Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konjunkturbarometern för den statliga sektorn"

Transkript

1 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en uppdaterad prognos för år 2009 Rapportserie 2009:3 Arbetsgivarverket

2

3 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en uppdaterad prognos för år Dnr

4

5

6 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Undersökningens uppläggning 5 Makroekonomiska förutsättningar 7 Internationell utveckling 7 Sveriges ekonomi 8 Arbetsmarknad 9 Lönebildning 9 Inflation, ränta och utlåning 9 Hur kommer recessionen att påverka statsförvaltningen? 10 Statens generationsväxling 12 Myndigheternas ekonomi 14 Anslagsöverskridande ökar 14 Ökad budgetomslutning 15 Myndigheternas ansvarsområde förblir oförändrat 16 Myndigheternas sysselsättning 17 Antal årsarbeten jämn spridning i svaren 17 Minskad personalomsättning i framtiden 18 Övertidsuttaget minskar något i framtiden 19 Fortsatt hög rekryteringsnivå 20 Bristtalet kvar på samma nivå 20 Uppsägningarna ökar 21 Övertaligheten minskar 21 Brist på arbetskraft sätter inga stora spår i verksamheten 22 Utvecklingen i olika sektorer 23 Affärsverk och infrastruktur 26 Arbetsliv, omsorg och utbildning 26 Ekonomi 27 Kultur 27 Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter 28 Miljö, teknik och jordbruk 28 Rättsväsendet 28 Universitet, högskolor och forskning 29 Uppdragsmyndigheter 29 Bilagor 31 Bilaga 1. Några enkätsvar 31 Bilaga 2. Myndigheter efter sektor och antal anställda 34 Bilaga 3. Enkätfrågor 40

7 Figur- och tabellförteckning Figur 1. BNP Årlig procentuell förändring... 7 Tabell 1. Utvecklingen av löneomräkningstalet Figur 3. Andel och antal myndigheter (oviktade) uppdelat på sektor Figur 4. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller anslagsöverskridande (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 5. Myndigheternas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 6. Myndigheternas ansvarsområde enligt instruktion jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 7. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 8. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 9. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 10. Andelen myndigheter som har rekryterat eller försökt att rekrytera under det senaste halvåret (utfall för mars 1997 november 2008) Figur 11. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet Figur 12. Hur har eventuell brist på lämpliga sökanden påverkat myndigheternas verksamhet? Figur 13. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på sektor Figur 14. Uppsägningar uppdelat på sektor Figur 15. Övertalighet uppdelat på sektor Tabell 2. Andel som uppger att de har haft brist på lämpliga sökanden till någon befattning sedan föregående frågetillfälle, angivet i procent Tabell 3. Utvalda prognosfrågor med uppdaterade prognossvar Tabell 4. Myndigheter efter sektor och antal anställda... 34

8

9 Förord Konjunkturbarometern för den statliga sektorn är ett samarbete mellan Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet. Syftet är att ge snabb och framåtblickande information om sysselsättningen och den ekonomiska situationen hos myndigheter och organisationer på det statliga avtalsområdet. Informationen fungerar som underlag för Arbetsgivarverkets centrala förhandlingar och kan även användas som underlag i lokala förhandlingar. Undersökningen genomförs två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På hösten bedömer myndigheterna utvecklingen för kommande år i förhållande till innevarande år avseende sysselsättning och ekonomi. Samtidigt stämmer man av läget under innevarande år i förhållande till föregående år. Under våren revideras prognosen och föregående års utfall presenteras. Undersökningen genomfördes under april och maj år 2009, för tjugosjätte gången sedan starten hösten Tillfrågade i undersökningen är alla myndigheter med minst 10 anställda. De myndigheter som därmed omfattas av undersökningen sysselsätter mer än 99,5 procent av det totala antalet anställda i staten. I höstens undersökning svarade 264 av de tillfrågade myndigheterna. De myndigheter som besvarat frågorna anställer cirka 99 procent av de statsanställda. I höstens undersökning var svarsfrekvensen något lägre då de tillsammans stod för 86 procent av de statsanställda. Ansvarig för rapporten är Roger Vilhelmsson, ekonom på Arbetsgivarverket. Stockholm i juni

10 Sammanfattning Den globala ekonomin närmar sig botten på en djup recession. En recession som startade som en finans- och kreditkris och som fördjupats och utvecklats till en handelskris där ett litet exportberoende land som Sverige drabbats särskilt hårt. De flesta indikatorer pekar för närvarande nedåt och BNP väntas falla under år Det finns dock tecken på återhämtning. Inte minst i USA där siffror nu visar att BNP inte faller lika fort och att arbetslösheten inte ökar i samma takt som tidigare. I vissa utvecklingsekonomier i Sydamerika och i Kina tyder mycket på att en vändning redan infunnit sig, medan det i Europa generellt sett ser sämre ut. De flesta bedömare räknar med en vändning i världskonjunkturen under år Det råder dock en stor oenighet om hur stark och snabb återhämtningen blir. En avgörande faktor är hur den amerikanska konsumtionen utvecklas. Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas svagt de närmaste åren. Även om ökningstakten i varslen nu börjat sakta ner så ökar arbetslösheten allt snabbare och det dröjer med all sannolikhet fler år innan en återhämtning på arbetsmarknaden kan skönjas. Resultatet av vårens konjunkturbarometer för den statliga sektorn, viktat efter antal anställda, kan sammanfattas i följande punkter: Av de 219 myndigheter som svarat på enkäten är det 28 myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar det senaste halvåret. Av dessa 28 myndigheter är det endast nio myndigheter i hela enkäten som svarat att de omfattande pensionsavgångarna haft en negativ inverkan på myndighetens kompetensförsörjning. Dessutom anser åtta myndigheter att det inverkat positiv på myndighetens kompetensförsörjning och 11 stycken att det inte påverkat dem alls. Andelen myndigheter som svarat att de haft brist på lämpliga sökanden när de försökt rekrytera det senaste halvåret föll i höstens barometer och ligger i vårens barometer kvar på samma nivå. Andelen myndigheter med en förväntad övertalighet det närmaste året minskar medan andelen myndigheter som sagt upp personal det senaste halvåret ökar. Personalomsättning och övertidsuttag väntas bli oförändrade i en majoritet av myndigheterna det kommande året jämfört med innevarande år. En större andel än i höstens barometer tror dock på en minskning av personalomsättning. De senaste 6 månaderna har antalet statsanställda varit relativt konstant. I den uppdaterade prognosen för år 2009 finns inte någon tydlig sysselsättningstendens. Svaren är jämt fördelade mellan de myndigheter som tror på en minskning, en ökning och en oförändrad sysselsättning. Budgetomslutningen har ökat i 60 procent av myndigheterna år 2008 jämfört med år Även i den uppdaterade prognosen för 2009 tror 50 procent av myndigheterna att budgetomslutningen blir större jämfört med år Intäkter från uppdrag och avgifter minskar dock marginellt. En majoritet av myndigheterna anslagssparade under år 2008 medan nästan hälften av myndigheterna i prognosen för år 2009 tror på ett anslagsöverskridande. 4

11 Undersökningens uppläggning Barometerundersökningen är en totalundersökning som genomförs bland statliga myndigheter med minst 10 anställda. I vårens undersökning svarade 82 procent av de tillfrågade myndigheterna. De myndigheter som svarat på frågorna anställer cirka 99 procent av de statsanställda. I höstens undersökning var svarsfrekvensen något lägre och de myndigheter som svarat stod tillsammans stod för 86 procent av de statsanställda. Vårens svarsfrekvens är väldigt hög för att vara en enkätundersökning. De statliga myndigheterna sysselsätter cirka 5,5 procent av samtliga anställda i Sverige. Svaren vägs samman utifrån antalet anställda vid respektive myndighet. 1 Eftersom antalet anställda kan variera från anställda i några få myndigheter ner till tiotalet anställda på vissa myndigheter behöver svaren viktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen. En myndighet med många anställda får alltså större genomslag. I vårens barometerundersökning svarade myndigheterna på hur de tror att år 2009 kommer att se ut i jämförelse med år Detta svar är en prognos (se figurernas staplar för år 2009). Dessutom redovisade myndigheterna utfallet av förra året jämfört med året innan. Detta s.k. utfall redovisas för åren För att kunna sätta barometerundersöknings resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ger vi i nästa avsnitt en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen. I de efterföljande avsnitten presenteras indikatorer över myndigheternas generationsväxling, ekonomi och sysselsättning. De statliga myndigheterna bedriver verksamheter av vitt skilda slag och myndigheterna är därför indelade i branschgrenar s.k. sektorer. I avsnittet Utvecklingen i olika sektorer redovisas avslutningsvis vissa resultat sektorsvis. Den 1 januari 2008 ändrades denna statliga sektorsindelning. I denna rapport är det emellertid mer relevant att använda den gamla indelningen av sektorer efter branscher (se bilaga 2 och tabell 3 för den sektorsindelning av de statliga myndigheterna som används i undersökningen). Den 1 januari 2009 skedde en rad myndighetsförändringar på det statliga området. Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar har slogs samman till en ny myndighet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 1 Formeln för viktning är j N n j j i 1 n j j myndigheter i urvalet per stratum, där n i 1 W W ij n * i ij n i 1 j 1 W ** ij j W ij och, där Nj är antalet myndigheter i populationen per stratum, n i j 1 * ij 5 n j är antalet W är den totala viktsumman för myndigheten i urvalet per stratum respektive summan vikter per stratum för alla myndigheter som besvarat frågan och där stratum för ett visst svarsalternativ. n i j 1 W ** ij är summa vikter per

12 En ny myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet, Transportstyrelsen, inrättades. Sjöfartinspektionens verksamhet inom Sjöfartsverket övergår till den nya myndigheten. Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen upphör samma dag som den nya myndigheten startar och verksamheterna tas över av Transportstyrelsen. Statens ljud och bildarkiv och Svenskt biografiskt lexikon upphör och verksamheterna inordnas i Kungliga Biblioteket respektive Riksarkivet. Ombudsmännen (JämO, DO, Ho och HomO) slogs samman till en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen. De nya och avvecklade myndigheterna kan av olika skäl inte ge några tillfredsställande svar på fler av dessa frågor och ingår därför inte i undersökningen. Tolkningsanvisning till rapportens figurer Frågorna är av barometertyp, vilket innebär att myndigheterna svarar på frågor om en variabel (här antal årsarbeten, övertid osv.) väntas öka, minska eller bli oförändrad. I figurernas staplar motsvarar andelen över nollstrecket den andel som svarat att variabeln väntas öka. Andelen under noll är den andel som svarat att variabeln väntas minska. Andelen som svarat att variabeln väntas bli oförändrad syns endast indirekt i figuren. Ju högre en stapel är, desto mindre är andelen myndigheter som angett att variabeln blir oförändrad. Ju lägre en stapel är, desto större är andelen myndigheter som angett att variabeln väntas bli oförändrad. Skillnaden mellan den andel som räknar med en ökning och den som räknar med en minskning kallas nettotal. Linjen i figurerna visar nettotalets utveckling. Ett positivt nettotal tyder på en ökning och ett negativt nettotal tyder på en minskning för variabeln ifråga. Eftersom myndigheterna endast svarar på frågan åt vilket håll en eventuell förändring går och inte på hur stor den väntas bli, kan nettotalet i undantagsfall ge en missvisande bild. Erfarenheterna visar att nettotalet i allmänhet ger en bra uppskattning av trenderna i de olika variablerna. 6

13 Makroekonomiska förutsättningar Internationell utveckling Världsekonomin är inne i en mycket lång och djup recession. Recessionen tog sin början i den subprime- och finanskris 2 som drabbade USA och världen när ekonomin redan var på väg in i en fas av lite lugnare ekonomisk aktivitet. Den globala finanskrisen ledde snabbt till stor osäkerhet, svag tillit och kreditfrossa vilket spillde över på den reala ekonomin. Företag, institutioner och konsumenter intog en avvaktande hållning vilket snabbt ledde till sjunkande investeringar och sjunkande privat konsumtion. Sparande och konsolidering gav upphov till en globalt sjunkande efterfrågan som utmynnade i en handelskris. Efter att världshandeln haft en stabil årlig tillväxt på cirka 8 procent det senaste fem åren började världshandeln att försvagas i början av 2008 för att sedan nästintill tvärnita under det sista kvartalet år Figur 1. BNP Årlig procentuell förändring Sverige USA Tyskland EU Anmärkning: Prognos från Eurostat för år 2009 och år Källa: Eurostat 2 Subprime är bolån som beviljats husköpare med sämre ekonomiska förutsättningar. För att finansiera långivningen och för att sprida risken ompaketerade bankerna sina fordringar och sålde lånen vidare i form av obligationer över hela världen. Tanken var att sprida dessa riskfyllda lån i form av obligationer över hela världen så att alla aktörer absorberade och dela på risken. Effekten av denna globala riskfördelning skulle i stället visa sig mer likna en pandemi. När amerikanska subprimelåntagare fick svårt att klarar av sina lån tvingades bankerna ta över husen. Det gjorde att europeiska banker med subprimeobligationer helt plötsligt var bland de största ägarna av småhus i USA. Samtidigt föll priserna på den amerikanska bostadsmarknaden vilket gjorde det svårt att på nytt belåna, eller återfinansiera, hus. När subprimelånen började förfalla blev de obligationer som utfärdats med bolånen som grund värdelösa. Eftersom stora mängder obligationer sålts internationellt grundlades en global kreditkris. När det stod klart att många banker suttit med stora mängder av dessa obligationer tvingades de till omfattande nedskrivningar av sina bokförda tillgångar. Eftersom det rådde en mycket stor osäkerhet kring vilka banker och aktörer som satt på dessa obligationer infann sig en ovilja bland banker att låna ut pengar till andra aktörer på marknaden vilket resulterade i att den globala kreditmarknaden brakade samman. 7

14 Världshandeln väntas enligt OECD rasa med 13 procent nästa år. 3 Denna tillbakagång av handeln är utbredd, påverkar det flesta regioner och är den värsta sedan OECD började samla in data år Resultatet av denna handelskris blev att BNP föll dramatiskt under det fjärde kvartalet år 2008 och väntas fall även under 2009 enligt OECD. Även om det ännu inte vänt så finns det tecken på att en inbromsning påbörjats. Inte minst i USA där siffror nu visar att BNP inte faller lika fort och att arbetslösheten inte ökar i samma takt som tidigare. I vissa utvecklingsekonomier i Sydamerika och i Kina tyder mycket på att en vändning redan infunnit sig, medan det i Europa generellt sett ser sämre ut. De flesta bedömare räknar med en vändning i världskonjunkturen under år Det råder dock en stor oenighet om hur kraftfull och snabb återhämtningen blir. Oenigheten är bl.a. kopplad till den amerikanska ekonomin, där optimisterna tror att kraftiga finanspolitiska stimulanser tillsammans med den traditionellt köpglada amerikanska befolkningen kan vara ett draglok som resulterar i en snabb och kraftfull uppgång. Pessimisterna å andra sidan tror att den amerikanska befolkningen är för skuldtyngd och mer sparbenägen för att uppgången ska bli snabb och kraftfull. Mot optimisterna talar också en nödvändig sanering av de stora budgetunderskott som USA dragit på sig under krisen. Sveriges ekonomi Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) minskade Sveriges BNP med 6,5 procent första kvartalet 2009 jämfört med motsvarande kvartal En kraftig minskning av investeringar bidrog till BNP-utvecklingen. Produktionen i tillverkningsindustrin sjönk med hela 24 procent första kvartalet jämfört med samma kvartal Hushållens inkomster ökade visserligen med 6,1 procent, men privat konsumtion minskade med 3 procent och sparkvoten uppgick till 16,1 procent (fem procentenheters ökning). Offentlig konsumtion ökade å andra sidan med 2,3 procent. Hur ser då framtiden ut i Sverige? Enligt Konjunkturinstitutets (KI) senaste konjunkturprognos väntas Sveriges BNP falla med 5,4 procent år 2009 och växa med 0,8 procent år Först år 2011 uppnås en BNP-tillväxt som är i linje med det historiska genomsnittet. Den mest dramatiska försämringen sker i exportindustrin där exportefterfrågan i år väntas minska med nästan 10 procent. Enligt Exportrådets exportchefsindex för andra kvartalet finns dock vissa ljusningar i svensk export. 5 Psykologi är en viktig komponent i sämre tider. Enligt KI:s barometer 6 har hushållens syn på ekonomin ljusnat rejält i maj jämfört med i april. Inställningen till både den egna och den svenska ekonomin har förbättrats, men är fortfarande betydligt mer pessimistiska än normalt. Även för företagen visar KI:s barometer upp gladare tongångar än på mycket länge. För första gången på två år har KI:s indikator för näringslivet stigit två månader i rad. Indikatorn visar dock fortfarande på att läget i näringslivet är mycket svagare än normalt och flertalet företag räknar med fortsatta personalnedskärningar. Näringslivets finansieringsmöjligheter förbättrades i maj. Även inom kommunsektorn väntas nedskärningar av personalen till följd av minskade skatteintäkter och ökade utgifter för försörjningsstöd. Till viss del lindras detta av det stöd som regeringen presenterar i vårbudgeten. 3 Se OECD:s senaste rapport, OECD (2009), OECD Economic Outlook Interim Report, mars Se Konjunkturinstitutet (2009), Konjunkturläget, juni Se Exportrådet (2009), Exportchefsindex EMI, maj Se Konjunkturinstitutet (2009), Konjunkturbarometern Företag och hushåll, maj

15 Arbetsmarknad Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden ökade under år 2007 och en bit in på år Utvecklingen resulterade i en ökad sysselsättning med brist på arbetskraft inom vissa yrken. Under senare delen av år 2008 började efterfrågeläget i ekonomin plötsligt att försämras. Produktionen föll tillbaka och många företag började nu dra ner på sin personal i syfte att minska den stora överkapacitet som nu uppstod. Under maj varslades enligt Arbetsförmedlingen personer (5 100 i maj förra året). Antalet varsel har dock sjunkit jämfört med de senaste månaderna. Högsta varselnivån finner vi i tillverkningsindustrin och uppdragsverksamheten. Andelen uppsagda av de varslade har inte ökat de senaste månaderna, men de verkställda uppsägningarna har i fler fall övergått till arbetslöshet (cirka 30 procent första halvåret 2008 och 58 procent i november 2008). 7 Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning i april var antal arbetslösa och det relativa arbetslöshetstalet var 8,3 procent. En ökning med 2,3 procentenheter på ett år. Enligt KI:s prognos stiger arbetslösheten till 11,5 procent år 2010 och 11,7 procent år Lönebildning När resursutnyttjande på arbetsmarknaden minskar leder det alltid till lägre löneökningar. Det är högst sannolikt att löneökningarna bromsar in under de kommande åren. Enligt Konjunkturinstitutet håller de centrala avtalen till viss del upp löneökningarna och utgör en begränsning nedåt för löneökningarna. I det svaga arbetsmarknadsläget är det dock sannolikt att lokala förhandlingar endast ger små eller inga påslag utöver det som garanteras i de centrala avtalen. Avtalsrörelsen år 2010 inleds och slutförs när resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är extremt lågt och vinstläget i privat sektor försämrats avsevärt. Ett sådant utgångsläge kommer naturligtvis påverka avtalsförhandlingarna och resultera i mycket låga lönenivåer. Lägst löneökningar kommer vi sannolikt hitta inom de internationellt konkurrensutsatta branscherna. Enligt Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet är det framför allt inom industrin som löneökningarna bromsar in, men även inom offentlig sektor spås löneökningarna minska. Trots att löneökningarna bromsar in väntas de ge upphov till reallöneförbättringar eftersom inflationen samtidigt väntas bli lägre än på mycket länge. Ett annat tecken på mer återhållsamma krav är KI:s barometer där hushållen förväntar sig att lönerna kommer att öka med i genomsnitt 1,9 procent de närmaste 12 månaderna. Förra månaden var motsvarande siffra 1,8 procent. Förväntningarna på löneutvecklingen har sjunkit en del det senaste halvåret, i november förväntade sig hushållen att lönerna skulle öka med i genomsnitt 2,4 procent. Inflation, ränta och utlåning Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var -0,4 procent i maj (-0,1 % i april) enligt SCB. Minus två månader i rad ökar deflationsförväntningarna. Konsumentpriserna steg dock med i genomsnitt 0,1 procent från april till maj (ökade 0,4 procent samma period förra året). Enligt KI:s barometer uppgår hushållens inflationsförväntningar på ett års sikt till 1,8 procent i maj jämfört med 1,7 procent i april. 7 Se 9

16 Figur 2. Reporänta med osäkerhetsintervall, Procent, kvartalsmedelvärden % 75% 50% Reporänta Anmärkning: Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn till nollränterestriktionen Källa: Riksbanken För att klara inflationsmålet på 2 procent och för att mildra konjunkturnedgången har Riksbanken (RB) sänkt sin reporänta i flera steg. I april sänktes den till 0,5 procent och räntan väntas ligga kvar på en låg nivå till början av Finanskrisen har varit en förtroendekris där osäkerheten om vilka låntagare som är kreditvärdiga har minskat tillgången på krediter. Många centralbanker har också ökat sin utlåning och tillfört de finansiella systemen ny likviditet. Nu kan vi dock skönja en förbättring på området. De så kallade TED- och Basis-spreadarna 9 som mäter graden av osäkerhet på de finansiella marknaderna har sjunkit i både USA och Europa. Ett stort orosmoln är dock de svenska bankernas utlåning i Ukraina och Baltikum där betydande kreditförluster finns. Utvecklingen följs mycket noggrant av Finansinspektionen och Riksbanken vars viktigaste uppgift det kommande året blir att upprätthålla kapitaltäckningen hos svenska banker. Hur kommer recessionen att påverka statsförvaltningen? Svaret på frågan kan med fördel delas upp på vad som sker på kort och lång sikt. De myndigheter som först kommer att känna av recessionens återverkningar är myndigheterna inom t.ex. uppdragssektorn. På kort sikt tillförs delar av den offentliga sektorn mer pengar under en lågkonjunktur. Den statliga sektorns ekonomiska utveckling är oftast kontracyklisk. Att de statliga myndigheterna får mer pengar i en lågkonjunktur har inte bara keynesianska förtecken, det beror främst på att viss verksamhet som tillhandahålls av t.ex. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, universitet och högskolor m.fl. ansträngs mer i en lågkonjunktur dvs. en del av det som brukar kallas automatiska stabilisatorer. Vidare finns det i ramanslagssystemets pris- och löneomräkning en eftersläpning på två år vilket oftast också resulterar i en kontracyklisk resursfördelning. Nästa år ser systemet ut att gynna statsförvaltningen. Löneandelen i ramanslagen räknas upp med vad som kallas AKI(ram), som är ett index för utvecklingen av arbetskraftskostnaderna för tjänstemännen inom tillverkningsindustrin med en eftersläpning på just två år. I ramanslagssystemet finns också ett inbyggt produktivitets- och effektivitetskrav. Därför reduceras AKI(ram) med ett 8 Se Riksbankens penningpolitiska uppföljning april 2009, 9 TED-spread är skillnaden mellan räntan på 3-månaders statspapper och en 3-månaders interbankränta (den ränta som banker betalar för lån mellan varandra). Basis-spread är skillnaden mellan räntan på interbankmarknaden och den förväntade reporäntan. 10

17 produktivitetsavdrag som beräknas som ett tioårigt glidande genomsnitt av den uppmätta produktivitetsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn. Även produktivitetsavdraget har en eftersläpning på två år. När produktivitetsavdraget dras från AKI(ram) erhåller vi ett löneuppräkningstal. I tabell 1 ser vi hur detta tal har utvecklats de senaste åren. Det AKI(ram) som påverkar myndigheternas anslag för år 2010 har SCB beräknat till 5,90. En anledning till detta relativt höga index är de relativt höga arbetskraftskostnader som uppkom inom tillverkningsindustrin under år Även produktivitetsavdraget blev lågt eftersom produktiviteten de senaste två åren haft en mycket svag utveckling. En utveckling som bl.a. beror på att grupper med lägre produktivitet som tidigare stått utanför arbetsmarknaden börjat jobba. Som framgår av tabellen ovan har omräkningstalen legat runt en procent. För år 2010 gäller det avsevärt högre omräkningstalet på 4,43 procent. 10 Tabell 1. Utvecklingen av löneomräkningstalet Budgetår AKI(ram) PEK Tillämpat löneomräkningstal ,64 1,85 2, ,97 1,96 1, ,88 2,10 0, ,12 1,98 1, ,90 1,47 4,43 Källa: Arbetsgivarverket På kortare sikt kan vi också se fördelar av ett bättre rekryteringsläge när arbetsmarknaden nu försvagas. På lite längre sikt får vi dock räkna med att en försvagning av arbetsmarknaden leder till lägre lönenivåer inom tillverkningsindustrin, vilket om några år påverkar statens löneomräkningstal negativt. En lågkonjunktur där de något mindre produktiva blir arbetslösa kommer samtidigt att driva upp produktivitetstalen och sätta ytterligare ekonomiskt tryck på de statliga myndigheterna genom ett högre produktivitetsavdrag. Efter den djupa recession som vi nu går igenom, där en expansiv finanspolitik ser ut att bli nödvändig, får vi räkna med att ett relativt stort budgetunderskott genererats. När ekonomin vänder måste statsfinanserna saneras och besparingar blir då nödvändiga. Dessa kommer med stor sannolikhet också drabba de statliga myndigheterna. På lite längre sikt vänder också arbetsmarknaden. Enligt KI ser det ut som arbetsmarknaden återhämtar sig under år Ett högre resursutnyttjande på arbetsmarknaden innebär att rekryteringsläget för statliga myndigheter blir sämre och att trycket på högre lön ökar. Saneringen av statsfinanserna och det sämre rekryteringsläget ser tyvärr ut att sammanfalla med den tidpunkt då de statliga pensionsavgångarna kulminerar år För lokalkostnader och övriga förvaltningskostnader gäller andra indexuppskrivningar, som för 2010 har beräknats till 2,79 procent resp. 1,55 procent. För en myndighet med genomsnittlig resursmix innebär det en löne- och prisomräkning för år 2010 på 3,36 procent. Om myndigheten har en annan resursmix blir uppräkningen i motsvarande mån en annan. 11

18 Statens generationsväxling Skaran av äldre i Sverige, liksom i hela västvärlden, växer nu snabbt. Den generation som föddes under 1940-talet de s.k. fyrtiotalisterna är betydligt större än generationerna både före och efter. När fyrtiotalisterna går i pension står vi inför en generationsväxling. I den statliga sektorn har den generationsväxlingen redan börjat. I vårens statliga konjunkturbarometer ställs för första gången två frågor om den statliga generationsväxlingen. Den första frågan som ställs är huruvida myndigheten haft omfattande pensionsavgångar det senaste halvåret. Vad som uppfattas som omfattande är, och bör så förbli, myndighetens bedömning utifrån dess egna perspektiv. Myndigheternas verksamhet skiljer sig avsevärt åt i flera avseenden. Inte minst, när det gäller antal anställda och pensionsavgångar. Endast den enskilda myndigheten kan avgöra i vilken utsträckning pensionsavgångarna varit omfattande eller inte. För de myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar följs denna fråga upp med hur det påverkat myndighetens kompetensförsörjning. Resultatet av dessa två frågor redovisas i figur 3 nedan. Svaren visar att det till antalet är 28 av 218 myndigheter (oviktat 13 procent) som upplevt att de haft omfattande pensionsavgångar. Resterande 190 myndigheter anser inte att de haft några omfattande pensionsavgångar. Figur 3. Andel och antal myndigheter (oviktade) uppdelat på sektor 100% 90% 80% 70% 60% 50% % 30% 20% 10% 0% Staten UHF LRS UPP MTJ EK KULT AOU RÄTTS AFF Negativt Inte alls Positivt Ej omfattande pensionsavgångar Anmärkning: Antal myndigheter avläses i stapeln och andel myndigheter avläses på vertikal axeln. AFF=Affärsverk och infrastruktur, AOU=Arbetsliv, omsorg och utbildning, EK=Ekonomi, KULT=Kultur, LRS=Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter, MTJ=Miljö, teknik och jordbruk, RÄTTS=Rättsväsendet (obs. Försvaret ingår ej), UHF=Universitet, högskolor och forskning, UPP=Uppdragsmyndigheter. 12

19 Viktas svaren utifrån antal anställda är det 20 procent (obs viktade siffror syns ej i figuren) som haft omfattande pensionsavgångar och 80 procent som inte haft omfattande pensionsavgångar. Det antyder att det i större utsträckning är större myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar. Enligt figuren ovan så är det totalt i undersökningen 190 av myndigheterna som inte haft några omfattande pensionsavgångar (se blå stapel) och 28 myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar. Av de 28 myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar hittar vi 8 myndigheter som anser att det inverkat positiv på myndighetens kompetensförsörjning (se ljusblå del av stapel), 11 stycken som inte påverkats alls (se grön del av stapel) samt 9 myndigheter där avgångarna haft en negativ inverkan på sin kompetensförsörjning (se röd del av stapel). I vissa sektorer är antalet myndigheter som anser att omfattande pensionsavgångar haft en positiv inverkan på sin kompetensförsörjning större än i andra sektorer. Det gäller t.ex. sektorn Universitet, högskolor och forskning (UHF) där tre myndigheter bedömer att pensionsavgångar haft en positiv inverkan på kompetensförsörjningen. Bland de sektorer som har ett större antal myndigheter vars kompetensförsörjning påverkats negativt finner vi t.ex. Rättssektorn (RÄTTS) med tre myndigheter som påverkats negativt. 13

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en prognos för år 2009 Rapportserie 2008:6 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för den statliga

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2013 Rapportserie 2013:1 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2010 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Även om lågkonjunkturen börjar ebba ut och verksamheter tar fart igen går det fortfarande trögt att

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX - EMI

EXPORTCHEFSINDEX - EMI EXPORTCHEFSINDEX - EMI Andra kvartalet 14 14-05-15 BUSINESS SWEDEN 15 MAJ 14 EXPORTCHEFSINDEX MÄTNINGEN MAJ 14 EMI konstrueras av svaren på sju frågor där tre handlar om nuläget och fyra är framåtblickande.

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 15 25 AUGUSTI 15 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM BUSINESS SWEDEN 25 AUGUSTI 15 EXPORTCHEFSINDEX AUGUSTI 15 Exportchefsindex (Export Managers Index, EMI) konstrueras av svaren

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, augusti Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes ytterligare i augusti. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, april Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Konsumenternas förtroende för ekonomin var oförändrat i april. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-02 SÅ REKRYTERAR FÖRETAGEN I FRAMTIDEN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-02 SÅ REKRYTERAR FÖRETAGEN I FRAMTIDEN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-02 SÅ REKRYTERAR FÖRETAGEN I FRAMTIDEN Sammanfattning En avgörande faktor för ett företags framgång är att rekrytera rätt kompetens och ansträngningarna är stora

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer