Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konjunkturbarometern för den statliga sektorn"

Transkript

1 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en prognos för år 2009 Rapportserie 2008:6 Arbetsgivarverket

2

3 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en prognos för år Dnr

4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Undersökningens uppläggning 5 Makroekonomiska förutsättningar 7 Internationell utveckling och svensk tillväxt 7 Inhemska branscher och utrikeshandel 7 Produktivitet och investeringar 8 Privat och offentlig konsumtion 8 Arbetsmarknad 9 Lönebildning 10 Inflation och ränta 10 Myndigheternas ekonomi 11 Anslagssparandet minskar 11 Ökad budgetomslutning 12 Myndigheternas ansvarsområde ökar marginellt 13 Myndigheternas sysselsättning 14 Oförändrad sysselsättning i år 14 Oförändrad personalomsättning 15 Viss minskning av övertidsuttaget i år 16 Fortsatt hög rekryteringsnivå 17 Bristen på lämpliga sökanden minskar 18 Uppsägningar och övertalighet minskar 19 Brist på arbetskraft sätter inga stora spår i verksamheten 19 Utvecklingen i olika sektorer 20 Affärsverk och infrastruktur 21 Arbetsliv, omsorg och utbildning 21 Ekonomi 22 Kultur 22 Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter 23 Miljö, teknik och jordbruk 23 Rättsväsendet 23 Universitet, högskolor och forskning 24 Uppdragsmyndigheter 25 Bilagor 26 Bilaga 1. Några enkätsvar 26 Bilaga 2. Myndigheter efter sektor och antal anställda 29 Bilaga 3. Enkätfrågor 35

6 Figur- och tabellförteckning Figur 1. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller anslagsöverskridande (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 2. Myndigheternas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 3. Myndigheternas ansvarsområde enligt instruktion jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 4. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 5. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 6. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 7. Andelen myndigheter som har rekryterat eller försökt att rekrytera under det senaste halvåret (utfall för mars 1997 mars 2008) Figur 8. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet Figur 9. Hur har eventuell brist på lämpliga sökanden påverkat myndigheternas verksamhet? Figur 10. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på sektor Tabell 1. Andel som uppger att de har haft brist på lämpliga sökanden till någon befattning sedan föregående frågetillfälle, angivet i procent Tabell 2. Utvalda prognosfrågor med uppdaterade prognossvar Tabell 3. Myndigheter efter sektor och antal anställda... 29

7

8 Förord Konjunkturbarometern för den statliga sektorn är ett samarbete mellan Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet. Syftet är att ge snabb och framåtblickande information om sysselsättningen och den ekonomiska situationen hos myndigheter och organisationer på det statliga avtalsområdet. Informationen fungerar som underlag för Arbetsgivarverkets centrala förhandlingar och kan även användas som underlag i lokala förhandlingar. Undersökningen genomförs två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På hösten bedömer myndigheterna utvecklingen för kommande år i förhållande till innevarande år avseende sysselsättning och ekonomi. Samtidigt stämmer man av läget under innevarande år i förhållande till föregående år. Under våren revideras prognosen och föregående års utfall presenteras. Undersökningen genomfördes under oktober år 2008, för tjugofemte gången sedan starten hösten Tillfrågade i undersökningen är alla myndigheter med minst 10 anställda. De myndigheter som därmed omfattas av undersökningen sysselsätter mer än 99,5 procent av det totala antalet anställda i staten. I höstens undersökning svarade 264 av de tillfrågade myndigheterna. De myndigheter som besvarat frågorna anställer cirka 86 procent av de statsanställda. I vårens undersökning var svarsfrekvensen något högre då 294 myndigheter svarade och där de tillsammans stod för 96 procent av de statsanställda. Ansvarig för rapporten är Roger Vilhelmsson, ekonom på Arbetsgivarverket. Stockholm i november

9 Sammanfattning Den globala världsekonomin har nu gått in i en kraftig lågkonjunktur och BNP-tillväxten väntas nu falla under en längre period. En av anledningarna till den kraftiga avmattningen är den kreditkris som spritt sig från USA via Europa till Sverige. De svenska bankerna klarade sig till en början relativt bra eftersom den direkta riskexponering knuten till den amerikanska bolånemarknaden var ganska liten. Trots att Sverige stått väl rustat ur flera perspektiv så har misstron mot det globala finansiella systemet gjort att kredittillgången nu också minskat i Sverige. Finanskrisen slår också indirekt mot svenska hushåll och företag genom den avmattning i världsekonomin som vi ser till följd av den globala finanskrisen. Den närmaste perioden sjunker svensk BNP-tillväxt samtidigt som varslen ökar och antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen minskar i mycket snabb takt. Det mesta tyder på att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och i ekonomin minskar snabbt. Först i slutet av år 2010 eller början av år 2011 väntas en återhämtning bli aktuell. Det privata sparandet över konjunkturcykeln är ofta en spegelbild av den offentliga sektorns sparande. När privat konsumtion och privata investeringar minskar i omfattning stimuleras ekonomin ofta av offentliga satsningar. Regeringen har i budgetpropositionen aviserat ökade nettoutgifter på cirka 32 miljarder kronor. Det är i detta sammanhang som man bör sätta resultaten i höstens barometerundersökning. Resultatet av höstens konjunkturbarometer för den statliga sektorn, viktat efter antal anställda, kan sammanfattas i följande punkter: Andelen myndigheter som svarat att de haft brist på lämpliga sökanden när de försökt rekrytera det senaste halvåret minskar från 48 procent i vårens barometer till 36 procent i höstens barometer. Personalomsättning och övertidsuttag väntas bli oförändrade i en majoritet av myndigheterna det kommande året jämfört med innevarande år. Andelen myndigheter med en förväntad övertalighet det närmaste året minskar precis som andelen myndigheter som sagt upp personal det senaste halvåret. År 2008 fanns ingen tydlig sysselsättningstendens. Inte heller i prognosen för år 2009 finns någon tydlig sysselsättningstendens. Svaren är jämt fördelade mellan de myndigheter som tror på en minskning, en ökning och en oförändrad sysselsättning. Budgetomslutningen kommer att ha ökat i en majoritet av myndigheterna år 2008 jämfört med år I prognosen för 2009 tror nästan 50 procent av myndigheterna att budgetomslutningen blir större jämfört med år En majoritet av myndigheterna väntas ha anslagsbalans åren 2008 och Färre myndigheter än på länge kommer att anslagsspara. 4

10 Undersökningens uppläggning Barometerundersökningen är en totalundersökning som genomförs bland statliga myndigheter med minst 10 anställda. I höstens undersökning svarade 67 procent av de tillfrågade myndigheterna. De myndigheter som svarat på frågorna anställer cirka 86 procent av de statsanställda. I vårens undersökning var svarsfrekvensen något högre och de myndigheter som svarat stod tillsammans stod för 96 procent av de statsanställda. Höstens svarsfrekvens är relativt hög för att vara en enkätundersökning, men relativt låg för att vara den statliga barometerundersökningen. En anledning till den lägre svarsfrekvensen är att Försvarsmakten p.g.a. tidsbrist inte lämnat något svar denna gång. De statliga myndigheterna sysselsätter cirka 5,5 procent av samtliga anställda i Sverige. Svaren vägs samman utifrån antalet anställda vid respektive myndighet. 1 Eftersom antalet anställda kan variera från anställda i några få myndigheter ner till tiotalet anställda på vissa myndigheter behöver svaren viktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen. En myndighet med många anställda får alltså större genomslag. I höstens barometerundersökning svarade myndigheterna på hur de tror att år 2009 kommer att se ut i jämförelse med år Detta svar är en prognos (se figurernas staplar för år 2009). Dessutom redovisade myndigheterna en uppskattning av utfallet för i år jämfört med förra året (se staplarna för 2008). Detta s.k. utfall redovisas för åren För att kunna sätta barometerundersöknings resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ger vi i nästa avsnitt en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen. I de efterföljande avsnitten presenteras indikatorer över myndigheternas ekonomi och sysselsättning. De statliga myndigheterna bedriver verksamheter av vitt skilda slag och myndigheterna är därför indelade i branschgrenar s.k. sektorer. I avsnittet Utvecklingen i olika sektorer redovisas avslutningsvis vissa resultat sektorsvis. Den 1 januari 2008 ändrades denna statliga sektorsindelning. I denna rapport är det emellertid mer relevant att använda den gamla indelningen av sektorer efter branscher (se bilaga 2 och tabell 3 för den sektorsindelning av de statliga myndigheterna som används i undersökningen). 1 Formeln för viktning är j N n nj W j i= 1 nj j i= 1 W ij n j W * i= 1 ij ** ij, där Nj är antalet myndigheter i populationen per stratum, 5 nj är antalet nj nj myndigheter i urvalet per stratum, där W ij och W * ij är den totala viktsumman för myndigheten i urvalet per stratum respektive summan vikter per stratum för alla myndigheter som besvarat frågan och där W är summa vikter i= 1 i= 1 nj per stratum för ett visst svarsalternativ. ** ij i= 1

11 Tolkningsanvisning till rapportens figurer Frågorna är av barometertyp, vilket innebär att myndigheterna svarar på frågor om en variabel (här antal årsarbeten, övertid osv.) väntas öka, minska eller bli oförändrad. I figurernas staplar motsvarar andelen över nollstrecket den andel som svarat att variabeln väntas öka. Andelen under noll är den andel som svarat att variabeln väntas minska. Andelen som svarat att variabeln väntas bli oförändrad syns endast indirekt i figuren. Ju högre en stapel är, desto mindre är andelen myndigheter som angett att variabeln blir oförändrad. Ju lägre en stapel är, desto större är andelen myndigheter som angett att variabeln väntas bli oförändrad. Skillnaden mellan den andel som räknar med en ökning och den som räknar med en minskning kallas nettotal. Linjen i figurerna visar nettotalets utveckling. Ett positivt nettotal tyder på en ökning och ett negativt nettotal tyder på en minskning för variabeln ifråga. Eftersom myndigheterna endast svarar på frågan åt vilket håll en eventuell förändring går och inte på hur stor den väntas bli, kan nettotalet i undantagsfall ge en missvisande bild. Erfarenheterna visar att nettotalet i allmänhet ger en bra uppskattning av trenderna i de olika variablerna. 6

12 Makroekonomiska förutsättningar Internationell utveckling och svensk tillväxt Den globala världsekonomin går nu in i en djup lågkonjunktur. Konjunkturinstitutet (KI) gör bedömningen att tillväxten i OECD-området blir nära noll nästa år, vilket är den svagaste tillväxten på 25 år. När den senaste statliga konjunkturbarometern publicerades i våras hade den amerikanska kreditkrisen ännu inte nått Sverige med full kraft. Under de senaste månaderna har dock kreditkrisen spridit sig till Europa och andra delar av världen. Sverige klarade sig till en början bra eftersom svenska institutioner inte i samma utsträckning varit med om att dra på sig risker knutna till den amerikanska bolånemarknaden. Trots ett mindre risktagande och en betydligt stabilare finansiell situation hos de svenska bankerna har den globala misstron även drabbat det svenska banksystemet där tillgången på krediter nu minskat. Utvecklingen på finansmarknaderna och den generella inbromsningen i den globala konjunkturen kommer därmed indirekt att påverka svenska hushåll och företag. I budgetpropositionen bedömer regeringen att BNP-tillväxten i Sverige blir 1,5 procent år 2008, 1,3 procent år 2009 samt 3,1 procent år Riksbanken (RB) tror på en liknande utveckling där BNP växer med 0,8 procent år 2009 och 2,6 procent år Konjunkturinstitutet (KI) är något mer pessimistisk i sin nyligen uppdaterade prognos. KI tror att BNPtillväxten blir 1,2 procent år 2008, -0,1 procent år 2009 och 2,2 procent år Sedan regeringen lade sin prognos i budgetpropositionen har mycket hänt och finanskrisen har ytterligare fördjupats. I skrivandets stund har regeringen kompletterat sitt basscenario från budgetpropositionen med två betydligt mer pessimistiska och alternativa scenarier. Tillväxten blir 0,1 procent 2009 och 2,0 procent I det andra scenariot blir krisen fördjupad och mer utdragen. Detta medför att tillväxten blir -1,2 procent 2009 och 1,4 procent I denna exposé refereras dock till det basscenario som lades i budgetpropositionen. Jämfört med tidigare konjunkturnedgångar är osäkerheten stor kring hur långvarig och djup nedgången blir. Det finns idag en betydande nedåtrisk vilket gör att vi förmodligen får ser fler revideringar av viktiga indikatorer. Inhemska branscher och utrikeshandel Produktionstillväxten har enligt Statistiska centralbyrån fallit det senaste året. Konjunkturinstitutets barometer visar på en trendmässig försvagning av läget. Tillverkningsindustrin och de privata tjänstenäringarna försvagades ytterligare under hösten och branschernas konjunkturläge fortsatte att vara mycket svagare än normalt. Även den på senare tid så optimistiska byggindustrin har blivit mer pessimistisk de senaste månaderna. Under hösten har också detaljhandeln försvagats och läget fortsätter att vara mycket svagare än normalt. I samtliga branscher tror företagen på en minskad orderingång, fler nedskärningar och försämrade framtida produktionsplaner. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) sjunker både export- och importvolymerna under årets första sex månader. Den svenska kronan försvagas, men exporten kommer trots den billigare svenska kronan att få svårt att återhämta sig. En svagare internationell konjunktur gör tillsammans med en sämre produktivitetsutveckling i Sverige att vi ser en dämpad framtidsbild för svensk export. Regeringens bedömningen är att exporten minskar i år och nästa år, men att den vänder uppåt redan år Även importen minskar. 7

13 Produktivitet och investeringar Produktiviteten har de senaste två åren haft en mycket svag utveckling. Utveckling beror bl.a. på att sysselsättningen ökat och grupper med lägre produktivitet som tidigare stått utanför arbetsmarknaden nu börjat jobba. Till en början minskar denna grupps produktivitet ytterligare eftersom tid också måste avsättas till inskolning. Även antal arbetade timmar har ökat samtidigt som produktionstillväxten sjunkit under de senaste åren. Enligt SCB var den årliga procentuella produktivitetstillväxten -0,5 procent år Det mesta talar dock för att produktivitetsnivån återhämtar sig. När konjunkturen försämras minskar företagens vinster. Det gör att många företag nu varslar personal vilket medför att produktiviteten snabbt förbättras. Omsvängningen blir snabb. I regeringens basscenario blir produktivitetstillväxten blir -0,7 procent år 2008, 2,1 procent år 2009 samt 2,7 procent år Konjunkturinstitutet tror i sin uppdaterade prognos att produktivitetstillväxten blir -1,4 procent år 2008, 1,9 procent år 2009 och 3,2 procent år Arbetsgivarverket följer naturligtvis utvecklingen som bl.a. har betydelse för vilket produktivitets- och effektivitetskrav som ställs på de statliga myndigheterna i samband med myndigheternas anslagsuppräkningar. En förbättrad produktivitet i den privata tjänstesektorn leder så småningom till ett lägre pris- och löneomräkningstal. En annan anledning till den svaga produktivitetsutvecklingen är en sämre investeringsvilja och en förändrad relation mellan kapital och antal anställda. Statistiken visar att investeringsviljan nu sjunker dramatiskt. Till viss del beror detta på att det blir svårare och dyrare att låna pengar i kölvattnet av finansoron. En annan viktig orsak är att den fallande efterfrågan som företagen möter leder till att produktionskapacitet frigörs och att behoven av investeringar därför minskar. Den procentuella förändringen i bruttoinvesteringar var 8 procent år I Konjunkturinstitutets prognos förändras de fasta bruttoinvesteringarna med 3,4 procent år 2008, -0,4 procent år 2009 och 2 procent år Privat och offentlig konsumtion Enligt Konjunkturinstitutet (KI) har hushållen fått en allt mer pessimistisk syn på sin egen ekonomi. KI:s indikatorer antyder att hushållen de senaste månaderna inte varit så pessimistiska sedan Pessimismen beror bl.a. på börsfall, fallande bostadsmarknad, allt högre priser, höjda boräntor och en rädsla för en svagare arbetsmarknad. KI tror därför att hushållens konsumtion ökar med 1,4 procent år 2008, en procent år 2009 och 2,5 procent år I stället för att konsumera är de flesta bedömare ense om att hushållen nu kraftigt kommer att öka sitt sparande de kommande två åren. Den privata sektorns sparande över konjunkturcykeln är ofta en spegelbild av den offentliga sektorns sparande. I sämre tider uppstår en spiral av sjunkande sysselsättning, mer pessimistisk framtidstro, minskad konsumtions- och investeringsvilja hos hushåll och företag. Det leder till att privat konsumtion minskar och att det privata finansiella sparandet ökar. När sysselsättningen minskar och konsumtionen sjunker minskar den offentliga sektorns skattebas samtidigt som konjunkturberoende bidrag i form av socialbidrag och arbetslöshetsunderstöd ökar. Därmed försvagas det offentliga sparandet och finanspolitiken blir i allmänhet mer expansiv. Den kommunala konsumtionstillväxten minskar de kommande två åren eftersom behoven av äldreomsorg blir mindre under perioden enligt regeringen. KI gör dock inte samma bedömning som regeringen. I den senaste konjunkturlägesrapporten tror KI att det inom offentlig sektor framför allt är den kommunala sektorn som bidrar till de ökade konsumtionsutgifterna. Störst ökning tror KI att det blir i landstingen där efterfrågan på sjukvård ökar. 8

14 I år minskar den statliga konsumtionen och de statliga myndigheterna får en relativ låg prisoch löneuppräkning av anslagen. De statliga konsumtionsutgifterna minskar också på grund av besparingar inom försvaret samt att myndigheter avvecklas och slås samman. Nästa år bedömer dock regeringen att den statliga konsumtionen ökar till följd av den expansiva finanspolitik som regeringen nyligen presenterat. De åtstramande åtgärderna fortsätter även i framtiden, men regeringen riktar resurser till vissa delar av statsförvaltningen. Satsningarna gäller framför allt infrastruktur, utbildning och forskning. I den nya budgetpropositionen föreslår regeringen 32 miljarder i ökade nettoutgifter. Enligt regeringens prognos minskar dock den statliga konsumtionen med -1,5 procent år KI gör i sin senaste konjunkturlägesprognos en något annan bedömning och tror på en ökning på 1,4 procent år Här tror Arbetsgivarverket att ett allt sämre ekonomiskt läge kommer att driva fram ytterligare stimulanspaket i framtiden. Arbetsmarknad Arbetsförmedlingens senaste siffror visar att lågkonjunkturen nu medför att varslen ökar i allt snabbare takt. I oktober låg varslen på nära den högsta nivån sedan november Uppgången omfattar alla större branscher. Värst är det inom industrin där varslen fyrdubblats på ett år. Arbetsmarknaden försvagas successivt och arbetslösheten har börjat stiga. I dagsläget är 3,3 procent av arbetskraften registrerade som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Vidare fortsätter både de lediga platserna och övergångarna till arbete att minska. Antalet lediga platser som anmäldes till landets arbetsförmedlingar i oktober var , vilket är färre än för ett år sedan. Försvagningen är allra störst inom transportbranschen, medan den är minst inom den offentliga tjänstesektorn. Ett annat tecken på att arbetsmarknaden försämras är KI:s mått på resursutnyttjandet på arbetsmarknaden, det så kallade arbetsmarknadsgapet. Måttet visade att resursutnyttjandet var något ansträngt under det första halvåret i år men att det sedan sjunkit snabbt. KI:s barometer visar också att hushållen har blivit alltmer pessimistiska beträffande arbetslösheten sedan slutet av förra året. En andel på 65 procent av hushållen tror nu på en ökning av arbetslösheten på tolv månaders sikt. Den uppdaterade prognos som KI lägger för arbetsmarknaden är mycket dyster. Enligt prognosen blir arbetslösheten 6,1 procent år i år, 7,4 procent år 2009 och 8,2 procent år Sysselsättningen väntas minska med så mycket som individer de kommande två åren. I budgetpropositionen tror regeringen att arbetslösheten hamnar på 6,0 procent år 2009, 6,4 procent år 2010 och 6,0 år Här bör osäkerheten i prognoserna ännu en gång framhållas. Ett exempel på denna osäkerhet är att regeringen i sitt värsta scenario tror på en arbetslöshet över 9 procent år Vårens statliga barometerundersökning visade att de statliga myndigheterna efter många år av relativt bra rekryteringsläge i början av året fick en högre brist på arbetskraft. Eftersom det redan då fanns begynnande tecken på en konjunkturnedgång var det Arbetsgivarverkets bedömning att bristen på arbetskraft vara tillfällig. Resultaten i höstens barometer talar för att bristen på lämpliga sökanden i statsförvaltningen fortsätter att minska de kommande åren eftersom aktiviteten i ekonomin fortsätter att minska. 9

15 Lönebildning Resursutnyttjandet, som visar i vilken grad arbetskraft och kapital utnyttjas, har under de senaste årens högkonjunktur stigit för att kunna möta en högre efterfrågan på varor och tjänster. Under avtalsåret 2007 var resursutnyttjandet relativt högt och efter många år med måttliga löneökningar blev de löneavtal som slöts relativt höga. Löneökningarna har dock varit oväntat låga så här långt och Konjunkturinstitutet drar i sin senaste lönebildningsrapport slutsatsen att lönebildningen fungerat bättre ur ett samhällsekonomiskt perspektiv än tidigare. När nu konjunkturen försvagats faller också resursutnyttjandet tillbaka och får under åren 2009 och 2010 betraktas som svagt. Arbetsgivarverket spår att löneökningstakten dämpas något nästa år då resursutnyttjandet på arbetsmarknaden minskar och trycket på lönerna sjunker. Enligt de flesta bedömare innebär det att arbetsmarknaden och resursutnyttjandet fortfarande är relativt svagt när vi går in i nästa avtalsrörelse år I budgetpropositionen tror regeringen att löneökningarna blir 4,3 procent år 2008, 4,1 procent år 2009, 3,5 procent år 2010 samt 3,8 procent år I Konjunkturinstitutets senaste lönebildningsrapport görs bedömningen att 2010 års avtalsrörelse bör mynna ut i betydligt lägre löneökningar än efter avtalsrörelsen Om ekonomin försämras ytterligare blir löneökningarna betydligt lägre. Inflation och ränta På senare år har inflationen i världen stigit snabbt. En anledning till denna utveckling är den ökade efterfrågan på råvaror från de stora tillväxtekonomierna Indien och Kina. Under sommaren, strax innan den globala krisen fördjupades, låg inflationstakten i Sverige på den högsta nivån sedan mitten av 1990-talet. De flesta bedömare är dock överens om att inflationen sjunker när vi nu går in i en lågkonjunktur med ett allt lägre resursutnyttjande. Ett tecken på detta är att SCB:s senaste siffror visar att inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, föll tillbaka till 4,0 procent i oktober från 4,4 procent i september. Något annat som talar för en minskad prisnivå är att priserna på bl.a. olja och mat nu faller och att räntekostnaderna i ekonomin minskar efter att den svenska Riksbanken (RB) sänkt sin reporänta. Vår bedömning är precis som de flesta andra bedömares att RB kommer att ha ett utrymme att sänka sin ränta ytterligare en gång innan årsskiftet. Riksbanken har också deklarerat att den avser sänka reporäntan ytterligare med 0,5 procentenheter till 3,25 procent under det närmaste halvåret. Ett problem i sammanhanget är att RB:s sänkningar av reporäntan ännu inte fått några större effekter på bankernas utlåningsräntor. Därmed har sänkningarna av reporäntan inte heller fått någon avgörande betydelse när det gäller att stimulera ekonomin. Om den finansiella krisen förvärras eller om effekterna på realekonomin blir mer omfattande kan det bli nödvändigt att sänka reporäntan ännu mer. Om däremot växelkursen blir fortsatt svag eller om inflationen förblir hög så kan det vara motiverat med en högre reporänta. Konjunkturinstitutet räknar med att inflationen blir 3,7 procent i år, 1,2 procent år 2009 och 1,6 procent år 2010 och att reporäntan sänks till 2 procent nästa år. 10

16 Myndigheternas ekonomi Anslagssparandet minskar Höstens barometerundersökning visar att 25 procent av myndigheterna kommer att anslagsspara under år Det är en minskning av anslagssparandet då 63 procent av myndigheterna anslagssparade under år Höstens undersökning visar att 40 procent av myndigheterna kommer att överskrida sina anslag under år 2008 medan 35 procent svarar att de kommer ha anslagsbalans i år. Historiskt sett är det en relativt stor del som kommer att överskrida sina anslag och en väldigt liten del som anslagssparar. Figur 1. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller anslagsöverskridande (utfall för åren och prognos för år 2009) Andel myndigheter viktat efter antal anställda Anmärkning: Anslagssparande Anslagsöverskridande Nettotal Balans karaktäriseras av varken anslagssparande eller anslagsöverskridande. Prognosen för kommande år visar att verksamhet väntas ge upphov till anslagssparande i 14 procent av myndigheterna, anslagsbalans i 55 procent av myndigheterna och anslagsöverskridande i 31 procent av myndigheterna. 11

17 Ökad budgetomslutning Årets budgetomslutning ser ut att bli större jämfört med föregående år. I 54 procent av myndigheterna kommer budgetomslutningen år 2008 att öka jämfört med år I 21 procent av de tillfrågade myndigheterna är budgetomslutningen år 2008 oförändrad jämfört med år 2007 och i 25 procent av myndigheterna kommer den att minska jämfört med år Figur 2. Myndigheternas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009). Andel myndigheter viktat efter antal anställda Större Mindre Nettotal I prognosen för det kommande året är tendensen densamma. I 48 procent av myndigheterna förväntas budgetomslutningen för år 2009 bli större än den var år I 36 procent av myndigheterna svarar man att budgetomslutningen blir oförändrad och i 16 procent svarar man att budgetomslutningen i stället kommer att minska jämfört med år Andelen av den statliga verksamheten som finansieras genom intäkter från uppdrag och avgifter är i genomsnitt 22 procent. Resterande 78 procent finansieras genom anslag. Andelen intäkter från uppdrag och avgifter väntas år 2008 i jämförelse med år 2007 att öka i 22 procent av de statliga myndigheterna, bli oförändrad i 74 procent av myndigheterna samt minska i fyra procent av myndigheterna. En majoritet på 75 procent tror att andelen intäkter från uppdrag och avgifter blir oförändrade år 2009 jämfört med år

18 Myndigheternas ansvarsområde ökar marginellt Det är föga förvånande att en majoritet av de statliga myndigheterna inte gjort någon omfattande förändring av sin verksamhet, men myndigheternas ansvarsområde ser dock ut att ha ökat marginellt. Myndigheternas ansvarsområde är i år jämfört med föregående år större i 14 procent av myndigheterna, oförändrat i 83 procent av myndigheterna samt mindre i tre procent av myndigheterna. Prognosen för hur ansvarsområdet utvecklas under år 2009 visar samma tendens. Myndigheternas ansvarsområde väntas bli större i 11 procent av myndigheterna, oförändrad i 85 procent av myndigheterna och mindre i fyra procent av myndigheterna år 2009 jämfört med år Figur 3. Myndigheternas ansvarsområde enligt instruktion jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009). Andel myndigheter viktat efter antal anställda Större Mindre Nettotal Utnyttjandegraden av myndigheternas resurser i form av arbetskraft och teknisk utrustning ser också ut att öka. I 36 procent av myndigheterna har man svarat att utnyttjandegraden har ökat år 2008 jämfört med år I 60 procent av myndigheterna är utnyttjandegraden oförändrad medan den i fyra procent av myndigheterna minskat år 2008 jämfört med år När det gäller lokalytan uppger 28 procent av myndigheterna att lokalytan för närvarande är för stor, 63 procent menar att den är lagom och nio procent att den är för liten. Ser myndigheterna framåt så tror 22 procent att lokalytan kommer att minska under de kommande tolv månaderna medan 23 procent tror att den kommer att öka och 55 procent tror att den kommer att vara oförändrad nästa år. 13

19 Myndigheternas sysselsättning Oförändrad sysselsättning i år Nästan hälften av alla myndigheter tror i år på ett oförändrat antal årsarbetare. År 2008 väntas antal årsarbetare bli fler i 27 procent av myndigheterna, oförändrat i 45 procent av myndigheterna och färre i 28 procent av myndigheterna jämfört med föregående år. De senaste barometerundersökningarnas prognoser visar att det svårt att se någon tydlig sysselsättningstendens. Höstens barometerundersökning för år 2009 är inget undantag utan visar samma otydliga tendens där svaren är relativt jämt fördelade mellan ökad eller minskad sysselsättning. Figur 4. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren och prognos för år 2009). Andel myndigheter viktat efter antal anställda Fler Färre Nettotal I 31 procent av myndigheterna tror man på fler antal årsarbetare år 2009 jämfört med år I 37 procent tror man på ett oförändrat antal och i 32 procent av myndigheterna tror man på ett färre antal årsarbetare år 2009 jämfört med år

20 Oförändrad personalomsättning Personalomsättningen är och förblir oförändrad i en klar majoritet av myndigheterna. År 2008 var personalomsättningen oförändrad i 75 procent av myndigheterna jämfört med år I 21 procent av myndigheterna tror man att årets personalomsättning kommer bli oförändrad jämfört med år 2007 medan endast fyra procent tror på en mindre personalomsättning. Figur 5. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009). Andel myndigheter viktat efter antal anställda Större Mindre Nettotal I höstens prognos för år 2009 förväntar sig 18 procent av myndigheterna att personalomsättningen ökar, 70 procent att den blir oförändrad och 12 procent att den minskar jämfört med Det innebär att en marginellt högre andel tror på att personalomsättningen kommer att minska i framtiden. 15

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en uppdaterad prognos för år 2009 Rapportserie 2009:3 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2013 Rapportserie 2013:1 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2010 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Även om lågkonjunkturen börjar ebba ut och verksamheter tar fart igen går det fortfarande trögt att

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 2007-03-26: Gunnar Örn III. DISKUSSION OM PENNINGPOLITIKEN: Lars Calmfors: Jag har tidigare haft uppfattningen att man skulle höja räntan ganska snabbt, redan

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen VÄRMLANDS LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Chefen och konjunkturen

Chefen och konjunkturen Chefen och konjunkturen Ledarnas chefsbarometer alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet...

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

Sidan 11 Prisfall i Malmö. Sidan 13 Diagrambilaga

Sidan 11 Prisfall i Malmö. Sidan 13 Diagrambilaga Mäklarbarometern Kvartal 4 25 januari 12 Sidan 3 Boprisprognosen pekar uppåt Sidan 5 Samstämmig regional uppgång Sidan 6 Spirande optimism i Stockholm Sidan 8 Accepterat pris blir inte lägre pris Sidan

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 28 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen ÖREBRO LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-02 SÅ REKRYTERAR FÖRETAGEN I FRAMTIDEN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-02 SÅ REKRYTERAR FÖRETAGEN I FRAMTIDEN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-02 SÅ REKRYTERAR FÖRETAGEN I FRAMTIDEN Sammanfattning En avgörande faktor för ett företags framgång är att rekrytera rätt kompetens och ansträngningarna är stora

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen VÄSTERNORRLANDS LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer