Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konjunkturbarometern för den statliga sektorn"

Transkript

1 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2013 Rapportserie 2013:1 Arbetsgivarverket

2

3 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år Dnr

4

5

6 Innehåll Förord Sammanfattning av resultat 5 6 Undersökningen 7 Undersökningens upplägg... 7 Medlemsförändringar... 8 Tolkning av rapportens figurer... 8 Makroekonomiska förutsättningar 9 Den internationella utvecklingen... 9 Den svenska utvecklingen Arbetsmarknad Lönebildning Inflation och räntor Statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar 17 Ekonomi 19 Anslag och verksamhetens resultat Budgetomslutning Medlemmarnas ansvarsområde Kompetensförsörjning 22 Pensionsavgångar Påverkas kompetensförsörjningen av pensionsavgångarna Sysselsättning Personalomsättning Övertidsuttag Rekrytering och brist på lämpliga sökanden Uppsägningar och övertalighet Hur påverkas verksamheten av bristen på arbetskraft? Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar 29 Allmän offentlig förvaltning Försvar Samhällsskydd och rättsskipning Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling Kultur, fritidsverksamhet och religion Utbildning Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård Bilagor 36 Bilaga 1. Några enkätsvar Bilaga 2. Medlemmarna efter COFOG och antal anställda... 37

7 Figur- och tabellförteckning Figur 1. BNP-tillväxt i olika regioner... 9 Tabell 1. Försörjningsbalans, årlig procentuell förändring Figur 2. Arbetslöshet i procent av arbetskraften, säsongsrensad Figur 3. Brist på arbetskraft i näringslivet Figur 4. Utveckling och Riksbankens prognos för konsumentprisindex i april Figur 5. Reporäntebanan, procent Tabell 2. Resursmix och pris- och löneuppräkning för anslagsår Figur 6. Utveckling och prognos av löneomräkningstalet Figur 7. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller anslagsöverskridande (utfall för åren och prognos för år 2013) Figur 8. Medlemmarnas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för 2013) Figur 9. Medlemmarnas ansvarsområde enligt instruktion jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2013) Figur 10. Har medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar, uppdelat på COFOG. 22 Figur 11. Hur har kompetensförsörjningen påverkats hos medlemmar med omfattande pensionsavgångar? Figur 12. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren och prognos för år 2013) Figur 13. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2013) Figur 14. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2013) Figur 15. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet Figur 16. Hur har brist på lämpliga sökanden påverkat medlemmarnas verksamhet? Andel medlemmar viktat efter antal anställda? Figur 17. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på COFOG Figur 18. Uppsägningar det senaste halvåret uppdelat på COFOG Figur 19. Övertalighet det kommande året uppdelat på COFOG Tabell 3. Utvalda prognosfrågor med prognossvar Tabell 4. Arbetsgivarverkets medlemmar i undersökningen efter antal månadsanställda och COFOG-grupp... 37

8 Förord Konjunkturbarometern för den statliga sektorn är ett samarbete mellan Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet. Syftet är att ge snabb och framåtblickande information om kompetensförsörjningen och den ekonomiska situationen hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Informationen i barometern kan också fungera som ett faktamässigt underlag i arbetet med centrala och lokala förhandlingar. För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ges också en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. Undersökningen genomförs två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På hösten bedömer medlemmarna utvecklingen för kommande år i förhållande till innevarande år avseende kompetensförsörjning och ekonomi. Samtidigt stämmer man av läget under innevarande år i förhållande till föregående år. Under våren revideras prognosen och föregående års utfall presenteras. Undersökningen genomfördes under november år 2012, för trettiotredje gången sedan starten hösten Tillfrågade i undersökningen är Arbetsgivarverkets medlemmar. I höstens undersökning svarade 64 procent av medlemmarna, vilket motsvarar 87 procent av de anställda hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Ansvariga för rapporten är Anna Lundgren och Roger Vilhelmsson. Stockholm i januari

9 Sammanfattning av resultat Viktat med avseende på antal anställda kan undersökningen sammanfattas i följande punkter: Det var fler som överskred sina anslag 2012 jämfört med Enligt prognosen för 2013 kommer denna utveckling att öka samtidigt som andelen som tror att de kommer att anslagsspara minskar till bara 8 procent. Sannolikt hänger detta samman med att uppräkningen av ramanslagen är låg för En majoritet av medlemmarna tror på en oförändrad budgetomslutning år procent tror på ökning av budgetomslutningen medan sju procent tror på en minskning. Andelen med omfattande pensionsavgångar var i höstens undersökning 20 procent, vilket kan jämföras med 37 procent 12 månader tidigare. Andelen medlemmar som anser att omfattande pensionsavgångar påverkar kompetensförsörjningen positivt ligger kvar runt 20 procent medan andelen som anser att den påverkas negativt har minskat till 15 procent jämfört med 20 procent förra hösten. Mest negativ påverkan upplever COFOG-gruppen Samhällsskydd och rättsskipning. Andelen medlemmar som ökat personalen under 2012 är något större än andelen som minskat sin personal. Prognosen för antalet sysselsatta år 2013 visar att en majoritet av medlemmarna tror på ett oförändrat antal sysselsatta. Lika många medlemmar, 14 procent, tror på ökande som minskande antal sysselsatta. Personalomsättningen var och förväntas bli oförändrad hos en majoritet av medlemmarna under år Något fler tror på en ökande personalomsättning 2013 (23 procent) jämfört med som ökade personalomsättningen 2012 (17 procent). I princip ingen medlem tror på minskande personalomsättning vare sig 2012 eller Andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden ligger hösten 2012 på 55 procent vilket är den högsta nivån sedan Precis som vid tidigare undersökningar är det främst inom olika typer av IT-kompetens som bristen finns. Även inom forskning och utbildning råder brist. Så gott som samtliga medlemmar som upplevt brist anser att verksamheten påverkats negativt, men bara 7 procent anser att den negativa påverkan varit omfattande. Både andelen medlemmar som sagt upp personal det senaste halvåret och andelen som spår övertalighet det kommande året minskar. 6

10 Undersökningen Undersökningens upplägg Barometerundersökningen är en totalundersökning som genomförs bland Arbetsgivarverkets medlemmar. I höstens undersökning stod de svarande medlemmarna för 87 procent av de anställda medan motsvarande siffra i vårens undersökning låg på 92 procent. Arbetsgivarverkets medlemmar på det statliga avtalsområdet sysselsätter ca 5,3 procent av samtliga anställda i Sverige. 1 Svaren vägs samman utifrån antalet anställda vid respektive medlem. 2 Eftersom antalet anställda kan variera från drygt ner till ett fåtal anställda hos vissa medlemmar behöver svaren viktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen. En medlem med många anställda får alltså större genomslag. I höstens barometerundersökning svarade medlemmarna på hur de tror att år 2013 kommer att se ut i jämförelse med år Detta svar är en prognos (se figurernas staplar för år 2013). Dessutom redovisade medlemmarna en uppskattning av utfallet för i år jämfört med förra året (se staplarna för 2012). De faktiska utfallen redovisas för åren För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ger vi i nästa avsnitt en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. I de efterföljande avsnitten presenteras indikatorer över medlemmarnas ekonomi och kompetensförsörjning. Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamheter av vitt skilda slag. I undersökningen delas medlemmarna upp i COFOG-grupper. COFOG (Classification of Functions of Government), är en funktionell indelning som används i offentlig verksamhet och som är framtagen av Förenta Nationerna. 3 I bilaga 2 redovisas hur medlemmarna i undersökningen är uppdelade på de olika COFOG-grupperna. 1 Se SCB (2012), Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, 3:e kvartalet 2012, Statistiska meddelanden AM 63 SM Formeln för viktning är j N n n j j i = 1 n j j i = 1 medlemmar i urvalet per stratum, där W W ij n j * i= 1 ij n W ** ij j j W ij och * ij i = 1 i = 1, där Nj är antalet medlemmar i populationen per stratum, respektive summan vikter per stratum för alla medlemmar som besvarat frågan och där för ett visst svarsalternativ. 3 Se n n j är antalet W är den totala viktsumman för medlemmar i urvalet per stratum n j W ** ij i = 1 är summa vikter per stratum 7

