Psykisk ohälsa leder till stigmatisering och diskriminering

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa leder till stigmatisering och diskriminering"

Transkript

1 Psykisk ohälsa leder till stigmatisering och diskriminering Professor Lars Hansson Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds universitet

2

3 På tal om att alla känner någon.. Svenska befolkningsundersökningar visar att de flesta haft kontakt med personer med psykisk sjukdom Ingen erfarenhet 26,4 Erfarenhet genom egen psykisk sjukdom 16,3 Erfarenhet genom anhörigs psykiska sjukdom 38,0 Erfarenhet genom nära väns psykiska sjukdom 40,2 Erfarenhet genom utbildning inom psykiatrisk vård/stöd/omsorg 15,7 Erfarenhet genom yrkesverksamhet inom psykiatrisk vård/stöd/omsorg 19,9

4 Vad är stigma och vad beror det på?

5 Begreppet stigma Från grekiskan; stick, märke, inskuret eller bränt in i kroppen på personer med låg moralisk status, slav, brottsling eller en utstött person och dessa skall undvikas, speciellt på offentliga platser Idag i överförd betydelse om social utstötning och marginalisering kopplat till sociala roller i samhället Ett tecken på skam eller ogillande som resulterar i att en individ blir diskriminerad, utstött eller utesluten från deltagande i olika sociala sammanhang (World Health Report 2001)

6 Teoribildningen kring stigma Goffman Social konstruktion, personen blir attributet (symbolisk interaktionism) 1963 Scheff Stämplingsteori 1966 Jones m fl Dimensionsmodell 1984 Link & Phelan Modifierad stämplingsteori 2001 Corrigan&Watson Allmänhetens stigma och självstigma 2002

7 Stigmatiseringsprocessen Etikettering Stereotypier (Link & Phelan 2001 Link et al. 2004)

8

9 Stigmatiseringsprocessen Etikettering Negativa stereotypier Separation från de som bär stigma Negativa känslomässiga reaktioner (Link & Phelan 2001 Link et al. 2004) Diskriminering Individuell Strukturell Själv-stigmatisering Social uteslutning

10 Makt nödvändig för stigmatisering Makt att identifiera och ge stereotypier allmän acceptans Makt att separera i vi och dom Makt och kontroll över institutioner och livsområden som kan realisera stigmatisering Skola Vård Boende Arbetsliv etc

11 Vad beror stigma på? Kunskapsproblem: Attitydproblem: Beteendeproblem: Okunskap + Fördomar/negativa attityder + Diskriminering = Stigmatisering Thornicroft 2006

12 Strukturell diskriminering Stigmatiseringens former Lagstiftning, förordningar, policy (körkort, rösta, vissa arbeten) Samhälleliga stigmaprocesser leder till diskriminering utan att utpekade personer stigmatiseras t.ex. not in my back yard Personer med psykisk sjukdom är stigmatiserade vilket kan leda till låg prioritering av Resurser till vård och stöd Resurser till forskning Individuell diskriminering Person A vägrar hyra ut bostad till person B som har varit inlagd på psykiatrisk klinik Självstigma/självdiskriminering

13 Not in my backyard fenomenet Region Skåne vill flytta rättspsykiatrin från Malmö till Höör 2009 Protester från grannarna, som oroar sig för stölder, sexualbrott och lägre villapriser Psykiatrin i Lund vill flytta från St Lars till Regionhuset 2010 Kommentarer i dagstidningar Jag tycker att valet av placering är helt fel! Jag bor på Baravägen och har barn som går på förskola i området. För oss skulle det kännas väldigt otryggt med vetskapen om att psykiskt sjuka med tex sexmissbruk har permission på kvällar och helger. Visst ska vi satsa på psykvården men valet av placering är helt fel. Satsa på psykvård på ett sätt som inte försämrar tryggheten för oss lundabor.

14 Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa är ett av de allvarligaste hindren för framgångsrik behandling/rehabilitering och medför Personligt lidande Sämre självkänsla o livskvalitet Social isolering Sämre livsvillkor Arbete, ekonomi, bostad Försämrad vård o rehabilitering Försenad eller utebliven vård Hinder i vård o rehabilitering Rüsch 2005, WHO 2003, WPA 2001

15 Stigma och diskriminering uppträder inom många livsområden Hemmet/Familjen Negativa reaktioner från egna familjen Negativa reaktioner mot familjen från omvärlden Högre frekvenser av hemlöshet Grannreaktioner mot t. ex boendeenheter Vänner o relationer Vänner försvinner Förhållanden bryts upp Arbete Hög arbetslöshet Underkvalificerade arbeten låga löner Sämre karriärmöjligheter

16 Diskriminering uppträder inom många livsområden forts. Media Tidningar: kopplingar psykisk sjukdom-våld (40-70%) TV: Psykiskt sjuka oftare våldsamma (10-20 ggr) Tecknade serier (för barn): Psykiskt sjuka ofta våldsamma (85%) Få egna beskrivningar/berättelser från personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa Sjukvården Undviker att söka hjälp av rädsla för stigma Behandlingspessimism hos psykiatripersonal Sämre somatisk vård, somatiska sjukdomar förbises

17 Beskrivningar av personer med psykisk ohälsa i svensk press april-maj 2010 N=359 N=564 Delrapport Handisam 2010

18 Beskrivningar av den psykiatriska vården i svensk press april-maj 2010 N=168 N=273 Delrapport Handisam 2010

19 Diskriminering uppträder inom många livsområden forts. Media Tidningar: kopplingar psykisk sjukdom-våld (40-70%) TV: Psykiskt sjuka oftare våldsamma (10-20 ggr) Tecknade serier (för barn): Psykiskt sjuka ofta våldsamma (85%) Få egna beskrivningar/berättelser från personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa Sjukvården Undviker att söka hjälp av rädsla för stigma Behandlingspessimism hos psykiatripersonal Sämre somatisk vård, somatiska sjukdomar förbises

20 Attityder hos psykiatrisk vårdpersonal Behandlingspessimism Stereotypier om psykisk sjukdom vanliga Attityder som handlar om social distans 75% av studierna visar att personal har attityder som liknar allmänhetens eller är mer negativa (Översikt av Beate Schulze 2007)

21 Attityder hos svensk psykiatrisk vårdpersonal (n=150) De flesta.. Instämmer % arbetsgivare lägger en ansökan om arbete åt sidan från en person som vårdats inom psykiatrin 75 människor skulle inte vilja anställa en person som vårdats inom psykiatrin för att ta hand om deras barn 66 människor anser att om man får reda på att någon vårdats inom psykiatrin tas denne på mindre allvar 50 människor tror att bli inlagd för psykiatrisk vård är tecken på ett personligt misslyckande 50 Hansson et al 2010

22 Upplevd diskriminering från sjukvårdspersonal Psykisk hälsa (%) Fysisk hälsa (%) Corker et al 2013 (TTT) Hansson et al Lasalvia et al (2012) Thornicroft et al (2010) 15 Rethink (2008) 23 Schulze & Angermeyer (2003) 33

23 Somatisk och samtidig psykisk sjukdom tre rapporter från SoS 2011 Hjärtinfarkt En ökad risk att avlida inom sex månader efter hjärtinfarkt Får inte adekvat somatisk vård vid hjärtinfarkt och riskerar därför sämre hälsa Diabetes Upptäcks senare och tillgången till diabetesvård och läkemedel når inte dessa personer i samma utsträckning som övriga Stroke Ökad risk att avlida sex månader efter stroke Sämre förutsättningar att få en tillräckligt god vård eftersom somatisk sjuklighet i regel upptäcks senare hos psykiskt sjuka Peter Salmi, SoS 2011

24 A new mental health scandal? Behandlingsgapet Endast 25-30% av personer med psykisk sjukdom är i behandling med stor variation mellan länder Överdödlighet Personer med psykisk sjukdom dör tidigare av olika orsaker (livsstil, onaturlig död, somatisk sjukdom) Kvinnor med schizofreni 15 år tidigare = Nepal Män med schizofreni 20 år tidigare = Haiti Och gapet har ökat de senaste 20 åren

25 Dagens Samhälle Jan 2015

26

27 Strategier för att påverka stigmatisering från personal Utbildning Utbilda i stigmafrågor och utmana personliga föreställningar (fördomar etc) Fördöma de vanliga nedsättande etiketterna Personal i nyckelpersoner engagerade i anti-stigma program I patientarbetet Mindre fokus på sjukdomen och mer på återhämtning Arbeta med en modell för delat beslutsfattande Undersöka förekomst och ge insatser mot självstigma (Horsfall et al 2010)

28 Öka patientens inflytande över den egna vården/stödet: Empowerment Delat Beslutsfattande/Shared decision making Ökar patientens kunskaper om alternativ Ger bättre beslutsstöd till patienten Ökar patientens kontroll över beslutsfattande angående planering och innehåll Ökar behandlarens kunskaper om patientens värderingar och preferenser ang behandlingen

29 Sammanfattning av återhämtningsmodeller: CHIME Anknytning Hopp och optimism Identititet Återhämtning Meningsfullhet Empowerment Leamy M et al 2011, British Journal of Psychiatry, 199,

30 Sammanfattning av återhämtningsmodeller: CHIME Anknytning Hopp och optimism Stigma Stigma Identitet Stigma Återhämtning Meningsfullhet Stigma Empowerment Stigma Leamy M et al 2011, British Journal of Psychiatry, 199,

31 Sammanfattning av studier kring allmänhetens attityder o kunskaper (Angermeyer m fl 2006) Allmänhetens kunskaper bristfälliga både vad gäller orsaker och behandling (dock förbättrats) Vanliga uppfattningar att personer med psykisk sjukdom är Oförutsägbara, farliga och våldsbenägna vilket leder till rädsla, avståndstagande och tendens till social distans Attityder till olika sjukdomar skiljer sig åt Mest negativa attityder till personer med schizofreni eller missbruksproblem Kontakt/närhet leder till mer positiva attityder

32 Har allmänhetens kunskaper och attityder förändrats? En systematisk översikt (33 studier) Trend mot ökade kunskaper om psykisk sjukdom I synnerhet mot en biologisk förklaringsmodell Större acceptans för att söka professionell hjälp Inga förändringar i attityder (snarare försämring vad gäller schizofreni) Stereotypier (farlighet, våldsbenägenhet) Social distans ( bli vän med, arbeta med etc) (Schomerus et al 2012)

33 Självstigma: Personer med psykisk ohälsa stigmatiserar sig själva Internaliserad stigma: självstigma, förväntad stigma Tidig socialisering hos oss alla av föreställningar och stereotypier kring t ex psykisk sjukdom Dessa stereotypier bärs också av personer som utvecklar en psykisk sjukdom vilket t.ex. påverkar, Självbild, självkänsla Social interaktion (hemlighållande, undandragande) Benägenhet att söka vård o stöd

34 Hur vanligt är självstigma? Studie Prevalens (%) Krajewski et al Ly et al Assefa et al West et al Brohan et al Brohan et al Werner et al Ritsher & Phelan

35 Samband mellan självstigma och. Effektstorlek Hopp.58 Självkänsla.55 Empowerment.52 Självkompetens.54 Livskvalitet.47 Symtom.41 Stanna kvar i behandling.38 (En meta-analys av 45 studier, N= 5506, Livingstone & Boyd Soc Sci Med 2010)

36 Hinder för att söka hjälp för psykisk ohälsa (22 studier) Allmänhetens stigma och självstigma Brist på förtroende för vårdpersonal Svårigheter att identifiera problem som psykisk ohälsa Oro över vårdens kvalitet Förlitar sig på sig själv vill inte söka hjälp Bristande kunskaper om vad för hjälp som finns att få Rädsla och stress inför att söka hjälp (Gulliver et al BMC Psychiatry 2010)

37 Vad kan vi göra för att minska stigma kring psykisk ohälsa?

38 Stigmaprocessen Etikettering Anti-Stigma strategier Re-etikettering Negativa stereotypier Utbildning/Kunskap Separation från de som bär ett stigma Kontakt Negativa känslomässiga reaktioner (Link & Phelan 2001 Link et al. 2004) Diskriminering Kontakt Protest Lagar/policy förändring

39 Vilka livsområden dominerar när det gäller upplevd diskriminering? Arbete 50% Familje- och vänrelationer 32% Deltagande i samhällsaktiviteter 23% Relationer till vårdpersonal 22% Stigma shout survey, 3000 brukare, England 2008

40 Vem bör fokuseras i en antistigmakampanj? Familjen 37% Arbetsgivare 35% Grannar/lokalsamhälle 32% Vänner 25% Arbetskamrater 24% Anhöriga 23% Unga människor 22% Psykiater 20% Stigma shout survey, England 2008

41 Antistigmainterventioner Protestaktioner Media (press, film, reklam) Företag, myndigheter Kunskap/Utbildning/upplysningskampanjer Massmedia, böcker, video, tv Utbildningsinsats (generell eller riktad till viss målgrupp) Kontakt Enbart kontakt Kontakt i samband med utbildning Corrigan m fl 2001

42 Effekter av antistigmakampanjer Protestaktioner Kan påverka media, företag Påverkar kanske stereotypier o fördomar. Risk för motsatta effekter Utbildning/upplysningskampanjer Kan påverka attityder positivt. Beteendeförändring? Mest effektiva om lokala och riktade mot definierade grupper (polis, vårdpersonal, lärare, skolungdomar) Kontakt med personer med psykisk sjukdom Mest effektivt, i synnerhet kopplat till utbildningsinsats Långsiktiga effekter inte dokumenterade (brister i forskning) Förändringar i beteende sällan studerade

43 Hjärnkoll ett svenskt antistigmaprogram (2014) och pågående Nationell mediekampanj Kampanjlän (3, sedermera 8,sedermera 12 län) Utbildning/kontaktpåverkan Poliser Vårdstudenter Mobilisering Attitydambassadörer ca 300 st Samarbeten Patient och anhörigföreningar Arbetslivet Arbetsgivare och psykisk ohälsa i arbetslivet

44 Befolkningsundersökningar Hjärnkoll Årliga befolkningsurval cirka 4000 personer med en svarsprocent på cirka 55% Viktning av variabler för att säkerställa representativitet Webbenkät i oktober-november varje år Instrument Attityder: CAMI, 20 påståenden Förväntade beteenden: FABI, 9 påståenden Kunskaper: MAKS, 12 påståenden Erfarenhet av kontakt, framtida kontakt RIBS, 8 påståenden En rad bakgrundsuppgifter

45 Undersökningen 2009 Resultat - attityder Negativa attityder vanligt förekommande I mer än hälften av attitydfrågorna hade 25% eller fler en helt eller delvis negativ attityd De flesta berörde social distans man vill inte ha personer med psykisk ohälsa i sin närhet

46 Attityder undergrupper 2009 Personer med personlig erfarenhet (egen, vän, familj etc) Genomgående mer positiva attityder Mer positiva till kontakt/närhet Yrkesverksamma i psykiatri (någon gång) i stor utsträckning mer positiva Kvinnor mer positiva Högskoleutbildade mer positiva årsgruppen mer negativa Inga skillnader vad gäller Barn/Inga barn Sambo/Ensamboende Inkomstnivå

47 Resultat attityder Signifikanta positiva förändringar i kampanjlänen 14 av 21 attityder, storleksordning 5-10% Rädsla/undvikande Vidsynthet/ pro integration Signifikant fler positiva förändringar i attityder i kampanjlänen jämfört med övriga Sverige Rädsla/undvikande

48 Största förändringarna i attityder kampanjlänen (andelar som inte instämmer) De flesta personer som en gång varit patienter på en psykiatrisk klinik är pålitliga barnvakter Ändring Relativ ändring 60,5 50,0 10,5 17,3 Utlokalisering av en psykiatrisk verksamhet till ett bostadsområde utgör ingen fara för lokalbefolkningen 33,0 24,8 8,2 24,8 Att skydda samhället från människor med en psykisk sjukdom borde betonas mindre 35,8 28,1 7,7 21,5 Människor med en psykisk sjukdom är mycket mindre farliga än vad de flesta människor tror 27,7 20,5 7,2 26,0

49 Förändringar förväntade beteenden i kampanjlänen I kampanjlänen mer positiva till att människor med en psykisk sjukdom bor i grannskapet prata med, bjuda hem grannar som haft en psykisk sjukdom arbeta tillsammans med en person som har psykiska problem bo nära eller bo tillsammans med en person som har psykiska problem ha en vän som varit patient inom psykiatrin

50 Upplevd diskriminering

51 Upplevd diskriminering - Västerbotten Intervjuer av brukare i Västerbotten angående upplevelser av diskriminering 2011 och 2013 Instrument: DISC 12 (Thornicroft m fl) 106 deltagare 2011 och Personer i kontakt med psykiatrin (landsting el kommun)

52 Resultat upplevd diskriminering 2011 Blivit orättvist behandlad/diskriminerad Familjen 56 % Skaffa/behålla vänner 50 % Människor undvikit dig 53 % Personal psykiatrin 47 % Fysiska hälsoproblem 39 % Hindrat dig själv (självstigma) Hemlighållit dina problem 69 % Att inleda en relation 54 % Att söka arbete 44 % Alla svarsalternativen: lite, i viss utsträckning, mycket

53 Förändringar i upplevd diskriminering Upplevd diskriminering inom i genomsnitt 6 livsområden 2011 och 5 områden 2013 (0-14), en signifikant minskning Orättvis behandling - Positiva förändringar inom 4 av 14 livsområden Sökt hjälp för fysiska hälsoproblem Haft en träff med eller intimt förhållande med Privatliv och personliga integritet Orättvist behandlad i sociala sammanhang Hindra sig själv positiv förändring inom 1 av 4 områden söka en utbildning eller en kurs

54 Antistigmaintervention i en polisutbildning Antistigmaintervention i en polisutbildning

55 I den samhällsbaserade psykiatrin har polisens kontakter med personer med psykisk ohälsa ökat Möter ofta personer med psykisk ohälsa i akuta situationer En översikt visar att 5% av alla polisärenden involverar personer med psykisk ohälsa 30% har på något sätt haft kontakt med polis under sin sjukdomsperiod 15% av remisser till akutmottagningar involverar polis (Brink et al 2011) Det finns andra studier som pekar på att 10% eller upp till 20% av polisens kontakter med allmänheten involverar personer med psykisk ohälsa (Cordner 2006, Kaminski et al 2004)

56 Antistigmaintervention i en polisutbildning Interventionen i termin 3 En del av psykiatrikursen i utbildningen Video ur programserien Inferno plus diskussion med person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa (attitydambassadör) Fler videos ur serien kopplade till föreläsningar (se på egen hand) Stationsövningar med praktiska övningar som ingår i psykiatrikursen med deltagande av en attitydambassadör som gav feedback genom att koppla till egna erfarenheter och delta i diskussioner med studenterna. Sammanlagt gestaltades 6 teman Interventionen sammanlagt 11 timmar

57 Antistigmaintervention i en polisutbildning Deltagare 60 polisstudenter i termin 3 vid polisutbildningen i Umeå (intervention) 72 polisstudenter i termin 1 (jämförelsegrupp) Design Kvasiexperimentell studie där studenter i de två terminerna jämfördes före och efter AS-interventionen 6 månaders uppföljning av enbart interventionsgruppen

58 Resultat polisintervention Positiva förändringar i attityder T.ex. större vidsynthet och mer positiv till integration Positiva förändringar i beteende T.ex. mer positiv till att arbeta tillsammans med ngn med psykisk ohälsa Positiva förändringar i kunskaper T.ex. fler anser att personer med psykisk ohälsa kan återhämta sig Positiva resultat kvarstod vid en 6-månaders uppföljning

59 Hjärnkoll - Sammanfattning Positiva effekter av Hjärnkoll i kampanjlänens befolkning vad gäller attityder och beteenden, men inte kunskaper Större förändringar i kampanjlänen, fanns också positiva förändringar i övriga Sverige Upplevd diskriminering är omfattande Förändringar i 4 av 14 områden i ett av kampanjlänen En utbildningsinsats med fokus på kontakt med personer med egen erfarenhet av psykisk sjukdom påverkar attityder, kunskaper och beteende i positiv riktning En 6-månadersuppföljning visade också att i en rad avseenden så kvarstod positiva förändringar inom alla de undersökta områdena

60 Exempel på andra insatser i Sverige

61 Mental Health First Aid Första hjälpen till psykisk hälsa Riktar sig till allmänheten, arbetsplatser, föreningar etc

62 Utbildningens upplägg Kan ges antingen som en tvådagars utbildning omfattande 12 timmar eller Vid tre tillfällen 4 timmar/gång Svensk översättning och anpassning gjord av NASP, Karolinska institutet Utbildningen ges av certifierade instruktörer (NASP)

63 Utbildningens innehåll Beskrivning av de vanligaste psykiska sjukdomarna Handfasta beskrivningar av hur man gör och beter sig i kontakten med personer i akut kris Handlingsplaner för att ge personer stöd och få dem att söka professionell hjälp Kunskap om vilken hjälp som är effektiv och var man kan få den

64 Principer för första hjälpen Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 edöm situationen, ta kontakt yssna öppet och fördomsfritt rbjud stöd och information ppmuntra personen att söka professionell hjälp töd personen att söka andra hjälpresurser 6

65 Resultat från två svenska studier Område Kunskap allmänt RCT, skillnader vid 6 mån. uppföljning Kvasiexperimentell (före utbildning 6 mån uppföljning) Förbättrade Självförtroende att hjälpa Ökat Ökat Bemötande och beteende Erbjudit hjälp i ökad utsträckning Attityder till psykisk ohälsa Förbättrat Förbättrade Förbättrat Ökat Förbättrade

66 Sammanfattning Positiv skillnad mellan experimentgrupp och kontrollgrupp avseende tre av fem viktiga frågor Resultaten upprepade i före- och efterstudien Mycket positiva omdömen om utbildningen i fokusgruppsintervjuer Resultaten överensstämmer i hög grad med tidigare forskning Nya versioner riktade mot äldre respektive ungdomars psykiska ohälsa utvecklade

67 Att minska självstigma

68 Självstigmainterventioner En översikt 14 studier Åtta studier rapporterade minskningar av självstigma Sex strategier identifierade Psykoedukation den vanligaste Två ansatser dominerar Försök att ändra attityder och föreställningar hos deltagaren Försök att förbättra copingstrategier genom att fokusera på empowerment, självkänsla och hjälpsökandebeteende Inga tydliga bevis för att en viss enskild insats är effektiv Mittal et al 2012

69 NECT: Att utveckla sin personliga historia och minska självstigma 20 timmar i grupper med 6-8 deltagare Innehåll Orientering som innehåller övningar för att utforska hur du tänker om dig själv. Stigmautbildning. Diskussioner om stigma, självstigma, psykisk sjukdom och återhämtning och egna erfarenheter av detta Kognitiv omstrukturering. Avsnittet går ut på att hitta strategier för att identifiera och förändra negativa tankar om sig själv. Att utveckla sin personliga historia. Avsnittet handlar om att berätta och återberätta sin personliga historia för att skapa en ny version som är bredare, mer heltäckande och nyanserad

70 Corrigans modell självstigma har 4 progredierande nivåer Medvetenhet om omgivningens attityder och fördomar (Aware) Instämmande i dessa attityder och fördomar (Agree) Tillämpning på den egna personen (Apply) Nedvärdering av den egna personen (Harm) Nivåerna innebär en successiv internalisering av omgivningens uppfattningar och medför succesivt större skador på självuppfattning, självkänsla etc.

71 En kontrollerad studie i Göteborg 106 deltagare ( ) Kvar i studien efter genomförd NECT 87 ( ) 6-månadersuppföljning

72 Resultat RCT-studien I Göteborg NECT-gruppen hade i jämförelser med kontrollgruppen Minskad självstigma Totalt, och i 3 av delskalorna Ökad medvetenhet om stigma Minskad acceptans av stigma Mindre självstigmatisering av den egna personen Bättre självkänsla Inga skillnader i livskvalitet

73

74 Några aktuella befolkningskampanjer BASTA Time to change Changing minds See me See change Sane Australia Like minds like mine Open the doors Opening minds En Af Os (H)järnkoll Tyskland England England Skottland Irland Australien Nya Zeeland WPA, internationell (schizofreni) Canada Danmark Sverige

75 Slutsatser från två decennier av antistigmaprogram Antistigmaprogram Tidigare Nutid Övergripande mål Framgångsfaktorer Utvärdering Förbättra kunskaper och attityder Förbättrade kunskaper och attityder Kampanjer inte systematiskt utvärderade Förbättra livschanser och integration Förändringar i diskriminerande beteende och strukturell diskriminering Systematiska utvärderingar för att förbättra insatser Tidshorisont Kortsiktig Långsiktig (generation) Heather Stuart, feb 2015

76

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk ohälsa

Stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk ohälsa Stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk ohälsa Lars Hansson Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds universitet Begreppet stigma Från grekiskan; stick, märke, inskuret eller bränt in

Läs mer

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Lars Hansson Lunds universitet Lars Hansson Utvärderingen av attitydkampanjen Upprepade befolkningsundersökningar Mediekampanjen

Läs mer

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Lars Hansson Lunds universitet CEPI - Verksamhetsområden Forskning Psykosociala insatser Livssituation (stigma, diskriminering livskvalitet)

Läs mer

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Chefer och psykisk hälsa och ohälsa

Chefer och psykisk hälsa och ohälsa Chefer och psykisk hälsa och ohälsa attityder, kunskap och beteende Hjärnkoll är en nationell kampanj för att öka kunskapen och förändra negativa attityder och beteenden till personer med psykisk sjukdom

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa

Läs mer

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning CEPI 2011 1 Bakgrund Under åren 2010-2011 pågår i Sverige en nationell kampanj riktad till allmänheten som handlar om kunskap och attityder

Läs mer

Chefer och psykisk ohälsa

Chefer och psykisk ohälsa Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset

Läs mer

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning i Skåne

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning i Skåne Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning i Skåne CEPI 2012 1 Bakgrund Under åren 2010-2014 pågår i Sverige en nationell kampanj riktad till allmänheten som handlar om kunskap

Läs mer

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör,

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör, Kampanjen Hjärnkoll För ett psykisk friskare Sverige Sujata Maini, kommunikatör, sujata@handisam.se, 08-600 84 14 www.hjarnkoll.se Hjärnkolls syfte Många människor med egen erfarenhet av psykisk sjukdom

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2013 CEPI December 2013 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att

Läs mer

UTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE

UTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE 1 UTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE CEPI September 2012 2 BAKGRUND Verksamheter för personer med psykiska funktionshinder behöver stöd för att utveckla arbetet med att förbättra bemötandet av patienter

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2013 CEPI December 2013 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att

Läs mer

Underlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom

Underlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom Underlag Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom Omfattade nationella attitydkampanjer Time to change Hjärnkoll Nami Bring changeto mind Ibland är jag inte så säker på vem som har rätt

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En jämförande befolkningsundersökning 2009-2010 Lars Hansson CEPI Januari 2011 2 BAKGRUND Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2014 CEPI December 2014 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att med utgångspunkt

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En befolkningsundersökning 2009 Lars Hansson CEPI Januari 2010 1 (50) Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En jämförande befolkningsundersökning 2009-2011 Lars Hansson CEPI December 2011 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att med utgångspunkt

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? DISPOSITION Kort om NASP Senaste statistiken om självmord och självmordsförsök Vad är MHFA första hjälpen till psykisk

Läs mer

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Första hjälpen till psykisk hälsa En kurs som lär dig hur du bäst tar kontakt

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Mental Health First Aid MHFA

Mental Health First Aid MHFA Mental Health First Aid MHFA Första Hjälpen till Psykisk hälsa Else-Marie Törnberg & Sonny Wåhlstedt Suicidprevention i Väst Problemets omfattning under 10 år Västra Götaland-10år 2.400 döda 24.000 suicidförsök

Läs mer

Brainstorm Vad kan stigmatisering leda till, både för den enskilde och för samhället i stort?

Brainstorm Vad kan stigmatisering leda till, både för den enskilde och för samhället i stort? 6 Stigma När jag för några år sedan var sjukskriven på grund av ett benbrott hörde arbetskamraterna av sig flera gånger i veckan. Nu när jag är borta för att jag är deprimerad är det inte en kotte som

Läs mer

Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014

Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014 Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014 NSPH www.nsph.se Handisam www.hjärnkoll.se Sonny Wåhlstedt Samordnare VG Hjärnkoll en bakgrund Ångesttillstånd och den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa i åldrarna

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES

Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES Vad beror stigma på? Kunskapsproblem: Okunskap Attitydproblem: + Fördomar Beteendeproblem: + Diskriminering = Stigmatisering Kunskapsproblem

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt.

Återhämtningsinriktat arbetssätt. Kompendium Malmö stad Sociala Resursförvaltningen Återhämtningsinriktat arbetssätt. Detta material är framtaget av Sociala resursförvaltningen inom avd. Vuxna, Myndighet, arbetsgrupp för kompetenssatsning

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Bakgrund Regeringen gav Handisam och NSPH i uppdrag att starta Attitydkampanjen 2009 med avslut

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Första hjälpen till psykisk hälsa Ett utbildningsprogram som lär dig hur

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Stigma och prestige; (ir)rationella faktorer som påverkar prioritering?

Stigma och prestige; (ir)rationella faktorer som påverkar prioritering? Stigma och prestige; (ir)rationella faktorer som påverkar prioritering? MIKAEL SANDLUND INST F KLINISK VETENSKAP/ PSYKIATRI/MEDICINSK ETIK UMEÅ UNIVERSITET WWW.SOCIALPSYKIATRI.SE Budskap: Det finns opratbara

Läs mer

Vi hjälper er att prata om det som är svårt

Vi hjälper er att prata om det som är svårt Vi hjälper er att prata om det som är svårt Vad är Hjärnkoll? Trots att tre av fyra har erfarenhet av psykisk ohälsa så är det svårt att prata öppet om det. Många är rädda för att bli mobbade, diskriminerade,

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Att vara ambassadör i Hjärnkoll Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum: 2016-11-08 Version nr: 5 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn Första hjälpen till psykisk hälsa Bakgrund: Riksförbundet Hjärnkoll uppskattar via undersökningar att tre av

Läs mer

Hjärnkoll psykiska olikheter lika rättigheter

Hjärnkoll psykiska olikheter lika rättigheter Hjärnkoll psykiska olikheter lika rättigheter Redovisning av effekter och resultat från regeringsuppdraget Hjärnkoll 2009-2014 Myndigheten för delaktighet Hjärnkoll - psykiska olikheter lika rättigheter

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Mental Health First Aid MHFA

Mental Health First Aid MHFA Mental Health First Aid MHFA Första Hjälpen till psykisk hälsa Sonny Wåhlstedt & Lovisa Bengtsson Suicidprevention i Väst Problemets omfattning 10 år Västra Götaland - 10år 2.400 döda 24.000 suicidförsök

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Christer Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla

Christer Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla Som man ropar får man svar Be mötande av människor Christer Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla 1

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Nyanlända och specialistpsykiatri

Nyanlända och specialistpsykiatri Grundintroduktion: Nyanlända och specialistpsykiatri Kortfattad fakta introduktion och tips om var du hittar fördjupande information kring nyanländas situation, transkulturell psykiatri, information på

Läs mer

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Stockholm, 15 november 2013 E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet kort om depression & schizofreni anhörigbörda vid psykisk ohälsa e-hälsa sommarregn

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Margit Ferm Ordförande SPES kretsen i Jönköpings län Medarbetare NASP/KI Bildades 1987 SPES kretsen i Jönköpings län 1997 SPES avdelningen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Förändra attityder. Program för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning

Förändra attityder. Program för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning Förändra attityder Program för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2009 Titel: Förändra

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Schema för kursen Socialt arbete i somatisk och psykiatrisk vård

Schema för kursen Socialt arbete i somatisk och psykiatrisk vård Schema för kursen Socialt arbete i somatisk och psykiatrisk vård HT 2016 Kursansvariga: David Rosenberg/Urban Markström OBS! Den aktuella versionen är alltid den senaste som lagts upp på kurssajten på

Läs mer

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL SVIKTBOENDET I MÖLNDAL Tänk om det fanns ett ställe dit man kunde söka innan man blir så pass sjuk att man blir tvungen att söka till psykakuten Kristina - En alternativ strategi för en utsatt grupp. BAKGRUND

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer