Hur kan organismer påverka varandra? S 57 (55) Predation i vidsträckt betydelse - olika typer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan organismer påverka varandra? S 57 (55) Predation i vidsträckt betydelse - olika typer"

Transkript

1 1 Populationsekologi s 56 (55) Population Alla individer av en art inom ett område Ekologi Läran om de levande organismernas samspel med sin miljö och med varandra Populationsekologi Hur en population påverkas av sin abiotiska miljö, andra organismer, samt sina artfränder. Man kan t ex studera: Populationstäthet - tillväxt eller minskning hos en population Vilka mekanismer som reglerar tätheten Samspel med andra populationer Åldersstruktur, nativitet, mortalitet Immigration, emigration Kort sagt:vetenskapen om de mekanismer som påverkar och bestämmer populationers storlek, utbredning och fluktuationer Vad kan populationsekologin förklara? Delvis tillsammans med samhällsekologin Populationsekologi handlar mycket om den s k balansen i naturen, och belyser många samband och skeenden Varför varierar individantalet så starkt hos en del arter? Varför dyker många arter bara upp och blir vanliga något år, och sedan verkar försvinna, medan andra verkar vara konstanta. Begår lämlar kollektivt självmord med fyra års intervall? Varför är vissa arter vanliga i stadsmiljö? Varför är/blir vissa arter ogräs eller skadedjur? Varför kan antalet arter som är skadedjur öka vid kemisk bekämpning? Varför är vissa arter lättspridda/svårspridda? Varför kan främmande arter bli så svåra problem? Varför finns vissa arter ogärna tillsammans? Belyser utdöende av populationer och arter Organismer som miljöövervakare indikatorarter (kanske mer individnivån) En populationens storlek beror av: 1. tillskott av individer genom födslar, natalitet (=nativitet) och immigration (invandring), samt 2. förlust av individer genom: dödsfall, mortalitet och emigration (utvandring) Vad bestämmer vilka deltagare vi har i näringsväven, och hur många de är? Toleransområden Resurser (t ex föda, boplatser mm) Möjlighet att vandra in Hur arter och individer påverkar varandra Varför äter inte konsumenterna upp alla producenter, och sen är det slut? Varför översvämmas inte världen av t ex flugor? Varför varierar populationernas storlek? Tänk er dubbelriktade pilar i näringsväven Vilka faktorer påverkar en populations storlek? Väder Naturkatastrofer Föda/vatten Utrymme Konkurrens Stress Predatorer Sjukdomar Parasiter Mutualister Hur kan organismer påverka varandra? S 57 (55) 1. De kan leva av varandra 2. De kan konkurrera med varandra om resurser 3. De kan hjälpa varandra 1 Predation -En organism (predatorn) lever av en annan. Den ena parten gynnas, den andra missgynnas 2 Konkurrens -Någon resurs i ekosystemet räcker inte till alla som behöver den. Alla parter (konkurrenter) missgynnas 3 Mutualism -Samliv eller samarbete mellan två arter till bådas fördel. Egentligen utbyte av tjänster. Predation i vidsträckt betydelse - olika typer Predation i snäv, "klassisk" betydelse: Ett djur (karnivor eller rovdjur) dödar och äter ett annat Herbivorer (växtätare) Betar ofta av primärproducenten utan att döda den

2 2 -Parasiter. Tär på (utnyttjar) en annan organism (värden), som ofta är både föda och miljö för parasiten. Ofta långvarigt och intimt samliv. Dödar inte, men försvagar. Gränsdragning kan vara svår. -Parasitoider. Värden äts upp inifrån av parasitoiden och dör. Ofta parasitsteklar eller -flugor De olika typerna av predation kan ses som olika kombinationer av dödlighet och intimitet/varaktighet av associationen Konkurrens Någon resurs i ekosystemet räcker inte till alla som behöver den. Alla parter missgynnas normalt -Inom arter = mellan individer av samma art -Mellan arter Resurser kan vara... Konkurrens kan ske: -via direkt fysisk kontakt -via resursförbrukningen Revirbeteende är ett vanligt sätt att värna om resurserna i ett område Lite överkurs... Giftproduktion och antibiotika -Amensalism - asymmetrisk konkurrens, där endast ena parten missgynnas. Detta sker ofta i form av Allelopati - en växtart hämmar en annan genom att avge skadliga kemikalier, t ex via rötterna. Mikroorganismer kan hämma varandra genom att avge antibiotika. Ett annat namn är antibios. Kemisk krigföring är vanligt i naturen Konkurrenssubstanser typ allelopati/antibios S k sekundära växtsubstanser är mycket vanliga. Dessa är giftiga och/eller illasmakande Skyddar mot predation Bildas ibland först efter skada Används ofta av oss som läkemedel, narkotika eller kryddor Även djur kan vara giftiga för att motverka predation Mutualism Samliv eller samarbete mellan två arter till bådas fördel Kan vara tillfällig (fakultativ) eller livsnödvändig (obligat) Kommensalism Samliv där ena parten gynnas och den andra inte påverkas. Exempel: lavar på träd Symbios Har använts och används ofta i betydelsen mutualism Numera ofta: Nära samliv, utan förbehåll (ursprunglig definition). Innefattar då även parasitism och kommensalism. Ibland anses alla nära relationer i ekosystemet ingå i begreppet. Innefattar då även konkurrens och predation!!!! Mykorrhiza Trädet ger energi till svampen av sitt överskott Svampen fungerar som en förlängning av trädets rotsystem, och ger trädet mineralnäringsämnen. Svampen kan t o m ta mineralämnen direkt ur sten. Av nationalekonomisk betydelse Andra exempel på mutualism Insektpollinering Tarmbakterier Ärtväxter Koraller Mutualism är nödvändig för en stor del av jordens biomasseproduktion Avgränsning mot parasitism och kommensalism kan vara svår Har troligen ofta utvecklats ur parasitism (kan ofta också vara tvärtom) [vissa orkideer] Är det bra för en parasit att döda sin värd? ofta inte, men jfr mjältbrand En svamp lever i ett gräs och utnyttjar dess resurser för sin tillväxt och förökning (parasit!) Svampen innehåller gift, så en infekterad gräsplanta klarar sig ofta mot betare (mutualist!) Tredje part kan komplicera förhållandet

3 3 Hur kan faktorerna reglera, dvs är de täthetsberoende? Väder Naturkatastrofer Föda/vatten Utrymme Konkurrens Stress Predatorer Sjukdomar Parasiter Mutualister Reglering Minskande resurser och ökad konkurrens och predation (s.l.) ökar mortalitet och minskar natalitet Miljömotstånd Reglering = dämpning av populationsförändring som leder till viss jämviktstäthet i en viss miljö. förutsätter alltså effekt av täthetsberoende faktorer. Regleringen är en dynamisk jämvikt Populationsreglering nedifrån Resurser i överskott ger en ökande population, vilket leder till att resursen minskar. Effekten av minskande resurser tenderar att stabilisera populationen vid en viss jämviktsnivå genom ökad konkurrens. Populationsreglering uppifrån Få predatorer (s.l.) ger en ökande population, vilket leder till att predatorerna kan öka. Flera predatorer ger en negativ feed-back på populationstillväxten. Detta gör att predatorerna kan stabilisera populationen vid en viss jämviktsnivå. Bärförmåga eller miljöns bärkraft Hur stor population av en art ett visst område långsiktigt kan försörja (under givna förhållanden) Det är ett slags uttryck för "tilldelningen" av material och energi i näringsväven (tjockleken av pilarna) Bärförmågan för en art kan ändras Genom vilken uppfinning har bärförmågan för människa på jorden ökat? (intressant område) Populationstillväxt och -reglering K=bärförmågan Tillväxthastigheten dämpas vid högre populationstäthet av "miljömotståndet", och planar teoretiskt ut mot K Negativ (dämpande) återkoppling (feedback) Reglersystem Pilen indikerar populationsnivån vid högsta tillväxt bäst vid t ex fiske och jakt Verkligheten är sällan så regelbunden Slumpen kan även i teorin spela stor roll och även göra så populationen dör ut Populationer med hög förmåga till förökning kommer lätt i svängning Populationsreglering Stabila populationer Cykliska populationer Kaotiska populationer Reglering uppifrån eller nedifrån Utbrott Tillfälliga gynnsamma betingelser, t ex väderlek, kan skapa en tillfällig populationsexplosion bland t ex insekter Regleringen brukar komma ifatt efter något eller ett par år, t ex via parasitsteklar. Cykliska populationer Spinn- och rovkvalster i växthus Ett enkelt system Statistik från Hudson s Bay Company (Hare, lo). Vad detta beror på är lite osäkert. Jämför svenska gnagare. Flera teorier finns. Ett mer komplext ekosystem Främmande arter De ömsesidiga och komplexa beroendena i näringsväven har under lång tid finslipats av evolutionen så ekosystemet fungerar långsiktigt hållbart (samevolution)

4 4 Om främmande arter kommer in kan detta ändras, och främlingen ökar ohämmat Predatorer saknas eller är ineffektiva Överlägsen konkurrent De kan då kallas ekosystemets cancer (Det vanliga är dock att en främling inte etableras alls) Ett av Naturvårdsverkets (f d) 14 miljöhot Skadedjur och biologisk bekämpning Svåra skadedjur ofta främmande arter Import av predator kan vara effektiv men riskfylld Exempel på problem med främmande arter Kaniner i Australien Paddor i Australien Kräftpesten Citrussköldlusen Daggmaskar och plattmaskar Människan i Amerika och Australien? Sekundära skadedjur Bomullsodling i Alabama Sprutningar Skadedjur talet 28 8 Risodling i Indonesien Samhällsekologi s 64 (62) Organismsamhälle Alla organismer/populationer inom ett område Samhällsekologi, arbetar med frågeställningar som Biologisk mångfald - antal arter, och vilka arter, och hur många av varje Stabilitet och störningar. Hur ett samhälle utvecklas (succession). Jfr hygge, ödetomt, ohävdad gräsmatta Mängd biomassa massan av organismerna samt hur allt detta varierar och påverkas av vartannat och omvärlden Vad kan samhällsekologin förklara? Delvis tillsammans med populations- och ekosystemekologin Varför har vi olika antal arter i olika miljöer? Varför utvecklas olika områden på lika eller olika sätt om de lämnas för sig själva? Finns stabilitet i naturen? Varför reagerar vissa naturtyper starkt och snabbt på yttre påverkan, andra inte? Varför återställs vissa naturtyper lättare från en kraftig störning än andra? Jfr kalavverkning av svensk granskog och tropisk regnskog Varför en del ekosystem flippar till ett nytt stabilt tillstånd Varför är vissa miljöer särskilt artrika, särskilt i tropikerna? Finns det ett samband mellan biologisk mångfald och produktivitet? Finns det ett samband mellan biologisk mångfald och stabilitet? Hur förändrar t ex hårt fisketryck ekosystemen Hur kan man motverka övergödning genom selektivt fiske? Ekologiska effekter av biobränsle (även ekosystemekologi) Ekologisk succession Invandring av organismer till ett från början tomt eller förändrat område Arterna i ekosystemet påverkar och ändrar miljön så att nya arter kan leva där, och ta över ( facilitation ) Primär succession (från scratch ) Sekundär succession (efter störning) Klimaxstadium ( slutstadiet ) s 47 (47) (repetition) Sjö, som sedimenterar igen till ett Kärr, där det bildas torv som växer på höjden, så markvattnet inte når fram, så det bildas en Mosse, som för sin närings- och vattenförsörjning är beroende av nederbörden Mossen är extremt näringsfattig Torven i mossen berättar om successionen Vad kännetecknar de första kolonisatörerna? Lättspridda Snabb förökning Satsar på många avkomlingar Konkurrenssvaga S.k. r-strateger Vad kännetecknar arterna under klimaxstadiet? Konkurrenskraftiga Ofta svårspridda

5 5 Långsam förökning Satsar på få, starka avkomlingar S.k. K-strateger Var under successionen har vi flest arter? Hur påverkar störningar artantalet? En störning kan ge återgång till tidigare successionsstadium Lagom mycket störningar ger då plats och möjligheter för lite konkurrenssvagare organismer En mosaik av successionsstadier kan även uppstå Mångfalden ökar Bränder har varit normalt i skogen Eld som nedbrytare Viktig i vissa ekosystem. Vilka? Återcirkulerar mineralämnen Naturens sopförbränning Energin går till spillo för ekosystemet Arterna är anpassade till brand Brinner det inte förändras samhället Bild visande flera stabila lägen. Upptill: mindre störning, återgång (stabilt resilient system, t ex avverkad svensk granskog) Nedtill: kraftig störning, ej återgång, ny artstruktur. Ekosystemet alltför påverkat för att återgå, t ex avverkad tropisk regnskog, en övergödd sjö, kanske torsken i Östersjön. Nytt stabilt läge. Hur påverkar predation artantalet? Predation kan minska konkurrensen i underliggande trofiska nivå (reglering uppifrån). Predatorn plockar ofta bort det som dominerar starkt Detta ger möjlighet för fler arter än de allra konkurrensstarkaste att leva sida vid sida Att ta bort en predator kan alltså minska antalet arter!

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Betyder Läran om huset

Betyder Läran om huset Ekologi Betyder Läran om huset Ekologi studerar frågor som rör organismers antal och utbredning Ekologi studerar också hur organismer samverkar med andra organismer och den omgivande miljön Ett exempel...

Läs mer

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt. SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form

Läs mer

Ordinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan.

Ordinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan. Ordinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan. Observera att a) dina svar måste vara läsbara för att du ska få poäng för dem, samt b) grafer måste ha axelbenämningar

Läs mer

1. Vad är ett ekologiskt samhälle?

1. Vad är ett ekologiskt samhälle? Samhällsekologi 1. Beskrivning av samhällen 2. Art-areasamband och öbiogeografi 3. Samhällens dynamik 4. Varför finns det inte lika många arter överallt? 1. Vad är ett ekologiskt samhälle? Håkan Rydin

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag

Läs mer

Torgny Bohlin, Introduktion till populationsekologi; författarens lösningsförslag Studentlitteratur och författaren

Torgny Bohlin, Introduktion till populationsekologi; författarens lösningsförslag Studentlitteratur och författaren 1 1.1 Är miljöfaktorn ljus en resurs eller ett tillstånd? Kan det vara både och inom en population? Kan det vara en resurs för en art och ett tillstånd för en annan art? Vad är definitionen för resurs

Läs mer

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer (Ifylles av student) omtentamen TX091X NT-bas Tentamensdatum: to 12 januari 2012 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen

Läs mer

Ekologi. organismerna och den omgivande miljön.

Ekologi. organismerna och den omgivande miljön. Ekologi Ekologi handlar mycket om växelspelet mellan organismerna och den omgivande miljön. Organismerna kan äta varandra, parasitera, samarbeta eller dra nytta av varandra. Forskning inom ekologi försöker

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Organismers miljökrav S 7-8 (12-14) (I huvudsak individ/art nivån)

Organismers miljökrav S 7-8 (12-14) (I huvudsak individ/art nivån) 1 Organismers miljökrav S 7-8 (12-14) (I huvudsak individ/art nivån) Abiotiska faktorer t. ex. fysikaliska och kemiska faktorer Biotiska faktorer t. ex. påverkan från andra varelser, födotillgång Optimumkurvan

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)

Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16) Namn: Klass: 7E (vecka 20, vt16) Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009

ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009 Bent Christensen EMG Umeå universitet 901 87 UMEÅ ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009 OBS! Besvara mina och Henriks frågor på separata ark, på vilka du skriver vårt namn

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då?

När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då? När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då? INLEDNING Brett perspektiv Varför är skogsträdgården relevant? FOKUS FRAMTID Skogsträdgården PROTOTYP Kretsloppssamhälle Grundläg gande problem

Läs mer

Fortsättningen av biologikursen.

Fortsättningen av biologikursen. Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Planering i biologi Våren år 7

Planering i biologi Våren år 7 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell

Läs mer

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information. BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.

Läs mer

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi. LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

PROVPAKET Spektrums lärarhandledningar klara under maj 2014

PROVPAKET Spektrums lärarhandledningar klara under maj 2014 FYSIK PROVPAKET Spektrums lärarhandledningar klara under maj 2014 I Spektrums lärarhandledningar erbjuder vi såväl färdiga prov som stöd för bedömning av kursplanernas förmågor. I kursplanerna uttrycks

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Artbildning och utdöende

Artbildning och utdöende Artbildning och utdöende Arter Vad är en art? Enkla svaret: Två individer ur olika arter, kan inte få fertil avkomma Lite mer komplicerat: "Art" är en människans definition. Det finns exempel på arter

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan Dnr: FL2009/21 Lärarutbildningsnämnden Biologi Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2009-02-18 och gäller från höstterminen 2007 vid Karlstads universitet.

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Bevara arter till vilket pris?

Bevara arter till vilket pris? Bevara arter till vilket pris? Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, är en statlig myndighet. Formas stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning som uppfyller höga

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Miljöföreläsning 2: biosfären (biologi, ekologi)

Miljöföreläsning 2: biosfären (biologi, ekologi) Lyngfelt, 5-Nov-03, k2bios Miljöföreläsning 2: biosfären (biologi, ekologi) Biosfären betecknar allt levande som finns på jorden. Biosfären är också intimt förbunden med den omgivande fysiska miljön, som

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

TENTAMEN EKOLOGI & GEOVETENSKAP 15 HP

TENTAMEN EKOLOGI & GEOVETENSKAP 15 HP Sid 1 (16) Umeå universitet Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) HT12 TENTAMEN EKOLOGI & GEOVETENSKAP 15 HP Datum 2012-11-28 Skrivtid: 0900-1300 Lokal: KBC, våning 5 Hjälpmedel: inga

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö

1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Landskapseffekter av skogsbruk på vedskalbaggar, varför försvinner arter fast rester av livsmiljöerna finns kvar? Lasse Wikars 1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Otillräckligt med livsmiljö

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Instuderingsfrågor inför E,C,A-prov i Biologi, ekologi, fotosyntes, cellförbränning. Åk 7 HT 2016

Instuderingsfrågor inför E,C,A-prov i Biologi, ekologi, fotosyntes, cellförbränning. Åk 7 HT 2016 Instuderingsfrågor inför E,C,A-prov i Biologi, ekologi, fotosyntes, cellförbränning. Åk 7 HT 2016 Dessa instuderingsfrågor är avsedda som förberedelse för E,C,A-provet i Biologi. Den omfattar Läroboken

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Från frö till planta (F-6)

Från frö till planta (F-6) NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.

Läs mer

Kapitel 9 Populationsparametrar

Kapitel 9 Populationsparametrar Kapitel 9 Populationsparametrar Individerna är inte lika, utan varierar bl.a. med avseende på storlek, ålder och (oftast) kön Vad är en population? Tid t 1 till t 2 En möjlig definition: Individer av samma

Läs mer

Förvaltningsplan Natura 2000

Förvaltningsplan Natura 2000 Bilaga 2 S0315E43 Förvaltningsplan Natura 2000 Natura 2000-område Natura 2000-kod Totalareal Naturreservaten Boxö och Länsmansgrundet FI1400021 samt FI1400011 Boxö 1 406 ha, varav 315 ha land och 1 091

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Biodiversitet

Biodiversitet Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

Med naturen som redskap och genom fältstudier undervisar vi om naturen i naturen.

Med naturen som redskap och genom fältstudier undervisar vi om naturen i naturen. "Positiva upplevelser i naturen är grunden för att förklara ekologiska samband och för att förstå miljöfrågorna. Att få utveckla sin känsla för naturen är ett första viktigt steg. Kunskap om naturen börjar

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Biosfären och ekosystemen

Biosfären och ekosystemen EKOLOGI Biosfär, Ekosystem, Producenter, Näringskedjor Vegetation, Nedbrytning, Biotoper, Sjöar, Hav Art, Population, Ekoton, Succession, Ekologisk kemi Miljövetenskap bygger på en ekologisk grundsyn vilket

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013 Det nationella ämnesprovet ger

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer