotetisk modell för popökning som resultat av antingen en 50% ökning av antalet avkomma eller en 100% ökning av överlevnaden för de olika stadierna i livscykeln. Som synes ger en ökning av överlevnaden hos vissa stadier en klart positiv effekt. Därmed framstår ansträngningarna att skydda sköldpaddornas bon och ägg som mindre ändamålsenligt än att öka överlevnaden hos f.a. de stora juvenilerna. KAPITEL 12 Slide 2 Konkurrens: 2 arter använder samma begränsade resurs, eller försöker få tag i den, vilket har negativ effekt på dem båda. Predation: ett djur äter hela eller delar av ett annat djur Herbivori: ett djur äter hela eller delar av en växtart Parasitism: 2 arter lever fysiskt nära varandra i en obligat förhållande där parasiten är beroende av värden för sin energi- och näringsförsörjning Sjukdom: en sjukdomsalstrande mikroorganism lever i en värd som lider fysiologiskt av detta Mutualism: 2 arter lever i ett nära förhållande som bägge drar nytta av Slide 3 Resource competition: ett antal organismer av samma eller olika arter använder gemensamma, men begränsade resurser. Interference competition: uppstår när organsimer strävar efter tillgång till samma resurs(er) och skadar varandra när de gör detta, även om det inte är ont om resursen. Slide 4 Fig 12.1, sid 182 Vänster figur: Ändring i popstorlek hos art 1 när den konkurrerar med art 2. Isoklinen representerar de tätheter av resp art när dn1/dt=0. Höger figur: Ändring i popstorlek hos art 2 när den konkurrerar med art 1. Isoklinen representerar de tätheter av resp art när dn2/dt=0. Slide 5 Fig 12.3, sid 183

7 Art 1 ökar i gula och gröna ytor, art 2 ökar i gula och bruna ytor, utom i den översta figuren där den ökar i den olivgröna ytan. Båda arterna minskar i vitt område. Röda punkter och dito pilar visar de slutliga jämviktspunkterna. Ingen jämvikt mellan de 2 populationerna är möjlig om inte isoklinerna korsar varandra. I de två översta figurerna är den ena arten dömd att dö ut; i den vänstra figuren dör art 2 ut och i den högra art 1. Punkten där isoklinerna korsar varandra kan antingen vara stabil eller ostabil. I case 3 finns 2 jämviktspunkter inritade den nedre vid K1 är FEL! Case 4 illustrerar det ostabila tillståndet när en liten förändring av förhållandet mellan tätheterna av art 1 och 2 leder till den ena eller den andras utdöende. Slide 6 Fig 12.4, sid 185 Konkurrensmodell baserad på resursanvändning till skillnad från Lotka-Volterramodellen, som bara visar resultatet av konkurrensen utan att antyda mekanismen bakom förloppet. Förbrukningstakten av de 2 resurserna illustreras av vektorerna Ca och Cb. Ca beskriver ett förlopp där resurs 1 förbrukas snabbare än resurs 2 och därmed blir resurs 1 begränsande för fortsatt pop-växt. Slide 7 Fig 12.5, sid 185 Motsvarande som i fig 12.4, men nu med 2 arter. I (a) vinner art A i konkurrens med art B, eftersom A kan öka i numerär vid lägre nivåer av bägge resurserna. I (b) är situationen omvänd och B vinner. I (c) korsar arternas isokliner varandra. I det här fallet är art A begränsad av resurs 2 och B av resurs 1 i jämviktspunkten. För att kunna avgöra om skärningspunkten mellan dem är stabil eller inte behöver vi ytterligare info om i vilken takt respektive art förbrukar resurserna, vilket här ges av vektorerna Ca och Cb. Lila (1): ingen art kan existera över tid Gulgrön (2): endast art A kan existera Blå (3): art A vinner i konkurrens med B Vit (4): stabil samexistens Skär (5): art B vinner i konkurrens med A Grön (6): endast art B kan existera Slide 8 Fig 12.6, sid 186

8 R 1 och R 2 betecknar 2 resurser som i fig Lila linjer är vektorer som beskriver takten som resurserna förbrukas av respektive art. Troligen är den övre C A och den lägre C B. Slide 9 Fig 12.7, sid 187 Pop-växt och ackumulering av etanol hos en jästsvamp. Popen ökar till synes enligt den logistiska modellen och det tyckas vara så att det är etanolen som stoppar växten, inte tillgången på föda. Slide 10 Fig 12.8, sid 187 Två isolerade jästsvampkulturers växt över tid. Slide 11 Fig 12.9 och 12.10, sid 188 Slide 12 Fig 12.11, sid 188 Populationsutvecklingen hos 2 arter av kornspisende biller i konkurrens med varandra vid 14% fuktighet och 29,1 gr C Slide 13 Fig 12.12, sid 189 Slide 15 Fig 12.13, sid 191 Vänster figur: grafisk framställning två hypotetiska arters nischer med avseende på temp och fuktighet. Höger figur: den realiserade födonischen för en flugsnappare med avseende på bytesstorlek och hur högt över marken bytet fångas. Slide 16 Fig 12.14, sid 192

9 a) En art (C) som lever i en miljö utan konkurrens kan uttrycka sin fundamentala nisch (streckad linje), men när den utsätts för konkurrens från två håll tvingas den att minska resursutnyttjandet och den realiserade nischen blir då smalare, men utgörs av kärnan av det intervall inom vilket arten kan existera. b) En dominant ar (A) tvingar art C att i större grad utnyttja den fundamentala nischens ytterkanter och den realiserade nischen får ett bimodalt utseende.. Växter kan uppvisa båda dessa mönster. Slide 19 Fig 12.15, sid 193 Fem olika insektätande fåglar med tillsynes väldigt lika resursutnyttjande hur kommer det sig att inte någon/några av dem konkurreras ut? Figuren visar hur de utnyttjar träden på olika sätt och därmed undgår konkurrens. Men frågan kvarstår: är det verkligen konkurrens som i utgångsläget har givit upphov till de här skillnaderna? Slide 20 Hutchinson: instabil miljö gör detta möjligt; årstidernas växlingar, etc, ändrar förutsättningarna innan arter hinner konkurreras ut. Alltså skulle inte fytoplankton vara ett undantag från principen om att arter med samma krav inte kan samexistera. Slide 21 Fig 12.17, sid 195 Exempel från växtvärlden att närvaron av buskvegetation kan ha positiv effekt på ettåriga växter, mendan buskarna påverkas negativt. Det är alltså inte nödvändigtvis så att en konkurrenssituation mellan växter alltid är ömsesidigt negativ. Slide 22 Fig 12.18, sid 196 Relativ konkurrenseffektstyrka hos olika organismgrupper. Data från 218 olika konkurrensexperiment. Kontentan är att det behövs mer studier av mekanismerna bakom konkurrensen i naturen och hur stora effekterna av den är hos olika organismgrupper. Slide 23 Fig 12.19, sid 197

10 Två arters resursutnyttjande och hur evolutionstrycket kan tänkas för mot (b) den klassiska bilden av nischevolution under inverkan av konkurrens. Bilden är dock bedrägligt enkel, eftersom det kan finnas andra dimensioner i respektive arts nisch där separation kan ske. Fall (c) tycks tyda på att stark konkurrens föreligger, men en annan i en annan nischdimension kan de vara separerade som i (b) eller tom (a), vilket gör att de egentligen inte konkurrerar. Slide 24 Sid 198 Några kriterier som måste uppfyllas för att man ska kunna fastställa att mellanartskonkurrens råder. Rangerade från svaga till starka indicier. Slide 25 Fig 12.20, sid 198 Demonstration av nischseparation hos 5 tärnarter på Julön i Stilla Havet. Rangerade från den största till den minsta. De två översta arterna äter i stort sett samma föda storleksmässigt, men den översta söker föda långt ut till havs, medan den näst översta håller sig närmare land alltså är de ett exempel på separation i en annan dimension av nischen än den här illustrerade, de har en rumslig nischseparation som gör att de inte direkt konkurrerar om samma föda. Slide 26 Sid När en population inledningsvis koloniserar ett nytt område växer den snabbt och r- selektion dominerar under en tid. När pop-storleken närmar sig det nya habitatets övre gräns, K, kommer K-selektionen att ta över. Arter som är r-selekterade är sällan utsatta för mellanartskonkurrens och därmed finns inget tryck för evolution av mekanismer som stärker konkurrensförmågan. K- selekterade populationer, däremot, existerar under både inter- och intraspecifik konkurrens, vilket leder till att individerna tvingas utnyttja tillgängliga resurser bättre. Exempel på alfa-selektion är territoriellt beteende hos däggdjur och fåglar och allelopatiska kemikalier hos växter. Alfa-selektion är problematiskt eftersom man riskerar att påverka sina artfränder negativt, vilket är negativt för den egna populationen. Evolutionärt finns dock inga problem med negativ påverkan på artfränder om man bara kan undvika att påverka sina släktingar. Slide 27 Fig 12.21, sid Competition-Stress-Ruderal-modellen för växter.

11 Två kategorier faktorer som påverkar växters växt och reproduktion: a) Stress: brist på ljus, vatten, näring b) Störning: störning av miljön; bete, frost, erosion, eld Konkurrensstarka växter uppvisar K-strategiska karaktärer; tätt lövverk, snabb individuell tillväxt, låg fröproduktion, relativt kort livslängd. Många fleråriga växter buskar och träd. Stresstoleranta växter har ofta små blad som är ständigt gröna, långsam växt, låg fröproduktion, lång livslängd. Ruderatväxter har en ogrässtrategi och ökar snabbt efter en störning av miljön; är små, växer fort, är ofta ettåriga, stor fröproduktion. Slide 28 Fig 12.22, sid 202 Se kriterier på sid 201 som måste föreligga för att man ska kunna säga med säkerhet att character displacement föreligger med stor sannolikhet. Slide 29 Fig 12.23, sid 202 Character displacement av näbbstorlek hos galapagosfinkar. Geospiza fuliginosa och G. fortis har likstora näbbar när de lever ensamma, men de skiljer sig åt när de lever tillsammans med närbesläktade arter. Character displacement har demonstrerats i få fall så långt. Beror det på att fenomenet är ovanligt eller på att det är mycket svårt att visa i naturliga populationer? Slide 30 Fig 12.24, sid 203 Interspecifik konkurrens hos växter. Heldragna linjer är direkta interaktioner, streckade är indirekta dito. Pilspets är positiv effekt, prick är negativ dito. Diffus konkurrens den kombinerade effekten av många arters konkurrens med arten vi studerar. Interferenskonkurrens ger upphov till direkta effekter, medan resurskonkurrensens effekter är indirekt och verkar genom en tredje art eller en delad resurs. KAPITEL 13 Slide 33 Fig 13.1, sid 207

12 Predatorer påverkar inte bara sina byten, utan också varandra via konkurrensmekanismer. P = predator H = herbivor Streckad linje indirekt effekt Heldragen linje direkt effekt a) Indirekt effekt via exploatering av gemensam resurs b) Indirekt effekt utan konkurrens. Slide 34 R och S är maximala finita ökningsrater för bytes- resp predatorpopulationerna Slide 35 Fig 13.2, sid 208 Hypotetiskt exempel baserat på ekvationerna på förra bilden. Vi har ett system där predator- och bytespopulationerna svänger med allt mindre amplitud runt varsitt gränsvärde. Modellen är enkel, men uppvisar ändå realistiska karaktärer. Slide 36 Fig 13.3, sid 210 Blå linje betecknar isoklin enligt Lotka-Volterra; antalet existerande predatorer är oberoende av antalet byten. Lila linje betecknar isoklin enligt Rosenzweig-MacArthur där antalet predatorer som kan existera beror av antalet byten. I högra delen av kurvan gör sig konkurrens mellan bytesdjuren gällande och bytespopen minskar då inte pga av predatorns effekt. Slide 37 Fig 13.4, sid 210 a) Isoklin enligt Lotka-Volterra; predatorns poptillväxt beror endast på antalet bytesdjur. b) Isoklin enligt Rosenzweig-MacArthur; predatorpopens tillväxt beror inte bara på antalet bytesdjur, utan även på antalet predatorer. Predatorpopen drabbas av konkurrenseffekter när antalet predatorer ökar, därför böjer isoklinen av åt höger. Slide 38 Fig 13.5 och 13.6, sid a) när predatorisoklinen ligger till höger om bytesisoklinens topp erhålls ett system med en stabil jämviktspunkt som både bytes- och predatorpopen strävar emot oavsett hur predatorisoklinen ser ut. b) Om vi antar att predatorn är effektivare och dess isoklin därmed hamnar till vänster om bytesisoklinens topp får vi ett cykliskt system av den typ som visas i figur 13.2.

13 Slide 39 Fig 13.7, sid 213 Gause fann att det endast var genom upprepad immigration av bytesdjur och predatorer som han kunde få ett system som inte var självutplånande, utan visade ett cykliskt mönster. Han antog därför att predator-prey-system behöver påverkan utifrån för att inte dö ut. Slide 40 Fig 13.8, sif 214 Självutplånande system av apelsinätande kvalster (byte) och rovkvalster. Slide 41 Fig 13.9, sid 215 Cykliskt system med samma arter som i föregående figur, men nu med en betydligt mer heterogen och komplex miljö. En heterogen miljö tycks alltså kunna vara en orsak till cyklisitet i predator-prey-system. Dock behövdes även viss lokal immigration Slide 42 Fig 13.10, sid 215 Ännu ett exempel på oscillerande predator-prey-system i labmiljö. Slide 43 Fig 13.11, sid 218 Andelen framgångsrika häckningar hos andfåglar i områden med och utan skunkar. Skunken har en mycket tydlig negativ effekt på häckningsframgången. Slide 44 Fig 13.12, sid 219 Effekten av dingons predation på röd jättekänguru demonstreras av den senares enorma ökning i områden där dingon inte kommer till pga fårstängsel. Slide 45

14 Fig 13.13, sid 220 Blå linje är jämviktslinjen där R0=1. Röda punkter är stabila jämviktspunkter, medan den blå punkten (B) är en ostabil jämviktspunkt från vilken populationen kommer att avlägsna sig. Punkt A bestäms av predation, medan C bestäms av knapphet på föda. Modellen har föreslagits som förklaring på observerad pop-dynamik hos caribou som är utsatt för diverse rovdjur (varg, grizzly, etc.). Slide 46 Fig 13.14, sid 221 Efter att havsnejonögat lyckades ta sig in till De Stora Sjöarna kraschade öringpopulationerna där och har inte återhämtat sig trots bekämpning av nejonögat. Slide 47 Fig 13.15, sid 222 Hur svarar en predator på en ökning av bytesdjur? a) Numerisk respons; tätheten i ett givet område ökar genom ökad reproduktion b) Funktionell respons; antalet byten som förtärs av predatorindividerna ändras c) Aggregeringsrespons; predatorerna klumpas samman där det finns särskilt höga tätheter av byten d) Utvecklingsrespons; predatorerna ändrar sin konsumtion av byten allteftersom de blir äldre Slide 48 Fig 13.16, sid 222 Typ 1: konstant konsumtion utan mättnad Typ 2: mättnadstendens vid höga tätheter Typ 3: ett mönster som kan inträffa när predatorn skiftar bytesdjur; i början när tätheten är låg är viljan att ta bytet liten en inlärningsfas krävs. När sedan bytesdensiteten ökar, ökar också raten med vilken predatorn tar bytet tills mättnad inträder. Slide 49 Fig 13.17, sid 223 Responsen liknar typ 2 i föregående figur. Platån bestäms av hanteringstiden, alltså den tid det tar för predatorn att fånga, döda och äta upp bytet. Responskurvans utseende beror av vilka bytestätheter man har data för. Vid låg täthet syns inte en eventuell mättnad. Och vid endast höga tätheter kan responskurvan bli en rät, horisontell linje utan samband mellan bytesdensitet och killing-rate. Slide 50

15 Fig 13.18, sid 224 Funktionell respons och utvecklingsrespons hos ryggsimmare när bytet ökar. Vid högre bytestäthet växer djuret fortare och därför accelererar den kombinerade funktionella och utvecklingskurvan uppåt. Funktionella responskurvan visar däremot en tydlig platå mättnad inträder alltså efterhand som bytesdensiteten ökar. Slide 51 Sid 224 Om man kan bestämma de funktionella, numeriska, utvecking- och aggregeringsresponserna så kan man också räkna ut den totala responsen som är andelen byten som äts per tidsenhet av hela predatorpopulationen plottad mot bytesdensiteten. Slide 52 Fig 13.19, sid 225 Om totalresponses ökar när bytesdensiteten ökar så kan predatorn ha en begränsande effekt på bytespopulationen. Om totalresponsen däremot håller sig konstant eller minskar med ökande bytesdensitet så har inte predatorn någon begränsande effekt på bytespopen. Nyckelfrågan är alltid om dödlighetsprocenten hos bytet ökar med ökande predatorantal. I det här exemplet blir bytesdensiteten så hög att fågelpredatorn inte har en chans att hålla jämna steg. Den funktionella responsen uppvisar mättnad ganska tidigt och därmed minskar totalresponsen när bytesdensiteten ökar. Slide 53 Fig 13.20, sid 227 Kattugglepopulationen i en polsk nationalpark håller sig stabil trots stora svängningar i förekomsten av stapelfödan skogsmus. Ugglan lever av annat byte när det är ont om skogsmus. Häckningsframgången är visserligen beroende av tillgången på smågnagare, men denna påverkar inte ugglepopens storlek. Istället är det territoriellt beteende som begränsar tätheten av kattugglor. Slide 54 Fig 13.20, sid 227 Jaktstatistik på kanadensisk gaupe over tid illustrerar fluktuationerna i populationen. Kanadensisk gaupe lever i huvudsak av snöskohare, en art vars population svänger till synes pga gaupepredationen. Kom ihåg kopplingen till dipparna i trumpetartranans återhämtning under 1900-talet de hänger samman med ökat predationstryck på tranans ungar under år med låg snöskoharetäthet. Predatorer som är generalister tenderar att stabilisera bytesdjurpopulationer Predatorer som är specialister tenderar att orsaka instabilitet i bytesdjurpopulationer

16 Slide 55 Fig 13.22, sid 228 Resultat av ett inhängningsförsök på karibiska öar. Spindlar och ödlor utgör en markant del av faunan på dessa och har ett stort överlapp i diet. Dessutom äter ödlorna spindlar, som därmed reduceras i antal av ren predation och inte bara genom födokonkurrens. Slide 56 Sid 229 Ju svårare ett byte är att fånga desto större andel av de fångade bytena är substandard, dvs sjuka, gamla, unga, etc. Slide 57 Fig 13.23, sid 230 Den giftiga korallormens färgteckning i 5 olika områden i Centralamerika och de ofarliga efterapningarna (Bates mimikry = får i ulvakläder ). Jmf med sk Müllers mimikry som innebär att ett visst set med varningsfärger (t.ex. svart-och-gulrandig färgteckning) har en allmän varningsfunktion så att vitt skilda organismer med denna färg och som samtidigt har ett försvar (gift, illasmakande, etc.) åtnjuter skydd från predation. Slide 58 Fig 13.24, sid 231 Fördelar med att leva i flock/stim a) Fler ögon som ser en predator upptäcks tidigare än den annrs skulle ha blivit. b) Om storleksskillnaden mellan byte och predator inte är för stor så kan bytesdjuren slå sig samman och jaga bort angriparen. c) Att attackera en grupp individer som flyr i alla riktningar gör det svårt att välja ut en individ att koncentrera sig på förvirringseffekt. Att vara i centrum av en flock eller ett stim kan innebäre en lägre sannolikhet för att bli angripen/uppäten.