Ungdomar och integritet

Transkript

1 Peter Siljer ud Ungdomar och integritet En studie utförd av Kairos Future för Datainspektionen 11 april 2007

2 Innehåll Innehåll...2 Executive summary...3 Bakgrund och syfte...4 Resultat...4 Bakgrundsförståelse...4 IT-mognad...4 Inställningen till övervakning...5 Verkansgrad av övervakning...6 Biometriska metoder...7 Den privata sfären...7 Ändamålsenlig övervakning...8 Synlighet på Internet...8 Höga krav på anonymitet...8 Mobbning på Internet...9 Skillnader mellan olika grupper...9 Slutsatser...10 Om Kairos Future...11 Kairos Future AB Box 804 SE Stockholm 2/2

3 Executive summary Kairos Future har på Datainspektionens uppdrag genomfört en studie om ungdomars inställning till integritet. Följande är de centrala slutsatserna. Unga har en relativt god förståelse för vad som är tillåtet enligt lagen gällande övervakning, hur Internet fungerar, samt vad Datainspektionen gör. IT-mognaden är extremt hög och de flesta använder Internet och mobiltelefon så gott som dagligen. Chatt och sms är oerhört viktiga delar i de ungas liv. Inställningen till olika former av avlyssning och övervakning beror på formen: Det finns en stor acceptans till kameraövervakning om det kan hindra stora och små brott Telefonavlyssning accepteras för grövre brottslighet, dock inte för avlyssning av oskyldiga Övervakning av Internetsurfningen är mindre önskvärt Det finns en stark motvilja till att företag försöker kartlägga kunderna Det finns en relativt stor öppenhet för användning av biometriska metoder för identifikation Landsortsbor är mer positiva till övervakning än stadsbor, unga är mer positiva än äldre. Inga väsentliga könsskillnader föreligger. De som hyser stor tilltro till olika övervakningsmetoders verkan har också en mycket mer positiv inställning till övervakning. Ungdomar över lag har dock relativt låg tilltro till att olika former av digital övervakning verkligen fungerar. Det är befogat att tro att ungdomar i hög grad accepterar övervakning om: Syftet är klart definierat och uttalat Syftet är vällovligt, främst att stävja grov brottslighet Övervakaren anses känd men anonym (t.ex. en polis som studerar bilder från en fartkamera) Övervakningen inte inkräktar för mycket på den personliga sfären Övervakningen har hög verkansgrad i det den försöker åstadkomma Informationen som samlas in används ändamålsenligt Mer än hälften har någon gång blivit mobbade på Internet, en fjärdedel sexuellt trakasserade. De unga är dock i regel väldigt öppna på Internet och begränsar inte sin användning av integritetsskäl. Däremot finns en stark önskan att vara anonym. Det mest privata är ekonomi och känslor, medan politisk åsikt och religiös tro inte anses särskilt viktigt att skydda. Ungas beteende (försiktighet) verkar i mycket liten grad kunna kopplas till: Deras kunskap om lagar och Internet Deras tidigare negativa erfarenheter Det faktum att de övervakade eller ej Deras IT-mognad och mängd Internetanvändande Hälften av respondenterna menar att deras föräldrar har dålig insyn i vad de gör på Internet, en tredjedel försöker medvetet dölja sina förehavanden. Svaret på frågan om de tidigare reflekterat över integritet var normalfördelat, men där ändå den större delen gjort det. Det verkar som det finns en påtaglig ambivalens där ungdomarna både vill ha övervakningen för att ge dem själva ett tryggare liv, samtidigt som att de inte själva vill bli kontrollerade om de kan slippa. Kairos Future AB Box 804 SE Stockholm 3/3

4 Bakgrund och syfte Datainspektionens syfte med denna undersökning var att kartlägga ungdomars inställning till integritet. Integritet är ett begrepp som förändras över tiden och studien syftar till att se om ungdomar reflekterar över vem som har insyn och kontroll i deras privatliv. De övergripande målsättningarna var att: Studera huruvida ungdomar reflekterar över integritet Se vilken medvetenhet de har om olika former av loggning Undersöka vilken inställning de har till att synas och vara spårbara är det en möjlighet eller ett hot? Resultat Studien har genomförts i tre delar. Inledningsvis genomfördes en kvalitativ del som omfattade en fokusgruppsintervju. Gruppen bestod av en klass elever i 16-årsåldern i Tumba gymnasium som studerade journalistik. Olika teman kring ämnet integritet diskuterades vilket gav en djupare inblick i de ungas tankegångar. Vissa citat från gruppdiskussionen återfinns i denna rapport. Diskussionen gav också ett visst underlag för den kvantitativa studien som var nästa delmoment. Kvantstudien genomfördes via en helt anonym webbenkät där personer i åldrarna år fick svara på ca 130 frågor rörande integritet. Enkäten var indelad i ett antal block: bakgrundsfrågor, kännedom, attityd, beteende och erfarenhet. Enkäten mottogs av 674 personer och svarsfrekvensen var 84%, dvs totalt 568 respondenter. Fördelningen mellan tjejer och killar var jämn, liksom den mellan olika åldersgrupper. Det sista momentet var en analys av resultaten där svaren har bearbetats statistiskt och intressanta kopplingar har gjorts, t.ex. skillnader mellan kön och olika åldrar. Även korrelationen mellan olika områden har analyserats, samband mellan exempelvis kunskap och försiktighet i beteendet. Nedan presenteras de analyserade resultaten från studien. B A K G R U N D S F Ö R S T Å E L S E De unga har generellt en ganska god förståelse för lagar och vad som är tillåtet och inte. Inte helt oväntat är de äldre betydligt mer kunniga än de yngre. Största huvudbryet vållade frågan om butiksägare fick ha övervakningskameror utan tillstånd, samt om man får ta reda på någon annans personnummer. När det gäller förståelsen för hur Internet fungerar så får denna sägas vara hyfsad. Exempelvis vet nästan alla (92%) att en dator har ett unikt nummer och att andra kan kopiera bilder man lagt ut på Internet (96%). Men förvånande nog har endast 67% en insikt i att deras surfande och Internetsökningar kan lagras av t.ex. Google. 84% vet att en positionen för en mobiltelefon kan pejlas. De har också en relativt god bild av vad Datainspektionen gör. De tre rätta svaren (av sex alternativ) var de som kom i topp (informerar om risker på Internet 64%, hjälper personer som blivit kränkta på nätet 56%, ger synpunkter på utredningar och lagförslag 55%). I T - M O G N A D Dator, Internet och mobiltelefon är de tre viktigaste prylarna i ungdomarnas liv enligt en tidigare studie av Kairos Future. i Föga förvånande är även respondenterna som besvarade Datainspektionens enkät extremt IT-tillvända.

5 Hela 83% surfar dagligen och de flesta flera gånger om dagen. Detta gäller hela åldersspannet år. Den övervägande delen av de äldre respondenterna (16-18 år) surfar oftast på sina egna datorer hemma. För yngre (14-15 år) är det vanligast att surfa på familjens gemensamma dator. Endast ett fåtal (5%) anger andra platser än hemmet som den primära platsen för surfande, och då företrädesvis skolan. En vanlig företeelse är chattande vilket 64% sysslar med dagligen. 47% besöker en community (eller fler) dagligen. Handel på Internet är dock något som sker mer sällan. En jämförelse med mobiltelefonen visar att 39% skickar sms dagligen, 20% flera gånger per dag. Det verkar alltså som att chatten har en större plats än sms i ungdomars liv. En trolig förklaring är naturligtvis mobilkostnaderna som kan upplevas hindrande. Men det finns också en tydlig könsskillnad där killarna chattar mer (73% dagligen) än tjejer (56% dagligen) och tjejerna sms:ar mer (46% dagligen) än killarna (33% dagligen). Sammantaget ges en bild av väldigt IT-mogna ungdomar i termer av användande. Det skall påpekas att eftersom enkäten genomförs på webben så blir målgruppen per definition ett utsnitt av unga svenskar som är relativt Internetvana. I N S T Ä L L N I N G E N T I L L Ö V E R V A K N I N G Inställningen till olika former av avlyssning och övervakning är över lag positiv. Så länge man själv har rent mjöl i påsen så är det ingen fara tycks argumentet lyda. Kolla upp mig då. Så är det ju om det sker ett mord, då är ju alla misstänkta. var en kommentar från en deltagare i fokusgruppen. Mest accepterat är kameraövervakning, följt av telefonavlyssning och sedan Internetövervakning. Kameraövervakning Det viktigaste syftet med kameraövervakning anses vara att förhindra grova brott som misshandel, rån, våldtäkt och terrordåd. Men det finns även en stor acceptans till kameraövervakning om det kan hindra mindre brott som fortkörning, klotter, skadegörelser eller snatteri. I publik miljö som skola, t-bana, buss, torg, etc. så upplevs övervakningen ge en extra trygghet. Det är skönt när man vet att nån ser. var en kommentar från fokusgruppsdiskussionen. Det finns dock en väldigt tydlig gräns när det helt plötsligt inte alls upplevs accepterat att ha kameraövervakning. Att övervaka tvättstugor eller källsorteringsstationer är definitivt att gå ett steg för långt. Man vill inte ha in kameror för långt in i den privata sfären. Generellt sett så menar de flesta att det är värt priset att bli kameraövervakad om det kan skapa en tryggare miljö. Hela 47% sätter 7 på en skala till 7 på frågan om kameraövervakning är okej om det får folk att känna sig tryggare. Telefonavlyssning Inställningen till telefonavlyssning är mera ljum än den för kameraövervakning. För grövre brottslighet så finns det dock en stor acceptans även för telefonavlyssning. Däremot för mindre brott som klotter, skadegörelse och snatteri är inställningen tydligt tudelad, där en grupp menar att det är okej och en grupp tycker att det är fel. Telefonavlyssning av oskyldiga är dock inte önskvärt. 30% sätter 1 på en skala till 7 på frågan om det är acceptabelt med avlyssning av oskyldiga. Avlyssna gärna brottslingar och terrorister men inte mig, verkar inställningen vara. De flesta är generellt sett negativa till att bli spårade med mobilen av andra, t.ex. föräldrarna. Yngre är dock med positiva än äldre, möjligen kan de uppleva en ökad trygghet om föräldrarna kan pejla dem. Kairos Future AB Box 804 SE Stockholm 5/5

6 Övervakning av Internetsurfning Surfning på Internet är för många ungdomar något högst privat. Polisövervakning av Internetsurfningen är något som inte accepteras. Hela 42% sätter 1 på en skala till 7 på frågan om detta är berättigat. Att övervaka publika miljöer som vägar, torg eller butiker är en sak att det ska sitta en övervakare på andra änden av datorsladden en helt annan. Inställningen till övervakning av Internetsurfning är snarlik den för telefonavlyssning, i det att den accepteras för att stävja grov brottslighet. Den största acceptansen för övervakning är för att avslöja pedofiler, speciellt för unga kvinnor som säkert upplever det som ett reellt hot. Åsikterna går dock isär om övervakning av mer allmän karaktär, t.ex. privat övervakning av vänner, ickebrottsbekämpande övervakning och informationsinsamlande utan klart syfte. Medan de flesta inte accepterar denna typ av övervakning så framgår det att stort Internetanvändande är starkt förknippat med en positivare inställning till privata och icke-brottsbekämpande övervakningsformer. Då orsakssambanden inte är klara öppnar detta för olika tolkningar. Man kan tänka sig att de som spenderar mycket tid på Internet mindre och mindre bryr sig. Men naturligtvis kan de omvända gälla, att eftersom de inte bryr sig så spenderar de mer tid på Internet. När andra väljer att stänga av, så fortsätter dessa ohämmat sin surfning. Om den första tolkningen är den korrekta så kan man misstänka att en positiv attityd till övervakning går hand i hand med mer Internetanvändande. Om Internetanvändandet ökar ytterligare vilket allt tyder på så är en möjlig slutsats att vi kommer se en allt större personlig öppenhet och ett minskat intresse att värna det privata på Internet. Företag som övervakar På många sätt är företagens lagring av kundinformation ett dubbeleggat svärd: informationen hjälper företagen att bättre anpassa sitt innehåll till kunderna, samtidigt som det är en integritet på företagens villkor där de unga är relativt omedvetna om hur mycket information som egentligen lagras om dem eller hur den sedan kan användas. Att företag sparar uppgifter för att skapa kundprofiler och skicka anpassad reklam är endast ett ytterst fåtal intresserade av. Det finns en stark motvilja till att företag försöker kartlägga sina kunder, i själva verket upplevs detta värst (43%) vid en jämförelse med om staten (36%) eller kompisar (21%) tar reda på saker om en. Jag vill inte att folk skall kunna kolla upp vad jag köper. Det kan ju vara en present. var en kommentar under fokusgruppsintervjun. Om det skulle leda till lägre priser så finns en viss acceptans för mer anpassade erbjudanden. De unga går dock inte så långt som att de undviker att betala med kort för att inte lämna spår. Om sammanhanget är det rätta och man har en association med företaget så är inställningen mer positiv. Det är okej eftersom jag är medlem i H&M, jag vill ju ha erbjudanden från dem. menade en person i fokusgruppen. V E R K A N S G R A D A V Ö V E R V A K N I N G Det råder en stor konsensus om att passagerarkontroller på flygplatser förhindrar grov brottslighet. Men åsikterna om övriga åtgärder är mer splittrade. 56% tror att kameraövervakning faktiskt fungerar och minskar brottsligheten. Men faktiska resultat av övervakning av telefoni (41%) och Internetsurfning (29%) är mer ifrågasatta. En jämförelse mellan åldersgrupperna visar på att yngre har en större tilltro till effekten av kameraövervakning och telefonavlyssning än äldre. För Internet är dock skillnaderna marginella. Det finns ett väldigt starkt samband mellan attityden till övervakning och tron på att den fungerar. De som hyser stor tilltro till olika övervakningsmetoders verkan har också en mycket mer liberal inställning till övervakning. Den positiva inställningen gäller dock övervakning med ett brottsbekämpande syfte, inte övervakning av mer privat eller diffus natur. Kairos Future AB Box 804 SE Stockholm 6/6

7 B I O M E T R I S K A M E T O D E R Det finns en relativt stor öppenhet för användning av biometriska metoder för identifikation. Fingeravtryck och scanning av iris skulle accepteras av majoriteten för att exempelvis logga in på en dator. Ja, dessa två metoder föredras till och med före ett personligt identitetskort. Det där har dom ju i USA redan. De har ju en massa en information om dig redan. sa en person i fokusgruppen. En kommentar som vittnar om en viss insikt, eller kanske snarare resignation, mot till synes övermäktiga myndigheter. Att operera in ett datachip i kroppen anser de flesta vara att gå ett steg för långt, med undantag för en grupp om 12% som svarar ja, absolut på denna fråga. Spännande science fiction-filmer och liknande kan ha varit pådrivande för acceptansen till biometrilösningar. Det finns även en stor acceptans för användningen av PKU-registret för andra ändamål än det avsedda. Tjejer är generellt sett mer positiva än män till att använda DNA för identifiering. Tsunamin blev för många en traumatisk händelse och just identifiering av folk vid katastrofer anses rättfärdigat. 69% sätter 7 på en skala till 7 för detta alternativ. 77% menar att det även bör få användas för att identifiera brottslingar (57% svarar 7 på en skala till 7). Att försäkringsbolag ska kunna neka kunder baserat på dessa uppgifter är dock helt oönskat. Märkligt nog svarar 17% att det absolut bör användas för att hindra folk med ärftliga sjukdomar att få barn. Finns det en sådan utbredd cynism hos de unga? D E N P R I V A T A S F Ä R E N Tidigare studier utförda av Kairos Future visar på ett stort behov av att värna den privata sfären. 84% menar att det är viktigt att ha ett privatliv utan insyn från företag och myndigheter i åldern år. ii 74% menar också att det är viktigt att ibland kunna stänga av och slippa all media omkring dem. Ekonomi och känslor är det som upplevs mest privat för ungdomar. Information om den ekonomiska situationen är känslig att lämna ut (49% negativa), liksom att avslöja vem man är kär i (43% negativa). Motståndet är förvånande nog inte särskilt stort när det gäller olika typer av information som traditionellt uppfattas som känslig. Politiska åsikter (27% negativa) och religiös uppfattning (22% negativa) är något som de unga inte ser några större problem att dela med sig med. En förklaring kan naturligtvis vara att dessa frågor hos många ungdomar har en högst begränsad plats. I mellanskiktet hittar vi uppgifter om var man bor (40% negativa) samt ens hälsosituation (38% negativa) där åsikterna är mer spridda. Figur 1 - Den privata sfären för ungdomar Kairos Future AB Box 804 SE Stockholm 7/7

8 Ä N D A M Å L S E N L I G Ö V E R V A K N I N G När det finns ett tydligt syfte för insamlingen av personliga uppgifter så finns det ett motstånd mot uppgifter som inte direkt kan uppfattas som relevanta. Om staten skulle samla in uppgifter för att förbättra sjukvård och skola så kan de flesta tänka sig att lämna ut information om hälsotillstånd och skolbetyg. Att däremot uppge den ekonomiska situationen eller registrering av kreditkortsköp är inget man är intresserad av. Inte ens sitt mobilnummer vill man uppge. Det allra känsligaste staten skulle kunna samla in är information om webbsidor de unga besökt, 89% motsätter sig detta. Det finns alltså en tydlig koppling mellan uppgifterna och deras ändamålsenlighet för den specifika insamlingen. Datamining med syfte att extrahera implicit och potentiellt användbar information är inte önskvärt. Allmänna kartläggningar av relaterade uppgifter eller beteenden för att dra större slutsatser motsätter man sig. Alltså, rätt data för att lösa rätt uppgift. S Y N L I G H E T P Å I N T E R N E T Hela 83% har lagt upp bilder på sig själv på Internet, 19% har lagt upp videofilmer. 52% har någon gång skrivit en blogg. 52% har en webbkamera hemma som de använder och även här är öppenheten stor. Endast en femtedel av de som har webbkamera begränsar användandet med tanke på framtiden. 31% bryr sig inte alls och svarar 1 på en skala till 7 om de undviker att använda kameran eftersom de inte vet hur materialet sedan kommer att användas. De flesta har inget emot att använda sina egna namn och 72% har skrivit kommentarer på nätet under egen signatur. Följande uttalande från fokusgruppen illustrerar skiftet: I början sa man att man hette nåt annat. Nu lägger jag ut namn, man är ju den man är. Det är ju ändå sina polare man snackar med. Vana användare som surfar och chattar dagligen är mer öppna med sitt namn än de som sällan använder Internet. De flesta är dock mycket restriktiva till att lämna ut andra personuppgifter än namn på nätet. Att lämna ut lösenordet till datorn till en kompis har dock 53% gjort, betydligt färre lämnar ut PIN-kod till mobilen (37%), hemnycklar (36%) eller bankomatkoden (17%). Bilden som målas upp ovan tyder på en stor öppenhet gränsande till exhibitionism. Men det finns även de som när en viss oro. 32% upplever det problematiskt att deras bilder och inlägg på Internet kan finnas kvar i framtiden. Denna oro till trots så är det en minoritet som begränsar sitt handlande för att minimera risken att inlägg eller fotografier på Internet används till deras nackdel senare i livet. 52% begränsar inte vad de skriver på Internet eller vilka bilder de lägger upp med tanke på framtiden. Detta kan hänga ihop med missuppfattningen som vissa har att saker på Internet automatiskt försvinner efter ett par år. Det är nån som sitter och raderar, var en kommentar som framkom under fokusgruppsintervjun. De flesta känner olust för att exempelvis en arbetsgivare ska leta information på Internet innan en anställning. Andra menar att mycket vatten hinner flyta under broarna innan dess: Men vadå, om tio år är ju jag en helt annan människa. var en åsikt som framkom under fokusgruppsmötet som kanske signalerar något om inställningen. En annan person sade: Jag tycker inte det känns cool att nån främling kan kolla upp allt om mig. Åsikten i frågan är uppenbart tudelad. H Ö G A K R A V P Å A N O N Y M I T E T En klar majoritet vill att själva surfningen ska vara helt anonym (60%), killar i högre grad än tjejer. Däremot begränsar man inte alls sitt surfande av integritetsskäl. Endast 16% undviker vissa webbsidor så att andra inte ska se vad de är intresserade av. Nästan hälften (47%) menar att deras föräldrar har mycket dålig insyn i vad de Kairos Future AB Box 804 SE Stockholm 8/8

9 gör på nätet. 18% svarar inte alls på frågan. 32% av ungdomarna döljer också medvetet delar eller allt av sina förehavanden på Internet för föräldrarna, killar i betydligt större utsträckning än tjejer. De ungdomar som upplever att föräldrarna har en mycket god koll på deras Internetsurfning kan i princip delas in i två läger. Dels är det två tredjedelar som inte försöker dölja något för föräldrarna utan verkar ha en öppen dialog, och dels en tredjedel som hårdnackat försöker dölja alla sina förehavanden dock utan framgång. M O B B N I N G P Å I N T E R N E T 51% av ungdomarna har varit med om att någon har ljugit om dem på Internet. Hela 54% har varit utsatta för Internetmobbning i det att någon har skrivit oschyssta saker om dem på nätet. Det verkar som att killar är värre utsatta än tjejer. Hela 59% av killarna har varit utsatta för mobbning, för tjejer är siffran 48%. För sms-mobbning är siffran 25%, även här är killar något mer utsatta. 24% har varit utsatta för sexuella trakasserier på Internet, till övervägande delen tjejer (30%). 25% har också varit med om att någon annan person har använt deras identitet på nätet. Att bli fotograferad av någon man inte känner upplevs mycket negativt. Det finns ett stort motstånd till att andra lägger upp bilder på Internet utan personens tillåtelse, 28% har varit med om detta. Höganvändare har i betydligt högre grad varit med om något integritetskränkande på Internet. Detta faktum har troligen ett starkt samband med att de spenderar mer tid på nätet och därmed får en större exponering. De som har varit med om negativa erfarenheter är märkligt nog inte mer försiktiga än andra och har heller inte i övrigt någon avvikande inställning till integritet. Skillnader mellan olika grupper I detta avsnitt sammanfattas de väsentligaste skillnaderna mellan olika grupper. Åldersmässigt så finns flera statistiskt signifikanta skillnader, där den största är den relativt stora kunskapsskillnaden som föreligger. De äldre är föga förvånande mer kunniga än de yngre. Den andra viktiga skillnaden är att yngre i betydligt högre grad än äldre är övertygade om att övervakning i olika former verkligen fungerar. Även inställning till övervakning är i viss mån kopplad till ålder ju yngre de är desto mer positiva är de till övervakning. Bristen på reflektioner över övervakningens potentiellt negativa effekter får i viss mån tillskrivas ungdomlig naivitet. Slutligen så är de yngre också mer försiktiga i sitt beteende än de äldre. Detta kan synas något förvånande då de skulle kunna betraktas som mer obetänksamma, men månne har föräldrar, informationskampanjer eller rykten om personer som råkat illa ut medfört en större försiktighet. Det finns även regionala skillnader. Det mest påtagliga även här är skillnaden i kunskap där denna är högre för de som bor i storstäder (mer än invånare) och lägre för de som bor på mindre orter (färre än invånare). Storstadsbor har en större negativ erfarenhet av integritetskränkande handlingar. Detta kan förklara varför de som bor på mindre orter är betydligt mer positiva till övervakning än de som bor i storstäder. Bland de som bor på mindre orter instämmer 26% helt med att telefonavlyssning är bra, medan siffran för stadsbor är 15%. För kameraövervakning siffrorna 51% för landsbygdsbor och 34% för stadsbor. Förklaringen kan delvis bero på att det generellt sett är mindre övervakning på landsbygden. En annan förklaring kan vara att man i en mindre by eller mindre stad ändå är van att andra har relativt god koll på vilka alla är och vad de gör. Könsskillnaderna är över lag mycket små. Killarna har något större kunskap i ämnet än tjejerna. Den största skillnaden finns i attityden till övervakning som kan motverka brott, där tjejerna har en positivare inställning än killarna. Kairos Future AB Box 804 SE Stockholm 9/9

10 Slutsatser Inställningen till olika former av integritetskränkande handlingar är klart kopplat till den som utför handlingen. Generellt sett verkar det som att övervakaren helst skall vara känd men anonym. Polisen sätter exempelvis upp fartkameror för att förhindra brott, men den person som kollar av bilderna anses inte har något intresse i den enskilda personens förehavanden i övrigt. Det finns en god förståelse och acceptans för att olika myndigheter och företag vill hindra brott. Det är okej att myndigheterna övervakar så länge de inte missbrukar det. Man får hoppas att de inte gör det menade en person i fokusgruppen. En annan sade: Om det är en myndighet så är man ju ändå en i mängden. Men när bevakningen börjar bli mer svårdefinierad och diffus, t.ex. lagring av data från Internetsurfning så är villigheten inte lika stor. När syftet och kontrollantens identitet inte klart framgår så upplevs en potentiell risk i att någon skulle gräva fram saker av känslig natur. Acceptansen till övervakning påverkas alltså i hög grad av dess syfte. Ett tydligt och väldefinierat syfte skapar en förståelse för varför övervakningen sker. Att en butik har en övervakningskamera för att motverka snatteri är förståeligt och dolda motiv tycks helt saknas. Att någon med gott syfte kameraövervakar en i publik miljö upplevs inte alls lika integritetskränkande som när någon börjar avlyssna privata telefonsamtal eller Internetsurfning. Kommunikationen inom den privata sfären tycks mycket starkare kopplat till sin integritet än sitt agerande i det publika rummet. Det senare är ju någon som andra i vanliga fall ändå kan ta del av i realtid när man rör sig på stan. Internetsurfningen som nästan uteslutande sker i hemmet upplevs mycket mer privat. Ju närmare den privata kommunikationssfären övervakningen kommer, desto mer hotfull upplevs den. Och det är framför allt när snokandet sker av ens gelikar det börjar kännas obehagligt, då syftet många gånger är tveksamt för att inte säga direkt illvilligt. Det är värre om någon närstående går in och kollar. var en kommentar under fokusgruppsmötet. Här kan man misstänka att oron för att bli mobbad eller sexuellt trakasserad gror i bakgrunden. En intressant reflektion är att trots att vissa unga motsätter sig vissa former av övervakning och känner oro för hur deras uppgifter används, så ändrar de sällan på sitt beteende. Att sluta handla med kreditkort eller undvika vissa webbsidor är inte aktuellt för att minska deras spårbarhet. Intressant nog finns det heller ingen som helst koppling mellan kunskap och beteende. En mer påläst eller kunnig person uppvisar på intet sätt ett mer försiktigt beteende. Inte heller personer som har upplevt något integritetskränkande har ändrat sitt beteende. Utifrån detta kan utbildningsinsatser vid första ögonkastet te sig verkningslösa. I själva verket saknar attityden till övervakning helt samband med vilken kunskap man har, vilka negativa erfarenheter man har gjort eller hur mycket man använder Internet. Den enda faktor som har ett klart samband med en positiv inställning till övervakning är om man tror att det fungerar eller ej. Avslutningsvis ställdes en fråga om unga tidigare hade funderat kring de frågor som enkäten tagit upp. Majoriteten svarade på något av de mellanalternativen, vilken kan tolkas som att de ibland har reflekterat över dessa frågor, eller kanske snarare att vissa enskilda frågor av olika skäl har fått stort genomslag i deras liv. Killar verkar ha reflekterat något mer än tjejer. Det finns en påtaglig ambivalens där ungdomarna både vill ha övervakningen för att ge dem själva ett tryggare liv, samtidigt som att de inte själva vill bli kontrollerade om de kan slippa. Exempelvis menar de att Internetövervakning rent generellt är dåligt men samtidigt bör pedofiler på nätet definitivt spåras. Denna inkonsistens är dock föga förvånande. Tidigare kartläggningar av ungdomars inställning visar att ju yngre personen är desto större motstridighet finns mellan dess olika åsikter. Det går samtidigt att ana en viss rationalitet hos ungdomar där acceptansen mot övervakning tycks vara direkt proportionell mot det potentiella hot som kan avvärjas. Framgår inte tydligt vilket detta hot är så ser man ingen mening med övervakningen, då blir istället övervakningen i sig det stora hotet. Kairos Future AB Box 804 SE Stockholm 10/10

11 Om Kairos Future Kairos Future AB är ett ägarlett forsknings- och konsultföretag med ca 25 medarbetare i Sverige samt samarbetspartners internationellt. Våra uppdragsgivare finns såväl inom offentlig som privat sektor och idéburna organisationer. Kairos Future AB hjälper företag och organisationer att skaffa försprång inför framtiden i tanke och handling. I en värld stadd i förändring gäller det att lite tidigare än andra förstå vad som håller på att ske. Men det är inte nog. Man måste också ha förmåga att omsätta insikt i avsikt och avsikt i handling. Kairos Future AB arbetar med hela kedjan från omvärlds- och framtidsanalys till genomförande av förändring. Kairos tyngdpunkt ligger på strategisk orientering, dvs gränslandet mellan framtid och strategi. Vår verksamhet kan sammanfattas i tre begrepp: Future omvärlds-, trend- och scenarioanalys Strategy vision, affärsstrategi, marknads-, varumärkes-, FoU- och kompetensstrategier Action att skapa en framtidsberedd organisation Kairos Future AB kombinerar tankesmedjans och forskningsföretagets förmåga att generera nya insikter och idéer med konsultföretagets fokus på vad som fungerar i praktiken. Kairos arbete bygger på egenutvecklade och väl beprövade metoder för trend- och scenarioanalys och strategiutveckling. Arbetet bedrivs ofta i nära samarbete med uppdragsgivarna. Med tankesmedjan försöker Kairos skapa en miljö där ständiga diskussioner om framtidsfrågor pågår i en tvärvetenskaplig anda. Med denna verksamhet levererar Kairos långsiktiga och återkommande studier såväl som taktiska researchuppdrag med fokus på framtiden. Som strategikonsulter driver Kairos utifrån sin framtidsmetodik strategiprocesser för att hjälpa uppdragsgivare att möta framtiden och deltagandeprocesser för att hjälpa dem att bättre förstå tänkbara framtider. Genom utbildningar i omvärldsanalys samt Kairos framtidsmetodik, och genom föreläsningar och seminarier, vill Kairos också skapa diskussion kring och förståelse för frågor av betydelse för långsiktig överlevnad och utveckling. Läs mer om Kairos Future på vår hemsida i ii Morgondagens TV tittare och teknik, Kairos Future, 2006 Morgondagens mediemarknad, Kairos Future, 2006 Kairos Future AB Box 804 SE Stockholm 11/11