Person- och godstransporter i stråket väg 52 genom Södermanland

Transkript

1 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE Person- och godstransporter i stråket väg 52 genom Södermanland Dnr 2014/28226 April 2014

2 Titel: Åtgärdsvalsstudie person- och godstransporter i stråket väg 52 genom Södermanland Diarienummer: 2014/28226 Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Region Öst Kontaktperson: Roger Pettersson Konsult: Andreas Asp, Jan Englund, VAP VA-projekt AB Distributör: Trafikverket Region Öst, Eskilstuna Telefon , e-post: eskilstuna@trafikverket.se

3 Sammanfattning För att bedöma förutsättningar för person- och godstransporter i stråket väg 52 genom Södermanland har Trafikverket och Regionförbundet Sörmland initierat föreliggande åtgärdsvalsstudie. Studien omfattar stråket väg 52 mellan E4 vid Nyköping i öst och Läppe i väst. Väg 52 har på vissa sträckor låg standard vad avser trafiksäkerhet och framkomlighet. Vägen utgör även en barriär i de mindre tätorterna som passeras. I studien pekas sträckorna mellan Vingåker-Katrineholm och Vrena-Nyköping som viktiga pendlingsstråk för arbetspendling. Därutöver visar studien på behovet att förbättra trafiksäkerheten på bland annat sträckan Dämbol-Bo hage samt åtgärder för att minska barriäreffekter genom Läppe, Baggetorp, Vrena och Stigtomta. Det finns ingen åtgärd som enskilt klarar att uppfylla hela ändamålet utan kombinationer av flera åtgärder behövs för att närma sig en lösning på den problembild som åtgärdsvalsstudien visar. I åtgärdsvalsstudien föreslås ett fortsatt arbete inom samtliga redovisade åtgärdsområden. Inom dessa områden behöver åtgärderna förankras inom respektive organisation. Det kommer också att krävas en dialog mellan parterna om hur arbetet ska drivas vidare. Denna dialog bör leda till överenskommelser mellan berörda aktörer för att tydliggöra det fortsatta samarbetet och vilka åtgärder som behöver vidtas. Innehåll 1 Bakgrund Avgränsningar Nuvarande förhållanden Problembeskrivning Mål Alternativa lösningar Förslag till inriktning och rekommenderade åtgärder Ställningstagande och fortsatt hantering...17 Underlags- och referensmaterial... 18

4 1 Bakgrund 1.1 Aktualitet Väg 52 utgör en tvärförbindelse i Södermanland som förbinder E20 i Örebro med Nyköping och E4. Längs stråket passeras förutom Vingåker och Katrineholm även ett antal mindre småorter. I samband med framtagande av ny regional plan för transportinfrastruktur i Södermanland önskar Regionförbundet Sörmland och Trafikverket belysa förutsättningar, behov och anspråk för person- och godstransporter i stråket väg 52 genom Södermanland. 1.2 Arbetsprocessen Arbetet med att studera förutsättningar för person- och godstransporter har valts att bedrivas som en åtgärdsvalsstudie. Trafikverket och regionförbundet Sörmland har inititerat processen. Tillsammans med representanter från kommuner längs stråket och kollektivtrafikhuvudmannen har sedan två workshops genomförts för att gemensamt ta fram målbilder för behoven längs stråket samt även tänkbara lösningar. Minnesanteckningar från genomförda workshops återfinns i bilaga Tidigare planeringsarbete Genom åren har väg 52 varit föremål för utredning i olika sammanhang. Såväl sträckorna Grindstugan-Dämbol-Bo Hage som Stigtomta-Nyköping har funnits med som namnsatta objekt i tidigare regionala transportplaner, dock inte i den nu gällande planen för åren Vid Skavsta och Vingåker har cirkulationsplatser anlagts på väg 52. I några av tätortsgenomfarterna (Katrineholm och Stigtomta) har trafiksäkerhetsåtgärder med fokus på oskyddade trafikanter genomförts under mitten av 2000-talet. I Katrineholm har förutom Östra Förbifarten som stod klar 2012 även en nordvästlig förbifart byggts som leder delar av genomfartstrafiken på väg 52 runt tätorten. Vidare har sidoområdesåtgärder genomförts på delar av sträckorna Vingåker-Katrineholm och Vrena-Nyköping. ATK finns på sträckan Baggetorp-Katrineholm och Stigtomta-Nyköping. På sträckan Vingåker-Katrineholm har även ett separat åtgärdsval påbörjats för att studera förutsättningarna för en gång- och cykelväg på sträckan. Förstudie framtagen ATK Förstudier framtagna Sidoomr.åtg genomförda TS-åtg genomförda ATK Sidoomr.åtg genomförda TS-åtg genomförda Figur 1. Översiktskarta med väg 52 markerad i gult samt genomförda projket utmed sträckan. 4

5 2 Avgränsningar 2.1 Geografisk avgränsning Åtgärdsvalsstudien avgränsar sig till stråket kring väg 52 mellan Läppe i väster och Nyköping(E4) i öster enligt vidstående karta. 2.2 Avgränsning av innehåll och omfattning Syftet med åtgärdsvalsstudien är att utgöra planeringsunderlag för kommande regionala transportplaner samt för det planeringsarbete som bedrivs på Trafikverket Region Öst. Av detta följer att målsättningen med studien är att i första hand peka ut eventuella problem och anspråk i vissa relationer snarare än att peka ut enskilda åtgärder i transportsystemet. 3 Nuvarande förhållanden 3.1 Befolkning och bebyggelse Vid utgången av år 2011 hade Sörmlands län drygt invånare. Länet har haft en befolkningsökning och tillväxt i sysselsättning över tid, särskilt under 2000-talet. Enligt de senaste prognoserna bedöms länets befolkning fortsätta öka och nå invånare år Befolkningstillväxten är dock ojämnt fördelad och förutsättningarna ser olika ut för kommunerna i länet. Medan kommunerna i norra delen av länet (Strängnäs och Eskilstuna) samt södra och östra delen (Nyköping, Trosa och Gnesta) stadigt ökar sin folkmängd är befolkningsutvecklingen i mellersta Sörmland (Vingåker, Flen, Katrineholm) svagare och periodvis negativ. Längs sträckan utmed väg 52 ligger även ett flertal mindre orter (Läppe, Baggetorp, Vrena och Stigtomta). Nedanstående bild visar befolkningsförändringen i östra mellansverige åren Av den går att utläsa en regional urbaniseringstrend där Eskilstuna och Nyköping har ökat antalet invånare medan orter som Vingåker och Flen tappar befolkning. Katrineholm, som är en mellanstor ort, har haft oförändrad befolkningstillväxt och gynnas troligen av närheten till flera större städer och med goda tågförbindelser till Södertälje och Stockholm. Örebro Vingåker Katrineholm Nyköping Norrköping Figur 2. Befolkningsförändring i östra Mellansverige Rött = ökning. Gult = oförändrat. Grönt = minskning. 5

6 3.2 Befintlig infrastruktur Väg 52 har varierande standard och vägbredden varierar mellan 7 och 13 meter. Hastigheten varierar mellan på landsbygdssträckorna med lokala begränsningar till 50 km/h genom tätorterna. Sämst linjeföring har vägen förbi Grindstugan-Bo Hage, där hastigheten även är begränsad till 70 km/h. Närmast Nyköping är vägen cirka 13 meter bred och har god standard vad avser linjeföring. Oskyddade trafikanter är i huvudsak hänvisade till vägrenarna på landsbygdsdelarna av vägen. Regionförbundet Sörmland har pekat ut sträckorna Vingåker-Katrineholm och Skavsta-Nyköping som möjliga cykelvägsprojekt. Trafikplats Hållet vid E4 i Nyköping har dålig standard med snäva radier vilket medför att fordon på E4 tvingas till snabba inbromsningar. Olycksstatistik de senaste tio åren visar att vissa sträckor av vägen är mer olycksdrabbade än genomsnittet, andra mindre. Den sträcka som uppvisar sämst trafiksäkerhetstandard sett till antalet dödaoch svårt skadade är sträckan Grindstugan-Dämbol-Vrena (nästan 3 ggr farligare än genomsnittet) följt av sträckan Katrineholm-Grindstugan (väg 216). Vidare visar statistiken att singelolyckor är den vanligaste olyckstypen bland svårt skadade. Sträcka DSS/år, normalvärde DSS/år, utfall Läppe-Vingåker 0,53 0,2 Vingåker-Katrineholm 1,83 1,10 Katrineholm-Grindstugan (väg 216) 0,73 1,40 Grindstugan-Dämbol-Vrena 0,72 2,00 Vrena-Stigtomta-Nyköping 1,69 2,00 Figur 3. Antal döda och svårt skadade personer (DSS) på väg 52. Källa STRADA, Trafikverket ådt (15 %) ådt (13 %) ådt (11 %) ådt (10 %) ådt (11 %) ådt (9 %) ådt (9 %) ådt (8 %) ådt (7 %) ådt (6 %) ådt (11 %) ådt (10 %) ådt (8 %) ådt (7 %) Figur 4. Vägsystem. Bredder, hastigheter och trafikflöden (andel tung trafik i %). 6

7 Trafikflödet på väg 52 varierar mellan cirka fordon per årsmedeldygn. Andelen tung trafik varierar mellan 7 och 15 %. Fram till år 2030 bedöms personbilstrafiken på väg 52 växa med cirka 21 % och lastbilstrafiken med 4 %. På sträckan mellan Vingåker och Katrineholm löper Västra Stambanan som trafikeras av cirka 75 persontåg och 17 godståg per dygn. År 2030 bedöms trafiken öka till drygt 100 persontåg och 30 godståg per dygn. Mellan Vrena-Nyköping löper järnvägen Sala-Oxelösund som huvudsakligen trafikeras av godståg. På övriga delar saknas järnvägskoppling. 3.3 Pendling Väg 52 fyller en lokal funktion för närpendling till framförallt Katrineholm och Nyköping. Samtidigt utgör Skavsta ett viktigt fjärrmål på sträckan för persontransporter från Örebro och mälardalen. Nedan redovisas mellankommunal pendling i Södermanland år Utöver Nyköping utgör Katrineholm en viktig målpunkt med lokal inpendling samt med kopplingen till stambanan och Stockholm/Göteborg. Även Skavsta utgör en viktig (regional) målpunkt där man har målet att växa från dagens 2,5 milj resenärer/år till 7,0 milj resenärer/år. Vidare har Nyköpings kommun planer på att utveckla Hemgårdsområdet och knyta det till Oppeby och i en förlängning Skavsta. Även utvecklingen kring Nyköping med en framtida Ostlänk kan påverka resandet i denna del av väg 52. Ett nytt stopp vid Skavsta planeras för Ostlänken samtidigt som planer pågår för ombyggnation av Nyköpings resecentrum. Idagsläget understiger restiden med bil 20 minuter i relationerna Vingåker-Katrineholm samt Vrena- Nyköping. Mellan Vingåker och Katrineholm finns möjligheter att förutom med Länstrafikens stomlinjer 700/730 även pendla med regionaltåg. MÄLAB har utrett hur regionaltågstrafiken ska utformas efter 2017 när Citybanans kapacitetsutökning kan tas i anspråk och det nuvarande samverkansavtalet med SJ löper ut. Enligt förslaget kommer sträckan Vingåker-Katrineholm få timmestrafik vardagar och och halvtimmestrafik övrig tid. Mellan Katrineholm och Nyköping trafikerar Länstrafikens stomlinjer 765 och 760 (via Flen och väg 221). Enligt kollektivtrafikmyndighetens lokala trafikförsörjningsprogram ingår väg 52 i länets stomlinjenät. Bedömningen från länstrafiken är att sträckorna Vingåker-Katrineholm samt (Flen)-Bettna-Nyköping är vikitga pendlarstråk. Huvuddelen av skolskjutstrafiken på landsbygden sker med linjetrafik. Skolan i Baggetorp är nedlagd. I Stigtomta finns planer på att bygga ny skola, i nytt eller befintligt läge. Gymnasieskola saknas i Vingåker och elever hänvisas till Katrineholm. Figur 5. Mellankommunal arbetspendling

8 3.4 Godstrafik I figuren nedan redovisas tung trafik på väg genom länet. Kartan bekräftas av en tidigare genomförd godstransportundersökning som visar att transittrafiken dominerar genom Södermanland. De största godsmängderna på väg går på E4/E20 samt även till viss del på väg 55/56. Oxelösunds hamn hanterar en stor mängd import i ton mätt men vidareförädlar materialet på plats och skickar vidare på båt igen. Katrineholm satsar på nytt logistikcentrum med kombiterminal och utgör en viktig målpunkt i området. När Ostlänken blir genomförd finns eventuellt möjligheter att frigöra kapacitet för ytterligare godstransporter på södra/västra stambanan. På väg 52 är godstrafiken på väg högst väster om Katrineholm, cirka 15%. Mellan Katrineholm och Nyköping går betydligt färre godstransporter. En tänkbar förklaring är att godstransporter mellan Norrköping och Örebroregionen väljer väg 55/56 och väg 52 via Katrineholm istället för väg 51 via Finspång. 56 E /56 52 E4 51 Figur 6. Tung trafik genom Södermanland (väg). 3.5 Referensalternativ Med referensalternativ, eller nollalternativ, avses den mest sannolika händelseutvecklingen om inga åtgärder vidtas. Detta ska används som referensalternativ för att bedöma effekter och konsekvenser av föreslagna lösningar. Nollalternativet innebär att fordonstrafikanter på väg 52 även fortsättningsvis är hänvisade till en väg med bitvis låg standrad vad avser trafiksäkerheten och framkomligheten. Genom tätorterna Läppe, Baggetorp, Vrena och Stigtomta kommer vägen fortsättningsvis utgöra en barriär för oskyddade trafikanter. 8

9 4 Problembeskrivning Behov, brister, problem och intressenter Stråket väg 52 har varierande standard och fyller även olika funktioner på delar av sträckan. I de mindre tätortsgenomfarterna Läppe, Baggetorp, Vrena och Stigtomta bidrar vägen till en barriär för oskyddade trafikanter. På andra delar medför vägens bitivs dåliga standard försämrad säkerhet och framkomlighet för fordonstrafiken. 5 Mål 5.1 Mål för åtgärderna Efter genomgång av nulägesbeskrivning har följande mål formulerats för det fortsatta arbetet. Målbilden har gemensamt tagits fram av processgruppen. FUNKTIONSMÅLET Vingåker-Katrineholm samt Vrena-Stigtomta-Nyköping utgör viktiga pendlarstråk och målet är att bidra till ytterligare förbättringar för arbetspendling i dessa relationer. Målstandard 100 km/h. HÄNSYNSMÅLET Grindstugan-Dämbol-Bo Hage bör ges en bättre standard, dock ej mötesseparerad. På övriga landsbygdsträckor görs en översyn för att uppnå god trafiksäkerhet för målstandard om max 80 km/h. Åtgärder i tätorter (Läppe/Baggetorp/Vrena/Stigtomta) vidtas för att minska vägens barriäreffekt. Busshållplatser utmed sträckan bör ses över med hänsyn till trafiksäkerhet Figur 7. Förutom att bidra till förbättrade möjligheter för arbetspendling (blått) är målet även förbättrad trafiksäkerhet och minskad barriär i de mindre tätorterna (rött). 9

10 6 Alternativa lösningar I arbetet med åtgärdsvalsstudien har möjliga åtgärder för att minska problemen utmed väg 52 diskuterats. Åtgärderna som framkommit har organiserats inom åtgärdsområden som i de flesta fall täcker in flera åtgärder. Samtliga åtgärder syftar till att bidra till en uppfyllelse av de uppsatta målen. Endast de åtgärdsområden som bedöms vara realistiska och praktiskt genomförbara har medtagits i sammanställningen. De typer av åtgärder som beskrivs i redovisningen är: Lättillgängliga och effektiva bytespunkter för resenärer Konkurrenskraftig kollektivtrafik med buss/tåg Parkeringsstrategi Anpassning av hastigheter (inkl ATK) Mindre förbättringar av befintligt transportsystem (trimning) Attraktiva cykelvägar Ny infrastruktur 6.1 Lättillgängliga och effektiva bytespunkter för resenärer Åtgärden syftar till att minska beroendet av bil och bilresande. Detta kan åstadkommas genom att skapa attraktiva bytespunkter med god tillgänglighet för cykel och kollektivtrafik. En lättillgänglig bytespunkt som även innehåller andra funktioner som till exempel service och förskola kan locka bilister att välja kollektiva färdmedel. I åtgärden ingår också att skapa attraktiva förbindelser till dessa bytespunkter med fokus på gång- och cykelvägnätet. Utöver det är det viktigt att anlägga attraktiva infartsoch pendlarparkeringar i anslutning till bytespunkterna. Åtgärden bedöms få följande översiktliga effekter: Vad gäller projektmål bidrar åtgärden till att förbättra möjligheterna till arbetspendling. Exempel på åtgärder: Bytespunkter med flera funktioner (Hållplats/service/ handel/förskola mm) Pendlarparkeringar Berörd/påverkad av effekt Bedömning Sammanvägd bedömning Klimat Hälsa Landskap Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Projektmål Sammanvägd bedömning Miljö Övrigt 10

11 6.2 Konkurrenskraftig kollektivtrafik med buss/tåg En konkurrenskraftig kollektivtrafik med buss/tåg syftar till att göra kollektivtrafiken mer attraktiv så att trafikanterna i större utsträckning väljer bussen eller tåget istället för bilen. Framkomlighetsåtgärder på vägnätet medför också minskade kostnader för busstrafiken. Inom åtgärdsområdet ingår åtgärder i steg 2-3 enligt fyrstegsprincipen. Kollektivtrafiken har svårt att konkurrera med bilen eftersom transportsystemet är lättillgängligt med bil och samtidigt glest befolkat. Till följd av lågt resandeunderlag är turtätheten också ofta låg. Exempel på åtgärder inom åtgärdsområdet är styv tidtabell, samordnad taxa mellan tåg/buss (avser sträckan Vingåker-Katrineholm), samordnade linjer Nyköping-Skavsta (flygbussar), signalprioritering, busskörfält och andra åtgärder för kollektivtrafiken i de större tätorterna (Nyköping och Katrineholm). Utöver det kan åtgärder som ett bra informationssytem (i realtid), wifi på bussarna bidra till att öka attraktiviteten för kollektivtraiken. Fysiska åtgärder inom detta område är utbyggda busshållplatser med god standard. Samordnad drift- och underhåll av hållplatsytor och anslutande gång- och cykelvägar är andra åtgärder som underlättar för kollektivtrafikresenärer. Åtgärden bedöms få följande översiktliga effekter: Vad gäller projektmål bidrar åtgärden till att förbättra möjligheterna till arbetspendling. Exempel på åtgärder: Samordad taxa (tåg/buss) Samordnad trafik Nyköping- Skavsta Informationssystem i realtid Wifi - buss Samorndad drift/underhåll Styv tidtabell Förbättrade busshållplatser Framkomlighetsåtgärder på det kommunala vägnätet (bussgata/signalprio) Berörd/påverkad av effekt Bedömning Sammanvägd bedömning Klimat Miljö Övrigt Hälsa Landskap Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Projektmål Sammanvägd bedömning 6.3 Parkeringsstrategi Åtgärden syftar till att med olika parkeringsåtgärder minska bilanvändningen och behovet av bil, vilket i sin tur leder till lägre belastning på vägnätet och minskade utsläpp av koldioxid. I dagsläget bedöms åtgärden främst vara tillämplig i delar av Katrineholm och Nyköping. Förutom att avgiftsbelägga parkeringsplatser kan andra åtgärder vara se över parkeringsnormen. En låg parkeringsnorm i områden med god tillgänglighet till kollektivtrafik kan leda till en lägre bilandel i dessa områden. Åtgärden bedöms få följande översiktliga effekter: Vad gäller projektmål bedöms åtgärdens bidrag bli marginellt. Exempel på åtgärder: Höjda P-avgifter Parkeringsstrategi Berörd/påverkad av effekt Bedömning Sammanvägd bedömning Klimat Miljö Övrigt Hälsa Landskap Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Projektmål Sammanvägd bedömning 11

12 6.4 Anpassning av hastigheter En översyn av hastighetsgränserna på vägnätet kan bidra till att bättre anpassa vägnätets funktion utifrån trafikflöden, vägstandard och angränsande bebyggelse. Enligt målbilden är sträckorna Vingåker-Katrineholm och Vrena-Nyköping utpekade som viktiga stråk för arbetspendling och där en hög framkomlighet är önskvärd (se vidare under åtgärd 6.7). En anpassning enligt det nya jämna hastighetssystemet kan innebära att vägnätet på ej utpekade sträckor kan sänkas från 70/90 till 60/80 istället för att fysiska trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder vidtas. Genom tätorterna kan variabla hastigheter vara ett alternativ för att tillgodose kraven på en god säkerhet för oskyddade trafikanter samtidigt som framkomligheten för fodonstrafiken beaktas. Idag finns ATK-stationer uppförda på två sträckor utmed vägen. Dock kan ATK vara ett alternativ till fysiska ombyggnadsåtgärder i såväl tätortsnära lägen som på olycksdrabbade landbygdsavsnitt. Åtgärden bedöms få följande översiktliga effekter: Vad gäller projektmål bidrar åtgärden till förbättrad trafiksäkerhet för fordonstrafik och oskyddade trafikanter. Exempel på åtgärder: Hastighetsöversyn landsbygd Variabla hastigheter tätort ATK Berörd/påverkad av effekt Bedömning Sammanvägd bedömning Miljö Övrigt Klimat Hälsa Landskap Resenärer Negativt Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Projektmål Sammanvägd bedömning Negativt 6.5 Attraktiva cykelvägar Åtgärden syftar till att förbättra cykelinfrastrukturen för att åstadkomma bättre tillgänglighet med cykel och en förstärkning av cyklingens konkurrenskraft gentemot bil- och kollektivtrafik. Förutom separata cykelvägar av god standard är det viktigt att tillgodose behovet av cykelparkeringar vid startoch målpunkter togs en regional cykelstrategi fram av Regionförbundet Sörmland. I den finns sträckorna Vingåker-Katrineholm och Skavsta-Nyköping utpekade som starka regionala cykelstråk. Åtgärderna bedöms få följande översiktliga effekter: Vad gäller projektmål bidrar åtgärden till förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Exempel på åtgärder: GC-väg Baggetorp-Katrineholm GC-väg Skavsta-Nyköping Berörd/påverkad av effekt Bedömning Sammanvägd bedömning Miljö Övrigt Klimat Hälsa Landskap Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Projektmål Sammanvägd bedömning 12

13 6.6 Mindre förbättringar av befintligt transportsystem (trimning) Med trimningsåtgärder avses mindre åtgärder av begränsad omfattning som syftar till att öka framkomligheten och säkerheten i den befintlig infrastruktur. Trimningsåtgärder handlar ofta om åtgärder inom befintligt vägområde som kan genomföras inom de närmsta åren. Det kan handla om att sidoområdesåtgärder, gångpassager, ITS åtgärder samt översyn av väganslutningar. Trimningsåtgärder för förbättrad framkomlighet för kollektivtrafiken behandlas under åtgärdsområdet attraktiv kollektivtrafik. Åtgärderna bedöms få följande översiktliga effekter: Genomföra trimningsåtgärder som förbättrar trafiksäkerheten genom Läppe och Stigtomta (säkra gångpassager mm). Berörd/påverkad av effekt Bedömning Sammanvägd Åtgärderna bedöms få följande översiktliga effekter: bedömning Klimat Vad gäller projektmål bidrar åtgärden till förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Exempel på åtgärder: Säkra gångpassager/övergångsställen Avsmalningar Gång- och cykelvägar Miljö Övrigt Hälsa Landskap Resenärer Negativt Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Projektmål Sammanvägd bedömning Negativt Negativt Genomföra trimningsåtgärder som förbättrar framkomligheten genom Baggetorp och Vrena (tex planskildhet och separata gångbanor). Åtgärderna bedöms få följande översiktliga effekter: Vad gäller projektmål bidrar åtgärden till förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Exempel på åtgärder: Separerade gång- och cykelvägar Planskilda passager för oskyddade (avser Baggetorp) Berörd/påverkad av effekt Bedömning Sammanvägd bedömning Miljö Övrigt Klimat Hälsa Landskap Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Projektmål Sammanvägd bedömning Sidoområdesåtgärder och översyn av väganslutningar på landsbygdssträckor Åtgärderna bedöms få följande översiktliga effekter: Vad gäller projektmål bidrar åtgärden till förbättrad trafiksäkerhet för fordonstrafikanter. Exempel på åtgärder: Sidoområdesåtgärder Sanering av anslutningar Räffling av vägmitt Berörd/påverkad av effekt Bedömning Sammanvägd bedömning Miljö Övrigt Klimat Hälsa Landskap Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Projektmål Sammanvägd bedömning 13

14 6.7 Ny- och större ombyggnad av transportsystemet Åtgärderna syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för fordonstrafik på utpekade sträckor utmed väg 52. En breddning och kurvrätning av vägen mellan Grindstugan och Bo Hage innebär stora investeringskostnader men det ger också en ökad säkehet på vägnätet. Ombyggnad till mötesfri landsväg på sträckorna Vrena-Nyköping samt Vingåker-Katrineholm bidrar till ett säkrare och snabbare vägnät med ökad framkomlighet och minskad restidsosäkerhet. Sträckan Vrena-Nyköping är bred och kan i huvudsak byggas om till mötesfri landsväg inom befintligt vägområde. Mellan Vingåker och Katrineholm krävs breddning av vägen för att möjliggöra mötesfrihet. Andra åtgärder är att bygga om trafikplats Hållet vid E4 i Nyköping för att öka framkomligheten och trafiksäkerheten. Åtgärderna bedöms få följande översiktliga effekter: Vad gäller projektmål bidrar åtgärden till förbättrade möjligheterna till arbetspendling samtidigt som trafiksäkerheten för fordonstrafikanter förbättras. Exempel på åtgärder: Ombyggnad av trafikplats Hållet Breddning/kurvrätning Grindstugan- Bo Hage Mötesfri landsväg Vrena- Nyköping Mötesfri landsväg Vingåker- Katrineholm Berörd/påverkad av effekt Bedömning Sammanvägd bedömning Klimat Negativt Miljö Övrigt Hälsa Landskap Negativt Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Projektmål Sammanvägd bedömning 6.8 Bortvalda alternativ Några åtgärder som diskuterats under arbetet med åtgärdsvalsstudien har valts bort då de av olika anledningar inte ansetts genomförbara eller bidra till projektmålen i tillräcklig omfattning. Mötesfri landsväg 100 km/h hela sträckan Mot bakgrund av att anspråket om god tillgänglighet bedöms som störst mellan Vingåker-Katrinholm samt Vrena-Nyköping bedöms det inte motiverat att bygga mötesfrihet på övriga sträckor. Förbifarter I stället för att anpassa befintligt vägsystem genom tätorterna utmed väg 52 kan förbifarter byggas för att minska vägens barriäreffekt. Med hänsyn till rådande trafikmängder, investeringskostnader samt de nyttor som förväntas uppstå bedöms åtgärderna inte rimliga att genomföra. 14

15 Sammanställning av åtgärdsförslag utifrån fyrstegsprincipen Nedan redovisas en sammanställning över åtgärderna som tagits upp Tätortsgenomfart Åtgärder med fokus på trafiksäkerhet 5. GC-väg Baggetorp-Kat.holm Skavsta-Nyköping Bytespunkt/ Pendlar P/Infarts P Flera 6. Tidtabell/Wifi/ Eskilstuna Information MLV 100 km/h Vingåker-Katrineholm Vrena-Nyköping ATK/ Hastighetsöversyn Svealandsbanan Flera platser 4. Samordnad taxa/ trafik/tidtabell/drift och underhåll Strängnäs 8. Ökad framkomlighet buss Flera platser Västra Stambanan 9. Sidoområdesåtgärder/anslutningar/räffling Läppe Vingåker Flera platser 12 Åtgärder enligt steg 2 Åtgärder enligt steg 3 Åtgärder enligt steg 4 Baggetorp Katrineholm 51 1o. Förbättring av väg Grindstugan-Bo Hage 2 Södra Stambanan Forssjö Valla 9 52 Sala-Oxelösund 11. Tätortsgenomfart Åtgärder med fokus på framkomlighet Björkvik Södermanland Bettna Malmköping Nyköping, Katrineholm Västra Stambanan Ombyggnad av tpl Hållet vid E4 Flen Sparreholm Vrena 52 Södra Stambanan Höjda P-avgifter Stigtomta Busshållplatser Förbättring avseende trafiksäkerhet Ny trafikplats Nyköping 13 Gnest 219 Oxelösund Figur 8. Möjliga åtgärder för stråket väg 52 presenterade i kartform. 22 Norrköping Östergötland 15 35

16 6.10 Sammanställning av åtgärdsförslag, kostnad och tid Nedan redovisas åtgärderna i matrisform där även en grov kostnadsbedömning och möjlig tidpunkt för genomförande framgår. Utöver det har gjorts en bedömning över vilken trafikantgrupp som gynnas av respektive åtgärd samt vilken aktör som har huvudansvar för åtgärdens genomförande. Åtgärd Åtgärd enligt karta s13 Kostnad Tid Aktör Oskyddade trafikanter Kollektivtrafik Bilister Godstrfik Samordnade bytespunkter/förskola/ 2 Hög Medel Kn handel Höjda P-avgifter 13 Låg Kort Kn Samordnad taxa (tåg/buss) 4 Medel Medel Thm Samordnad kollektivtrafik Nyköping- 4 Medel Medel Thm Skavsta Informationssystem 6 Medel Kort Thm Wifi-buss 6 Medel Kort Thm Samordnad drift/underhåll 4 Låg Kort Kn/Trv Styv tidtabell 4 Medel Kort Thm Hastighetsöversyn landsbygd 7 Låg Kort Trv Variabla hastigheter tätort 7 Medel Medel Trv/Kn ATK 7 Medel Kort Trv GC-väg Baggetorp-Katrineholm/ 5 Hög Medel Trv/Kn Skavsta-Nyköping Anpassa genomfart Läppe/Stigtomta 1 Medel Medel Trv (TS/miljö) Anpassa genomfart Baggetorp/Vrena 11 Medel Medel Trv (framkomlighet) Förbättrade busshållplatser 12 Låg Kort Trv/(Kn) Sidoområdesåtgärder 9 Låg Kort Trv Se över utfarter 9 Låg Kort Trv Framkomlighetsåtgärder kommunalt 8 Medel Medel Kn vägnät (Nyköping/Katrineholm) Infarts-/pendlarparkeringar 2 Låg Kort Trv/Kn Ombyggnad av trafikplats Hållet 14 Medel Medel Trv Breddning/kurvrätning Grindstugan-Bo 10 Hög Lång Trv Hage MLV Vrena-Nyköping 3 Hög Lång Trv MLV Vingåker-Katrineholm 3 Hög Lång Trv 16

17 Åtgärd Aktör Anger vilken organisation som är ansvarig för genomförandet (Trv=Trafikverket, Thm=Trafikhuvudmannen, Kn=Kommunen) Åtgärd Anger vilken åtgärd som avses enligt kartan på sidan 13 Kostnadsuppskattning Graderar kostnaden utifrån skalan låg, medel och hög: Låg: 0-1 mnkr Medel: 1-5 mnkr Hög: över 5 mnkr Tidsaspekt Anger en realistisk tidplan för genomförande utifrån tidsaspekterna kort, medel och lång: Kort: inom 3 år Medel: inom 4-6 år Lång: om tidigast 7 år Påverkan Anger påverkan på trafikantgrupper : : negativ påverkan : ingen eller lite påverkan : positiv påverkan 7 Förslag till inriktning och rekommenderade åtgärder Det finns ingen åtgärd som enskilt klarar att uppfylla hela ändamålet utan kombinationer av flera åtgärder behövs för att närma sig en lösning på den problembild som åtgärdsvalsstudien visar. I åtgärdsvalsstudien föreslås ett fortsatt arbete inom samtliga redovisade åtgärdsområden. Inom samtliga områden behöver åtgärderna förankras inom respektive organisation. Det kommer också att krävas en dialog mellan parterna om hur arbetet ska drivas vidare. Denna dialog bör leda till överenskommelser mellan berörda aktörer för att tydliggöra det fortsatta samarbetet och vilka åtgärder som behöver vidtas. 8 Ställningstagande och fortsatt hantering I denna åtgärdsvalsstudie har ett flertal åtgärder behandlats och beskrivits under olika åtgärdsområden. Ett flertal åtgärder arbetar man med redan i dag och andra åtgärder har prioriterats bort då de bedömts inte ge tillräckliga positiva effekter. Några av åtgärderna har tidigare studerats och vissa är pågående men för många av åtgärderna krävs fortsatt utredning och planering. Det finns ingen åtgärd som enskilt klarar att uppfylla hela ändamålet utan kombinationer av flera åtgärder behövs för att närma sig en lösning på den problembild som åtgärdsvalsstudien visar. Efter det att åtgärdsvalsstudien varit föremål för samråd kommer Trafikverket göra ett ställningstagande. Åtgärder som finansieras via den regionala planen för transportinfrastruktur (steg 3 och 4 åtgärder på statligt vägnät) behöver föras in i den årliga planeringsprocessen där Trafikverket tillsammans med berörda kommuner ansvarar för genomförandet. Alla åtgärder som innebär förändringar kräver en formell process som föregås av politiska beslut eller investeringsbeslut. Fysiska åtgärder innebär ofta, utöver detta, även en formell process via detaljplan, väg- eller järnvägsplan. 17

18 Underlags- och referensmaterial Pendlingsstatistik för Södermanlands län. WSP, Arbetspendling i Stockholm-Mälarregionen. Mälardalsrådet/ÅF, 2008/2010. Godsflöden i Östra Mellansvergie. Regionförbundet Örebro, maj Behov av infrastrukturåtgärder i östra Mellansverige , En bättre sits, Regional cykelstrategi för Sörmland. Regionförbundet Sörmland, dec Regional plan för transportinfrastruktur i Sörmland Regionförbundet Sörmland, Resandeundersökning i Mälardalen hösten En bättre sits, mars Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, okt 2012 Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland. Regionförbundet Sörmland, dec Tågtrafik i Mälardalen år Trafikverket, dec Utveckling av den regionala tågtrafiken. MÄLAB, maj Trafikflöden, hastigheter bredder mm. Olyckor. STRADA. 18

19

20 Trafikverket, Borlänge, Besöksadress: Rödavägen 1 Telefon : , Texttelefon: