Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konjunkturbarometern för den statliga sektorn"

Transkript

1 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en uppdaterad prognos för år 2009 Rapportserie 2009:3 Arbetsgivarverket

2

3 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en uppdaterad prognos för år Dnr

4

5

6 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Undersökningens uppläggning 5 Makroekonomiska förutsättningar 7 Internationell utveckling 7 Sveriges ekonomi 8 Arbetsmarknad 9 Lönebildning 9 Inflation, ränta och utlåning 9 Hur kommer recessionen att påverka statsförvaltningen? 10 Statens generationsväxling 12 Myndigheternas ekonomi 14 Anslagsöverskridande ökar 14 Ökad budgetomslutning 15 Myndigheternas ansvarsområde förblir oförändrat 16 Myndigheternas sysselsättning 17 Antal årsarbeten jämn spridning i svaren 17 Minskad personalomsättning i framtiden 18 Övertidsuttaget minskar något i framtiden 19 Fortsatt hög rekryteringsnivå 20 Bristtalet kvar på samma nivå 20 Uppsägningarna ökar 21 Övertaligheten minskar 21 Brist på arbetskraft sätter inga stora spår i verksamheten 22 Utvecklingen i olika sektorer 23 Affärsverk och infrastruktur 26 Arbetsliv, omsorg och utbildning 26 Ekonomi 27 Kultur 27 Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter 28 Miljö, teknik och jordbruk 28 Rättsväsendet 28 Universitet, högskolor och forskning 29 Uppdragsmyndigheter 29 Bilagor 31 Bilaga 1. Några enkätsvar 31 Bilaga 2. Myndigheter efter sektor och antal anställda 34 Bilaga 3. Enkätfrågor 40

7 Figur- och tabellförteckning Figur 1. BNP Årlig procentuell förändring... 7 Tabell 1. Utvecklingen av löneomräkningstalet Figur 3. Andel och antal myndigheter (oviktade) uppdelat på sektor Figur 4. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller anslagsöverskridande (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 5. Myndigheternas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 6. Myndigheternas ansvarsområde enligt instruktion jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 7. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 8. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 9. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2009) Figur 10. Andelen myndigheter som har rekryterat eller försökt att rekrytera under det senaste halvåret (utfall för mars 1997 november 2008) Figur 11. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet Figur 12. Hur har eventuell brist på lämpliga sökanden påverkat myndigheternas verksamhet? Figur 13. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på sektor Figur 14. Uppsägningar uppdelat på sektor Figur 15. Övertalighet uppdelat på sektor Tabell 2. Andel som uppger att de har haft brist på lämpliga sökanden till någon befattning sedan föregående frågetillfälle, angivet i procent Tabell 3. Utvalda prognosfrågor med uppdaterade prognossvar Tabell 4. Myndigheter efter sektor och antal anställda... 34

8

9 Förord Konjunkturbarometern för den statliga sektorn är ett samarbete mellan Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet. Syftet är att ge snabb och framåtblickande information om sysselsättningen och den ekonomiska situationen hos myndigheter och organisationer på det statliga avtalsområdet. Informationen fungerar som underlag för Arbetsgivarverkets centrala förhandlingar och kan även användas som underlag i lokala förhandlingar. Undersökningen genomförs två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På hösten bedömer myndigheterna utvecklingen för kommande år i förhållande till innevarande år avseende sysselsättning och ekonomi. Samtidigt stämmer man av läget under innevarande år i förhållande till föregående år. Under våren revideras prognosen och föregående års utfall presenteras. Undersökningen genomfördes under april och maj år 2009, för tjugosjätte gången sedan starten hösten Tillfrågade i undersökningen är alla myndigheter med minst 10 anställda. De myndigheter som därmed omfattas av undersökningen sysselsätter mer än 99,5 procent av det totala antalet anställda i staten. I höstens undersökning svarade 264 av de tillfrågade myndigheterna. De myndigheter som besvarat frågorna anställer cirka 99 procent av de statsanställda. I höstens undersökning var svarsfrekvensen något lägre då de tillsammans stod för 86 procent av de statsanställda. Ansvarig för rapporten är Roger Vilhelmsson, ekonom på Arbetsgivarverket. Stockholm i juni

10 Sammanfattning Den globala ekonomin närmar sig botten på en djup recession. En recession som startade som en finans- och kreditkris och som fördjupats och utvecklats till en handelskris där ett litet exportberoende land som Sverige drabbats särskilt hårt. De flesta indikatorer pekar för närvarande nedåt och BNP väntas falla under år Det finns dock tecken på återhämtning. Inte minst i USA där siffror nu visar att BNP inte faller lika fort och att arbetslösheten inte ökar i samma takt som tidigare. I vissa utvecklingsekonomier i Sydamerika och i Kina tyder mycket på att en vändning redan infunnit sig, medan det i Europa generellt sett ser sämre ut. De flesta bedömare räknar med en vändning i världskonjunkturen under år Det råder dock en stor oenighet om hur stark och snabb återhämtningen blir. En avgörande faktor är hur den amerikanska konsumtionen utvecklas. Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas svagt de närmaste åren. Även om ökningstakten i varslen nu börjat sakta ner så ökar arbetslösheten allt snabbare och det dröjer med all sannolikhet fler år innan en återhämtning på arbetsmarknaden kan skönjas. Resultatet av vårens konjunkturbarometer för den statliga sektorn, viktat efter antal anställda, kan sammanfattas i följande punkter: Av de 219 myndigheter som svarat på enkäten är det 28 myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar det senaste halvåret. Av dessa 28 myndigheter är det endast nio myndigheter i hela enkäten som svarat att de omfattande pensionsavgångarna haft en negativ inverkan på myndighetens kompetensförsörjning. Dessutom anser åtta myndigheter att det inverkat positiv på myndighetens kompetensförsörjning och 11 stycken att det inte påverkat dem alls. Andelen myndigheter som svarat att de haft brist på lämpliga sökanden när de försökt rekrytera det senaste halvåret föll i höstens barometer och ligger i vårens barometer kvar på samma nivå. Andelen myndigheter med en förväntad övertalighet det närmaste året minskar medan andelen myndigheter som sagt upp personal det senaste halvåret ökar. Personalomsättning och övertidsuttag väntas bli oförändrade i en majoritet av myndigheterna det kommande året jämfört med innevarande år. En större andel än i höstens barometer tror dock på en minskning av personalomsättning. De senaste 6 månaderna har antalet statsanställda varit relativt konstant. I den uppdaterade prognosen för år 2009 finns inte någon tydlig sysselsättningstendens. Svaren är jämt fördelade mellan de myndigheter som tror på en minskning, en ökning och en oförändrad sysselsättning. Budgetomslutningen har ökat i 60 procent av myndigheterna år 2008 jämfört med år Även i den uppdaterade prognosen för 2009 tror 50 procent av myndigheterna att budgetomslutningen blir större jämfört med år Intäkter från uppdrag och avgifter minskar dock marginellt. En majoritet av myndigheterna anslagssparade under år 2008 medan nästan hälften av myndigheterna i prognosen för år 2009 tror på ett anslagsöverskridande. 4

11 Undersökningens uppläggning Barometerundersökningen är en totalundersökning som genomförs bland statliga myndigheter med minst 10 anställda. I vårens undersökning svarade 82 procent av de tillfrågade myndigheterna. De myndigheter som svarat på frågorna anställer cirka 99 procent av de statsanställda. I höstens undersökning var svarsfrekvensen något lägre och de myndigheter som svarat stod tillsammans stod för 86 procent av de statsanställda. Vårens svarsfrekvens är väldigt hög för att vara en enkätundersökning. De statliga myndigheterna sysselsätter cirka 5,5 procent av samtliga anställda i Sverige. Svaren vägs samman utifrån antalet anställda vid respektive myndighet. 1 Eftersom antalet anställda kan variera från anställda i några få myndigheter ner till tiotalet anställda på vissa myndigheter behöver svaren viktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen. En myndighet med många anställda får alltså större genomslag. I vårens barometerundersökning svarade myndigheterna på hur de tror att år 2009 kommer att se ut i jämförelse med år Detta svar är en prognos (se figurernas staplar för år 2009). Dessutom redovisade myndigheterna utfallet av förra året jämfört med året innan. Detta s.k. utfall redovisas för åren För att kunna sätta barometerundersöknings resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ger vi i nästa avsnitt en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen. I de efterföljande avsnitten presenteras indikatorer över myndigheternas generationsväxling, ekonomi och sysselsättning. De statliga myndigheterna bedriver verksamheter av vitt skilda slag och myndigheterna är därför indelade i branschgrenar s.k. sektorer. I avsnittet Utvecklingen i olika sektorer redovisas avslutningsvis vissa resultat sektorsvis. Den 1 januari 2008 ändrades denna statliga sektorsindelning. I denna rapport är det emellertid mer relevant att använda den gamla indelningen av sektorer efter branscher (se bilaga 2 och tabell 3 för den sektorsindelning av de statliga myndigheterna som används i undersökningen). Den 1 januari 2009 skedde en rad myndighetsförändringar på det statliga området. Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar har slogs samman till en ny myndighet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 1 Formeln för viktning är j N n j j i 1 n j j myndigheter i urvalet per stratum, där n i 1 W W ij n * i ij n i 1 j 1 W ** ij j W ij och, där Nj är antalet myndigheter i populationen per stratum, n i j 1 * ij 5 n j är antalet W är den totala viktsumman för myndigheten i urvalet per stratum respektive summan vikter per stratum för alla myndigheter som besvarat frågan och där stratum för ett visst svarsalternativ. n i j 1 W ** ij är summa vikter per

12 En ny myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet, Transportstyrelsen, inrättades. Sjöfartinspektionens verksamhet inom Sjöfartsverket övergår till den nya myndigheten. Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen upphör samma dag som den nya myndigheten startar och verksamheterna tas över av Transportstyrelsen. Statens ljud och bildarkiv och Svenskt biografiskt lexikon upphör och verksamheterna inordnas i Kungliga Biblioteket respektive Riksarkivet. Ombudsmännen (JämO, DO, Ho och HomO) slogs samman till en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen. De nya och avvecklade myndigheterna kan av olika skäl inte ge några tillfredsställande svar på fler av dessa frågor och ingår därför inte i undersökningen. Tolkningsanvisning till rapportens figurer Frågorna är av barometertyp, vilket innebär att myndigheterna svarar på frågor om en variabel (här antal årsarbeten, övertid osv.) väntas öka, minska eller bli oförändrad. I figurernas staplar motsvarar andelen över nollstrecket den andel som svarat att variabeln väntas öka. Andelen under noll är den andel som svarat att variabeln väntas minska. Andelen som svarat att variabeln väntas bli oförändrad syns endast indirekt i figuren. Ju högre en stapel är, desto mindre är andelen myndigheter som angett att variabeln blir oförändrad. Ju lägre en stapel är, desto större är andelen myndigheter som angett att variabeln väntas bli oförändrad. Skillnaden mellan den andel som räknar med en ökning och den som räknar med en minskning kallas nettotal. Linjen i figurerna visar nettotalets utveckling. Ett positivt nettotal tyder på en ökning och ett negativt nettotal tyder på en minskning för variabeln ifråga. Eftersom myndigheterna endast svarar på frågan åt vilket håll en eventuell förändring går och inte på hur stor den väntas bli, kan nettotalet i undantagsfall ge en missvisande bild. Erfarenheterna visar att nettotalet i allmänhet ger en bra uppskattning av trenderna i de olika variablerna. 6