11 Medlemsförändringar Några av de nya medlemmarna kan av olika skäl inte ge några svar på någon av barometerns frågor och ingår därför inte i denna undersökning. Statens Servicecenter bildades i juni 2012 i för att sköta vissa administrativa tjänster åt anslutna myndigheter. I september lades Statens bostadskreditnämnd ner och verksamheten fördes över till Boverket. Fram till och med september 2012 har Infranord, de bolagiserade produktionsdelarna av gamla Banverket, varit frivillig medlem i Arbetsgivarverket. Eftersom Infranords medlemskap upphörde från 1 oktober 2012 finns de inte med i året undersökning. Tolkning av rapportens figurer Frågorna är av så kallad barometertyp, vilket innebär att medlemmarna svarar på frågor om en variabel (här t.ex. antal årsarbeten, övertid osv.) väntas öka, minska eller bli oförändrad. I figurernas staplar motsvarar andelen över nollstrecket den andel som svarat att variabeln väntas öka. Andelen under noll är den andel som svarat att variabeln väntas minska. Andelen som svarat att variabeln väntas bli oförändrad syns endast indirekt i figuren. Ju högre en stapel är, desto mindre är andelen medlemmar som angett att variabeln blir oförändrad eftersom de tre alternativa svaren tillsammans bör summera till 100 procent. Ju lägre en stapel är, desto större är andelen medlemmar som angett att variabeln väntas bli oförändrad. Skillnaden mellan den andel som räknar med en ökning och den som räknar med en minskning kallas nettotal. Linjen i figurerna visar nettotalets utveckling. Ett positivt nettotal tyder på en ökning och ett negativt nettotal tyder på en minskning för variabeln ifråga. Eftersom medlemmarna endast svarar på frågan åt vilket håll en eventuell förändring går och inte på hur stor den väntas bli, kan nettotalet i undantagsfall ge en missvisande bild. Erfarenheterna visar att nettotalet i allmänhet ger en bra uppskattning av trenderna i de olika variablerna. 8

12 Makroekonomiska förutsättningar Den internationella utvecklingen Global utveckling Under år 2012 har återhämtningen i världsekonomin kommit av sig och gradvis försämrats. De stora internationella prognosmakarna har gång på gång nedreviderat sina prognoser för tillväxten i världsekonomin. Enligt de senaste prognoserna från Internationella valutafonden (IMF) och OECD ökade BNP med 3,3 respektive 3,2 procent år Den negativa utvecklingen beror främst på statsskuldskrisen i Europa medan utvecklingen i USA och tillväxtländerna är mer positiv. Den globala tillväxten väntas dock bli bättre år Europa Utvecklingen i Europa är fortsatt svag och präglas av skuldkriserna i Grekland, Spanien och Italien. De krisdrabbade länderna befinner sig i recession med krympande BNP i år. Den svaga efterfrågan i södra Europa påverkar också de andra europeiska länderna. Länder som Tyskland och de nordiska länderna har en allt svagare tillväxt på grund av den dämpade efterfrågan och handeln i Europa. De flesta prognosmakare bedömer dock att den värsta krishanteringen i euroområdet är över. Enskilda länders åtstramningar, greklandsuppgörelsen, den europeiska centralbankens stöd, finanspakten och övriga åtgärder som vidtagits den senaste tiden har minskat osäkerheten på finansmarknaderna. De flesta bedömare tror inte att nödlån till Spanien eller Italien blir nödvändiga. I huvudscenariot väntas stater, banker, företag och hushåll fortsätta en sanering av sina balansräkningar. Europa hankar sig fram utan ytterligare kriser och konjunkturen väntas vända inom ett års tid. Figur 1. BNP-tillväxt i olika regioner Anmärkning: Årlig procentuell BNP-tillväxt Källa: IMF 4 Se IMF (2013), World Economic Outlook, januari 2013 och OECD (2012), OECD Economic Outlook, november

13 USA och Japan USA är sedan en tid inne i en långsam återhämtningsfas. Landet påverkas visserligen negativt av den svaga efterfrågan i Europa men de inhemska konjunktursignalerna är positiva. Bostads- och arbetsmarknaden ser allt bättre ut och konsumenterna blir allt mer optimistiska. Det största hindret för en fortsatt återhämtning i USA är landets stora skulder. USA har ett budgetunderskott på 8 procent av BNP och en statsskuld på 103 procent av BNP. Att de offentliga finanserna måste saneras råder det en enighet kring medan det har varit svårare att komma överens om vilka skatter och utgifter som bör ändras. I samband med 2011 års budgetförhandlingar kom kongressen överens om att de offentliga finanserna med automatik kraftigt skulle stramas åt vid årsskiftet Åtstramningen som kallats för budgetstupet innebar att de tillfälliga skattelättnader som infördes av Bushadministrationen skulle upphöra vid årsskiftet samtidigt som mycket kraftiga nedskärningar skulle träda i kraft. Stupet hotade att kasta USA in i en recession och något slags uppgörelse som undvek budgetstupet var nödvändig. I sista sekunden lyckades politikerna få till stånd en uppgörelse som delvis löste problemet med budgetstupet. I uppgörelsen förlängs skattelättnaderna samtidigt som inkomstskatten höjs för de 2 procent av befolkningen som tjänar mest. För dessa ökar inkomstskatten från 35 procent till 39,6 procent. Även reavinst- och kapitalvinstskatten höjs från 15 till 20 procent. Däremot misslyckades man med att ta beslut om vilka utgiftsnedskärningar som skulle göras. Nästan miljarder kronor ska sparas inom försvar och offentlig välfärd. Dessa beslut sköts i stället fram två månader. Ett annat problem som kvarstår är det lånetak som förhandlades fram i samband med budgetstupet. Eftersom USA:s budget nästan är tom på pengar så måste man i slutet av februari få möjligheter att låna mer. Fylls inte statskassan på så måste man stoppa utbetalningar av t.ex. pensioner och arbetslöshetsersättning, stänga federala myndigheter och ställa in räntebetalningarna på befintliga lån. Med andra ord återstår svåra beslut. Världens tredje största ekonomi, Japan, är på väg in i en recession. BNP krympte det tredje kvartalet 2012 och väntas fortsätta krympa. Framför allt är det den krympande exporten till Europa som slår hårt mot Japans ekonomi. Japans konflikt med Kina kring ögrupperna nära Taiwan har dessutom försämrat exporten till Kina. Enligt OECD:s prognos ökar dock exporten när krisen i euroländerna stabiliseras och konflikten med Kina blir löst. Det ryktas också att den japanska regeringen avser att sjösätta ett mycket stort stimulanspaket under år Kina och övriga tillväxtekonomier Kina hade under flera år en överhettad ekonomi med hög inflation och skenande fastighetspriser i storstäderna. Risken för en fastighetsbubbla var stor och regeringen tvingades till en mer restriktiv finans- och penningpolitik. Färre stimulanser och nedgång i den globala konjunkturen gjorde att ekonomin mattades av. BNP-tillväxten föll från nivåer på ca 11 procent till nivåer kring 8 procent. Den svagare utvecklingen har gjort att inflationen nu återigen är nere på normala nivåer. Det gör att det nu finns utrymme för Kina att återigen börja stimulera ekonomin. Centralbanken har sänkt styrräntan och regeringen har tidigarelagt stora bygg- och investeringsprojekt. Som ett resultat har ekonomin under hösten börjat växa snabbare. Enligt den kinesiska statistiken, som har ifrågasatts från olika håll, steg BNP det fjärde kvartalet 2012 med 7,9 procent jämfört med samma kvartal året innan. BNP-ökningen drevs främst av en kraftigt ökad export. Enligt IMF:s prognos kommer dock BNP-tillväxten i Kina att öka under år 2013 och Även övriga tillväxtekonomier har haft en sämre tillväxtutveckling under år Enligt IMF väntas dock en förbättrad global konjunktur i slutet av 2013 göra att till- 10

14 växtekonomierna i genomsnitt växer med ca 5,5 procent. I stort sett samma tillväxttakt finner man också i de afrikanska utvecklingsländerna. Den svenska utvecklingen Den senaste statistiken från Statistiska centralbyråns (SCB) visar att BNP ökade med 1,3 respektive 0,7 procent det andra respektive tredje kvartalet år 2012 jämfört med motsvarande kvartal år Enligt bedömare ökade dock tillväxttakten överraskande mycket det tredje kvartalet, men de flesta tror att BNP blir något svagare det fjärde kvartalet. Enligt Konjunkturinstitutets (KI) decemberprognos väntas ökningen av BNP bli 0,9 procent för helåret En förklaring till den svagare utvecklingen är att hushållen och företagen blivit allt försiktigare. KI:s barometerindikator är ett sammanfattande mått på hushållens och företagens syn på stämningsläget i ekonomin. 7 Enligt KI:s konjunkturbarometer för december blir hushållens syn på sin egen ekonomi allt sämre. Framför allt är det oron för en högre arbetslöshetsrisk, en sämre börsutveckling och en osäkerhet kring utvecklingen i omvärlden som påverkar hushållen. Även företagens syn på stämningsläget är svagt. Visserligen sjönk ingen av de enskilda branschernas konfidensindikator, men tillverkningsindustrin, byggsektorn, handeln och privat tjänstesektorns indikatorer ligger alla långt under sina historiska genomsnitt. Företagens orderingång, efterfrågan, export, produktion, sysselsättning m.m. är fortsatt svag. Enligt KI:s prognos för år 2013 fortsätter ekonomin att utvecklas svagt då BNP växer med 0,8 procent (se tabell 1). Framför allt är det en fortsatt svag utveckling av företagens investeringar och nettoexporten som gör att tillväxten utvecklas svagt. Vidare fortsätter de disponibla inkomsterna att försvagas eftersom lönesumman och sysselsättningen blir lägre under året. Dessutom är sparkvoten fortsatt hög eftersom hushållen ägnar sig åt ett högt försiktighetssparande så länge osäkerheten kring konjunktur- och arbetsmarknadsläge är stor. Tabell 1. Försörjningsbalans, årlig procentuell förändring BNP 3,7 0,9 0,8 2,2 Disponibel inkomst 4,8 3,7 2,8 3,4 Hushållens konsumtion 2,1 1,4 2,0 3,1 Sparkvoten* 10,1 10,4 10,4 9,8 Offentlig konsumtion 1,1 0,5 0,9 0,6 Investeringar** 6,4 3,3 0,7 3,6 Lager 0,5-0,9-0,2 0,0 Nettoexport 0,8 0,3-0,4-0,2 Anmärkning: *I procent av disponibel inkomst, **Fasta bruttoinvesteringar Källa: SCB och Konjunkturinstitutet I slutet av 2013 är den internationella konjunkturen fortsatt svag, men de akuta kriserna har undanröjts vilket gör att svenska hushåll och företag väntas bli mindre osäkra. Relativt stora besparingar, ett mindre behov av försiktighetssparande, uppdämda konsumtionsbehov och låg ränta gör att konsumtionen då väntas öka snabbt. I företagen finns det stora lediga resurser och tillsammans med låga räntor, en förbättrad inhemsk efterfrågan och en sänkt bolagsskatt 5 Se SCB (2012), BNP kvartal Kommentarer till beräkningar av det tredje kvartalet 2012, november Se Konjunkturinstitutet (2012), Konjunkturläget, december Se Konjunkturinstitutet (2012), Konjunkturbarometern, december 2012., men även Inköpschefsindex (PMI) för industri och tjänstesektor, som visar vad svenska inköpschefer tror om konjunkturläget. Swedbank/Silf (2013), Inköpschefsindex (PMI). 11

15 väntas investeringslusten komma tillbaka. Förbättringen i slutet av år 2013 väntas dock slå igenom på BNP fullt ut först under år 2014 då KI tror att tillväxten blir 2,2 procent. Arbetsmarknad Enligt Arbetsförmedlingens (AF) decemberstatistik fortsätter arbetsmarknadsläget att försämras. 8 Antalet nya lediga platser som anmäldes i december var , nästan färre än samma månad för ett år sedan. Varslen fotsätter att strömma in även om antalet inte var lika högt som i november. I december varslades individer medan det i november lades ca varsel. Det är dock en högre varselsiffra jämfört med december föregående år då individer varslades. Enligt AF:s uppföljning visar statstiken att ca 6 av 10 som varslas sägs upp och att 2 av 10 blir arbetslösa. 9 Enligt SCB var personer i åldern år sysselsatta i december 2012, vilket är en ökning med jämfört med december Säsongrensat uppgick antalet arbetslösa personer till vilket i december motsvarar en arbetslöshet på 7,8 procent. På längre sikt är det en uppgång eftersom arbetslösheten i december 2011 var 7,5 procent medan det är en nedgång på kort sikt då arbetslösheten i november 2012 låg på 8,1 procent. Enligt KI:s prognos vänder konjunkturen i slutet av 2013, men det tar lång tid innan det visar sig på arbetsmarknaden. Företagen har mycket lediga resurser och personal som inte utnyttjas fullt ut under lågkonjunkturen. Den säsongsrensade arbetslösheten väntas därför bli 8,3 procent år Till skillnad från år 2012 väntas sysselsättningen falla år 2013 vilket spär på arbetslösheten. Först i slutet av år 2014 väntas arbetslösheten vända nedåt. Den svaga utvecklingen i början av år 2014 gör dock att KI tror på en arbetslöshet på 8,4 procent för helåret. Figur 2. Arbetslöshet i procent av arbetskraften, säsongsrensad Anmärkning: Skuggning visar KI:s prognos Källa: SCB och Konjunkturinstitutet Andelen företag i näringslivet som upplever brist på arbetskraft har sjunkit sedan i slutet av år 2011 och ligger sedan dess under det historiska genomsnittet. Rekryteringsproblemen har med andra ord minskat den senaste tiden i takt med det allt sämre arbetsmarknadsläget. Enligt AF:s återkommande rapport om var jobben finns så blir de yrken som har brist allt färre. 11 Rapporten visar dock att bristen fortfarande är stor inom framför allt IT-området och bland tekniska 8 Se Arbetsförmedlingen (2013), Information om arbetsmarknadsläget december Se bl.a. Arbetsförmedlingens pressmeddelande, 10 januari Se SCB (2012), Arbetskraftsundersökningarna (AKU) för december 2012, december Arbetsförmedlingen (2013), Var finns jobben? Bedömning för 2013 och långsiktig utblick, januari

16 yrken. Vad som dock oroar är att rapporten också visar att bristen väntas öka på fem till tio års sikt på grund av stora pensionsavgångar och för att det utbildas för få inom vissa yrken. Enklare yrken utan krav på utbildning blir allt sällsyntare. Figur 3. Brist på arbetskraft i näringslivet Brist på arbetskraft Historiskt genomsnitt Anmärkning: Andel företag, säsongsrensade kvartalsvärden Källa: Konjunkturinstitutet Även i statsförvaltningen har bristen på sökanden minskat sedan i början av år Som vi kan se av senare avsnitt steg dock andelen med brist på lämpliga sökanden och ligger nu över det historiska genomsnittet. Att statliga arbetsgivare har svårare än normalt att finna arbetskraft, till skillnad från företagen i näringslivet, kan delvis bero på att bristen framför allt funnits bland högutbildade. Lönebildning Enligt den officiella konjunkturlönestatistiken från Medlingsinstitutet (MI) ökade lönerna i näringslivet med 2,5 procent år Den offentliga sektorn, och framför allt den statliga sektorn, hade enligt konjunkturlönestatistiken en lägre löneökningstakt än den privata sektorn. Enligt statistiken ökade lönerna med 1,9 procent i staten. Det finns fler förklaringar till denna skillnad. Framför allt är det under år 2011 ett utslag av strukturförändringar till följd av bl.a. stora nyanställningar inom Försvarsmakten efter det att den allmänna värnplikten avskaffats. Vad har då hänt med löneökningarna under år 2012? Statistiken för år 2012 är visserligen inte fullständig då endast statistik fram till oktober publicerats. Den genomsnittliga löneökningstakten från januari t.o.m. oktober är i näringslivet 3,1 procent. Hur kan löneökningen bli högre år 2012 jämfört med år 2011 när resursutnyttjandet på arbetsmarknaden blivit allt svagare? En förklaring är att det under avtalsrörelsen 2011 slöts högre centrala löneavtal än under avtalsrörelsen år Under år 2010 slöt den normerande industrin centralt avtalade löneökningar på 1,75 procent medan motsvarande norm blev 2,6 procent i avtalsrörelsen år En annan förklaring är av rent statistisk natur och beror på att industrin hade en förskjutning av tidpunkten för lönerevisionerna i industriavtalet. De flesta lönerevisionerna år 2011 genomfördes i juni medan de under år 2012 genomfördes i februari. Eftersom löneökningarna beräknas som årliga förändringar så påverkar även 2011 års revisioner löneökningstakten år Detta innebär att lönerna i industrin enligt konjunkturlönestatistiken ökade med 3,9 procent år För statistik över löner se Medlingsinstitutets hemsida 13

17 14

18 Nu står vi inför en ny avtalsrörelse. Vilka löneökningar kan vi förvänta oss år 2013? Mycket talar för lägre löneökningar under år Dels väntas löneökningarna inom industrin bli något lägre än i övriga näringslivet på grund av avtalslängdens konstruktion. Dels är kraven från facken inom industrin mycket lägre i årets avtalsrörelse än de var i den förra avtalsrörelsen. I den förra avtalsrörelsen låg kraven på 3,7 procent medan kraven inför årets avtalsrörelse som presenterades i november ligger på 2,8 procent. Dels har resursutnyttjandet på arbetsmarknaden försvagats mycket snabbt den senaste tiden. Enligt KI:s senaste prognos väntas lönerna i näringslivet öka med 2,7 procent år Trots att den nominella löneökningstakten väntas minska de kommande två åren så spås reallöneökningarna utvecklas positivt eftersom inflationen är så låg (se avsnitt nedan). Enligt KI:s prognos hamnar reallöneökningarna i ekonomin på cirka 2,4 procent år 2013 och 1,6 procent år Det är i nivå med genomsnittet för den goda reallöneutveckling som Sverige har haft sedan industriavtalet infördes Inflation och räntor Inflationstakten, det vill säga förändringen av priserna (KPI) under de senaste tolv månaderna, var -0,1 procent i december, vilket är samma takt som i november. 14 Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar (KPIF) var i december 1 procent, vilket är en uppgång från november då den var 0,8 procent. Figur 4. Utveckling och Riksbankens prognos för konsumentprisindex i april 2012 Anmärkning: KPIF är KPI med fast bostadsränta dvs. inflationen som är rensad för effekten av räntesatsförändringar. Källa: SCB och Riksbanken Enligt Riksbankens (RB) senaste penningpolitiska uppföljning från december har den svaga utvecklingen i euroområdet dämpat efterfrågan i Sverige vilket bidragit till att inflationstrycket är lågt. När efterfrågan dämpas kan inte företagen höja priserna för att kompensera sig för ökade kostnader och de behöver inte heller lika stor personalstyrka som tidigare vilket leder till högre arbetslöshet och nedpressade löner. En annan faktor som bidar är den starka kronan som pressar ner importpriserna. 13 Se Konjunkturinstitutet (2012), Konjunkturläget, december Se SCB (2013), Konsumentprisindex för december 2012, Statistiska Meddelanden PR 14 SM

19 Den huvudsakliga anledningen till att KPI faller menar dock RB, är att hushållens räntekostnader sjunker då reporäntan nu sänkts. 15 Det syns inte minst i att skillnaden mellan KPI och KPIF ökat. Under år 2013 menar dock RB att inflationstrycket gradvis stiger. Konjunkturen förstärks enligt RB:s prognos vilket leder till högre efterfrågan och resursutnyttjande i Sverige. Enligt RB väntas KPI för helåret 2013 bli 0,3 procent för att sedan stiga till 2,3 respektive 2,6 procent år 2014 och år KPIF väntas bli 0,9 procent år 2013 för att under åren 2014 och 2015 stiga till 2,0 procent. Mätningarna kring inflationsförväntningarna stödjer ett sådant förlopp. Både i KI:s barometer och Prosperas mätning ligger inflationsförväntningarna i linje med RB:s prognos. 16 Sänkningen av reporäntan i december från 1,25 procent till 1,00 procent motiverades enligt RB av ett lägre inflationstryck och en svagare konjunktur. Enligt protokollet från RB:s direktionsmöte i december övervägde direktionen att t.o.m. sänka styrräntan med ytterligare 25 punkter. Det gör att sannolikheten för en sänkning även i februari är hög. Att döma av räntemarknaderna så har man till 30 procent sannolikhet prisat in, dvs. tror på, ytterligare en sänkning av reporäntan i februari. Kommer den inte då, så tror marknaden att den till 70 procent sannolikhet kommer i april. Av figur 5 framgår att RB även justerade ned räntebanan. 17 Enligt RB:s räntebana höjs reporäntan successivt i takt med att konjunkturen förstärks. Figur 5. Reporäntebanan, procent 15 Se Riksbanken (2012), Penningpolitisk uppföljning december Se Konjunkturinstitutet (2012), ), Konjunkturbarometer december 2012 och TNS Sifo Prospera (2012), Inflation Expectations, december Den senare undersökningen görs på uppdrag av Riksbanken. 17 Den så kallade banan för reporäntan är en prognos för reporäntans utveckling de närmaste åren. Banan visar hur RB vid varje beslutstillfälle tror att den kommer att agera i framtiden. 16

20 Statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar För att myndigheters anslag inte ska förlora köpkraft så skrivs anslagen upp i takt med omvärldens priser och löner. Det kallar vi för pris- och löneomräkningen (PLO). Omräkningen görs med hjälp av historisk statistik över pris- och löneutvecklingen som mäts två år före anslagsåret. PLO delas upp i tre delar: löner, lokaler samt övriga förvaltningskostnader. För lokalkostnader skrivs anslagen upp med 70 procent av årstakten i konsumentprisindex (KPI), mätt två år före aktuellt anslagsår. Anslagsomräkningen för lokaler år 2013 styrs därmed av KPI år Eftersläpningen gäller även de övriga två komponenterna. När anslagen för övriga förvaltningskostnader justeras används ett index som fastställs genom en sammanvägning av flera SCB-index avseende utgifter som är vanliga vid myndighetsutövning två år tidigare. Löneomräkningen dvs. omräkningen för anslag till löner är den mest komplexa. Här räknar SCB om anslagen med hjälp av arbetskostnaderna för tjänstemän inom tillverkningsindustrin två år innan anslagsåret. Den uppräkningsfaktor som SCB använder kallas för AKIram (arbetskostnadsindex för ramanslag). AKI-ram inkluderar löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Efter det att AKI-ram räknats fram görs också ett produktivitetsavdrag. Produktivitetsavdraget mäts som ett tioårigt glidande medelvärde av den årliga produktivitetsutvecklingen inom privat tjänstesektor. När avdraget är gjort erhålls det vi brukar kalla för löneomräkningstalet (dvs. AKI-ram minus produktivitetsavdraget). Vad blev pris- och löneomräkningen för år 2013? Enligt budgetpropositionen blir 2013 års löneomräkningstal 0,0 procent, omräkningstalet för lokaler 1,8 procent och för övriga förvaltningskostnader är omräkningstalet 1,26 procent. Tabell 2. Resursmix och pris- och löneuppräkning för anslagsår 2013 Resursmix* Indexförändring Löner 56% 0,0** Lokaler 10% 1,8*** Övriga förvaltningskostnader 34% 1,26 Genomsnittlig PLO 100,0% 0,61 Anmärkning: *Baserat på genomsnittligt utfall. **Förändring i AKI(ram)=1,37 och PEK=1,37. ***Gäller de myndigheter som ej omförhandlar lokalhyror år Resursmixen mellan löner, lokaler och övriga förvaltningskostnader i pris- och löneomräkningen visar hur resursförbrukningen ser ut på en genomsnittlig myndighet. Vilken total anslagsuppräkning en myndighet får beror på vilken resursmix respektive myndighet har. Det gör att den totala pris- och löneomräkningen för en genomsnittlig myndighet blir 0,61 procent för anslagsår I den slutgiltiga pris- och löneomräkningen för år 2013 ökar utgifterna med ca 2 miljarder kronor i förhållande till år

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en prognos för år 2009 Rapportserie 2008:6 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för den statliga

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en uppdaterad prognos för år 2009 Rapportserie 2009:3 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 18 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Minskad risk för Grexit

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Varför är inflationen låg?

Varför är inflationen låg? Varför är inflationen låg? PENNINGPOLITISK RAPPORT 5 Inflationen har varit låg i Sverige de senaste åren och föll ytterligare under senare delen av, då främst prisökningstakten för tjänster avtog. Denna

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Låg arbetslöshet en utmaning

Låg arbetslöshet en utmaning Låg arbetslöshet en utmaning 5 PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 11 Diagram A. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 1- år 5 9 5 Arbetslöshet Medel 19-9 Medel 199-9 Anm. Data före 197 är länkad av Riksbanken.

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten PM 1 (5) Datum 2015-09-24 Polismyndigheten Sektionen för arbetsgivarpolitik/avtal Diarienr (åberopas) Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten Arbetet med lönerevisionen är i full gång. Här

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Under hösten 211 inleds en ny större avtalsrörelse som sedan fortsätter under 212. Nya löneavtal som berör minst 2,7

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi

Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Konjunktur och räntor Nummer juni Sidan Osäkra utsikter Sidan Riksbanken sparar på krutet Sidan Omvärldsriskerna ökar igen Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Tor Borg, Chefsekonom Ekonomiska

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser

Läs mer