E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet"

Transkript

1 E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet Hälsovetenskapens dag, Lund, april 2014

2 NÄRSTÅENDE Familj Vänner Kollegor Betydelsefulla andra

3 Börda/belastning (Fadden et al, 1987; Jones, 2002) Problematiska Familjeförhållanden (Badger, 1996; Krantz & Moos, 1987) Stress Behov av stöd & information (Fadden & Kuipers, 1987; Jones, 2002) Familjepåverkan

4 E-HÄLSA 80% av vuxna Internetanvändare har sökt på åtminstone 1 av 16 hälsorelaterade ämnen på Internet (Fox & Fallows, 2003) Varav 21% har sökt information om depression, ångest, stress, eller frågor som rör den psykiska hälsan (Fox & Fallows, 2003)

5

6 Exempel Informationssidor 1177.se Nätgemenskaper/forum netdoktor.se Fråga-svar tjänster psykologiguiden.se, umo.se Stödsidor molnhopp.nu Behandlingstjänster livanda.se Patientjournaler, e-tjänster - boka tid, förnya recept Mätning av hälsovärden/interventioner via mobila/nätapplikationer DBT Självhjälp (Cognitus), stop-tabac.ch, slutta.no,

7 umo.se

8 Typisk profil Näthälsosökare Nätbesökare, även PO Anpassa tjänster till målgruppen

9 För- och nackdelar med nätbaserade tjänster FÖRDELAR når ut till en bred målgrupp kostnadseffektiv anonymt bekvämt tillgång dygnet runt (24/7) når personer som drar sig för kontakt ansikte mot ansikte stigmatiserade grupper (t.ex. alkoholism, depression) Internet som informationskälla komplement till sedvanlig vård NACKDELAR kvalitet säkerhet (t.ex. konfidentialitet) kroppsspråk missbruk av identitet missbruk av virtuella stödgrupper i syfte att få uppmärksamhet, sympati, agera ut ilska och kontrollera andra (Feldman, 2000) m.m. flaming (personliga attacker)

10 Nätgemenskaper Tillgänglighet Anonymitet Empati Information, stöd, interaktion Dela erfarenheter med likasinnade Socialt stöd Inte är ensam Minskad social isolering, nya perspektiv Super users vs lurkers Hur utnyttja och optimera det nätbaserade stödet, bl.a. för närstående till personer med psykisk ohälsa?

11

12 FRÅGA & SVAR TJÄNSTER Motivation bekvämlighet anonymitet läkaren för upptagen generande/känsliga frågor söka information åt närstående, etc. (Umefjord et al 2003) Typisk användare kvinna ca 41 år (Umefjord et al 2003) svensk studie kvinna ca år (Deldar et al 2011) iransk studie frågor angående närstående 13-15% (Umefjord, Deldar)

13 Hjälp att hjälpa Hjälp att hjälpa patienten 28 Förhålla sig till patientens beteende 26 Övertyga att söka hjälp 9 Hälsovårdsfrågor Ifrågasätter vården 11 Diagnos och behandlingsalternativ 9 Unga barns välfärd Oro över barns välfärd 6 Att prata med barn 2 Effekt på den egna hälsan Anhörigbörda 18 Söker förklaringar Framtiden Tabell II. Hjälp till vän/anhörig: typ av frågor och frekvens Förälder 13 Vuxet barn 7 Syskon 13 Partner 13 Mor-/farförälder 2 Annan relation/odefinierad 3 Vän 7 Annan relation 1 Tabell I. Vem skriver huvudsaklig relation till patienten

14 Sommarregn nätbaserat stöd för närstående (forskningsprojekt) Tanken bakom Det terapeutiska skrivandets hälsofördelar (Pennebaker, L Abate) FORUM DAGBOK Socialt nätverk och socialt stöd (Wellman, Skärsäter)

15 Webbplatsen som kommunikationsmedel Kommunikation med självet Skyldighet & påminnelse kontra nöje Avlastningsplats & avskildhet Tankesmedja & perspektiv Sommarregn 1.0

16 Kommunikation med andra Känsla av gemenskap Utbyte & perspektiv Kritisk massa & aktivitetsnivå Empowerment & öppenhet Anonymitet Sommarregn 1.0

17 SOMMARREGN 2.0 Nätbaserat stöd för närstående till en person med depression/schizofreni Information om sjukdom, behandling, resurser, närståenderoll 1. Psykoedukativ Privat 2. Dagbok Modererad 3. Forum Information granskad och godkänd av brukarpanel

18 Börda (Carer QoL, Brouwer 1996) Schizofreni Depression Tillfredsställelse som stödperson 89,5 % 84 % Problem i relationen till patienten 84 % 76 % Problem med att kombinera 68,5 % 56 % dagliga aktiviteter Problem med den psykiska hälsan 63 % 72 % Problem med den fysiska hälsan 53 % 40 % Inget stöd i rollen som stödperson 32 % 28 %

19 Stigma & Diskriminering (Disc-12, Indigo Study 1998) I båda grupperna hade: o Flertalet hemlighållit eller dolt patientens psykiska ohälsa o Mer än en tredjedel upplevt orättvis behandling från: psykiatrin familjen partnern eller att andra undvikit personen eller tagit avstånd på grund av den psykiska ohälsan

20 Forum schizofreni (n=19) Sommarregn Att ta hand om (to care) en person med schizofreni 2. Krissituationer och vård 3. Hemlighållande kontra öppenhet 4. Interaktion och socialt stöd

21 Forum depression (n=25) Sommarregn Att balansera relationen till patienten och vårdgivarrollen 2. Eget liv och stöd 3. Resurser och patientens språkrör 4. En skugga över fritiden, det sociala och professionella livet 5. Interaktion och socialt stöd

22 SLUTSATSER OM FORUMET Styrkor/svagheter Användning & Behov Utvecklingsmöjligheter Professionell återkoppling Egenvård Framtida forskning

23 MINDFULNESS FÖR NÄRSTÅENDE Ett sätt att rikta uppmärksamheten med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det som vi uppmärksammar (Kabat-Zinn) 8-v mindfulnessprogram via nätet (Schenström) Andning, body scan, meditation, yoga (8 v, 6/7, 2x10 min/dag) Närstående till personer med psykisk ohälsa (olika diagnoser) Pågående!

24 Med siktet på cyberspace dina tankar? Hur förhåller du dig till utvecklingen (t.ex. positiv, negativ, neutral)? Fördelar & nackdelar med olika tjänster? Möjligheter och hinder att ta till dig nya nätbaserade lösningar? Vad behövs för att kunna ta till dig och utnyttja olika lösningar (t.ex. stöd, utbildning, resurser, organisationsaspekter, ledarskap, incitament, osv)?

25 TACK! Kaikkonen, Umedalen

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa, 2015-01-21 Sigrid Stjernswärd - Lunds universitet Sigrid Stjernswärd Source: 2015 National Suicide

Läs mer

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Stockholm, 15 november 2013 E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet kort om depression & schizofreni anhörigbörda vid psykisk ohälsa e-hälsa sommarregn

Läs mer

Utveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående

Utveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående Utveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående Sigrid Stjernswärd (ssk, dr med vet, docent) Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, webbinarium,

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården Sven Andréasson, 18 02 05 SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre Trender i Europa (Vintagestudien) Arbetar längre Lever längre Tjänar mer Liberalisering Födda på

Läs mer

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning CEPI 2011 1 Bakgrund Under åren 2010-2011 pågår i Sverige en nationell kampanj riktad till allmänheten som handlar om kunskap och attityder

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET Frågorna nedan är tänkta att vara en utgångspunkt för vilken information som är värdefull för behandlare och patient att reflektera kring i samband med återkopplingen. Det är inte nödvändigt att ställa

Läs mer

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning i Skåne

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning i Skåne Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning i Skåne CEPI 2012 1 Bakgrund Under åren 2010-2014 pågår i Sverige en nationell kampanj riktad till allmänheten som handlar om kunskap

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

anhörigstöd Höst 2015

anhörigstöd Höst 2015 anhörigstöd Höst 2015 Stöd från vård- och omsorgsförvaltningen För dig som tar hand om en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Vad är anhörigstöd? Vårdar du en partner

Läs mer

Anhörigstöd. Program hösten ulricehamn.se. Foto: Helena Lundberg

Anhörigstöd. Program hösten ulricehamn.se. Foto: Helena Lundberg Anhörigstöd Program hösten 2018 Foto: Helena Lundberg ulricehamn.se Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person i

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb Emma Holmér, 1177 Vårdguiden, emma.holmer@inera.se Emma Frid, Rådgivningsstödet webb, emma.frid@inera.se

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Träning i medveten närvaron. Mindfulness

Träning i medveten närvaron. Mindfulness Träning i medveten närvaron Mindfulness Erfarenheter vid hjärtsvikt Jonna Norman Specialsjuksköterska hjärtsvikt Forskningssjuksköterska Diplomerad Mindfulness instruktör Forskningsenheten SU/Östra sjukhuset,

Läs mer

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom

Läs mer

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Mottagningsenheten. Uppsala kommun. Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut

Läs mer

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE BOENDE OCH BOENDESTÖD - FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN - ALLT!!!!!!!! BOENDE OCH BOENDESTÖD BAKGRUND, HISTORIK AXPLOCK AV VIKTIGA

Läs mer

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa Information om vart du vänder dig om du eller någon du känner drabbas av psykisk ohälsa www.umea.se/psykiskohalsa Innehåll Jourtelefon...4 Stöd från kommunen...6 Vård

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN HAGFORS KOMMUN STÖD TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG Som anhörig är du ett ovärderligt stöd för den som behöver din hjälp i sin vardag. Din omsorg om en närstående kan betyda mycket

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom 2018-02-21 Jarl Torgerson Docent, överläkare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Syfte Det övergripande syftet är att kartlägga

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

Stöd till anhöriga och närstående

Stöd till anhöriga och närstående Stöd till anhöriga och närstående Enheten för alkohol-, spel- och drogproblem Pia Björklund och Mattias Boije, Socionomer, Behandlingsgruppen för drogproblem Hisingen Några citat från deltagare i våra

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

HSN:s planering och uppföljning

HSN:s planering och uppföljning HSN:s planering och uppföljning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata vårdgivare. Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN ulricehamn.se

ANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN ulricehamn.se ANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN 2019 ulricehamn.se Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person i din närhet som är långvarigt

Läs mer

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg Socialchefsdagarna i Östersund Torsdagen den 28 september 2017 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Parterna samt

Läs mer

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Introduktionsutbildning 17.01.31 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Självhjälpsgrupper. Självhjälpsgrupper i Jönköpings län. få stöd av medmänniskor

Självhjälpsgrupper. Självhjälpsgrupper i Jönköpings län. få stöd av medmänniskor Självhjälpsgrupper Självhjälpsgrupper i Jönköpings län få stöd av medmänniskor Självhjälp? Självhjälp är att hjälpa sig själv Men att hjälpa sig själv är inte detsamma som att sköta sig själv - själv är

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att

Läs mer

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden

Läs mer

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat

Läs mer

Michael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm

Michael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm Efterlevandeenkät Denna enkät vänder sig till dig som förlorat en anhörig eller nära vän i självmord. För att delta ska du ha fyllt 18 år. Syftet med enkäten är att undersöka vilka stödresurser du som

Läs mer

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Läs mer

Sårdagbok. Välbefinnande och ditt Sår

Sårdagbok. Välbefinnande och ditt Sår Sårdagbok Välbefinnande och ditt Sår Den här broschyren innehåller konfidentiella personliga uppgifter. Om du hittar den, skicka till adressen nedan: Kontaktuppgifter Namn Adress Telefon Mitt sjukvårdsteam

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

otrygg, kränkt eller hotad

otrygg, kränkt eller hotad Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Funktionsnedsättning och familjepåverkan. Johan Nicander Anhörigsamordnare Äldre och Funktionsnedsättning (LSS)

Funktionsnedsättning och familjepåverkan. Johan Nicander Anhörigsamordnare Äldre och Funktionsnedsättning (LSS) Funktionsnedsättning och familjepåverkan Johan Nicander Anhörigsamordnare Äldre och Funktionsnedsättning (LSS) Anhörigkvällen den 10 maj 2017 Från individen till familjen Från arv och individ miljö och

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående Material till socialtjänsten 2019 Varför ett material kring umgänge? saknas vägledning för socialtjänsten svårt att få umgängesplaner att

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden

Läs mer

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Vi hjälper er att prata om det som är svårt

Vi hjälper er att prata om det som är svårt Vi hjälper er att prata om det som är svårt Vad är Hjärnkoll? Trots att tre av fyra har erfarenhet av psykisk ohälsa så är det svårt att prata öppet om det. Många är rädda för att bli mobbade, diskriminerade,

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

ATT LEVA MED PAH: DIALOGVERKTYG FÖR PATIENTER

ATT LEVA MED PAH: DIALOGVERKTYG FÖR PATIENTER ATT LEVA MED PAH: DIALOGVERKTYG FÖR PATIENTER Innehåll Introduktion av Dialogverktyget för patienter...3 Pulmonell arteriell hypertension (PAH)...4 HUR PAH PÅVERKAR VARDAGEN: Resultat från en internationell

Läs mer

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13) Bilaga 5 till rapport 1 (13) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och, rapport 280 (2018) Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen SBU Statens beredning för medicinsk och social

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer