Stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk ohälsa

Transkript

1 Stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk ohälsa Lars Hansson Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds universitet

2 Begreppet stigma Från grekiskan; stick, märke, inskuret eller bränt in i kroppen på personer med låg moralisk status, slav, brottsling eller en utstött person och dessa skall undvikas, speciellt på offentliga platser Idag i överförd betydelse om social utstötning och marginalisering kopplat till sociala roller i samhället Ett tecken på skam eller ogillande som resulterar i att en individ blir diskriminerad, utstött eller utesluten från deltagande i olika sociala sammanhang (World Health Report 2001)

3 Vad beror stigma på? Kunskapsproblem: Attitydproblem: Beteendeproblem: Okunskap Fördomar/negativa attityder Diskriminering = Stigma Thornicroft 2006

4 Stigmatiseringsprocessen Etikettering Negativa stereotypier Separation från de som bär stigma Negativa känslomässiga reaktioner (Link & Phelan 2001 Link et al. 2004) Diskriminering Individuell Strukturell Själv-stigmatisering Social uteslutning

5 Makt nödvändig för stigmatisering Makt att identifiera och ge stereotypier allmän acceptans Makt att separera i vi och dom Makt och kontroll över institutioner och livsområden som kan realisera stigmatisering Skola Vård Boende Arbetsliv etc

6 Varför stigmatiserar vi? Människans universella tendens att undvika faror Människor är beroende av varandra: av vikt att identifiera individer eller grupper som uppfattas som ett hot mot hälsa, säkerhet, social position, värderingar och världsbild Genom att jämföra sig med grupper i samhället, som upplevs ovärdiga eller omoraliska kan den egna självkänslan och den egna gruppens syn på tillvaron rättfärdigas och gruppsammanhållningen stärkas Dessa uppfattningar är socialt konstruerade och den enskilde stigmatiseraren ger endast uttryck för eller repeterar samhällets normer och värderingar Corrigan et al 2003

7 Stigmatiseringens former Individuell diskriminering Person A vägrar hyra ut bostad till person B som har varit inlagd på psykiatrisk klinik Strukturell diskriminering Samhälleliga stigmaprocesser leder till diskriminering utan att utpekade personer stigmatiseras t.ex. not in my back yard Personer med psykisk sjukdom är stigmatiserade vilket kan leda till låg prioritering av resurser till vård och stöd Självstigma/självdiskriminering

8 Not in my backyard fenomenet Region Skåne ville flytta rättspsykiatrin från Malmö till Höör 2009 Protester från grannar och kommunpolitiker, som oroar sig för stölder, sexualbrott och lägre villapriser Psykiatrin i Lund ville flytta från St Lars till Regionhuset 2010 Kommentarer i dagstidningar Jag tycker att valet av placering är helt fel! Jag bor på Baravägen och har barn som går på förskola i området. För oss skulle det kännas väldigt otryggt med vetskapen om att psykiskt sjuka med tex sexmissbruk har permission på kvällar och helger. Visst ska vi satsa på psykvården men valet av placering är helt fel. Satsa på psykvård på ett sätt som inte försämrar tryggheten för oss lundabor.

9 Thornicroft

10 Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa är ett av de allvarligaste hindren för framgångsrik behandling/rehabilitering och medför Personligt lidande Sämre självkänsla o livskvalitet Social isolering Sämre livsvillkor Arbete, ekonomi, bostad Försämrad vård o rehabilitering Försenad eller utebliven vård Hinder i vård o rehabilitering Rüsch 2005, WHO 2003, WPA 2001

11 Hinder för att söka hjälp för psykisk ohälsa (22 studier) Allmänhetens stigma och självstigma Brist på förtroende för vårdpersonal Svårigheter att identifiera problem som psykisk ohälsa Oro över vårdens kvalitet Förlitar sig på sig själv vill inte söka hjälp Bristande kunskaper om vad för hjälp som finns att få Rädsla och stress inför att söka hjälp (Gulliver et al BMC Psychiatry 2010)

12 Stigma och diskriminering uppträder inom många livsområden Hemmet/Familjen Negativa reaktioner från egna familjen Negativa reaktioner mot familjen från omvärlden Högre frekvenser av hemlöshet Grannreaktioner mot t. ex boendeenheter Vänner o relationer Vänner försvinner Förhållanden bryts upp Arbete Hög arbetslöshet Underkvalificerade arbeten låga löner Sämre karriärmöjligheter

13 Stigma och diskriminering uppträder inom många livsområden forts. Sjukvården Undviker att söka hjälp av rädsla för stigma Behandlingspessimism hos psykiatripersonal Sämre somatisk vård, somatiska sjukdomar förbises (diagnostic overshadowing) Media Tidningar: kopplingar psykisk sjukdom-våld (40-70%) TV: Psykiskt sjuka oftare våldsamma (10-20 ggr) Tecknade serier (för barn): Psykiskt sjuka ofta våldsamma (85%) Få egna beskrivningar/berättelser från personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa

14 Attityder hos psykiatrisk vårdpersonal Behandlingspessimism Stereotypier om psykisk sjukdom vanliga Attityder som handlar om social distans 75% av studierna visar att personal har attityder som liknar allmänhetens eller är mer negativa (Översikt av Beate Schulze 2007)

15 Upplevd diskriminering från sjukvårdspersonal Psykisk hälsa (%) Fysisk hälsa (%) Corker et al 2013 (TTT) Hansson et al Lasalvia et al (2012) Thornicroft et al (2010) 15 Rethink (2008) 23 Schulze & Angermeyer (2003) 33

16 A new mental health scandal? Behandlingsgapet Endast 25-30% av personer med psykisk sjukdom är i behandling med stor variation mellan länder Överdödlighet Personer med psykisk sjukdom dör år tidigare av olika orsaker (livsstil, onaturlig död, somatisk sjukdom) Graham Thornicroft 2010

17 Somatisk och samtidig psykisk sjukdom tre rapporter från SoS 2011 Hjärtinfarkt En ökad risk att avlida inom sex månader efter hjärtinfarkt Får inte adekvat somatisk vård vid hjärtinfarkt och riskerar därför sämre hälsa Diabetes Upptäcks senare och tillgången till diabetesvård och läkemedel når inte dessa personer i samma utsträckning som övriga Stroke Ökad risk att avlida sex månader efter stroke Sämre förutsättningar att få en tillräckligt god vård eftersom somatisk sjuklighet i regel upptäcks senare hos psykiskt sjuka

18 Diskriminering uppträder inom många livsområden forts. Sjukvården Undviker att söka hjälp av rädsla för stigma Behandlingspessimism hos psykiatripersonal Sämre somatisk vård, somatiska sjukdomar förbises Media Tidningar: kopplingar psykisk sjukdom-våld (40-70%) TV: Psykiskt sjuka oftare våldsamma (10-20 ggr) Tecknade serier (för barn): Psykiskt sjuka ofta våldsamma (85%) Få egna beskrivningar/berättelser från personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa

19 Sammanfattning av studier kring allmänhetens attityder o kunskaper Allmänhetens kunskaper bristfälliga både vad gäller orsaker och behandling Vanliga uppfattningar att personer med psykisk sjukdom är Oförutsägbara, farliga och våldsbenägna vilket leder till rädsla, avståndstagande och tendens till social distans Attityder till olika sjukdomar skiljer sig åt Mest negativa attityder till personer med schizofreni eller missbruksproblem Kontakt/närhet leder till mer positiva attityder Studier som undersökt förändringar över tid visar att det är tveksamt om allmänhetens attityder förändrats (Angermeyer m fl 2006)

20 Har allmänhetens kunskaper och attityder förändrats? En systematisk översikt (33 studier) Trend mot ökade kunskaper om psykisk sjukdom I synnerhet mot en biologisk förklaringsmodell Större acceptans för att söka professionell hjälp Inga förändringar i attityder (snarare försämring vad gäller schizofreni) Stereotypier (farlighet, våldsbenägenhet) Social distans ( bli vän med, arbeta med etc) (Schomerus et al 2012)

21 Andel som instämmer i påståendet att personer med psykisk sjukdom är farliga för andra Narkomani Schizofreni Alkoholism Paniksyndrom Demens Depression Ätstörning (Crisp 2005)

22 Andel som instämmer i påståendet att psykisk sjukdom är självförvållad (har sig själv att skylla) Narkomani Alkoholism Ätstörning Depression Paniksyndrom Schizofreni Demens (Crisp 2005)

23 Forskning kring psykiskt sjukas egna attityder och erfarenheter Förvånansvärt få studier, som visar att allmänhetens attityder internaliserade de flesta har egna erfarenheter nedvärderande kommentarer behandlats som mindre vetande diskriminerats vid t. ex. Arbetssökande Bostadssökande Myndighetskontakter

24 Omgivningens stigmatisering - Självstigma Allmänhetens stigma Stereotypi: Negativa föreställningar om en grupp (farlig. svag, inkompetent) Fördom: Instämmande i föreställning och/eller negativ emotionell reaktion (vrede, rädsla) Diskriminering: Beteende relaterat till fördom (undvikande, inte anställa, inte ge bostad) Självstigma Stereotypi: negativ föreställning om sig själv (svag, inkompetent Fördom: Instämmande i denna föreställning, negativ emotionell reaktion (låg självkänsla) Diskriminering: Beteende relaterat till fördom (söker inte arbete, bostad) Corrigan & Watson. Understanding the impact of stigma on people with mental illness (2002)

25 Självstigma: Personer med psykisk ohälsa stigmatiserar sig själva Internaliserad stigma: självstigma, förväntad stigma Tidig socialisering hos oss alla av föreställningar och stereotypier kring t ex psykisk sjukdom Dessa stereotypier bärs också av personer som utvecklar en psykisk sjukdom vilket t.ex. påverkar, Självbild, självkänsla Social interaktion (hemlighållande, undandragande) Benägenhet att söka vård o stöd

26 Hur vanligt är självstigma? Studie Prevalens (%) Krajewski et al Ly et al Assefa et al West et al Brohan et al Brohan et al Werner et al Ritsher & Phelan

27 Samband mellan självstigma och. Effektstorlek Hopp -.58 Självkänsla -.55 Empowerment -.52 Självkompetens -.54 Livskvalitet -.47 Symtom.41 (En meta-analys av 45 studier, N= 5506, Livingstone & Boyd Soc Sci Med 2010)

28 Upplevd diskriminering En svensk undersökning från 2011 Blivit orättvist behandlad/diskriminerad Familjen 54 % Skaffa/behålla vänner 50 % Människor undvikit dig 53 % Personal psykiatrin 47 % Fysiska hälsoproblem 39 % (Alla svarsalternativen: lite, i viss utsträckning, mycket) Hansson et al 2012

29 Upplevd diskriminering Områden där man upplevt mycket diskriminering Psykiatrins personal 20% Den egna familjen 17% Partner 17% Områden med minst upplevd diskriminering Allmänna kommunikationer Att utöva sin religion Det egna boendet

30 Självstigmatisering Har du hindrat dig själv från att söka en utbildning/kurs? 42% Har du hindrat dig själv från att söka ett arbete? 44% Har du hindrat dig själv från att inleda en nära relation? 54% Har du hemlighållit dina psykiska problem för andra? 69% (Alla svarsalternativen: lite, i viss utsträckning, mycket)

31 Betydelsen av självdiskriminering - exemplet att söka arbete % Upplevt ej hindrat Upplevt och hindrat Hindrat ej Upplevt Ej upplevt eller hindrat

32 Sammanfattning Negativa attityder omfattande och har i stort inte minskat Negativ inställning till närhet till personer med psykisk sjukdom Stigmatisering har konsekvenser på många livsområden för den drabbade Vården en viktig arena för diskriminering Självstigmatisering vanligt förekommande Stigma ett viktigt hinder för att söka hjälp Stigma ett av de största hindren för rehabilitering (och inte uppmärksammat)