Preliminär Brandskyddsdokumentation

Transkript

1 HKPFLJ MALMEN FlygS K Preliminär Brandskyddsdokumentation Orientering För ett tidigare projekterat utförande upprättades en Brandskyddsbeskrivning för de byggnadsåtgärder som då avsågs genomföras i en utförandeentreprenad. Denna brandsskyddsbeskrivning gäller i tillämpliga delar för den planerade totalentreprenaden. Observera att den bifogade handlingen även omfattar byggnader och åtgärder som ej ingår i den kommande entreprenaden. Böving & Kinnmark Arkitektkontor AB / Thomas K Ohlsson

2 K / (13) Beställare Fortifikationsverket, Mellersta förvaltningsavdelningen, Eskilstuna Projektledare. Kjell Hedman. Objekt Hkpflj Malmen, Linköping Projekt Anpassning för Flygskolan. Om- och tillbyggnad befintlig by 111, 83, 204 resp ny by 78, BH FH FH Brandskyddsbeskrivning FH001 Datum. Version Handling. Status Internkontr sign Dito datum Handläggare Magnus Gissén, Böving& Kinnmark Jan Gissla Intern kontroll Thomas K Ohlsson, Böving & Kinnmark Arkitektkontor AB Fackansvarig Ventilation Torbjörn Johnsson, LEB, Eskilstuna Konstruktion Hans-Erik Johansson, WSP, Göteborg El Harald Magnusson, Sidus, Eskilstuna Ansvarig Thomas K Ohlsson, Böving & Kinnmark Arkitektkontor AB Projektnummer A

3 K / (13) Innehållsförteckning Sida 0. Orientering 3 1. Beskrivning av byggnad och verksamhet 4 2. Grundläggande förutsättningar 6 3. Bärande konstruktioner 7 4. Skydd mot brandspridning 7 5. Brandceller 7 6. Utrymning 8 7. Ventilationssystem Brandskyddstekniska installationer Skydd mot uppkomst av brand Egna ambitioner Riksarkivets författningssamling Försvarets författningssamling Kontroll och underhåll 13 Bilagor Ritningar, kopior A1 0 ORIENTERING 0.1 Uppdrag Böving & Kinnmark Arkitektkontor har på uppdrag av Fortifikationsverket upprättat denna brandskyddsbeskrivning över hangarbyggnaderna 111, 83 och 78 samt flygtjänstbyggnad 83A och 80 vid Helikopterflottiljen Malmen, Linköpings kommun. Brandskyddsbeskrivningen har upprättats i samarbete med: WSP group, Göteborg (byggteknisk konsult), LEB Consult AB, Eskilstuna (VVS-konsult) samt Sidus Konsult AB, Eskilstuna (El-konsult) 0.2 Underlag Brandskyddsbeskrivningen har upprättats med ritningar i underlag för bygglov som underlag. Följande ritningar ingår, upprättade av Böving & Kinnmark arkitektkontor om inte annat sägs: Del Ritningsnr Datum Revidering Datum Mark K / Upprättad av WSP, Gbg By 78 K / plan A By 78 K / sektion A By 80 K / plan A By 80 K / plan A By 80 K / sektion A By 83 K / plan A By 83 K / sektion A By111 K / plan A By111 K / plan A By111 K / sektion A By204 K / pl, s, f A

4 K / (13) Brandskyddet har projekterats enligt föreskrifter i Boverkets byggregler BBR 99 (BFS 1993:57), samt enligt FORTV:s Brandskydd Handbok Revideringar i detta dokument ska anges med överstrykning av texten som ändrats samt revideringsstreck i vänstermarginalen. Efter revideringar under byggskedet bör detta dokument revideras till status brandskyddsdokumentation. 1 BESKRIVNING AV BYGGNAD OCH VERKSAMHET 1.1 Översikt Byggnad 111, uppförd ca 1955, består av en hangarhall ca 21x54 m. Ytterväggarna är av tegel, stommen av platsgjuten betong och takbjälklaget av plåtklädd lättbetong. Golvbjälklag av betong med beläggning av träfiberskivor. Källaren (sutterrängplan) i norra änden ca 21x21 m utförd av platsgjuten betong. Byggnaden bibehålls men innerväggar till verkstad mm rivs och golvet får en ny beläggning av plywood. Ny ventilation med aggregat placerade i plan 1. Byggnad 83, uppförd ca 1941, består av en hangarhall, ca 37x88 m. Stommen utgörs av spiklimmade träramar. Mellan ramarna bärs taket av spiklimmade träbalkar. Ramarna är förstärkta med nya stålpelare, balkarna är förstärkta med dragband av stål. Det ursprungliga yttertaket utgörs av råspont på träåsar. Taket är senare påbyggt med uppstolpad träkonstruktion. Ytterväggarna och mittvägg består av träregelkonstruktion. Golv och grundläggning av betong. En tillbyggnad av skivklädd träregelstomme 1987 längs hangarens norra fasad, östra delen, rymmer verkstäder. Byggnaden bibehålls. Komplettering utförs av portar och installationer samt ny ventilation i två fläktrum öster och väster om hangardelen. För utökade laster i tak byggs en ny kompletterande fackverksstomme av stål. Byggnad 83 västra delen och 83A är länk mellan hangarerna och har uppförts i etapper vid tidpunkter mellan 1940 och Den består av servicefunktioner, verkstäder och flygtjänstdelar (kontor för flygverksamheten) inklusive personalutrymmen. Under en mindre del finns källare med förråd. Stommen är av tegel och platsgjuten betong med takbjälklag av trä. Grund och golv är av betong, några golv med ovanpåliggande isolerat övergolv med skivbeklädnad. Ytterväggarna har tilläggsisolerats med utvändig plåtbeklädnad på fasader. Befintlig brandsektionering mot hangarerna utgörs av tegelmurar. Byggnadens enplansdelar med kommunikationsytor, rörstråk och verkstäder behålls. Tvåplansdelarna rivs när flygskolan flyttat till byggnad 80, förutom en mindre förrådsyta inne i kvarvarrande del. En ny fasad av putsat murverk och plåtbeklädd regelstomme byggs utefter västsidan av kvarvarande del. Den nybyggda byggnad 78 består av två delar, dels en mellanbyggnad i vinkel mellan hangarerna, dels den nya hangaren. Allt i ett plan. Mellanbyggnaden, ca 400 m2, byggs med stålstomme. Takbjälklag består av stålprofiler med fribärande högprofilerad plåt, ovanliggande mineralullsisolering samt tätskikt av papp. Ytterväggar av putsat murverk, golv av betong. Innerväggar av prefab betong alt skivmaterial på stålregelstomme.

5 K / (13) Mellandelen innehåller brandvägg mellan hangar 83 och hangar 78 och deras respektive fläktrum, samt brandvägg runt tele/datarum och tryckluftscentral. Hangaren 78, ca 41x90 m i ett plan, byggs med stålstomme. Takkonstruktionen består av stålfackverk med fribärande högprofilerad plåt, ovanliggande mineralullsisolering samt tätskikt av papp. Stålfackverken bärs på stålpelare. I portfasaden utförs primärfackverk av stål. Ytterväggar av prefabricerade sockelelement upp till 1,1 m, däröver Parocelement eller motsvarande. Grund och golv utförs av betong. Den nya flygtjänstbyggnaden byggnad 80 består av dels en länk, dels den egentliga flygskole-/flygtjänstbyggnaden. Länken, ca 400 m2, har ett integrerat skärmtak ( carport för kompaniets dragfordon för flygplansbogsering mm) och innehåller också huvudentré för flygskolan och luftintag till densamma. Huset är uppfört i stål med grund och sockel av betong. Regelväggar med utvändig puts och invändig skivelementbeklädnad. Flygskole-/flygtjänstbyggnaden nyuppförs i två plan med ett sutterrängplan (plan 1) som innehåller entré från plattan, fläkt- och apparatrum, omklädningsrum och en träningslokal. I entréplanet (plan 2) finns kontor, ordersalar (lokaler för samling, studier och undervisning), uppehållsrum och neutrala förbindelseytor. Byggnaden utförs med stomme av betong och stål, mellanbjälklag av förtillverkade betongelement för pågjutning (filigran). Takstommen utförs med primärstomme av stål, på stålstommen utförs limträbalkar. Taket utförs av råspont och papp. Fasader utförs med utfackningsväggar av skivmaterial med puts alt skivmaterial. Innerväggar blir uppbyggda av regelverk med skivbeklädnad. Vissa bärande innerväggar i plan 1 av prefabricerad betong. Trappa prefabricerad betong. Brandväggar utöver prefabricerade innerväggar utförs av regelstomme med mineralull och skivbeklädnad. Bef byggnad 204 har betong- och tegelstomme. Takbjälklaget är av betong med ovanliggande isolering och takpapp. Källarstomme (golv, vägg o) är platsgjutna i betong. Byggnaden behålls och värmeväxlarcentralen kompletteras med en förrådsdel i nuvarande pannrum. Mellanbjälklag i förråd utförs av betong. Kompletterande väggar utförs av skivbeklädnad på isolerad regelstomme. UPPVÄRMNINGSANORDNINGAR Byggnaden försörjs från fjärrvärmenät, via undercentral placerad i byggnad 204. Hangarhallar uppvärms med vattenburen värme via luftvärmare, övriga lokaler med radiatorer. 1.1 Verksamhet Byggnaderna avses användas för uppställning, klargöring och service av flygplan SK60, samt utbildning av värnpliktiga och flygflottiljens personal för denna verksamhet. BVKF-ansvarig är Enar Nilsson Generellt tillstånd för hantering av brandfarlig vara finns.

6 K / (13) 2 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATSMÖJLIGHETER Insatstid Räddningstjänstens insatstid till området är, enligt räddningstjänstplanen, 10 minuter. Malmslätt är närmaste station Tillgänglighet för räddningsfordon, angreppsvägar Grindar öppnas av vakt. Övervakade ingångsdörrar med elslutbleck öppnas vid larm Utrymningsvägar är även angreppsvägar för räddningstjänsten. Yttertaken kan nås med räddningstjänstens stegutrustning. Släckbil kan nå byggnaden vid alla fasader. Uppställningsplatser för fordon finns i nära anslutning till angreppsvägar. Snöröjning sker vid fasader i söder, öster och norr samt för utrymningsdörrar längs västfasad Markbrandposter Brandpostnät finns inom området. Markbrandposter finns i anslutning till körytor i omfattning enligt bifogad markritning. Släckvattenkapacitet är ca 13 l/s vid min 35 m vp tryck enligt mätning Byggnadsklass Byggnad hangar 111 bedöms vara utförd i brandteknisk byggnadsklass Br 2 Byggnad hangar 83 bedöms vara utförd i brandteknisk byggnadsklass Br 3 Byggnad 83 och 83A bedöms vara utförd i brandteknisk byggnadsklass Br 2-3 Byggnad 78 utföres i brandteknisk byggnadsklass Br 3 Byggnad 80 utföres i brandteknisk byggnadsklass Br Personantal Personal i byggnaden totalt kan uppgå till ca 140 personer. Alla kan antas väl bekanta med lokalerna. 2.4 Automatiska släckanordningar Det finns inte några automatiska släckanläggningar 2.5 Utrymningslarm Utrymningslarm installeras i byggnaden. Se Brandgasventilation Befintliga byggnader saknar särskild brandgasventilation. Hangarhall by78 och trapphus by80 förses med brandgasventilatorer. Manuell öppning sker genom utlösningsknapp i anslutning till brandförsvarstablå resp i trapphus nedre plan. Se även Dimensionerande brandförlopp Byggnader har inte dimensionerats enligt standard brandförlopp.

7 K / (13) 3 BÄRANDE KONSTRUKTIONER Byggnadens bärande delar utförs enligt följande: By 80 tvåplansdelar: Bjälklag och övriga bärverk klass R30. Trapplan och trapplopp i trapphus R30. By 78 ingen brandklass för bärverk. By 204 bjälklag och övriga bärverk R30. Befintliga konstruktioner antas uppfylla erforderliga krav i H111, by83a, by83. Eventuella avväxlingar vid ändringsarbeten utförs i motsvarande brandklass 4 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER Minsta avstånd till närmast belägna byggnad är 5 m, till. By m Bef tegelvägg By111-By117 baskompani 6 m Trävägg m fönster, dörr. By117 ligger i samma fastighet, har brandlarm, bastant liggtimmerstomme och räddningstjänstens insatstid är kort. Avståndet bedöms därmed tillräckligt utan särskilda åtgärder i fasad By111 (tegel med oklassade fönster). Mellan byggnadsdelar i hangarkomplexet utförs skydd med brandväggar. 5 BRANDCELLER SKYDD MOT BRAND- OCH BRANDGASSPRIDNING 5.1 Brandcellsskiljande byggnadsdelar och dörrar Byggnaderna är uppdelad i brandceller, se bifogade ritningar. Varje angiven yta enl nedan utgör egen brandcell: - Hangarhallar är, var för sig, med sidoutrymmen, egen brandcell - Förråd och sidoverkstäder i plan 2 i hangarer - Fläktrum utgör egen brandcell där de inte är sammanbyggda med den cell de betjänar - Tele/datarum är egna brandceller. - Tryckluftscentral och soprum är vardera egen brandcell - Personalutrymmen, omklädning och styrketräning plan 1 i by80 - Övriga kontor och personalutrymmen plan 1 och 2 i by80 I sidoverkstäder och personaldelar avgränsas följande rum som egna celler - Data- och teletekniska apparatrum. Schakt avgränsas i bjälklag med igjutning. - VVS-tekniska apparatrum och schakt betraktas som "utflyttad" isolering. Schakt avgränsas i bjälklag med igjutning. - Trapphus inkl utrymme ut till fasad och hisschakt 5.2 Brandteknisk klass på brandcellsavskiljande byggnadsdel Krav enligt BBR är lägst klass EI30. Befintliga väggar, bjälklag och dörrar antas uppfylla kraven.

8 K / (13) I byggnaderna utförs nya brandcellsavskiljande byggnadsdelar i klass EI30 eller EI60 inkl tätning av installationsgenomföringar, tätning mot korrugerade tak, mm. Dörrar och skjutportar utförs i klass EI-C60/ EI-C30 (klass väljs lika intilliggande konstruktion i brandcellsgräns) samt självstängande med undantag för dörrar till utrymmen som hålls låsta, såsom hissmaskinrum, fläktrum, teknikrum. Dörrar och skjutportar med självstängande funktion ställs upp på magnetkontakt som släpper vid larm. Manuella och motordrivna hangarportar utförs utan stängningsautomatik vid larm. Mellan kontor och trapphus utförs dörrar i klass EI-C30 och partier i klass EI Ytterväggar, tak o fönster Nya ytterväggar utförs med fasader i obrännbara material. Isolering utförs av icke brännbara material. Undantag cellplast innesluten i Lecablock. Befintliga träfasader på h83 behålls. I inåtgående vinkel mot mellanbyggnaden utgörs brandskydd av minst 9 m tät putsad vägg i mellanbyggnaden. Tak utförs med material som hindrar flygbrand. Lägre beläget tak utförs så att avskiljande gräns mot ovanliggande brandcell bibehålls. Skydd mot vertikal brandspridning Fönster i vertikal led i olika brandceller sitter mer än 1,2 m ifrån varandra. Där så inte är fallet utförs glas av glashålblock. 5.4 Invändiga ytskikt I utrymningsvägar utförs ytskikt tak och vägg i klass I, fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad. Golvbeläggning utförs av obrännbart material eller i klass G I övriga utrymmen utförs ytskikt i klass II eller III. Hangarhallar Tak- och väggytor är utförda med ytskikt klass I fäst på obrännbart material eller tändskyddande beklädnad. Golv av betong. Undantag träbeklädnad på golv i hangar 111 Övriga lokaler Ytskikt är utförda i lägst klass I. 6 UTRYMNING För denna byggnad dimensioneras utrymningsvägar enligt schabloner i Boverkets Rapport 1994:10 "Utrymningsdimensionering". I flygskolebyggnaden by80 dimensioneras gångvägar till utrymning som för kontor. Motiven är: Endast 20 flygelever är ej anställd personal. Liknande anläggningar i resten av landet är dimensionerade på samma sätt.

9 K / (13) 6.1 Tillgång till utrymningsväg Utrymning avses ske utan räddningstjänstens medverkan. Hangarhallar Utrymning sker via minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Minst en av utrymningsvägarna går direkt till det fria. Vägledande markering på golv. Förrådsrum (plan 1 källarplan) I by83 sker utrymning från ca 45 m2 förråd via förrådsutrymme plan 2 till det fria (Obs endast en utrymningsväg). I h111 sker utrymning direkt till det fria I by204 sker utrymning via trapphus alternativt via stege i schakt direkt till det fria. Förrådsrum (plan 3) I by83 sker utrymning från ca 32 m2 förråd via förrådsutrymme plan 2 till det fria (Obs endast en utrymningsväg). Personaldel (by80 plan 1 markplan, sutterräng) Utrymning sker genom utrymningsvägar, som leder direkt till det fria. Personaldel (by80 plan 2, våning 1 tr samt entréplan) Utrymning sker genom fyra utrymningsvägar, varav två dörrar som leder direkt till det fria och två trapphus. Personaldel (by83, plan2, markplan) Utrymning sker genom utrymningsväg, som leder direkt till det fria. Tak Utrymning h111 via stege och trappa Utrymning tak by83 via stege och trappa Utrymning tak h83, samt by78 via stege och spiraltrappa vid mellanbyggnaden. Utrymning tak by 80 via utvändigt trapphus. Räddningstjänstens stegar når samtliga tak. Dörrbeslagning Samtliga nya dörrar i utrymningsväg förses med utrymningsbeslag enligt EN179, dörrar med passagekontroll med larmat beslag. 6.2 Gångavstånd Hangarhallar Gångavstånd till utrymningsväg som leder direkt till det fria är högst 60 m. Gångavstånd till någon utrymningsväg är högst 45 m. Teknikrum Gångavstånd inkl trappa till det fria högst 60 m I övrigt högst 45 m. Personaldelar Gångavstånd till utrymningsväg högst 45 m.

10 K / (13) 6.3 Dörrar i utrymningsväg Dörrar till och i utrymningsväg har minst 0,8 x 2.0 m (BxH) fritt passagemått. Undantag är befintliga dörrar i hangarportar by111, sydgavel by111 och hangarportar by83, de sistnämnda dessutom med hög tröskel. Dörrar i utrymningsväg slår utåt. Undantag vissa inre entréer i flygskola by 80. Inga motorlås. Alla dörrar i utrymningsväg har nödöppningsbeslag enligt ovan som öppnar lås, utformade enligt EN 179. Slutbleck av anpassad typ. 6.4 Fönster Fönster är mestadels icke öppningsbara rutor. Kontorsfönster utförs öppningsbara. Vändningsbeslag. Fönster <4 m över mark har manuellt låsningsbeslag med nyckel. Fönster utnyttjas som utrymningsväg från västra, tandade lågdel by83, avseende omklädningsrum och uppehållsrum samt i norrgavel hangar by Vägledande markering Efterlysande skyltar är placerade vid dörrar till och i utrymningsväg. Vägledande utrymningsmarkering på golv finns i hangarhallar. 6.6 Nödbelysning Enligt BBR finns inget krav på nödbelysning. Ledljus, med automatisk tändning vid brandlarm och med strömförsörjning från nätet, finns i hangarhallarna. 6.7 Utrymningslarm Lokalerna är försedda med akustiskt utrymningslarm, som aktiveras av automatiskt brandlarm eller manuellt via larmknappar. Se 8.1 och Utrymningsplaner Byggnaden förses med utrymningsplaner vid resp trapphus. 7 VENTILATION 7.1 Systemuppbyggnad Ventilationen utförs som till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning uppdelade på system efter betjäningsområden. 7.2 Skydd mot brandspridning inom brandcell Ytskikt o beklädnader Se avsnitt Imkanaler Frånluftskanaler från ventil i pentryn utförs i EI 15 fram till kanal med 4xflödet. Avluft från spisfläktar i by83 placeras på tak.

11 K / (13) 7.3 Skydd mot brandspridning mellan brandceller Kanal genom brandcellsgräns utförs antingen med: 1- brandklassad isolering med tjocklek och längd dimensionerad för brandgastemperaturer utan hänsyn till strömmande brandgas. 2- Brand/brandgasspjäll monterad i genomföringen klassad i minst samma brandklass som brandcellsgränsen. Tätning av genomföringar utförs med typgodkänd tätningsmetod. Rektangulära kanaler stagas vid brandcellsgenombrott. Material obrännbart Schakt Väggar utförs i EI 30 där övriga begränsningsytor är EI 30. Väggar utförs i EI 60 där övriga begränsningsytor är EI 60. Genombrott av schaktvägg utförs utan krav på brandteknisk isolering Schakt för Fläktrum Väggar utförs i EI 30 där övriga begränsningsytor är EI 30. Väggar utförs i EI 60 där övriga begränsningsytor är EI 60. Detta gäller dock inte där fläktrum tillhör betjänad brandcell. 7.4 Skydd mot spridning av brandgaser System som betjänar mer än en brandcell förses med typgodkända rökgasspjäll som förhindrar rökgasspridning mellan brandcellerna. Spjällen stänger vid signal från rökdetektorer, se styr och övervakning. 7.5 Styrning och övervakning Rökdetektorer ingående i brandlarmsanläggningen och placerade i rum ger larm till brandlarmcentral. Signal från brandlarmcentral stoppar fläktar och stänger spjäll. I ventilationssystemen placeras rökdetektorer som via styr-och övervakningsanläggningen stoppar fläktar och stänger spjäll. Spjällblad i brand/brandgas- och brandgasspjäll stänger normalt på fjäder och öppnar med spjällmotor. Funktionen testas var 48 e timme via SÖanläggningen. Felfunktionsindikering ges om spjäll inte intar ändlägen vid funktionstest. 8 BRANDSKYDDSTEKNISKA INSTALLATIONER 8.1 Automatiskt brandlarm Enligt BBR finns inget krav på automatiskt brandlarm. Larmet har tillkommit för att erhålla förhöjt egendomsskydd. Hangarbyggnader förses med automatisk samplad brandlarmsanläggning, med larm i byggnaden och larmöverföring till ständigt bemannad vakt. Brandlarmet aktiverar enligt nedanstående kriterier automatiskt

12 K / (13) Nivå1: Akustiskt larm för möjlighet att bekämpa brand med de manuella släckutrustningarna + stängning magnethållna skjut- och slagportar samt dörrar, + tänder ledbelysning. STÄNGNING FLÄKTAGGREGAT??? ÄVEN I INTILLIGGANDE VERKSTÄDER O PERSONALUTRYMMEN?? Larm till vakt + larm till räddningstjänsten utgår med signal om i vilken byggnad larm löst ut samt aktuell larmnivå. Nivå 2: Akustiskt larm för utrymning Larm i byggnaden, larmöverföring till vakt och räddningstjänst, kan även aktiveras manuellt via larmknappar, i huvudsak placerade vid utgångar. För manuell aktivering av larm erfordras att en larmknapp trycks in. 8.2 Utrymningslarm Enligt BBR finns inget krav på utrymningslarm. Larmet i byggnad 80 har tillkommit för att erhålla förhöjt personskydd / utrymningsskydd. 8.3 Anordningar för manuell släckning Hangarhallar är försedda med lättvattenbrandposter. I respektive hangar finns tryckstegringspump installerad. Den är dimensionerad för att täcka behovet av två brandposter i samtidig användning. Övriga lokaler är försedda med brandposter med centrumrulle anslutna till kallvattennätet eller handbrandsläckare av pulver-, kolsyra- eller vattentyp. 8.5 Brandgasventilation Enligt BBR finns inget krav på brandgasventilation. Den har tillkommit i ny hangar 78 för egendomsskydd. Hangarhall by78 är försedd med brandventilatorer för att vädra ut brandgaser. Brandventilatorerna öppnas via värmekänsliga smältbleck på brandventilatorn eller manuellt via tryckknappar vid brandförsvarstablå. Luckor typ Svita. Erforderlig brandventilationsarea, 1,8% av golvytan= 31 st 1x2 m. Kontoret by80 har brandventilator i båda trapphusen, öppningsarea vardera ca 1 m 2, i tak resp i vägg. Hisschaktet är öppet (A-hiss) och ventileras tillsammans med trapphuset. 8.6 El-tekniska installationer Hangarhallar Elinstallationer är utförda i lägst skyddsform IP45. Sidoverkstäder Elinstallationer i materialtvätt, stolverkstad och oljeförråd utförs med förhöjd säkerhet enligt krav i separat klassningsplan Kontor Elinstallation enligt ELSÄK FS 1999:5 Elkablar till hiss förläggs brandskyddat alternativt utförs i klass EI 30.

13 K / (13) 9 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND Skydd mot uppkomst av brand med vattenburet fjärrvärmesystem Skydd mot uppkomst av brand i materialtvätt: -Uppställning och elektriska installationer enligt klassningsplan. Skydd mot uppkomst av brand i stolsverkstad: -Uppställning och elektriska installationer enligt klassningsplan. Rutiner för bränslehantering enligt tillstånd, jfr orientering. 10 EGNA AMBITIONER Flygets brandförsvar betjänar främst flygbränder. 11 FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING Se punkt RIKSARKIVETS FÖRFATTNINGSSAMLING Inga arkiv som berörs av förordningar om arkiv 13 KONTROLL OCH UNDERHÅLL Kontroll- och underhållsplaner kommer efter byggnadens färdigställande att upprättas för: - Luftbehandlingsinstallationer - Brandlarm - El- / och telesystem - Utrymningslarm - Släckutrustningar - Brandventilatorer - Tätningar i brandcellsgränser - Branddörrar - Vägledande markeringar - Drift och underhållsplaner som omfattar samtliga installationer. Stockholm datum som ovan Böving & Kinnmark Arkitektkontor AB.