Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5 Grundsärskola. Fridas Hage

Transkript

1 Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5 Grundsärskola Fridas Hage Barn- och utbildningsförvaltningen Ansvarig rektor Maria Bergius

2 Innehåll 1 Enhetens namn: Fridas Hage Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Enheten ansvarar för följande områden Enhetens organisation Beskrivning av er organisation Elever årskurser Klassorganisation Arbetslagens organisation Antal pedagogisk personal Antal övrig personal Antal årsarbetare Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare Ledning Övrigt... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Rektors prioriterade mål samt åtgärder för utveckling 7 3 Redovisning till nämnden Reflektion utifrån resultat av arbetet med att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Reflektion utifrån resultat av uppföljning av likabehandlingsplanen och jämställd medborgarservice Reflektion utifrån resultat av arbetet med barnkonventionen Reflektion utifrån resultat av samverkan med Kultur och Fritid Reflektion utifrån förstärkning årskurs Reflektion utifrån arbetet att förbättra utemiljön Reflektion utifrån arbetet med att öka lärarnas kompetens Reflektion utifrån arbetet med samverkan kring utsatta barn Reflektion utifrån resultat av genomförda enkäter Reflektion utifrån It-satsningen med ökad tillgång på digitala verktyg Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Kortfattad summering av årets verksamhet samt rektors analys och bedömning av årets resultat 25 6 Åtgärder för utveckling inför nästa läsår 30 7 Nyckeltal 31

3 Fridas Hage 1.1 Enheten ansvarar för följande områden Fridas Hage grundskola årskurs F-5 samt fritidshem och grundsärskola Enhetens organisation I bostadsområdet Höviksnäs ligger Fridas Hage. På skolan finns förskoleklass, grundskola årskurs 1-5, fritidshem samt grundsärskola årskurs 1-9. Grundsärskolan är delvis inkluderad med grundskolan på Fridas Hage och Häggvallskolan. Klasserna är indelade årskursvis och varje klass har en till två mentorer. Fritidshemmet bedrivs på tre avdelningar på skolan. Vi ser alla elever som gemensamma elever. Personalen i förskoleklass, grundskola grundsärskola och fritidshem samarbetar kring elevens hela skoldag och bedriver därigenom ett professionellt arbete med strävan att ge eleverna en god lärandemiljö. På skolan finns ett trygghetsteam som arbetar förebyggande och aktivt mot mobbning och kränkande beteenden. Vår skola ska präglas av respekt för människors olikheter. Den ska vara trygg för våra elever och vuxna och fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Elever årskurser Fridas Hage grundskola: Förskoleklass 36 elever Årskurs 1 25 elever Årskurs 2 26 elever Årskurs 3 30 elever Årskurs 4 28 elever Årskurs 5 20 elever Fritidshem 126 elever är i genomsnitt inskriva under året Grundsärskolan Grundsärskolan omfattas av verksamhet för elever mottagna i grundsärskolan och som läser kursplanen inriktning grundsär- eller träningsskola. Elever mottagna i grundsärskola kan ha sin undervisning på enheten Häggvallskolan - Fridas Hage eller på sin hemskola. Undervisningen är integrerad i grundskolans verksamhet i så stor utsträckning som möjligt.

4 Träningsskolan bedrivs som en klass. En elev från träningsskolan är delvis integrerad i en grundskoleklass. Vi skapar en inkluderande miljö där alla elever oavsett skolform är delaktiga och kan känna tillhörighet. Detta är viktiga delar i vårt arbete med inkludering i skolans undervisning. Det ger också lärare en bredare kompetens i att undervisa alla elever i behov av stöd. Vår skola ska präglas av respekt för människors olikheter. Den ska vara trygg för våra elever och vuxna och fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Grundsärskolan samarbetar med habiliteringen, LSS samt andra specialfunktioner. I undervisningen används IT som verktyg individuellt anpassade för kommunikation, dokumentation och som hjälpmedel vid inlärningen. Grundsärskolans elever som är i behov av fritidshem har det på sin hemskola, den skola de geografiskt tillhör. Fridas Hage grundsärskola läsår Grundsärskolans elever, inriktning träningsskola, deltar utifrån den individuella planen i lektioner och aktiviteter både på Häggvallskolan och Fridas Hage. Fridas Hage/Häggvallskolan grundsärskola: Årskurs 4 2 elever Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 1 elev 1 elev 2 elever 2 elever 1 elev Varav integrerade elever Fridas Hage: Årskurs 4 1 elev

5 1.1.3 Klassorganisation Fridas Hage grundskola Två förskoleklasser samt en klass i vardera årskurserna 1, 2, 4 och 5. Två klasser i årskurs 3. Ett fritidshem uppdelat på tre avdelningar. Fridas Hage grundsärskola En klass med inriktning träningsskola, varav 1 elev delvis är inkluderad i grundskolan. En elev i grundsärskolan är helt inkluderade i grundskolan Arbetslagens organisation Fridas Hages grundskola, förskoleklass och fritidshem bildar ett arbetslag. Fridas Hages grundsärskola bildar ett arbetslag tillsammans med årskurs 6-9 (särskolan på Häggvallskolan) samt ingår till viss del i arbetslaget på Fridas Hage Antal pedagogisk personal Fridas Hage 18 personal Särskolan Fridas Hage 3 personal Särskolan Häggvallskolan 2 personal Antal övrig personal Fridas Hage 4 personal Särskolan Fridas Hage 1 personal Särskolan Häggvallskolan 1 personal Antal årsarbetare Fridas Hage 20,2 personal Särskolan Fridas Hage och Häggvallskolan 6 personal Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare 100 % Ledning Maria Bergius är rektor på Fridas Hage grundskola åk 1-5, förskoleklass, fritidshem och grundsärskolan

6 Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Skollagen Skolförordningar Läroplaner Övriga allmänna lagar och förordningar Barn och Utbildningsnämndens prioriterade mål Budgetdokument Mål och inriktning Mål öka elevernas kunskap och måluppfyllelsen Mål från likabehandlingsplanen Mål för arbetet med barnkonventionen Mål för samverkan Kultur och Fritid Mål för arbetet för förstärkningen årskurs 1-3 Mål för att förbättra utemiljön Mål för att öka lärarnas kompetens Mål för samverkan kring utsatta barn och ungdomar Mål att genomföra enkäter Mål utifrån IT-satsningen

7 2 Rektors prioriterade mål samt åtgärder för utveckling Ledningsdeklaration Värdegrunden Våra skolor skall bedriva verksamhet så att alla elever kan tillgodogöra sig undervisning. De vuxna på skolan skall vara synliga för eleverna och visa att de bryr sig. Alla elever, föräldrar och personal samt övriga utomstående besökare skall alltid känna sig välkomna när de besöker våra skolor och en positiv och trevlig stämning skall råda. Vårt arbete ska genomsyras av barnkonventionens intentioner. Enhetens värdegrund vilar på Gemenskap Respekt Empati Trygghet Ansvar (GRETA) Inslag av detta ska finnas som en tråd i undervisningen under hela läsåret. All personal på enheten är ansvarig att agera som goda förebilder samt att vägleda eleverna så att värdegrunden efterlevs. All personal måste arbeta aktivt för att leva upp till kraven i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. Under innevarande läsår ska ett aktivt arbete ske med elevernas språkbruk. Utvärdering Fridas Hage: Skolans arbete har genomsyrats med värdegrunden och GRETA. Målet är att alla ska känna till innebörden av orden Gemenskap, Respekt, Empati, Trygghet och Ansvar. Vi har aktivt arbetat med elevernas språkbruk. Vi har under läsåret arbetat med äventyrspedagogik i flera klasser. Äventyrspedagogik är ett arbetssätt som använder muntligt berättande och historien som hjälpmedel i lärandet. Hälsa och samarbetsförmåga är också viktiga ingredienser. I äventyrspedagogik lär eleverna med hela kroppen. Eleverna får olika uppdrag, där det ingår kunskapssökning och när eleverna har fått kunskap genomförs ett äventyr kopplat till ämnet. Via äventyrspedagogiken ser eleverna en mening med sitt lärande, utan kunskapen kan inte uppdraget genomföras. Inom äventyrspedagogikens ramar så spelar samspelet en stor roll. Eleverna tränas i ett kompiskoncept där kamratövningar och kamratbanor ingår. Vi har fortsatt att befästa och utveckla basgruppsarbetet bland annat genom gemensamma kompisdagar varje termin. Dessa har planerats av pedagoger och elever gemensamt. Vi upplever att vi har lyckats väl och ser en ökad trygghet på skolan.

8 Under läsåret har vi haft två utredningar om kränkande behandling som kommit till trygghetsteamet, med positivt utfall. En utveckling till kommande läsår blir att eleverna i årskurs 5 blir faddrar till eleverna i förskoleklass i sin basgrupp. Det är en stor tillgång att grundskoleeleverna möter grundsärskolans elever i vardagliga situationer på skolan. Specifikt grundsärskolan Förskoleklassen har i grupper kommit ner till träningsskoleklassen och deltagit i olika gemenskapsbyggande aktiviteter som t.ex. Röris, sång och dramalek m.m. Personalen har mött alla funderingar och frågor direkt. Som personal har vi ett tillåtande förhållningssätt alla frågor är välkomna! Grundskoleelever har deltagit i simundervisning tillsammans med särskoleelever. Elever i behov av stöd Alla elever på vår enhet ska ges möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Grunden ska ligga i ordinarie undervisning där klassen är en naturlig bas. Stödundervisningen är ett komplement som ska bidra till att alla elever kan tillgodogöra sig den kunskap som krävs för att nå målen för grundskola respektive grundsärskola. Särskolans verksamhet skall i så stor utsträckning som möjligt bedrivas i integrerad form i lämplig grundskoleklass. All personal på skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen/klassen. Skolornas rutiner kring elevhälsan kommer att revideras under läsåret. Utvärdering Fridas Hage: Vi har under läsåret arbetat med att implementera skolans elevhälsoplan. En positiv utveckling är att en fritidspedagog är med på EHT-mötena, för att vara en länk mellan fritids och skola. Detta har slagit väl ut. Vi ser alla elever som gemensamma elever. Personalen i förskoleklass, grundskola grundsärskola och fritidshem samarbetar kring elevens hela skoldag och bedriver därigenom ett professionellt arbete med strävan att ge eleverna en god lärandemiljö. Vi har organiserat speciallärarna så att en lärare har ansvar för Fsk-åk2 och en för åk.3-5. Läxhjälp finns vid tre tillfällen i veckan. Två för de yngre eleverna och en för de äldre. Samarbetet med grundskolans/särskolans lärare fungerar utmärkt. Flexibiliteten är stor.

9 Elevhälsoarbetet på skolan ska ha elevers bästa i fokus i enlighet med Barnkonventionen. Det hälsofrämjande arbetet ska riktas mot alla elever i skolan, men särskild tyngdpunkt ska läggas vid att arbeta med barn och elever i behov av särskilt stöd. I lagen stadgas klart och tydligt att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta ställer krav på att lärare och rektorer ska få kännedom om all den forskning som kan vara en hjälp och tillgång i arbetet på skolan. En annan viktig sak är att hitta former för erfarenhetsutbyte lärare emellan. Alla elever ska få möjligheter att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Eleven och elevens vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling. Detta är en stor och svår uppgift för skolan, att organisera så att alla elever får den rätta stimulansen. Hur kan vi på ett tidigt stadium upptäcka och hjälpa elever i behov av stöd? En annan fråga är hur vi skriver åtgärdsprogram, följer upp, utvärderar och skriver nytt. Hur kan vi tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla ett långvarigt normbrytande beteende och hur kan vi minska antalet riskfaktorer och öka antalet skyddsfaktorer för eleven? Detta är frågor som vi arbetat med under läsåret. Vi har skrivit en ny elevhälsoplan som grundar sig på skollagen. Denna utvärderas och omarbetas årligen. Specifikt grundsärskolan Grundsärskolan har ett uppdrag att delge varandra och även grundskolan ett arbetssätt som gynnar elever i behov av stöd. Det kan vara att lärare i grundskolan upplever att de saknar kunskap i ämnet specialpedagogik och grundsärskolans pedagoger kan då vara rådgivande i detta. Grundsärskolepedagoger följer med de inkluderade eleverna i grundskolan och genom detta har ett naturligt kunskapsutbyte mellan skolformernas pedagoger varit. Specialpedagoger från grundsärskolan har också handlett kring enskilda elever i grundskolan. Vi har deltagit i skolans pedagogiska diskussioner och på så sätt breddat tankarna om hur vi som arbetslag i hela skolan ordnar den pedagogiska miljön så att den gagnar alla elevers olikheter, hur vi kan utvecklas tillsammans med de kunskaper vi gemensamt har. Särskolans elever är integrerade i möjligaste mån utifrån sina förutsättningar. Samarbetet särskolans/ grundskolans lärare fungerar utmärkt. Flexibiliteten är stor.

10 Jämställdhet Enheten har en jämställdhetsplan som all personal ska arbeta efter. Fridas Hage grundskola och grundsärskola: Vi har en jämställdhetsplan som är känd på skolan. Det är en stående punkt på APT. Vi upplever att eleverna själva börjar fundera runt pojkars och flickors villkor i skolan. Detta kan vi bland annat se i vår enkätundersökning. Vår vision är att väcka tankar kring läs- och skrivinlärning, genus och uppmuntra till samarbete kollegor emellan. Dessutom är ett delmål att bygga en pedagogisk idébank på skolan. Åtgärd 1 När vi upprättar vårt årshjul/våra planeringar för vårt pedagogiska arbete skall även mottagare finnas med i planeringen. Åtgärd 2 Vi bygger upp en pedagogisk idébank på Skolwebben. Utvärdering Utvärdering av planen genomförs årligen. Utvärderingen görs i diskussionsforum, dels på ett APT med personalen, dels i varje klass med eleverna på skolan. Ansvarig för att detta görs är rektor. Därefter formuleras nya mål till nästa års plan. I arbetet med mottagare som motivationshöjare handlar det ofta om att förtydliga och utveckla det arbete vi redan gör. Det är viktigt att alltid ha detta i åtanke vid all planering, dels planering som gäller hela skolan, t.ex. vid planeringen av vårt årshjul, dels planeringen för varje enskild klass. För att gå vidare i utvecklandet av detta arbete bör all planering som innefattar arbete med mottagare dokumenteras, t.ex. i en idébok, eller i en idébank på skolwebben. Alla gör redan mycket bra arbete, men tillsammans kan vi hjälpa varandra att komma ännu längre Kunskap och bedömning All personal som arbetar hos oss ska ha behörighet för det ämne/ämnen de undervisar i. Vi ska arbeta för att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Vi ska garantera att alla elever får en likvärdig skolgång av god kvalitet oavsett vilken skolform de går i.

11 Alla elever ska få den stimulans de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt. En viktig uppgift vi har framför oss är att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Utvärdering Fridas Hage: Under läsåret har vi arbetat med: att utveckla kommunikationen och dokumentationen skola-hem via skolwebben. att tydliggöra målen i ämnena för eleverna. att alla lärare har upprättat pedagogiska planeringar i alla ämnen och årskurser. en likvärdig kunskapssyn och bedömning. kompetensutveckling kring elevernas dokumentation och bedömning På lärarnas och fritidspedagogernas kategorimöten/pedagogiska möten har Lgr11 diskuterats utifrån vilka kunskapskrav som ställs i respektive årskurs samt hur fritids kan komplettera skolan. Vi har under läsåret upprättat pedagogiska planeringar i alla ämnen och årskurser. All personal har läst skolverkets information om kunskapsbedömning i skolan, Arbetet med den likvärdiga bedömningen kommer vi att fortsätta att utveckla, gärna över hela Tjörn. Vi behöver fortsättningsvis avsätta tid till att diskutera med varandra om kunskap och bedömning och vad det betyder. All pedagogisk personal har kompetensutvecklats i matematik genom Skolverkets matematiksatsning. Detta arbetssätt har medfört att det kollegiala lärandet har ökat. Estetiska lärprocesser Den upprättade handlingsplanen för barn och ungdomskultur ska genomföras under en treårsperiod. En handlingsplan är framtagen för att stärka barn- och ungdomskulturen i kommunen och för att ge våra elever ett rikt utbud av kultur. För oss i skolan innebär detta att vi ska utveckla lärandet och skapa arbetsglädje genom de estetiska lärprocesserna. Att integrera kulturen i skolundervisningen stimulerar eleverna till djupare kunskap och större nyfikenhet. En metod kan vara att arbeta med det entreprenöriella lärandet. Utbudet skall ge möjligheter till eget skapande, möjligheter att få uttrycka sig på olika sätt och möjlighet att ta del av professionell konst och kultur. Enhetens trios-grupper är länkar i detta arbete.

12 Utvärdering Fridas Hage grundskola grundsärskola: Skolans elever har fått ta del av ett brett utbud av olika kulturella uttryck under läsåret. Vi har fortsatt arbetet med att skapa en långsiktig integrering av kultur, kreativitet och entreprenörskap i skolan som en del av lärandet, och Vi har utvecklat och fördjupat vår skolas kunnande i nya konstnärliga tekniker genom fotografering, filmande, animation och digital bildbehandling. Kulturrådet på skolan har aktivt arbetat med kultur och biblioteksfrågor. Mål från Lgr 11 som vi arbetat utifrån Långsiktig integrering av kultur, kreativitet och entreprenörskap i skolan som en del av lärandet Utveckla och fördjupa vår skolas kunnande i nya konstnärliga tekniker genom fotografering, filmande och digital bildbehandling Utveckla elevernas lust och förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material Utvärdering: Lärarlagen har fått stöd, inspiration och kunskap genom gemensamma träffar på Nordiska Akvarellmuseet och genom kommunikation med konstpedagogerna. Satsningen genomsyrar flera av skolans ämnen och har dokumenterats fortlöpande via foto, film och skriftlig dokumentation, där eleverna deltar aktivt genom att vara fotografer och reportrar. Dokumentation, och uppföljning i form av samtal och reflektioner har varit ett led för både elevernas såsom den pedagogiska och konstnärliga personalens utvärdering. Eleverna har utbildats i film tillsammans med en filmpedagog. Flera kreativa filmer har skapats. På skolans vårfest, där föräldrar och släkt bjuds in presenterades resultatet. Bland annat visades en utställning från vår matematiksatsning. Årets tema arbete var Matematik. Skolans trios-grupp har haft regelbundna möten och fungerat som en länk mellan övriga skolan och Kultur och Fritid. Specifikt grundsärskolan Grundsärskolans elever har fått ta del att ett brett utbud av olika kulturella uttryck under läsåret, besökt Akvarellmuséet, deltagit i teater- och dansföreställningarna som erbjudits skolan m.m. Vi har fortsatt arbetet med att skapa en långsiktig integrering av kultur, kreativitet och entreprenörskap i skolan som en del av lärandet.

13 Digitala verktyg i skolan För att förverkliga läroplanens mål och riktlinjer behöver vi utveckla och kompetensutveckla personalen i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Genom att använda alternativa digitala verktyg som hjälpmedel i undervisningen öppnas stora möjligheter till en interaktiv och pedagogisk undervisningsmiljö. En plan för fler smartboards på skolorna ska utarbetas. Utvärdering Fridas Hage: Vi har kommit en bra bit på väg med användandet av smartboard i undervisning. Vi har nu en smartboard i varje klassrum. Lärarna har fått kompetensutbildning i digitala verktyg. Filmkameror och digitala kameror har köpts in för dokumentation av undervisningen. Under läsåret har flera I-pads och ytterligare två smartboards köpts in. Vårt mål är att eleverna skall ha tillgång till de IKT-verktyg som behövs för stunden, för att öka och nå måluppfyllelsen i alla ämnen. Eleverna har utvecklat kunskaper i att göra egna Power Pointpresentationer samt planera och genomföra lektioner på smartboarden. Detta har medfört att elevernas kreativitet och delaktighet har ökat. En fortsatt utveckling blir att implementera IKT trappan för elever och personal. Specifikt grundsärskolan Flera av grundsärskolans elever är i behov av AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Att arbeta med IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen är därför en viktig nödvändighet för särskolans elever. Vi har köpt ett kommunikationsprogram för att kunna anpassa de lärplattor (I-pads) vi använder i undervisningen och ha dem som verktyg och kommunikationshjälpmedel i skolarbetet och som inspiration till familjerna, fritids och korttidstillsynen (Hannagården).

14 Nästkommande läsår vill vi utveckla användandet av smartboard och lärplattor. I dag arbetar vi mycket med bild och ljudstöd. Lärplattans kamera används dagligen för att i pedagogiska appar dokumentera dagens undervisning. För elever som behöver kognitiva stöd (visuellt, tala in minnesanteckningar, tidshjälpmedel, struktur, talsyntes m.m.) har vi använt oss mer av olika tekniska hjälpmedel. Elevernas inflytande och ansvar Vi ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön Eleverna skall i allt större omfattning ha inflytande över sin utbildning och vara delaktiga i planeringen av både sitt eget arbete och större temaarbeten som genomförs i klassen eller på enheten. Undervisande lärare gör återkommande utvärderingar med sina klasser och i sina ämnen för att löpande få syn på förbättringsåtgärder. På skolorna ska det finnas aktiva elevråd. Utvärdering Fridas Hage: Eleverna har inflytande över och tar ansvar för sin skolgång. Vi arbetar ständigt med att öka elevernas inflytande genom t ex delaktighet i planering av tematräffar och basgruppsträffar. Vi har ett aktivt elevråd där även matrådet ingår och ett kamratstödjarråd. Vi har också ett kulturråd där vi bland annat har utvecklat vårt skolbibliotek och kulturen på skolan. I detta råd ingår två pedagoger och elever från årskurs 1-5. Utifrån våra enkätundersökningar ser vi att klasserna som helhet, upplever att de har fått ett större inflytande över sin skola och skoldag. Detta kommer fortsatt att vara ett mål att arbeta med för hela skolan under kommande läsår. Specifikt grundsärskolan Träningsskolans elever ges möjlighet att välja där de kan genom att vi Utvecklar deras kommunikationspärmar och kommunikations appar på lärplattorna så att de har möjlighet att förstå och göra sina egna val. Det är en viktig del av det livslånga lärandet att vi ger eleverna inflytande utifrån deras förutsättningar.

15 Kvalitetsredovisning Vi skall arbeta målmedvetet, utvecklingsinriktat med fokus på tydlighet, samverkan, uppmuntran och kunskaper. Den lokala arbetsplanen skrivs av arbetslagen och skolledning. Den ska vara vägledande och tala om vart vi ska det innevarande läsåret. Utvärdering av lokal arbetsplan sker regelbundet på arbetslagens möten under läsåret. Delårsutvärdering görs i början på vårterminen-12. Helårsutvärdering sker i maj -12. Utvärdering Fridas Hage grundskola och grundsärskola: Vi har arbetat målmedvetet och utvecklingsinriktat med fokus på tydlighet, samverkan, uppmuntran och kunskaper. Målen i vår lokala arbetsplan har utvärderats regelbundet under läsåret.

16 3 Redovisning till nämnden 3.1 Reflektion utifrån resultat av arbetet med att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Uppnådda mål Åk BL 100% 100% 100% 100% 100% IDH 100% 100% 100% 100% 100% MA 88% 86% 97% 92% 100% MU 100% 100% 100% 100% 100% NO 100% 100% 100% SO 100% 100% 100% SV 88% 86% 90% 88% 100% TK 100% 100% 100% 100% 100% SL 100% 100% 100% 100% EN 100% 92% 100% BI 100% 100% FY 100% 100% KE 100% 100% GE 100% 100% HI 100% 100% RE 100% 100% SH 100% 100% Alla elever i årskurs 5 har under läsåret nått målen i alla ämnen. Som pedagogisk ledare ansvarar jag för att alla i skolan känner till vilka nationella mål som finns och hur min egen skola förhåller sig till dem. För mig innebär det att jag måste vara fysiskt närvarande på skolan. Jag behöver skapa tid och utrymme för samtal, utvärdering och uppföljning. En annan slutsats är att Total enighet råder bland forskare om att förväntanseffekter verkligen existerar. Lärarens positiva och negativa förväntningar påverkar elevernas beteende och prestationer. (Jenner, Motivation och motivationsarbete 2004) 3.2 Reflektion utifrån resultat av uppföljning av likabehandlingsplanen och jämställd medborgarservice Vi har analyserat var på vår skola som det sker kränkningar genom att gå ut och fråga i klass F-5 samt genom diskussioner med kamratstödjarna och elevrådet. Dessutom har vi vägt in de svar vi fått i vår elevenkät.

17 Av de områden eleverna pratat om har vi valt att arbeta främjande med ett antal olika områden, skogen, matsalen, klassrummen och omklädningsrummen. I vår nya likabehandlingsplan kan man läsa om hur vi skall arbeta med dessa områden. Vår förhoppning är att vår nya matsal som skall byggas kommer att lösa de konflikter som uppstår i och omkring matsituationen. Vi har en upprättad Likabehandlingsplan för läsåret % är nöjda med lektionerna. 5% vill leka mer eller ha mer rast. 99% är nöjda med rasterna 97% upplever att de har kompisar på skolan. 98% av eleverna trivs mycket bra på fritids. 3.3 Reflektion utifrån resultat av arbetet med barnkonventionen Alla skolformer är skyldiga att följa FN:s Barnkonvention där barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet. Barnkonvention stadgar vidare vilka värderingar skolan är skyldig att följa samt också förmedla till eleverna. Utbildningen ska ge eleverna respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. På Fridas Hage, arbetar vi utifrån barnkonventionen i alla ämnen och i huvudsak med konventionens fyra grundprinciper: Artikel 2 - Skydd mot diskriminering Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 - Barnets bästa Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Artikel 6 - Rätten till liv och utveckling Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Artikel 12 - Rätten att uttrycka sina åsikter Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Förutom aktivt arbete med Barnkonventionens grundprinciper i respektive klass, arbetar kamratstödjarna tillsammans med trygghetsteamet förebyggande. Det kan handla om lekdagar, värdegrundsdagar som anordnas i basgrupperna. Vi har även arbetat med äventyrspedagogik i flera klasser. I äventyrspedagogiken arbetar man nästan alltid i mindre grupper i vilka eleverna ges möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter, samarbeta och komma överens. Att metodiskt träna samarbete och interagera i en grupp är ett av äventyrspedagogikens huvudsyften.

18 Genom att väva in demokrati och mänskliga rättigheter i äventyrsprojektet, får barnen kunskaper om dessa begrepp. Mänskliga rättigheter kan vävas in i den story som äventyret baseras på, och också vara ett av de teman som äventyr tar upp. Till exempel i det sagoäventyr som kursdeltagarna får vara med om på grundkursen, tas FN: s barnkonvention upp som ett av flera teman. I äventyrspedagogiken arbetar man metodiskt med att stärka kamratrelationerna och samhörigheten i klassen/gruppen. Detta skapar en mer harmonisk arbetsmiljö och har också en förebyggande effekt mot mobbning och liknande kränkande eller diskriminerande företeelser. Ur konventionen kan utläsas vilka värderingar skolan ska lära ut till eleverna. Det står också att alla skolformer ska följa Barnkonventionen, där det framgår att man alltid ska tänka på barnets bästa. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Under kommande läsår skall vi implementera Barn-och ungdomsplanen, där ledorden skall vara Respekt, Trygghet och Utveckling. Vi kommer också att ha ett nära samarbete med Billströmska folkhögskolan i ett freds och vänskapsprojekt, där barnkonventionens intentioner står i centrum. 3.4 Reflektion utifrån resultat av samverkan med Kultur och Fritid Arbetet med att implementera Kulturträdet har fortsatt med gott resultat, de fasta aktiviteterna blir alltmer etablerade. Triosgruppen har haft regelbundna möten, där också samordnaren för barn- och ungdomskulturen deltagit, och medverkat på sökkonferenserna på Akvarellmuséet. Vi har utvecklat skolans kulturråd där elever från åk 1-5 deltagit, fungerat som språkrör och arrangerat aktiviteter för de övriga eleverna. Ett nära samarbete mellan skolbibliotekarie och lärarbibliotekarie har bl.a. resulterat i en arbetsplan för läsfrämjande verksamhet utifrån LGR-11. Fritids har haft ett nära samarbete med Akvarellmuseet och har varit med i Skapande skola. Eleverna har tillsammans med en konstnär tillverkat olika hästar som de sedan har lekt med under fritidstiden.

19 Handlingsplanen för en samordnad och stärkt barn- och ungdomskultur i Tjörns kommun har reviderats, och på skolan fortsätter vi att arbeta utifrån den. Samtliga elever och personal i alla skolformer har varit engagerade och inspirerade i det kulturella arbetet under året. Samarbetet med kultur- och fritid har fungerat utmärkt. Har eleverna fått möjlighet att lära med och genom olika konstnärliga uttryckssätt, och i så fall på vilket sätt? I åk 2 och åk 3 lär eleverna om konstnärer som en vidareutveckling av akvarellmåleriet och besöket på Akvarellmuseet. Skolan har också under en längre tid utvecklat hur man kan arbeta med matematiken genom estetiska lärprocesser. Fokus under läsåret har varit matematik och vi har därför att fortsatt att utveckla de estetiska lärprocesserna i matematik. I träningsskoleklassen har vi arbetat tematiskt och där infogat de estetiska ämnena, besökt Akvarellmuséet m.m. Har eleverna fått möjlighet att använda konst som redovisningsform, och i så fall på vilket sätt Eleverna arbetar mycket med redovisningar där en mängd konstnärliga uttryck samsas. De flesta konstnärliga uttryck används utom möjligen dans, förutom när eleverna arbetar med dansmatte. Till exempel arbetar eleverna med att ställa ut geometriska former, tittskåp som illustrerade olika yrken, tittskåp med olika naturtyper och rymdtavlor. Vi har storsamlingar i dans och musik där eleverna gör och planerar allt ifrån inbjudan till kläder och program. På skolan arbetar vi mycket med olika former av redovisningar. Eleverna gör PowerPoints som innehåller målningar, foton, musik, och grafisk design. Skolan har investerat i ett antal filmkameror och I-pads. Fotografering är vanligt förekommande på skolan. 3.5 Reflektion utifrån förstärkning årskurs 1-3 Det riktade stödet till de yngre eleverna har varit mycket värdefullt. Det gör att vi på ett tidigt stadium kan upptäcka våra elever med läs- och skrivsvårigheter och hjälpa dessa i deras kunskapsutveckling. Detta läsår ser vi att alla elever i åk. 5 har nått målen i alla ämnen. Elevhälsoteamet på skolan träffas regelbundet och har nu utökat mötestiden till 2 timmar varannan vecka. Vår målsättning är att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. När det gäller upprättande av ett åtgärdsprogram har vi inom EHT gruppen på skolan startat ett strukturerat arbete.

20 Det särskilda stödet ska utvärderas och omprövas för att vi ska kunna vara säkra på att det är rätt insatser som har satts in för eleven. En fritidspedagog är med i vår EHT grupp. Pedagogen har därmed på ett tydligt sätt informerat om elevärenden på fritids kategorimöten. Vi ser alla elever som gemensamma elever. Personalen i förskoleklass, grundskola grundsärskola och fritidshem samarbetar kring elevens hela skoldag och bedriver därigenom ett professionellt arbete med strävan att ge eleverna en god lärandemiljö. 3.6 Reflektion utifrån arbetet att förbättra utemiljön Under året har två pedagoger haft rastaktiviteter ute på skolgården för våra elever. Dessa har startat upp aktiviteter på lunchrasterna och det har varit mycket uppskattat av eleverna. Till detta har köpts in lekmaterial. Vi har regelbundna skyddsronder och en stående punkt på APT är arbetsmiljön. Detta för att medvetandegöra alla för de riskområden som finns. Vi har infört elevskyddsombud, som bland annat var med på mötet med arbetsmiljöinspektionen. Det var roligt att se elevernas engagemang och de fick beröm av inspektionen. 3.7 Reflektion utifrån arbetet med att öka lärarnas kompetens En lärare har fortbildat sig i SV och SO åk 4-9. På lärarnas utvecklingsmöten har lärarna läst och arbetat efter boken Att undervisa i läsförståelse. Diskussioner tillsammans har medfört att det kollegiala lärandet har stärkts. Samtliga lärare, från förskoleklass till grund- och särskola har fortbildat sig i matematik genom att delta i skolverkets matematiklyft. Denna form av kollegialt lärande kommer vi att fortsätta med i kommande utvecklingsprojekt. 3.8 Reflektion utifrån arbetet med samverkan kring utsatta barn På Fridas Hage har vi upprättat en lokal elevhälsoplan, för att skapa tydlighet i uppdrag, mål och rutiner. Den lokala elevhälsoplanen beskriver skollagens riktlinjer för elevhälsoarbetet i ett praktiskt perspektiv och ska användas för att underlätta elevhälsoarbetet och skapa förutsättningar för att implementera det förebyggande och hälsofrämjande förhållningssättet i hela skolans verksamhet.

21 Efter att ha läst boken Från Vygotskij till lärande samtal samt all annan forskning på området kom vi fram till hur viktigt det är att arbeta förebyggande med elevhälsan. I detta arbete använder vi oss av bland annat följande verktyg: Aktivt värdegrundsarbete Handledning i arbetslagen/enskilt Basgrupper med åldersblandade elever Hälsosamtal Kuratorssamtal Aktivt samarbete med socialtjänsten Identifiera kompetensutvecklingsbehov Samarbete med Livbojen - en verksamhet för elever som har någon i sin närhet med missbruksproblem eller psykisk ohälsa Västbas riktar sig till barn som visar ett eller flera normbrytande beteenden Handledning till personal av psykolog från RC. Vi värdesätter samarbetet med socialtjänsten och Livbojen. Det är viktigt att arbeta tillsammans, så att ett nätverk bildas runt dessa barn. Vår skolpsykolog har regelbundet kommit till våra EHT-möten och vi har fortsatt att utbilda vår personal av personalen på Livbojen. 3.9 Reflektion utifrån resultat av genomförda enkäter Resultatet av vår likabehandlingsenkät visar att vi framför allt måste fortsätta arbetet mot verbala kränkningar. Nätbaserade kränkningar i sociala medier är tyvärr också något vi måste arbeta med. Vi har analyserat var på vår skola som det sker kränkningar genom att gå ut och fråga i klass F-5 samt genom diskussioner med kamratstödjarna. Dessutom har vi vägt in de svar vi fått i vår elevenkät. Av de områden eleverna pratat om har vi valt att arbeta främjande med ett antal olika områden. Eleverna på skolan upplever att de fått ett ökat inflytande över sin skola och skoldag. Det framkommer dessutom om man ser på alla enkäter sammanlagt att vi behöver arbeta med den fysiska arbetsmiljön, tex toaletterna. 95% % är nöjda med lektionerna 99 % är nöjda med rasterna Förbättringsområden 1. Elevinflytande 2. Ökad trivsel i matsalen 3.Skolmiljön(toaletterna)

22 Från GR-enkäten kan vi utläsa följande:

23 Från fritidshemmets enkätundersökning Föräldraenkät är genomförd och visar på att personalen är engagerad, ger stor trygghet till både elever och föräldrar. Införandet av ytterligare en avdelning för de äldre eleverna har visat sig lyckosam. Allt fler elever har stannat kvar på fritids. Här har vi kunnat anpassa aktiviteter som passar för åldersgruppen.

24 3.10 Reflektion utifrån It-satsningen med ökad tillgång på digitala verktyg Vi har under läsåret fortsatt att investera i digitala verktyg och ser att dessa har blivit ett stort stöd för eleverna i kunskapsinhämtningen för att nå målen i Lgr 11. Vi har en smartboard i varje klassrum från FSK-åk.5. Lärarna har fått kompetensutbildning i digitala verktyg. Vårt mål är att eleverna skall ha tillgång till de IKT-verktyg som behövs för stunden, för att öka och nå måluppfyllelsen i alla ämnen. En skolutvecklingsplan för hela enheten håller på att ta form. Visionen är Tillsammans skapar vi lära för livet. Detta kommer att bli ett fortsatt utvecklingsmål kommande läsår samt en implementering av IKT-trappan.

25 4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Implementering och kompetensutveckling i Lgr 11 och det nya betygssystemet. Här ser vi att personalen är väl förtrogna med Lgr 11. Fortsatt utveckling kommande läsår blir att fortbilda alla i Bedömning för lärande Fortsatt arbete med att utveckla ett gemensamt språk i upprättandet av den pedagogiska planeringen och det skriftliga omdömet. Fortsatt arbete med att utveckla möjligheterna för personal-eleverföräldrar att kommunicera genom Skolwebben. Fortsätta det viktiga förebyggande arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Fortsatt arbete med elevernas delaktighet inflytande och ansvar. Fortsätta att utveckla lärandet genom kulturen. En summering av ovanstående punkter är att arbetet har pågått under hela året och kommer att fortsätta under kommande läsår.

26 5 Kortfattad summering av årets verksamhet samt rektors analys och bedömning av årets resultat Utifrån årets enkätsvar framkommer det att det råder studiero och trivsel på skolan. Skolan har ett aktivt trygghetsteam, lärare som rastvakter enligt schema och ett system med kamratstödjare. Under detta läsår har vi haft två utredningar som gått vidare till Trygghetsteamet. Skolan har ett väl dokumenterat kvalitetsarbete och även i övrigt väl dokumenterade mål och rutiner. Arbetet med de estetiska lärprocesserna har engagerat hela skolan samt många föräldrar. Detta arbete har bland annat resulterat i att eleverna i flera klasser har skapat filmer. Att arbeta med kultur har stimulerat eleverna till en djupare kunskap och en större nyfikenhet. Vi har strävat efter att skapa en arbetsglädje genom kulturen. Vuxna och elever trivs ihop. Det finns på skolan en ömsesidig respekt. Den samarbetande kulturen finns på olika sätt på Fridas Hage. Många lärare på skolan tar initiativ till utveckling och förbättringar i undervisningen, både den egna och den gemensamma i laget. I detta arbete är samarbetet ibland förlagt till särskilda konferens tider och ibland mer spontant, ofta beroende på hur många man är som samarbetar för tillfället. I flera av klasserna arbetar två lärare tillsammans med en elevgrupp och kan på så sätt ge varandra kollegialt stöd. Fritidspedagogerna är knutna till speciella klasser utifrån sina intressen. Det rör sig om äventyrspedagogik, massage, hantverk och idrott. Jag tycker att jag som skolledare ofta samtalar med lärare i undervisningspraktiska angelägenheter. Jag har sett hur viktigt det är att använda olika uttryckssätt i undervisningen. Jag är också övertygad om att eleverna behöver använda flera sinnen för att ge kunskapen liv och skapa mening. Ett kreativt klimat ger upphov till arbetsglädje och energi hos alla på skolan. Nyfikenhet väcks när man använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen.

27 Kompetensutveckling All personal har utbildats i användning av smartboard och I-pad Vi har utbildat oss i Läsförståelse genom att kollegialt arbeta med boken Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund IT-pedagogen, en förstelärare och en fritidspedagog deltog i SET dagar tillsammans med mig. Alla lärare har deltagit i Skolverkets satsning Matematiklyftet Vi som arbetar på skolan har olika kompetenser som vi försöker att ta tillvara på för, fri, sär och lärarpersonal. Detta blir också en kompetensutbildning i form av ett kollegialt lärande. Elev årskurs 1 Skolan måluppfyllelse: Totalt sett är vi mycket nöjda med hur vi närmat oss våra uppsatta mål. Tydlighet och kvalitetssäkring är nyckelbegrepp som alla medarbetare känner till. Detta kan vi utläsa ur resultaten i de uppställda målen i vår lokala arbetsplan. Enkäterna visar bland annat att eleverna är trygga i sin skola och att ett främjande och förebyggande värdegrundsarbete är en del av vardagen. Detta är också något som framkommer vid den senaste Skolinspektionen på skolan. Elever i grundsärskolan når målen i undervisningen.

28 Fritidshemmets måluppfyllelse: komplettera skolan samarbeta med kulturskolan genom dans, drama, film, akvarell, äventyrspedagogik ge eleverna en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid ge möjlighet till rekreation och vila tillgodose varje elevs behov och ge dem god omsorg stärka elevernas självförtroende som individ och i gemenskapen i gruppen uppmuntra till kreativitet och fantasi att verksamheten ska genomsyras av lek, samarbete och upptäckarglädje lära eleverna empati, så att de blir hänsynsfulla och goda kamrater. Att de lär sig lösa konflikter utan våld, få ökad förståelse och insikt i att alla är olika, men har lika värde. arbeta för jämställdhet mellan pojkar och flickor i verksamheten att elever och föräldrar ska vara delaktiga och känna glädje och trygghet hos oss uppmuntra eleverna till att ta självständiga beslut väcka ett intresse för IT i vardagen En stor del av verksamheten bygger på att erbjuda eleverna olika aktiviteter, så att de själva får möjlighet att välja. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Vi visar respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet utgår vi från ett demokratiskt förhållningssätt. 1. Fritidspedagogerna är viktiga för elevens hela utveckling. 2. De finns med under hela skoldagen till sen eftermiddag. 3. Alla har sin uppgift utifrån intresse och kunskap Elevassistent IT-pedagog se fritidsbloggen: Rastaktiviteter Idrottslärare Äventyrspedagog Elevrådsansvarig Medlem i Trygghetsteamet Ansvarig för kamratstödjarna

29 EHT representant 4. Förutom verksamheten i skolan arbetar fritidspedagogerna ständigt med att förbättra och utveckla verksamheten på fritidshemmet. 5. Fritids har under läsåret arbetat tillsammans med konstpedagogerna på Akvarellmuséet. Eleverna har varit på muséet och konstpedagogen har dessutom kommit till skolan och arbetat med våra fritidsbarn. 6. Fritidsbarnen har varit med i Skapande skola projektet och har genom detta projekt fått arbeta tillsammans med en lokal konstnär. 7. En gemensam utflykt för fritidsbarnen detta läsår var att få åka på ett studiebesök till Naturhistoriska muséet i Göteborg. En föräldraenkät är genomförd och visar på att personalen är engagerad, ger stor trygghet till både elever och föräldrar. En elevenkät är också genomförd. Utifrån dessa svar kan man se att det stora flertalet är mycket nöjda med sitt fritids. Vi har upprättat en tredje avdelning för våra äldre fritidselever. Detta har visat sig vara en lyckosam satsning. Det har medfört att eleverna har stannat kvar på fritids och till ht-15 kommer vi att ha cirka 140 elever inskrivna.

30 6 Åtgärder för utveckling inför nästa läsår Jag bedömer att Fridas Hage, både grundskola och grundsärskola, har goda rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling. Skolan har ett väl dokumenterat kvalitetsarbete och även i övrigt tydligt formulerande mål och rutiner för sitt arbete. Tillsammans tar vi ansvar för det pedagogiska arbetet. Enkäterna från föräldrar elever och personal visar bland annat att eleverna är trygga och att ett främjande och förebyggande värdegrundsarbete är en del av vardagen. Jag bedömer att det bedrivs ett målmedvetet arbete för att höja resultaten så att samtliga elever klarar kunskapskraven. Trots hårt arbete finns det elever som inte når målen i alla ämnen. Ett fortsatt arbete med dessa elever måste alltid prioriteras. Glädjande klarade alla elever i årskurs 5 målen i alla ämnen. Under läsåret har alla lärare bedömt eleverna i alla ämnen utifrån de pedagogiska planeringarna som upprättats i alla ämnen och årskurser. Implementera screeningsschemat i svenska och matematik. Implementera IKT-trappan för alla elever och all personal Implementera skolutvecklingsplanen Fortsatt arbete med att utveckla möjligheterna för personal-eleverföräldrar att kommunicera genom Skolwebben. Utveckla det kollegiala lärandet Kompetensutvecklas genom Skolverkets utbildning i Formativ bedömning Utveckla läsförståelsen genom att arbeta med bland annat en En läsande klass Utveckla undervisningen i engelska Upprätthålla den positiva föräldrasamverkan som skapats genom föräldrarådet. Utveckla arbetet med elevmedverkan, elevinflytande och ansvar Fortsätta att utveckla kulturrådet. Fortsätta att utveckla lärandet genom kulturen Arbeta med Skapande skola projektet tillsammans med professionella kulturaktörer. Hela skolan skall arbeta med temat Tusen fjärilar för fred. Vi kommer att samarbeta med Billströmska Folkhögskolan i detta projekt.

31 7 Nyckeltal 2015 Totalt 2015 Pojkar 2015 Flickor 2014 Riket 2014 Totalt 2014 Pojkar 2014 Flickor Kund Föräldranöjdhet 90% 100% 100% Elev nöjdhet åk.2 Åk.5 100% 75% 100% 77% 100% 72% 96% 93% 100% 92% Åk 2 96% 100% 92% Jag tycker att matematikundervisningen är intressant. Åk 5 79% 77% 84% Jag tycker att matematikundervisningen är intressant. Stärka åk 0-3 i grsk Andel elever som klarat 90% 80% 95% alla delprov i nationella proven i årskurs 3 - svenska 90% 80% 95% 84% 82% 86% 100% - matematik 97% 100% 95% 76% 82% 71% 77% 2013 Andel elever med godtagbar läsutveckling i åk 3 * Andel elever som uppnår godkänt i problemlösning, matematik, vt åk 2 Antal elever med åtgärdsprogram/läsår 97% 100% 95% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 86% 80% 89% 96% Säker & trygg kommun Antal registrerade barnolycksfall Simkunnighet i åk 3 28/29 97% /10 100% 21/27 10/13 11/14 100% 90% 78% 77% 79% Simkunnighet i åk 5 100% 100% 100% 100% 100% 100% 96% Antal ärenden till trygghetsteamet om -diskriminering/kränkn