Att höra till : om ensamhetens och gemenskapens effekter på hälsan

Transkript

1 Att höra till : om ensamhetens och gemenskapens effekter på hälsan Peter Strang Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för PKC (Pall KunskapsCentrum inom SLL)

2 Den palliativa vårdens helhetssyn Fysiskt Psykiskt PALLIATIV VÅRD Socialt Gemenskap, ensamhet Existentiellt/andligt Professor Peter Strang

3 Människan är gjord för gemenskap Människan har ett genetiskt grundat behov av Att höra till Att finnas i ett sammanhang Att ha en tydlig förankring, här hör jag hemma Filosofen Martin Buber: Ett Jag finns inte utan ett Du vi finns till i relation till vår omgivning I begynnelsen fanns relationen Namn Efternamn 1 oktober

4 Varför?? Varför är människan gjord för gemenskap? Varför skapar gemenskap sådant välbefinnande? Varför skapar ofrivillig ensamhet starka olustkänslor vad är känslornas funktion? och vilken funktion har gemenskapen och den ofrivilliga ensamheten för den fysiska hälsan? Varför ökar ensamheten upplevelsen av smärta?? Finns det en utvecklingsbiologisk förklaring?

5

6 Urmänniskan på savannen På savannen för år sedan: många fysiska faror Människan är svag och långsam Gemenskap, hålla ihop, samarbete Utgjorde en framgångsfaktor, en överlevnadsfördel! I byn / gruppen var man säker Att avlägsna sig från gruppen utgjorde en (fysisk) fara för livet!

7 Morot eller piska De flesta funktioner i kroppen fungerar genom Morot, dvs. belöningssystem Piska, dvs bestraffningar Så är det också med gemenskap/ ensamhet

8 Gemenskap belönas Hjärnans belöningssystem belönar gemenskap, och vänskap!! Att ställa upp, hjälpa någon känns bra Att skapa starka band, allianser belönas (kör, idrott, middagar osv) Frisättning av lugn-och-ro hormonet oxytocin (hos män vasopressin) Frisättning av endorfiner, dopamin Biologiskt: folk (med starka band) som hjälper varandra har större överlevnadschans därför belönar hjärnan sånt beteende Viktigast (enl studier): Vänskap, gemenskap, kärlek

9 Att skapa gemenskap. Orden / språket (men vi har inte haft språket så länge ) Blicken ( jag ser dig du är sedd ) Beröringen (taktil massage en hand på en hand ) Närvaron (våga stanna kvar när orden inte räcker till) Utvecklingsbiologiskt: språket är ganska ungt men det fysiska (kroppen) är ursprungligt Namn Efternamn 1 oktober

10 Ensamhet en varningssignal (Ofrivillig) ensamhet har historiskt sett varit förenat med fysisk fara på savannen Redan i Bibeln: Gud drev ut Adam och Eva ur gemenskapen Jfr: i Sverige på medeltiden: fredlös biltugher (ut i utanförskap ) Värsta straffet idag = isoleringscell = ensamhet Tortyr: Ingen vet att du är här ingen!! På savannen: trygghet i byn som var byggd i en cirkel Om man avlägsnade sig från byn fysisk fara!! Hur skapar kroppen en bra varningssignal?? Stress, oro och ångest till att börja med? men smärta är ju ännu bättre!!

11 Idag: en ny värld men gamla gener! Idag finns inte de fysiska farorna (rovdjur, fysiska fiender) men generna är oförändrade! Ofrivillig ensamhet frisätter fortfarande stresshormoner, skapar oro, ångest Blodkärlssammandragning Smärtsystemet aktiveras Hjärnan arbetar intensivt för att hitta gemenskap = hjärnstress Detta får stor betydelse för hälsan!

12 Ensamhetens koppling till psyket Ofrivillig ensamhet dålig livskvalitet p.g.a.: Olustkänslor Rädsla (biologiskt grundad rädsla) man vågar inte vara ensam Oro, ångest Nedstämdhet Idag finns inte de fysiska farorna men vi reagerar likadant som vi alltid har gjort!! (Därför svårt att bryta upp från en dålig relation för relationen är gruppen och känslomässigt tror vi att vi dör om vi är utanför gruppen ) Namn Efternamn 1 oktober

13 Ensamhetens koppling till fysiska hälsoeffekter dvs ofrivillig ensamhet är en lågintensiv men kronisk stressfaktor!! Ensamhet frisätter stresshormoner Ensamhet leder till en stressreaktion kärlsammandragning Ökad risk för hjärt kärlsjukdom på sikt Ökad dödlighet på 6 års sikt (t ex. Luo et al. 2012; Steptoe 2013) Om partnern dör högintensiv stress!! ökad risk att man själv dör inom 3 mån (och upp till 1 år) Meta-analys (i Plos Medicine 2010; pat): gemenskap skyddar, medan ensamhet ökar dödligheten!

14 Vad får allt detta för konsekvenser för vården? Vi har för mycket (?!) fokus på funktioner Den gamla änkan behöver Matpaket Duschas Få städning men vi glömmer det viktigaste: Hon behöver gemenskap!!

15 Skyddar alla relationer? (T Smith et al 2011) Entydig forskning: Dåliga relationer tär mer än singelliv! Dåliga relationer: stark stressfaktor skadligt för hälsan ökad hjärt- kärlsjukdom Att bo i singelhushåll innebär inte att man är ensam Det avgörande är känslan av upplevd ensamhet Bättre med ensam ensamhet, än ensamhet när man är två (Susanne Alfvengren)

16 Ensamhet, inflammation, immunförsvar Sårläkningen sker långsammare (Yang L et al 2013) Ensamhet ger mer inflammation! CRP, fibrinogen, interleukiner (R Hakett et al 2012) Studie av immunförsvar (Pressman S et al 2005): Studenter fick skatta sin ensamhet: Delades in i hög eller låg ensamhet Sedan fick de vaccin (influensavaccin) Mängden antikroppar var betydligt lägre om man kände sig ensam!

17 Ensamhet och glömska Social samvaro skyddar, medan ensamhet är riskfaktor för glömska bland annat p.g.a. hjärnstress Högst risk bland personer med små kognitiva reserver (A Shankar et al 2013: Social isolation and loneliness: relationships with cognitive function during 4 years of follow-up in the English Longitudinal Study of Ageing)

18 Social smärta (eng: Social pain research ) Social smärta ( social pain )= att bli utesluten, inte få vara med, vara ensam, mobbad osv. Ny hjärnforskning ((f) MRI) visar: Ensamheten aktiverar hjärnans smärtcentrum!! därför är det troligt att man känner mer smärta om man känner sig ensam! Eisenberger N Does rejection hurt? SCIENCE 2003

19 Mer social smärta Forskningsfråga: Kan känsla av samhörighet minska smärtupplevelsen? Aktiviteten i hjärnans smärtcentrum studerades med röntgen (fmri) hos personer med smärta Om försökspersonen fick titta på bilder av sin älskade då minskade aktiviteten i smärtcentrum! Om någon man litade på fick hålla handen då minskade också smärtan! Aktiviteten minskade både i den sensoriska och emotionella delen av smärtcentrum!! (Eisenberger N.: The neural basis of social pain 2012)

20 Fallbeskrivning: Ensamhet och smärta 80 årig ensamstående kvinna (änka) med skelettmetastaser, inskrivs i ASIH, f.f.a. pga smärta Initialt OxyContin med god effekt när det sätts in men pat larmar varje dag Ssk gör hembesök, ökar dosen Snart misstanke om missbruk (dosen ökas dagligen ) Får prova smärtpump (startas onsdag) funkar bra! men larmar fredag vid lunch VAS = 7 I veckorna har jag sällskap av väninnor, men nu är det fredag och en lång helg som väntar

21 Den viktiga ögonkontakten E Wesselmann et al: Psychol Sci 2012; 23: Att bli sedd är viktigt, men vad betyder själva blickkontakten? Person 1: När en person kommer gående, ensam på Campus: 1. Behandlar han personen som luft, titta rakt igenom henne 2. Skapar (neutral) ögonkontakt 3. Skapar ögonkontakt + ger ett vänligt leende Person 2: Gör en skattning av upplevd samhörighet Om du tänker på hur du känt dig den senaste minuten hur stor samhörighet har du med andra människor? Om du tänker senaste minuten: Har du känt att du blivit bekräftad av någon okänd?

22 Behovet att bli sedd av allt och alla! J Wirth et al: Pers Soc Psychol Bull 2010; 36: Vi vill bli sedda av alla människor men av en dator???? Studie med data-animerade ansikten på skärmen Vissa ansikten gav blickkontakt Vissa vände bort blicken Sedan testades nöjdhet och självkänsla Om man drabbas av bortvänd blick Mindre nöjd med situationen Självkänslan sjönk!!

23 Cyberball Experiment K Williams: Behav Res Methods 2006; 38: Man får veta att man skall spela bollspel med två okända motspelare (över nätet) Först får personen bollen på ett rättvist sätt Sedan börjar de två bara passa bollen mellan varandra, personen hamnar i utanförskap Personen blir frustrerad, arg och ledsen!!! Även när personen får veta att han spelar mot en dator blir han arg och ledsen!!

24 Psykologiska effekter av ofrivillig ensamhet /utanförskap Vid ofrivillig ensamhet/ utanförskap/ mobbning väcks mycket starka känslor! Antingen nedstämdhet eller våldsam ilska Risk för våldshandlingar vid utanförskap Bl.a. skolskjutningar (Leary et al. 2003) Bilbränder

25 Avslutande reflektion Hur arbetar ni på er enhet? Jobbar ni medvetet för att skapa gemenskap (även för stunden) Med orden/ språket? Med blicken (blir bokstavligen sedd) Med beröringen Med medveten närvaro? Märker ni att patienter som känner gemenskap mår bättre Även rent kroppsligt? Namn Efternamn 1 oktober

26 Vill du ha mitt kostnadsfria Palliativa Nyhetsbrev: anmäl dig på: Vill du hitta kostnadsfria utbildningar på PKC: pkc.sll.se Vill du läsa mer?