Delaktighet i samhället och empowerment av personer med psykiska funktionshinder
|
|
- Fredrik Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Delaktighet i samhället och empowerment av personer med psykiska funktionshinder Lars Hansson, professor, Institutionen för omvårdnad, Lunds universitet Tommy Björkman, lektor, Institutionen för omvårdnad, Lunds universitet Urban Markström, lektor, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Mikael Sandlund, docent, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet Bengt Svensson, lektor, Institutionen för omvårdnad, Lunds universitet Korrespondens: Lars Hansson, Institutionen för omvårdnad, Lunds universitet Box Lund. Tel , e-post: lars.hansson@omv.lu.se Sammanfattning Trots omfattande reformer är psykiskt funktionshindrades livssituation i många avseenden fortfarande kännetecknad av diskriminering och andra former av stigmatisering, av en ekonomisk, social och politisk marginalisering och maktlöshet, liksom av brister i medinflytande över den egna vård- och stödsituationen. Empowerment är ett begrepp som använts som ett uttryck för strävanden att stärka dessa gruppers samhälleliga situation och relation till vård och stödsystemet är empowerment. Ett flertal dimensioner i empowermentbegreppet har identifierats, relaterade till makt och kontroll över livssituationen, självkänsla, självbestämmande, att uppnå mål, och handlingsförmåga. Den empiriska forskningen inom dessa områden är dock begränsad, och bristen på forskningsbaserad kunskap utgör väsentliga hinder för utvecklingen inom aktuella vård- och stödsystem. I den här idéskissen vill vi fokusera på behovet av forskning främst utifrån fyra dimensioner som har ett inbördes beroende och som har betydelse för psykiskt funktionshindrade personers integration i samhället, liksom för en adekvat inriktning av vård, stöd och rehabiliteringsinsatser: Upplevelser av stigma i samband med sjukdom eller funktionshinder Empowerment av personer med psykiska funktionshinder Samhällelig delaktighet och medinflytande Tillämpningen av WHO:s International Classification of Functioning (ICF) på detta område.
2 Inledning Personer med omfattande psykiska funktionshinder lever i allt större utsträckning ute i samhället. Detta är resultatet av en medveten politik i hela västvärlden med syften att uppnå ökade medborgerliga rättigheter och en demokratisering för den här gruppen. I Sverige har man eftersträvat en utveckling mot att målgruppen skall betraktas som en handikappgrupp, vilket medför att insatser även från kommunernas socialtjänst kan bli viktiga och omfattande. Det samhälleliga stödsystemet för dessa personer har under de senaste decennierna utvecklats i riktning mot ett servicesystem med en tyngdpunkt i vård och stöd i öppna vård- och rehabiliteringsmiljöer. Trots ett omfattande reformarbete har det påvisats uppenbara brister i dessa systems förmåga att möta vård- och stödbehov hos personer med psykiska funktionshinder och ge tillgång till adekvat vård och rehabilitering. Det har också funnits en avsevärd tröghet i implementeringen av evidensbaserade insatser som t.ex. avser behov av arbetsinriktad rehabilitering, boendestöd, psykologisk behandling, familjestöd och social färdighetsträning. Forskning kring implementeringen av den här typen av insatser borde i sig utgöra ett högprioriterat område som dock inte fokuseras i denna idéskiss. Trots ansträngningar att finna modeller för att reducera omfattningen av funktionshinder och ett arbete med omgivningsfaktorer för att minska handikappen har många brister i livssituationen för denna grupp redovisats i en rad rapporter. Psykiskt funktionshindrade personer är en högriskgrupp för att hamna i ekonomisk, social och politisk marginalisering och maktlöshet. Det finns omfattande välfärdsproblem med fattigdom och brister i livskvalitet. Det finns brister avseende demokratiprocesser och samhälleligt medinflytande, liksom medinflytande och kontroll över den egna vård- och stödsituationen. Prioriterade forskningsområden I den här idéskissen vill vi fokusera på behovet av forskning främst utifrån fyra dimensioner som har ett inbördes beroende och som har betydelse för psykiskt funktionshindrade personers integration i samhället, liksom för en adekvat inriktning av vård, stöd och rehabiliteringsinsatser: Upplevelser av stigma i samband med sjukdom eller funktionshinder Empowerment av personer med psykiska funktionshinder Samhällelig delaktighet och medinflytande Tillämpningen av WHO International Classification of Functioning (ICF) på detta område. Begreppet empowerment, som tyvärr inte fått någon bra eller vedertagen svensk översättning, har en central anknytning till både psykiskt funktionshindrades situation som samhällsmedborgare och deras relation till vård- och stödsystemet. Begreppet har ingen entydig definition och har i en socialpolitisk kontext använts flitigt för ett flertal olika minoritets- och patient/klientgrupper med ett ursprung främst i brukarrörelser och självhjälpsgrupper, som ett uttryck för strävanden att stärka dessa gruppers samhälleliga situation och relation till vård och stödsystemet (1, 2, 3). Trots att begreppet numera används som ett samlingsbegrepp för att understryka behovet av att stärka situationen för personer med psykiska funktionshinder är forskningen inom området begränsad. Relativt få försök har gjorts att definiera begreppet inom det psykiatriska området och empiriska studier kring empowerment som begrepp, process, eller som ett resultat av vård- och stödinsatser är också få (4,5). Gutierrez (6) definierar mer generellt empowerment som en process för att öka personlig, interpersonell och politisk makt för att förmå individer att agera för att förbättra sin livssituation. Segal (1) betonar kontrollaspekten genom att definiera empowerment som att
3 uppnå kontroll över det egna livet och att påverka den organisatoriska och sociala struktur man lever i. Rogers m fl (4) identifierar ett flertal dimensioner i empowerment relaterade till makt och kontroll över livssituationen, självkänsla, självbestämmande, att uppnå mål och handlingsförmåga. Gemensamt för ett flertal ansatser är betonandet av en överordnad psykologisk dimension som berör självuppfattning och en social handlingsorienterad dimension som berör makt och kontroll, delaktighet och inflytande både över den egna livssituationen och den vård och stöd man är i behov av. Den empiriska forskningen kring begreppets innehåll och validitet inom det psykiatriska området är sparsam. Ett fåtal studier har visat att empowerment är positivt associerat till subjektiv livskvalitet (7), självkänsla och socialt stöd (4) och negativt associerat till omfattningen av psykiatriska symptom (8). Empowerment som ett resultatmått vid studier av insatser för psykiskt funktionshindrade är av intresse eftersom det, till skillnad från många andra mått som betonar brister hos individen, är ett positivt mått som betonar resurser och förmågor, är uppenbart brukarorienterat och i samklang med policydokument för utvecklandet av det psykiatriska vård- och stödsystemet. De försök till operationaliseringar av begreppet som använts empiriskt behöver studeras i bredare grupper av personer med psykiska funktionshinder för att vidare undersöka begreppets reliabilitet och validitet. Longitudinella studier som undersöker prediktorer för förändringar i empowerment saknas helt inom området, liksom studier kring betydelsen av empowerment som ett resultatmått i interventionsstudier, och vilka faktorer i insatserna som är relaterade till förändringar i empowerment. Rädsla och fördomar både bland professionella och icke-professionella har inneburit hinder för en utveckling som stärker de psykiskt funktionshindrades position i samhället och har i många fall försvårat deras liv ute i samhället. När fördomar, okunskap och rädsla hos omgivningen till följd av personens psykiatriska sjukhistoria begränsar möjligheter mer än faktiska hinder hos personen, kan man, utifrån WHO:s International Classification of Functioning strävan efter en enhetlig terminologi, uttrycka detta som förekomst av delaktighetsinskränkning utan funktionsbegränsning. Det finns tecken som tyder på att psykiskt sjuka fortfarande uppfattas som farliga, smittsamma, aggressiva och därmed oönskade i samhället med en ökad risk för marginalisering och social utstötning och liknande stigmatiseringsprocesser. Den internationella forskningen kring stigma sträcker sig flera decennier tillbaka där arbeten av pionjärer som Goffman (9) och Thomas Scheff (10) haft stor betydelse för en förståelse av den stigmatiseringsprocess som kan bli följden av att ha psykiska funktionshinder. Mycket av senare forskning har koncentrerats kring allmänhetens attityder till psykiskt sjuka. I dessa studier visar resultaten genomgående på en förekomst av negativa attityder bland allmänheten som visar sig i negativa förväntningar, rädsla och i vissa fall en ovilja att bistå med hjälp med bostad, arbete mm. De få studier där man undersökt intryck och förväntningar av stigma bland psykiskt sjuka har visat att de ofta erfar sig själva som stigmatiserade (11), att de förväntar sig att bli illa behandlade av allmänheten (12), att de möts av avvisande och diskriminering (13), och att de lider av en demoralisering och reducerad tillfredsställelse med livet på grund av stigma (14), samt att de använder sig av olika strategier för att skydda sig från förskjutning och diskriminering. Strategier som kan innebära att man hemlighåller sina psykiatriska vårderfarenheter. Sammantaget kan kunskapsläget om stigma beskrivas som att det finns kunskap om attityder hos allmänheten, men att det fortfarande råder oklarhet kring samband mellan attityder och beteende. Kunskapen om erfarenheter av stigma hos anhöriga och de psykiskt funktionshindrade själva är bristfällig. I Europa är denna typ av studier fortfarande ovanliga. Att framhäva empowerment av den här gruppen, som en av flera viktiga strategier för att framgångsrikt
4 skapa en normalisering och integrering i samhället vilken kan understödja vård och rehabiliteringsinsatser, kräver också en ökad uppmärksamhet och kunskap kring hindrande processer där upplevelser av stigma torde utgöra en viktig faktor. Ökat brukarinflytande är en ofta använd målformulering inte minst i samband med reformeringen av stödet till psykiskt funktionshindrade personer. Brukarinflytande kan utforskas från tre huvudsakliga nivåer: Person-till-person nivån, organisationsnivån och policynivån. Den första nivån är förmodligen mest central för brukarna. Samstämmiga resultat från studier av vårdtillfredsställelse pekar på att viktigast för den enskilde är relationen till behandlaren/servicegivaren. Uppenbart påverkas denna relation av hur servicen är organiserad. Omfattning och inriktning på de resurser som tilldelas olika vård/rehabiliteringsområden är en policyfråga, vars utformning i sin tur påverkar organisationsnivån. Forskningen utifrån dessa nivåer, med beaktande av sambanden mellan nivåerna, behöver förstärkas och utvecklas. Här kan inkluderas frågeställningar kring bemötande i det samhällsbaserade arbetet med psykiskt funktionshindrade personer, utvärdering av strategier för brukarinflytande på organisationsnivå, policyanalyser av brukarrörelsens inflytande på officiella intentioner och lagstiftning. Det decennielånga revideringsarbetet av handikappklassifikationen ICIDH är nu slutfört och stadfäst av WHO(15). En rad nya principer och definitioner har tillförts och den internationella handikapprörelsen har aktivt bidragit till utformningen av ICF. En svensk översättning finns som väntar på att bli officiellt ratificerad av WHO. Arbetet med implementering och fältprövning i Sverige återstår till stor del. Tre forskningsområden framstår som angelägna i relation till personer med psykiska funktionshinder: Är terminologin och den logiska strukturen i ICF funktionell vad avser betoningen av omgivningsfaktorernas betydelse och delaktighetsdimensionen? Hur accepteras och införlivas ICF av brukare och vårdsystem? Vilka epidemiologiska förhållanden och därav härledda socialpolitiska konsekvenser ger tillämpningen av ICF? Betydelse och relevans för samhället Personer med allvarliga psykiska funktionshinder utgör en i många avseenden marginaliserad grupp, trots omfattande reformer av vård och stödsystemet. Förändringar i dessa personers situation, uttryckt i en stärkt makt och kontroll över den egna livssituationen som en hävstång för att förbättra livssituationen har framförts både från brukarrörelser och i policydokument från vården. Den empiriska forskningen på området är begränsad. Denna brist på forskningsbaserad kunskap inom de områden som skissats ovan utgör väsentliga hinder för utvecklingen inom aktuella vård- och stödsystem. En ökad forskning inom dessa områden kan dessutom bidra till att öka medvetenheten om psykiskt funktionshindrade personers situation och bidra till att för denna grupp viktiga frågor blir synliggjorda.
5 REFERENSER 1. Segal S, Silverman C, Temkin T. Empowerment and self-help agency practice for people with mental disabilities. Soc Work 1993:39: Freund PD. Professional role(s) in the empowerment process: working with mental health consumers. Psychosocial Rehabilitation Journal 1993:13: Ellison ML. Empowerment and demedicalization in mental health case management: Meaning and measurement. Doctoral dissertation Boston, Boston University, Department of Sociology Rogers ES, Chamberlin J, Ellison ML, Crean T. A consumer constructed scale to measure empowerment among users of mental health services. Psychiatr Serv 1997:48: Wowra SA, McCarter R. Validation of the empowerment scale with an outpatient mental health population. Psychiatr Serv 1999:50: Gutierrez LM. Working with women of color: An empowerment perspective. Soc Work 1990:35: Rosenfield S. Factors contributing to the subjective quality of life of the chronic mentally ill. J Health and Soc Behav 1992:33: Corrigan PW, Faber D, Rashid F, Leary M. The construct validity of empowerment among consumers of mental health services. Schizophr Res 1999:38: Goffman E. Notes on the Management of spoiled identity. Englewood Clifffs, NJ: Prentice-Hall Scheff TJ. Being mentally ill. Chicago: IL:Aldine Mansouri L, Dowell DA. Perceptions of stigma among the long-term mentally ill. Psychosoc Rehab J, 1989:13: Link BG, Struening EL, Rahav M, Phelan JC, Nuttbrock L. On stigma and its consequences: evidence from a longitudinal study of men with dual diagnoses of mental illness and substance abuse. J Health Soc Behav. 1997: 38: Link BG, Mirotznik J, Cullen FT. The effectiveness of stigma coping orientations: can negative consequences of mental illness labeling be avoided? J Health Soc Behav. 1991:32: Rosenfield S. Labeling mental illness: The effects of received services and perceived stigma on life satisfaction. Am Soc Review 1997:62: WHO. Classification of Functioning. WHO Geneva 2002.
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Läs merStigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merStigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merFunktionshinder, livslopp och åldrande
Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer
Läs merSupported employment -från en doktorands perspektiv
Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,
Läs merÅterhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet
Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete } Kunskap Återhämtning Psykiatrisk rehabilitering Delaktighet } Vision Policy i många länder
Läs merSveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Läs merUtvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merSchizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.
Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.
Läs merSocialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare
Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande
Läs merSAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merBefolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende
Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Lars Hansson Lunds universitet CEPI - Verksamhetsområden Forskning Psykosociala insatser Livssituation (stigma, diskriminering livskvalitet)
Läs merGemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Läs merAtt främja hälsa vid psykisk sjukdom
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs merSärskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet
1 Nationellt tema: Delaktighet Åtgärdsområde 5: Social delaktighet och bekämpning av fattigdom Åtgärdshelheter: Stödjande av den sociala delaktigheten hos de personer som har den svagaste ställningen på
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Läs merREHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning
Läs merUpplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning
Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning -relationer till social interaktion, arbetsrollen och daglig sysselsättning Elisabeth Argentzell, leg. arbetsterapeut, med.
Läs merFaktahäfte Hälsa och sjukvård
Faktahäfte Hälsa och sjukvård Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar
Läs merHälsa vid funktionsnedsättning
Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning
Läs merSamverkan kring barn som far illa
Samverkan kring barn som far illa Per Germundsson Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen MAH, Malmö 2011-04-05 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå
Läs merOm hälsa och livskvalitet
Om hälsa och livskvalitet Bengt Brülde Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Högskolan Väst Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet Frågorna Vad är hälsa? Vari består en persons hälsa?
Läs merPatient-Centered Medicine
Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merHälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper
Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper Temat för detta nummer av Socialmedicinsk Tidskrift är hemlösas ohälsa. Hemlöshet i sig kan förklaras ur olika perspektiv, vilket bl
Läs merSOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merHur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014
Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merVad vet vi om inkludering?
Vad vet vi om inkludering? Om elevperspektiv på särskoletillhörighet Inkludering eller segregering? Identitet och motstånd Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade
Läs merDigitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Läs merEn utvecklad och förtydligad LSS-lagstiftning
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1471 av Barbro Westerholm m.fl. (FP) En utvecklad och förtydligad LSS-lagstiftning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merReserapport från ENSA-möte i Vicenza, Italien
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sociala enheten 2008-06-09 Kerstin Färm Sida 1 (7) Reserapport från ENSA-möte i Vicenza, Italien Tid: 15/5 16/5 2008 Plats: Vicenza och Verona, Italien Arrangör:
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merFrölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum
Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan
Läs merDen svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete
Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merNya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?
Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt
Läs merIntroduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26
Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion
Läs merOm likarättigheter och servicekvalitet i samhällets stöd till äldre personer med funktionsnedsättningar
Rapport 1:2009 Om likarättigheter och servicekvalitet i samhällets stöd till äldre personer med funktionsnedsättningar En rapport från Kristdemokraterna Seniorförbundet Januari 2009 Gör livet enklare för
Läs merStigma vid psykisk sjukdom vad betyder svaren på attitydfrågor?
Stigma vid psykisk sjukdom vad betyder svaren på attitydfrågor? Johannes Larsson 1 Mikael Sandlund 2 1 Läkarstuderande, termin 11, läkarprogrammet, Umeå universitet, 901 85 Umeå. E-post: johannes.larsson87@gmail.com.
Läs merFunktionshinder Aktivitet Delaktighet
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i
Läs merPolicy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11
Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 SVEDALA KOMMUN 2(5) Begreppsförklaring Socialstyrelsens terminologiråd har tagit beslut om revidering
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merGive it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018
Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merLivsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet
Läs merYttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.
Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för
Läs merAtt åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Läs merProjektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors
Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig
Läs merSamarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet
27. 28. august 2015 Scandic Fornebu Samarbeid på tvers Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse Berth Danermark, Örebro universitet Vad är problemet? Samhällets insatser för att bistå
Läs merDelaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning
Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Stefan Sjöström, PhD, Associate professor Department of Social Work http://www.socw.umu.se/om-institutionen/personal/stefan-sjostrom
Läs merNär livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS
När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood
Läs merKognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund
Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,
Läs merHandikapprogram Stockholms läns landsting
Handikapprogram Stockholms läns landsting För perioden 2007-2010 1(20) Inledning Programmet är både en deklaration och ett instrument som tillsammans med gällande hälso- och sjukvårds, trafik- och handikapplagstiftning
Läs mer2016-01-01 2016-12-31
1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merVårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder
Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer
Läs merSvar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående
Läs merFrån funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring
Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet
Läs mer2011-10-04 Institutionen för socialt arbete 1
Institutionen för socialt arbete 1 Stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning IPS goes Swedish Urban Markström 2 För att metoden ska fungera Krävs ett välfungerande relationsarbete
Läs merGrundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess
Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra
Läs merLägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport
Läs merMatti Leijon. Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet
Matti Leijon Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet Dagens tema - Folkhälsa är politik! Men, folkhälsa är också en egen vetenskap! Vad är folkhälsa? Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd
Läs merDelat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region
Läs merPlan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Läs merÅterhämtningsinriktat arbetssätt
Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs
Läs merPerspektiv på funktionshinder och handikapp
Magnus Tideman (red.) Perspektiv på funktionshinder och handikapp
Läs merHälso- och friskvårdspolicy
Hälso- och friskvårdspolicy Hälso- och friskvårdspolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Hälsofrämjande arbetsplats... 3 Arbetsgivarens ansvar... 4 Medarbetarens ansvar... 4
Läs merFolkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa
STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i
Läs mersambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön
BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merFunktionshinderområdets värdegrund
S O C I A L- O C H Ä L D R E O M S O R G S F Ö RVA LT N I N G E N I HUDDINGE Funktionshinderområdets värdegrund Vi som är anställda inom funktionshinderområdet i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna.
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merStyckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.
Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården
Läs merMed kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merPatient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merGrupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete
Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merPROM Vad och varför? Margareta Kristenson,
PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH
Läs merRehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5
Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merBilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården
Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården reviderad 2014 En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor Dessa vägledande frågor är framtagna med syftet att utgöra ett
Läs merVad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna
Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Till mottagaren Vi översänder följande frågor inom riksdagens kompetens- och dess möjlighetsområde som landets lagstiftande organ, som vi hoppas att
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs mer