1. Berätta om de växtsjukdomar som angriper morötter under lagringen. Hur kan man påverka morötternas lagerhållbarhet?

Transkript

1 Essäsvaren 1-4: För essäsvaren 1-4 kan den sökande få högst 6 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa sakuppgifter kan den sökande få högst 5 poäng. Dessutom får den sökande högst en poäng om svaret är klart och logiskt. Svaret får inte innehålla felaktiga eller irrelevanta uppgifter. Svaret skall bestå av fullständiga meningar och skall rymmas inom den markerade rutan. Text utanför denna ruta beaktas inte vid poängsättningen. 1. Berätta om de växtsjukdomar som angriper morötter under lagringen. Hur kan man påverka morötternas lagerhållbarhet? (s ) Max 6 p, även om summan av de olika svarspunkterna är 6¼ p Lagringssjukdomar: - de allmännaste svampsjukdomarna är lakritsröta (½ p), gråmögel (½ p) och bomullsmögel (½ p) - symtomen (ruttnande och möglande fläckar) blir synliga först under eller efter lagringen (½ p) - lakritsrötan känner man igen på de svarta strimmiga fläckarna (¼ p), överlever långa tider i marken också utan värdväxt (¼ p), kan inte avlägsnas ur jorden med hjälp av bekämpningsmedel (¼ p), tränger vid upptagningen in i sådana ställen på roten där (små) skador har uppkommit (¼ p) (de här ger dock TOTALT MAX. ½ p) Hur man kan påverka lagerhållbarheten: - lagringsförhållandena: låg, konstant temperatur (½ p) - tvätt och desinficering av lagren efter att de tömts (½ p) - sortval (¼ p), växtföljd (¼ p), markbördighet (näringstillstånd) (¼ p), val av skördetidpunkt (¼ p), sen bärgningstid -> antifungala föreningar utvecklas i morötterna (¼ p) - test för konstaterande av lakritsröta i jorden (½ p) Svaret är redigt och logiskt: ½ p. Avsaknad av fel: ½ p.

2 2. Beskriv den betydelse som automatisk uppföljning av husdjurens välbefinnande har samt de metoder som används för ändamålet och nyttan av dem (s ) 6 p Följande svarspunkter resulterar i sammanlagt högst 6 p (trots att summan av de enskilda svarspunkterna är 7 p): - en beskrivning av djurens välbefinnande och den betydelse som uppföljning av välbefinnandet har: husdjursproduktionens etiska dimension/djurens välmående, avkastningen, det ekonomiska resultatet, ligger i både konsumenternas och producenternas intresse (0,25 p/svarspunkt, högst 1 p) - på vilka grunder bedömer människan ett djurs välbefinnande: djurets beteende, hälsotillstånd, avkastning, någon mätbar parameter har nämnts i svaret (exempel: aktivitet, hälta, sömn) (0,25 p/svarspunkt, högst 0,5 p) - vid mätning av välbefinnandet utnyttjas kännedomen om följande: djurslagets beteende och behov, utfodringen, de förhållanden under vilka djuret hålls, skötselmetoderna, avkastningen (0,25 p/svarspunkt, högst 1 p) - automatiska mätningar ger sådan information om djuren som man inte kan varsebli med synsinnet (0,5 p) - mjölkningsrobotar (0,5 p) och utfodringsautomater (0,5 p) är till hjälp vid mätning av välbefinnandet (sammanlagt högst 1 p) - metoder: sensorer, trådlös teknik, maskinsyn (0,25 p/svarspunkt, högst 0,5 p) - mätdata behöver omvandlas till nyttig form med hjälp av modeller (0,5 p) - fördelarna med att utnyttja teknik jämfört med kontroll som människan utför: oberoende av användaren (0,5 p), användningen kan automatiseras / oavbruten uppsikt (uppföljning) är möjlig (0,5 p) (högst 1 p totalt) - med hjälp av automatisk uppföljning kan man förebygga insjuknanden (0,5 p) eller förkorta djurens sjuktider (0,5 p) (högst 1 p totalt) Svaret är redigt och logiskt: ½ p. Avsaknad av fel: ½ p. 2

3 3. Beskriv de huvudsakliga stegen i en energianalys och ge exempel på material- och energiflödena på spannmålsgårdar (s ) 6 p De huvudsakliga stegen: - Produktionsprocessen begränsas /avgränsas (1 p) enligt systemanalytiskt tänkande genom att man ritar en gränslinje runt processen. De energi- och materialflöden som överskrider gränsen märker man ut så att de blir synliga (1 p). Man behöver inte nödvändigtvis känna till processernas inre/interna verksamhet. Det räcker med att man känner till flödena som överskrider gränsytan (gränsen). Totalt 2 p. - Mängden energi som går in och ut från det avgränsade området granskas numerärt. 1 p. - Erhållen energi jämförs med energi som förbrukats vid produktionen (0,5 p), varvid man får produktionens energibalanskvot. Man kan också jämföra den använda energimängden per producerad enhet (MJ/kg) (0,5 p). Totalt 1 p. Exempel på material- och energiflödena på spannmålsgårdar: - bränslen (1/4 p), el (1/4 p), gödselmedel (1/4 p), skörden (1/4 p) (I stället för eller utöver dem som nämns ovan kan man också godkänna följande: utsäde (1/4 p), kalk (1/4 p), bekämpningsmedel (1/4 p), dieselolja (1/4 p). Totala antalet poäng 1 p. Svaret är redigt och logiskt: ½ p. Avsaknad av fel: ½ p. 3

4 4. Berätta om korsningsförädling av odlingsväxter och utmaningarna i samband med den, samt ge ett exempel. Vilka metoder eller tekniker kan användas när genomkunskapen utnyttjas? (s ) 6 p - målet vid korsningsförädling är att kombinera önskade/önskvärda egenskaper i en och samma individ (1 p) - det är arbetsamt och tidskrävande att plocka ut de önskade individerna bland en stor avkomma (1 p) - att t.ex. förädla fram en maltkornssort tog (över) tio år (1 p), och traditionellt har t.ex. längden kunnat vara föremål för mätning. (ett exempel räcker, 1 p) Följande ger max. 2 p: - DNA genmarkörer (0,5 p), mikrosatellitmarkörer, SNP-markörer (ett exempel ger 0,5 p) - kvantitativa egenskaper QTL-kartläggning (genlokus), associationskartläggning (0,5 p) - kartläggande av genernas uttryck (funktionell genomik), kandidatgener (0,5 p) - mutationer och gener som ligger bakom intressanta egenskaper (0,5 p) - transgena växter (0,5 p) - jämförande genomik (0,5 p) Svaret är redigt och logiskt: ½ p. Avsaknad av fel: ½ p. 4

5 Korta definieringsuppgifter 1-8: Definiera kortfattat vad som avses med följande termer (för varje svar kan den sökande få högst 2 poäng; svaret skall bestå av fullständiga meningar): 1. Förklara vad en ekosystemtjänst är. Vilka kategorier delas ekosystemtjänsterna in i? (s.18) 2 p - en materiell eller immateriell tjänst som naturen tillhandahåller och som är nödvändig för människan (1 p) - försörjningstjänster ELLER ett exempel på sådana (¼ p) - stödtjänster ELLER ett exempel på sådana (¼ p) - reglerande tjänster ELLER ett exempel på sådana (¼ p) - kulturella tjänster ELLER ett exempel på sådana (¼ p) 2. Passiva försvarsmekanismer som växterna tillgriper mot mikrober och virus som försöker smitta dem (s. 37) 2 p - växtens yta (kutikula) och dess vaxlager bildar ett strukturellt hinder för mikrober och virus som försöker bryta sig/tränga in i växtcellsvävnaden (1 p) - växten lagrar föreningar i cellvävnaden som är till skada för mikroberna ELLER växten lagrar peroxidaser i cellväggarna, cellernas vakuoler lagrar fenoler och andra giftiga föreningar (1 p) (om bara peroxidaser eller fenoler m.fl. nämns ges ½ p för denna svarspunkt) 5

6 3. Hur kan man hämma växternas längdtillväxt med hjälp av fotoselektiv folie? Vad grundar sig effekten på? (s ) 2 p - genom att folien ändrar kvoten R/FR ELLER genom att folien ändrar förhållandet mellan rött och långvågigt rött ljus ELLER genom att folien absorberar långvågigt rött ljus (1 p) - en hög kvot R/FR ELLER en stor mängd/andel rött ljus i förhållande till långvågigt rött ljus hämmar växtens längdtillväxt (1 p) 4. Varför tillsätts fytasenzym i foder för svin och fjäderfän, och hur produceras enzymet? (s. 82) 2 p - enzymet förbättrar utnyttjandet av vegetabilisk fosfor (1 p) - enzymet produceras på bioteknisk väg, med hjälp av fermentering som svampar och bakterier utför (1 p) 6

7 5. Vad avses med metabolisk stress hos mjölkkor och hur kan den påverka korna? (s. 127) 2 p - den belastning för kons kropp som den snabbt ökande mjölkproduktionen medför (0,5 p) i dräktighetens slutskede och i början av laktationsperioden. (0,5 p) - metabolisk stress ökar risken för insjuknande (0,5 p) och kan försvaga kons välbefinnande (0,5 p) 6. Definiera andra generationens bioetanol och nämn exempel på råvaror som lämpar sig för framställning av sådan. (s. 51) 2 p - Vid framställning av andra generationens bioetanol utnyttjar man växtmassor (växternas biomassa) (0,5 p) som innehåller lignocellulosa (0,5 p) och inte duger till människoföda (1 p) s Råvaruexemplet kan anges med ett ord som uttrycker kategorin (ordet gulmålat nedan) eller genom ett exempel på biomassa som tillhör den kategorin. o Skörderester som härrör från åkerbruket (1/4 p), (halm, blad och strö/torrströ från djurstallar) o Rester från skogsindustri (1/4 p), (sågspån, träspån) o Odlingsväxter (1/4 p), (rörflen, jordärtskocka, fiberhampa) o Snabbväxande träd/växter med vedartad stam (1/4 p), (vide, hybridasp) 7

8 7. Vilka faktorer påverkar den energiskörd växterna ger? Nämn ett exempel på en växt som ger en stor energiskörd (s. 48) 2 p - Energiskörden påverkas av biomassan (0,5 p) (torrsubstansskörd går också an), värmevärdet (0,5 p) - Någon av följande exempelväxter: majs, hampa, jordärtskocka (1 p) 8. När anses en viss husdjursras eller husdjurspopulation vara en genetisk resurs? Vad baserar sig denna definition på? (s. 143) 2 p - när rasen eller populationen består av en för arten (0,25 p) unik (0,5 p) ärftlig mutation (0,25 p) (1 p) - grundar sig på genernas alleler och olika sammanställningar av alleler (0,5 p) inom populationen (0,5 p) (1 p) 8