13 Makroekonomiska förutsättningar Internationell utveckling Världsekonomin är inne i en mycket lång och djup recession. Recessionen tog sin början i den subprime- och finanskris 2 som drabbade USA och världen när ekonomin redan var på väg in i en fas av lite lugnare ekonomisk aktivitet. Den globala finanskrisen ledde snabbt till stor osäkerhet, svag tillit och kreditfrossa vilket spillde över på den reala ekonomin. Företag, institutioner och konsumenter intog en avvaktande hållning vilket snabbt ledde till sjunkande investeringar och sjunkande privat konsumtion. Sparande och konsolidering gav upphov till en globalt sjunkande efterfrågan som utmynnade i en handelskris. Efter att världshandeln haft en stabil årlig tillväxt på cirka 8 procent det senaste fem åren började världshandeln att försvagas i början av 2008 för att sedan nästintill tvärnita under det sista kvartalet år Figur 1. BNP Årlig procentuell förändring Sverige USA Tyskland EU Anmärkning: Prognos från Eurostat för år 2009 och år Källa: Eurostat 2 Subprime är bolån som beviljats husköpare med sämre ekonomiska förutsättningar. För att finansiera långivningen och för att sprida risken ompaketerade bankerna sina fordringar och sålde lånen vidare i form av obligationer över hela världen. Tanken var att sprida dessa riskfyllda lån i form av obligationer över hela världen så att alla aktörer absorberade och dela på risken. Effekten av denna globala riskfördelning skulle i stället visa sig mer likna en pandemi. När amerikanska subprimelåntagare fick svårt att klarar av sina lån tvingades bankerna ta över husen. Det gjorde att europeiska banker med subprimeobligationer helt plötsligt var bland de största ägarna av småhus i USA. Samtidigt föll priserna på den amerikanska bostadsmarknaden vilket gjorde det svårt att på nytt belåna, eller återfinansiera, hus. När subprimelånen började förfalla blev de obligationer som utfärdats med bolånen som grund värdelösa. Eftersom stora mängder obligationer sålts internationellt grundlades en global kreditkris. När det stod klart att många banker suttit med stora mängder av dessa obligationer tvingades de till omfattande nedskrivningar av sina bokförda tillgångar. Eftersom det rådde en mycket stor osäkerhet kring vilka banker och aktörer som satt på dessa obligationer infann sig en ovilja bland banker att låna ut pengar till andra aktörer på marknaden vilket resulterade i att den globala kreditmarknaden brakade samman. 7

14 Världshandeln väntas enligt OECD rasa med 13 procent nästa år. 3 Denna tillbakagång av handeln är utbredd, påverkar det flesta regioner och är den värsta sedan OECD började samla in data år Resultatet av denna handelskris blev att BNP föll dramatiskt under det fjärde kvartalet år 2008 och väntas fall även under 2009 enligt OECD. Även om det ännu inte vänt så finns det tecken på att en inbromsning påbörjats. Inte minst i USA där siffror nu visar att BNP inte faller lika fort och att arbetslösheten inte ökar i samma takt som tidigare. I vissa utvecklingsekonomier i Sydamerika och i Kina tyder mycket på att en vändning redan infunnit sig, medan det i Europa generellt sett ser sämre ut. De flesta bedömare räknar med en vändning i världskonjunkturen under år Det råder dock en stor oenighet om hur kraftfull och snabb återhämtningen blir. Oenigheten är bl.a. kopplad till den amerikanska ekonomin, där optimisterna tror att kraftiga finanspolitiska stimulanser tillsammans med den traditionellt köpglada amerikanska befolkningen kan vara ett draglok som resulterar i en snabb och kraftfull uppgång. Pessimisterna å andra sidan tror att den amerikanska befolkningen är för skuldtyngd och mer sparbenägen för att uppgången ska bli snabb och kraftfull. Mot optimisterna talar också en nödvändig sanering av de stora budgetunderskott som USA dragit på sig under krisen. Sveriges ekonomi Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) minskade Sveriges BNP med 6,5 procent första kvartalet 2009 jämfört med motsvarande kvartal En kraftig minskning av investeringar bidrog till BNP-utvecklingen. Produktionen i tillverkningsindustrin sjönk med hela 24 procent första kvartalet jämfört med samma kvartal Hushållens inkomster ökade visserligen med 6,1 procent, men privat konsumtion minskade med 3 procent och sparkvoten uppgick till 16,1 procent (fem procentenheters ökning). Offentlig konsumtion ökade å andra sidan med 2,3 procent. Hur ser då framtiden ut i Sverige? Enligt Konjunkturinstitutets (KI) senaste konjunkturprognos väntas Sveriges BNP falla med 5,4 procent år 2009 och växa med 0,8 procent år Först år 2011 uppnås en BNP-tillväxt som är i linje med det historiska genomsnittet. Den mest dramatiska försämringen sker i exportindustrin där exportefterfrågan i år väntas minska med nästan 10 procent. Enligt Exportrådets exportchefsindex för andra kvartalet finns dock vissa ljusningar i svensk export. 5 Psykologi är en viktig komponent i sämre tider. Enligt KI:s barometer 6 har hushållens syn på ekonomin ljusnat rejält i maj jämfört med i april. Inställningen till både den egna och den svenska ekonomin har förbättrats, men är fortfarande betydligt mer pessimistiska än normalt. Även för företagen visar KI:s barometer upp gladare tongångar än på mycket länge. För första gången på två år har KI:s indikator för näringslivet stigit två månader i rad. Indikatorn visar dock fortfarande på att läget i näringslivet är mycket svagare än normalt och flertalet företag räknar med fortsatta personalnedskärningar. Näringslivets finansieringsmöjligheter förbättrades i maj. Även inom kommunsektorn väntas nedskärningar av personalen till följd av minskade skatteintäkter och ökade utgifter för försörjningsstöd. Till viss del lindras detta av det stöd som regeringen presenterar i vårbudgeten. 3 Se OECD:s senaste rapport, OECD (2009), OECD Economic Outlook Interim Report, mars Se Konjunkturinstitutet (2009), Konjunkturläget, juni Se Exportrådet (2009), Exportchefsindex EMI, maj Se Konjunkturinstitutet (2009), Konjunkturbarometern Företag och hushåll, maj

15 Arbetsmarknad Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden ökade under år 2007 och en bit in på år Utvecklingen resulterade i en ökad sysselsättning med brist på arbetskraft inom vissa yrken. Under senare delen av år 2008 började efterfrågeläget i ekonomin plötsligt att försämras. Produktionen föll tillbaka och många företag började nu dra ner på sin personal i syfte att minska den stora överkapacitet som nu uppstod. Under maj varslades enligt Arbetsförmedlingen personer (5 100 i maj förra året). Antalet varsel har dock sjunkit jämfört med de senaste månaderna. Högsta varselnivån finner vi i tillverkningsindustrin och uppdragsverksamheten. Andelen uppsagda av de varslade har inte ökat de senaste månaderna, men de verkställda uppsägningarna har i fler fall övergått till arbetslöshet (cirka 30 procent första halvåret 2008 och 58 procent i november 2008). 7 Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning i april var antal arbetslösa och det relativa arbetslöshetstalet var 8,3 procent. En ökning med 2,3 procentenheter på ett år. Enligt KI:s prognos stiger arbetslösheten till 11,5 procent år 2010 och 11,7 procent år Lönebildning När resursutnyttjande på arbetsmarknaden minskar leder det alltid till lägre löneökningar. Det är högst sannolikt att löneökningarna bromsar in under de kommande åren. Enligt Konjunkturinstitutet håller de centrala avtalen till viss del upp löneökningarna och utgör en begränsning nedåt för löneökningarna. I det svaga arbetsmarknadsläget är det dock sannolikt att lokala förhandlingar endast ger små eller inga påslag utöver det som garanteras i de centrala avtalen. Avtalsrörelsen år 2010 inleds och slutförs när resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är extremt lågt och vinstläget i privat sektor försämrats avsevärt. Ett sådant utgångsläge kommer naturligtvis påverka avtalsförhandlingarna och resultera i mycket låga lönenivåer. Lägst löneökningar kommer vi sannolikt hitta inom de internationellt konkurrensutsatta branscherna. Enligt Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet är det framför allt inom industrin som löneökningarna bromsar in, men även inom offentlig sektor spås löneökningarna minska. Trots att löneökningarna bromsar in väntas de ge upphov till reallöneförbättringar eftersom inflationen samtidigt väntas bli lägre än på mycket länge. Ett annat tecken på mer återhållsamma krav är KI:s barometer där hushållen förväntar sig att lönerna kommer att öka med i genomsnitt 1,9 procent de närmaste 12 månaderna. Förra månaden var motsvarande siffra 1,8 procent. Förväntningarna på löneutvecklingen har sjunkit en del det senaste halvåret, i november förväntade sig hushållen att lönerna skulle öka med i genomsnitt 2,4 procent. Inflation, ränta och utlåning Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var -0,4 procent i maj (-0,1 % i april) enligt SCB. Minus två månader i rad ökar deflationsförväntningarna. Konsumentpriserna steg dock med i genomsnitt 0,1 procent från april till maj (ökade 0,4 procent samma period förra året). Enligt KI:s barometer uppgår hushållens inflationsförväntningar på ett års sikt till 1,8 procent i maj jämfört med 1,7 procent i april. 7 Se 9

16 Figur 2. Reporänta med osäkerhetsintervall, Procent, kvartalsmedelvärden % 75% 50% Reporänta Anmärkning: Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn till nollränterestriktionen Källa: Riksbanken För att klara inflationsmålet på 2 procent och för att mildra konjunkturnedgången har Riksbanken (RB) sänkt sin reporänta i flera steg. I april sänktes den till 0,5 procent och räntan väntas ligga kvar på en låg nivå till början av Finanskrisen har varit en förtroendekris där osäkerheten om vilka låntagare som är kreditvärdiga har minskat tillgången på krediter. Många centralbanker har också ökat sin utlåning och tillfört de finansiella systemen ny likviditet. Nu kan vi dock skönja en förbättring på området. De så kallade TED- och Basis-spreadarna 9 som mäter graden av osäkerhet på de finansiella marknaderna har sjunkit i både USA och Europa. Ett stort orosmoln är dock de svenska bankernas utlåning i Ukraina och Baltikum där betydande kreditförluster finns. Utvecklingen följs mycket noggrant av Finansinspektionen och Riksbanken vars viktigaste uppgift det kommande året blir att upprätthålla kapitaltäckningen hos svenska banker. Hur kommer recessionen att påverka statsförvaltningen? Svaret på frågan kan med fördel delas upp på vad som sker på kort och lång sikt. De myndigheter som först kommer att känna av recessionens återverkningar är myndigheterna inom t.ex. uppdragssektorn. På kort sikt tillförs delar av den offentliga sektorn mer pengar under en lågkonjunktur. Den statliga sektorns ekonomiska utveckling är oftast kontracyklisk. Att de statliga myndigheterna får mer pengar i en lågkonjunktur har inte bara keynesianska förtecken, det beror främst på att viss verksamhet som tillhandahålls av t.ex. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, universitet och högskolor m.fl. ansträngs mer i en lågkonjunktur dvs. en del av det som brukar kallas automatiska stabilisatorer. Vidare finns det i ramanslagssystemets pris- och löneomräkning en eftersläpning på två år vilket oftast också resulterar i en kontracyklisk resursfördelning. Nästa år ser systemet ut att gynna statsförvaltningen. Löneandelen i ramanslagen räknas upp med vad som kallas AKI(ram), som är ett index för utvecklingen av arbetskraftskostnaderna för tjänstemännen inom tillverkningsindustrin med en eftersläpning på just två år. I ramanslagssystemet finns också ett inbyggt produktivitets- och effektivitetskrav. Därför reduceras AKI(ram) med ett 8 Se Riksbankens penningpolitiska uppföljning april 2009, 9 TED-spread är skillnaden mellan räntan på 3-månaders statspapper och en 3-månaders interbankränta (den ränta som banker betalar för lån mellan varandra). Basis-spread är skillnaden mellan räntan på interbankmarknaden och den förväntade reporäntan. 10

17 produktivitetsavdrag som beräknas som ett tioårigt glidande genomsnitt av den uppmätta produktivitetsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn. Även produktivitetsavdraget har en eftersläpning på två år. När produktivitetsavdraget dras från AKI(ram) erhåller vi ett löneuppräkningstal. I tabell 1 ser vi hur detta tal har utvecklats de senaste åren. Det AKI(ram) som påverkar myndigheternas anslag för år 2010 har SCB beräknat till 5,90. En anledning till detta relativt höga index är de relativt höga arbetskraftskostnader som uppkom inom tillverkningsindustrin under år Även produktivitetsavdraget blev lågt eftersom produktiviteten de senaste två åren haft en mycket svag utveckling. En utveckling som bl.a. beror på att grupper med lägre produktivitet som tidigare stått utanför arbetsmarknaden börjat jobba. Som framgår av tabellen ovan har omräkningstalen legat runt en procent. För år 2010 gäller det avsevärt högre omräkningstalet på 4,43 procent. 10 Tabell 1. Utvecklingen av löneomräkningstalet Budgetår AKI(ram) PEK Tillämpat löneomräkningstal ,64 1,85 2, ,97 1,96 1, ,88 2,10 0, ,12 1,98 1, ,90 1,47 4,43 Källa: Arbetsgivarverket På kortare sikt kan vi också se fördelar av ett bättre rekryteringsläge när arbetsmarknaden nu försvagas. På lite längre sikt får vi dock räkna med att en försvagning av arbetsmarknaden leder till lägre lönenivåer inom tillverkningsindustrin, vilket om några år påverkar statens löneomräkningstal negativt. En lågkonjunktur där de något mindre produktiva blir arbetslösa kommer samtidigt att driva upp produktivitetstalen och sätta ytterligare ekonomiskt tryck på de statliga myndigheterna genom ett högre produktivitetsavdrag. Efter den djupa recession som vi nu går igenom, där en expansiv finanspolitik ser ut att bli nödvändig, får vi räkna med att ett relativt stort budgetunderskott genererats. När ekonomin vänder måste statsfinanserna saneras och besparingar blir då nödvändiga. Dessa kommer med stor sannolikhet också drabba de statliga myndigheterna. På lite längre sikt vänder också arbetsmarknaden. Enligt KI ser det ut som arbetsmarknaden återhämtar sig under år Ett högre resursutnyttjande på arbetsmarknaden innebär att rekryteringsläget för statliga myndigheter blir sämre och att trycket på högre lön ökar. Saneringen av statsfinanserna och det sämre rekryteringsläget ser tyvärr ut att sammanfalla med den tidpunkt då de statliga pensionsavgångarna kulminerar år För lokalkostnader och övriga förvaltningskostnader gäller andra indexuppskrivningar, som för 2010 har beräknats till 2,79 procent resp. 1,55 procent. För en myndighet med genomsnittlig resursmix innebär det en löne- och prisomräkning för år 2010 på 3,36 procent. Om myndigheten har en annan resursmix blir uppräkningen i motsvarande mån en annan. 11

18 Statens generationsväxling Skaran av äldre i Sverige, liksom i hela västvärlden, växer nu snabbt. Den generation som föddes under 1940-talet de s.k. fyrtiotalisterna är betydligt större än generationerna både före och efter. När fyrtiotalisterna går i pension står vi inför en generationsväxling. I den statliga sektorn har den generationsväxlingen redan börjat. I vårens statliga konjunkturbarometer ställs för första gången två frågor om den statliga generationsväxlingen. Den första frågan som ställs är huruvida myndigheten haft omfattande pensionsavgångar det senaste halvåret. Vad som uppfattas som omfattande är, och bör så förbli, myndighetens bedömning utifrån dess egna perspektiv. Myndigheternas verksamhet skiljer sig avsevärt åt i flera avseenden. Inte minst, när det gäller antal anställda och pensionsavgångar. Endast den enskilda myndigheten kan avgöra i vilken utsträckning pensionsavgångarna varit omfattande eller inte. För de myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar följs denna fråga upp med hur det påverkat myndighetens kompetensförsörjning. Resultatet av dessa två frågor redovisas i figur 3 nedan. Svaren visar att det till antalet är 28 av 218 myndigheter (oviktat 13 procent) som upplevt att de haft omfattande pensionsavgångar. Resterande 190 myndigheter anser inte att de haft några omfattande pensionsavgångar. Figur 3. Andel och antal myndigheter (oviktade) uppdelat på sektor 100% 90% 80% 70% 60% 50% % 30% 20% 10% 0% Staten UHF LRS UPP MTJ EK KULT AOU RÄTTS AFF Negativt Inte alls Positivt Ej omfattande pensionsavgångar Anmärkning: Antal myndigheter avläses i stapeln och andel myndigheter avläses på vertikal axeln. AFF=Affärsverk och infrastruktur, AOU=Arbetsliv, omsorg och utbildning, EK=Ekonomi, KULT=Kultur, LRS=Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter, MTJ=Miljö, teknik och jordbruk, RÄTTS=Rättsväsendet (obs. Försvaret ingår ej), UHF=Universitet, högskolor och forskning, UPP=Uppdragsmyndigheter. 12

19 Viktas svaren utifrån antal anställda är det 20 procent (obs viktade siffror syns ej i figuren) som haft omfattande pensionsavgångar och 80 procent som inte haft omfattande pensionsavgångar. Det antyder att det i större utsträckning är större myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar. Enligt figuren ovan så är det totalt i undersökningen 190 av myndigheterna som inte haft några omfattande pensionsavgångar (se blå stapel) och 28 myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar. Av de 28 myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar hittar vi 8 myndigheter som anser att det inverkat positiv på myndighetens kompetensförsörjning (se ljusblå del av stapel), 11 stycken som inte påverkats alls (se grön del av stapel) samt 9 myndigheter där avgångarna haft en negativ inverkan på sin kompetensförsörjning (se röd del av stapel). I vissa sektorer är antalet myndigheter som anser att omfattande pensionsavgångar haft en positiv inverkan på sin kompetensförsörjning större än i andra sektorer. Det gäller t.ex. sektorn Universitet, högskolor och forskning (UHF) där tre myndigheter bedömer att pensionsavgångar haft en positiv inverkan på kompetensförsörjningen. Bland de sektorer som har ett större antal myndigheter vars kompetensförsörjning påverkats negativt finner vi t.ex. Rättssektorn (RÄTTS) med tre myndigheter som påverkats negativt. 13

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en prognos för år 2009 Rapportserie 2008:6 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för den statliga

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2014 Rapportserie 2014:1 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2013 Rapportserie 2013:1 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2015 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för den statliga

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en uppdaterad prognos för år 2015 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Fjärde kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Fjärde kvartalet 2010 Fjärde kvartalet 2010 (2011-01-03) Stockholmskonjunkturen stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 januari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län december 2013 64 504 (10,7 %) 28 534 kvinnor (9,9 %) 35 970 män (11,5 %) 14 381

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 örebro län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Föregående kvartal Om Nettotal

Föregående kvartal Om Nettotal Under andra kvartalet väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 37 procent förväntar sig oförändrad och 8 procent räknar med en minskad efterfrågan. Nettotalet hamnar alltså på 46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Konjunkturbarometern fo r den statliga sektorn

Konjunkturbarometern fo r den statliga sektorn Konjunkturbarometern fo r den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en uppdaterad prognos för år 216 Arbetsgivarverket Dnr 216/273 Förord Barometerenkäten

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SKÅNE LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2011 Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 april 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län mars 2014 61 839 (10,3 %) 27 276 kvinnor (9,4 %) 34 563 män (11,1 %) 13 014 unga

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN

STOCKHOLMSBAROMETERN STOCKHOLMSBAROMETERN Första kvartalet 212 212-5-1 Sammanfattning Stockholmskonjunkturen stärks tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 3 till 17 under 212 års första kvartal. Konjunkturindikatorn

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2010 Tredje kvartalet 2010 (2010-11-03) Stockholmskonjunkturen fortsätter att utvecklas starkt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar något från 31 till 32 under årets tredje kvartal. Situationen för

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 791 mnkr. Det är en ökning med 20 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 norrbottens län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Pressträff 3 juni 2008 Lena Liljebäck, tf GD Tord Strannefors, prognoschef Helene Dahlström Prognosantaganden PROGNOSANTAGANDEN Att den globala ekonomin växer

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 västernorrlands län Swedbank och sparbankerna i samarbete med

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer