Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konjunkturbarometern för den statliga sektorn"

Transkript

1 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2013 Rapportserie 2013:1 Arbetsgivarverket

2

3 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år Dnr

4

5

6 Innehåll Förord Sammanfattning av resultat 5 6 Undersökningen 7 Undersökningens upplägg... 7 Medlemsförändringar... 8 Tolkning av rapportens figurer... 8 Makroekonomiska förutsättningar 9 Den internationella utvecklingen... 9 Den svenska utvecklingen Arbetsmarknad Lönebildning Inflation och räntor Statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar 17 Ekonomi 19 Anslag och verksamhetens resultat Budgetomslutning Medlemmarnas ansvarsområde Kompetensförsörjning 22 Pensionsavgångar Påverkas kompetensförsörjningen av pensionsavgångarna Sysselsättning Personalomsättning Övertidsuttag Rekrytering och brist på lämpliga sökanden Uppsägningar och övertalighet Hur påverkas verksamheten av bristen på arbetskraft? Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar 29 Allmän offentlig förvaltning Försvar Samhällsskydd och rättsskipning Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling Kultur, fritidsverksamhet och religion Utbildning Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård Bilagor 36 Bilaga 1. Några enkätsvar Bilaga 2. Medlemmarna efter COFOG och antal anställda... 37

7 Figur- och tabellförteckning Figur 1. BNP-tillväxt i olika regioner... 9 Tabell 1. Försörjningsbalans, årlig procentuell förändring Figur 2. Arbetslöshet i procent av arbetskraften, säsongsrensad Figur 3. Brist på arbetskraft i näringslivet Figur 4. Utveckling och Riksbankens prognos för konsumentprisindex i april Figur 5. Reporäntebanan, procent Tabell 2. Resursmix och pris- och löneuppräkning för anslagsår Figur 6. Utveckling och prognos av löneomräkningstalet Figur 7. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller anslagsöverskridande (utfall för åren och prognos för år 2013) Figur 8. Medlemmarnas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för 2013) Figur 9. Medlemmarnas ansvarsområde enligt instruktion jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2013) Figur 10. Har medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar, uppdelat på COFOG. 22 Figur 11. Hur har kompetensförsörjningen påverkats hos medlemmar med omfattande pensionsavgångar? Figur 12. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren och prognos för år 2013) Figur 13. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2013) Figur 14. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2013) Figur 15. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet Figur 16. Hur har brist på lämpliga sökanden påverkat medlemmarnas verksamhet? Andel medlemmar viktat efter antal anställda? Figur 17. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på COFOG Figur 18. Uppsägningar det senaste halvåret uppdelat på COFOG Figur 19. Övertalighet det kommande året uppdelat på COFOG Tabell 3. Utvalda prognosfrågor med prognossvar Tabell 4. Arbetsgivarverkets medlemmar i undersökningen efter antal månadsanställda och COFOG-grupp... 37

8 Förord Konjunkturbarometern för den statliga sektorn är ett samarbete mellan Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet. Syftet är att ge snabb och framåtblickande information om kompetensförsörjningen och den ekonomiska situationen hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Informationen i barometern kan också fungera som ett faktamässigt underlag i arbetet med centrala och lokala förhandlingar. För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ges också en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. Undersökningen genomförs två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På hösten bedömer medlemmarna utvecklingen för kommande år i förhållande till innevarande år avseende kompetensförsörjning och ekonomi. Samtidigt stämmer man av läget under innevarande år i förhållande till föregående år. Under våren revideras prognosen och föregående års utfall presenteras. Undersökningen genomfördes under november år 2012, för trettiotredje gången sedan starten hösten Tillfrågade i undersökningen är Arbetsgivarverkets medlemmar. I höstens undersökning svarade 64 procent av medlemmarna, vilket motsvarar 87 procent av de anställda hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Ansvariga för rapporten är Anna Lundgren och Roger Vilhelmsson. Stockholm i januari

9 Sammanfattning av resultat Viktat med avseende på antal anställda kan undersökningen sammanfattas i följande punkter: Det var fler som överskred sina anslag 2012 jämfört med Enligt prognosen för 2013 kommer denna utveckling att öka samtidigt som andelen som tror att de kommer att anslagsspara minskar till bara 8 procent. Sannolikt hänger detta samman med att uppräkningen av ramanslagen är låg för En majoritet av medlemmarna tror på en oförändrad budgetomslutning år procent tror på ökning av budgetomslutningen medan sju procent tror på en minskning. Andelen med omfattande pensionsavgångar var i höstens undersökning 20 procent, vilket kan jämföras med 37 procent 12 månader tidigare. Andelen medlemmar som anser att omfattande pensionsavgångar påverkar kompetensförsörjningen positivt ligger kvar runt 20 procent medan andelen som anser att den påverkas negativt har minskat till 15 procent jämfört med 20 procent förra hösten. Mest negativ påverkan upplever COFOG-gruppen Samhällsskydd och rättsskipning. Andelen medlemmar som ökat personalen under 2012 är något större än andelen som minskat sin personal. Prognosen för antalet sysselsatta år 2013 visar att en majoritet av medlemmarna tror på ett oförändrat antal sysselsatta. Lika många medlemmar, 14 procent, tror på ökande som minskande antal sysselsatta. Personalomsättningen var och förväntas bli oförändrad hos en majoritet av medlemmarna under år Något fler tror på en ökande personalomsättning 2013 (23 procent) jämfört med som ökade personalomsättningen 2012 (17 procent). I princip ingen medlem tror på minskande personalomsättning vare sig 2012 eller Andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden ligger hösten 2012 på 55 procent vilket är den högsta nivån sedan Precis som vid tidigare undersökningar är det främst inom olika typer av IT-kompetens som bristen finns. Även inom forskning och utbildning råder brist. Så gott som samtliga medlemmar som upplevt brist anser att verksamheten påverkats negativt, men bara 7 procent anser att den negativa påverkan varit omfattande. Både andelen medlemmar som sagt upp personal det senaste halvåret och andelen som spår övertalighet det kommande året minskar. 6

10 Undersökningen Undersökningens upplägg Barometerundersökningen är en totalundersökning som genomförs bland Arbetsgivarverkets medlemmar. I höstens undersökning stod de svarande medlemmarna för 87 procent av de anställda medan motsvarande siffra i vårens undersökning låg på 92 procent. Arbetsgivarverkets medlemmar på det statliga avtalsområdet sysselsätter ca 5,3 procent av samtliga anställda i Sverige. 1 Svaren vägs samman utifrån antalet anställda vid respektive medlem. 2 Eftersom antalet anställda kan variera från drygt ner till ett fåtal anställda hos vissa medlemmar behöver svaren viktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen. En medlem med många anställda får alltså större genomslag. I höstens barometerundersökning svarade medlemmarna på hur de tror att år 2013 kommer att se ut i jämförelse med år Detta svar är en prognos (se figurernas staplar för år 2013). Dessutom redovisade medlemmarna en uppskattning av utfallet för i år jämfört med förra året (se staplarna för 2012). De faktiska utfallen redovisas för åren För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ger vi i nästa avsnitt en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. I de efterföljande avsnitten presenteras indikatorer över medlemmarnas ekonomi och kompetensförsörjning. Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamheter av vitt skilda slag. I undersökningen delas medlemmarna upp i COFOG-grupper. COFOG (Classification of Functions of Government), är en funktionell indelning som används i offentlig verksamhet och som är framtagen av Förenta Nationerna. 3 I bilaga 2 redovisas hur medlemmarna i undersökningen är uppdelade på de olika COFOG-grupperna. 1 Se SCB (2012), Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, 3:e kvartalet 2012, Statistiska meddelanden AM 63 SM Formeln för viktning är j N n n j j i = 1 n j j i = 1 medlemmar i urvalet per stratum, där W W ij n j * i= 1 ij n W ** ij j j W ij och * ij i = 1 i = 1, där Nj är antalet medlemmar i populationen per stratum, respektive summan vikter per stratum för alla medlemmar som besvarat frågan och där för ett visst svarsalternativ. 3 Se n n j är antalet W är den totala viktsumman för medlemmar i urvalet per stratum n j W ** ij i = 1 är summa vikter per stratum 7

11 Medlemsförändringar Några av de nya medlemmarna kan av olika skäl inte ge några svar på någon av barometerns frågor och ingår därför inte i denna undersökning. Statens Servicecenter bildades i juni 2012 i för att sköta vissa administrativa tjänster åt anslutna myndigheter. I september lades Statens bostadskreditnämnd ner och verksamheten fördes över till Boverket. Fram till och med september 2012 har Infranord, de bolagiserade produktionsdelarna av gamla Banverket, varit frivillig medlem i Arbetsgivarverket. Eftersom Infranords medlemskap upphörde från 1 oktober 2012 finns de inte med i året undersökning. Tolkning av rapportens figurer Frågorna är av så kallad barometertyp, vilket innebär att medlemmarna svarar på frågor om en variabel (här t.ex. antal årsarbeten, övertid osv.) väntas öka, minska eller bli oförändrad. I figurernas staplar motsvarar andelen över nollstrecket den andel som svarat att variabeln väntas öka. Andelen under noll är den andel som svarat att variabeln väntas minska. Andelen som svarat att variabeln väntas bli oförändrad syns endast indirekt i figuren. Ju högre en stapel är, desto mindre är andelen medlemmar som angett att variabeln blir oförändrad eftersom de tre alternativa svaren tillsammans bör summera till 100 procent. Ju lägre en stapel är, desto större är andelen medlemmar som angett att variabeln väntas bli oförändrad. Skillnaden mellan den andel som räknar med en ökning och den som räknar med en minskning kallas nettotal. Linjen i figurerna visar nettotalets utveckling. Ett positivt nettotal tyder på en ökning och ett negativt nettotal tyder på en minskning för variabeln ifråga. Eftersom medlemmarna endast svarar på frågan åt vilket håll en eventuell förändring går och inte på hur stor den väntas bli, kan nettotalet i undantagsfall ge en missvisande bild. Erfarenheterna visar att nettotalet i allmänhet ger en bra uppskattning av trenderna i de olika variablerna. 8

12 Makroekonomiska förutsättningar Den internationella utvecklingen Global utveckling Under år 2012 har återhämtningen i världsekonomin kommit av sig och gradvis försämrats. De stora internationella prognosmakarna har gång på gång nedreviderat sina prognoser för tillväxten i världsekonomin. Enligt de senaste prognoserna från Internationella valutafonden (IMF) och OECD ökade BNP med 3,3 respektive 3,2 procent år Den negativa utvecklingen beror främst på statsskuldskrisen i Europa medan utvecklingen i USA och tillväxtländerna är mer positiv. Den globala tillväxten väntas dock bli bättre år Europa Utvecklingen i Europa är fortsatt svag och präglas av skuldkriserna i Grekland, Spanien och Italien. De krisdrabbade länderna befinner sig i recession med krympande BNP i år. Den svaga efterfrågan i södra Europa påverkar också de andra europeiska länderna. Länder som Tyskland och de nordiska länderna har en allt svagare tillväxt på grund av den dämpade efterfrågan och handeln i Europa. De flesta prognosmakare bedömer dock att den värsta krishanteringen i euroområdet är över. Enskilda länders åtstramningar, greklandsuppgörelsen, den europeiska centralbankens stöd, finanspakten och övriga åtgärder som vidtagits den senaste tiden har minskat osäkerheten på finansmarknaderna. De flesta bedömare tror inte att nödlån till Spanien eller Italien blir nödvändiga. I huvudscenariot väntas stater, banker, företag och hushåll fortsätta en sanering av sina balansräkningar. Europa hankar sig fram utan ytterligare kriser och konjunkturen väntas vända inom ett års tid. Figur 1. BNP-tillväxt i olika regioner Anmärkning: Årlig procentuell BNP-tillväxt Källa: IMF 4 Se IMF (2013), World Economic Outlook, januari 2013 och OECD (2012), OECD Economic Outlook, november

13 USA och Japan USA är sedan en tid inne i en långsam återhämtningsfas. Landet påverkas visserligen negativt av den svaga efterfrågan i Europa men de inhemska konjunktursignalerna är positiva. Bostads- och arbetsmarknaden ser allt bättre ut och konsumenterna blir allt mer optimistiska. Det största hindret för en fortsatt återhämtning i USA är landets stora skulder. USA har ett budgetunderskott på 8 procent av BNP och en statsskuld på 103 procent av BNP. Att de offentliga finanserna måste saneras råder det en enighet kring medan det har varit svårare att komma överens om vilka skatter och utgifter som bör ändras. I samband med 2011 års budgetförhandlingar kom kongressen överens om att de offentliga finanserna med automatik kraftigt skulle stramas åt vid årsskiftet Åtstramningen som kallats för budgetstupet innebar att de tillfälliga skattelättnader som infördes av Bushadministrationen skulle upphöra vid årsskiftet samtidigt som mycket kraftiga nedskärningar skulle träda i kraft. Stupet hotade att kasta USA in i en recession och något slags uppgörelse som undvek budgetstupet var nödvändig. I sista sekunden lyckades politikerna få till stånd en uppgörelse som delvis löste problemet med budgetstupet. I uppgörelsen förlängs skattelättnaderna samtidigt som inkomstskatten höjs för de 2 procent av befolkningen som tjänar mest. För dessa ökar inkomstskatten från 35 procent till 39,6 procent. Även reavinst- och kapitalvinstskatten höjs från 15 till 20 procent. Däremot misslyckades man med att ta beslut om vilka utgiftsnedskärningar som skulle göras. Nästan miljarder kronor ska sparas inom försvar och offentlig välfärd. Dessa beslut sköts i stället fram två månader. Ett annat problem som kvarstår är det lånetak som förhandlades fram i samband med budgetstupet. Eftersom USA:s budget nästan är tom på pengar så måste man i slutet av februari få möjligheter att låna mer. Fylls inte statskassan på så måste man stoppa utbetalningar av t.ex. pensioner och arbetslöshetsersättning, stänga federala myndigheter och ställa in räntebetalningarna på befintliga lån. Med andra ord återstår svåra beslut. Världens tredje största ekonomi, Japan, är på väg in i en recession. BNP krympte det tredje kvartalet 2012 och väntas fortsätta krympa. Framför allt är det den krympande exporten till Europa som slår hårt mot Japans ekonomi. Japans konflikt med Kina kring ögrupperna nära Taiwan har dessutom försämrat exporten till Kina. Enligt OECD:s prognos ökar dock exporten när krisen i euroländerna stabiliseras och konflikten med Kina blir löst. Det ryktas också att den japanska regeringen avser att sjösätta ett mycket stort stimulanspaket under år Kina och övriga tillväxtekonomier Kina hade under flera år en överhettad ekonomi med hög inflation och skenande fastighetspriser i storstäderna. Risken för en fastighetsbubbla var stor och regeringen tvingades till en mer restriktiv finans- och penningpolitik. Färre stimulanser och nedgång i den globala konjunkturen gjorde att ekonomin mattades av. BNP-tillväxten föll från nivåer på ca 11 procent till nivåer kring 8 procent. Den svagare utvecklingen har gjort att inflationen nu återigen är nere på normala nivåer. Det gör att det nu finns utrymme för Kina att återigen börja stimulera ekonomin. Centralbanken har sänkt styrräntan och regeringen har tidigarelagt stora bygg- och investeringsprojekt. Som ett resultat har ekonomin under hösten börjat växa snabbare. Enligt den kinesiska statistiken, som har ifrågasatts från olika håll, steg BNP det fjärde kvartalet 2012 med 7,9 procent jämfört med samma kvartal året innan. BNP-ökningen drevs främst av en kraftigt ökad export. Enligt IMF:s prognos kommer dock BNP-tillväxten i Kina att öka under år 2013 och Även övriga tillväxtekonomier har haft en sämre tillväxtutveckling under år Enligt IMF väntas dock en förbättrad global konjunktur i slutet av 2013 göra att till- 10

14 växtekonomierna i genomsnitt växer med ca 5,5 procent. I stort sett samma tillväxttakt finner man också i de afrikanska utvecklingsländerna. Den svenska utvecklingen Den senaste statistiken från Statistiska centralbyråns (SCB) visar att BNP ökade med 1,3 respektive 0,7 procent det andra respektive tredje kvartalet år 2012 jämfört med motsvarande kvartal år Enligt bedömare ökade dock tillväxttakten överraskande mycket det tredje kvartalet, men de flesta tror att BNP blir något svagare det fjärde kvartalet. Enligt Konjunkturinstitutets (KI) decemberprognos väntas ökningen av BNP bli 0,9 procent för helåret En förklaring till den svagare utvecklingen är att hushållen och företagen blivit allt försiktigare. KI:s barometerindikator är ett sammanfattande mått på hushållens och företagens syn på stämningsläget i ekonomin. 7 Enligt KI:s konjunkturbarometer för december blir hushållens syn på sin egen ekonomi allt sämre. Framför allt är det oron för en högre arbetslöshetsrisk, en sämre börsutveckling och en osäkerhet kring utvecklingen i omvärlden som påverkar hushållen. Även företagens syn på stämningsläget är svagt. Visserligen sjönk ingen av de enskilda branschernas konfidensindikator, men tillverkningsindustrin, byggsektorn, handeln och privat tjänstesektorns indikatorer ligger alla långt under sina historiska genomsnitt. Företagens orderingång, efterfrågan, export, produktion, sysselsättning m.m. är fortsatt svag. Enligt KI:s prognos för år 2013 fortsätter ekonomin att utvecklas svagt då BNP växer med 0,8 procent (se tabell 1). Framför allt är det en fortsatt svag utveckling av företagens investeringar och nettoexporten som gör att tillväxten utvecklas svagt. Vidare fortsätter de disponibla inkomsterna att försvagas eftersom lönesumman och sysselsättningen blir lägre under året. Dessutom är sparkvoten fortsatt hög eftersom hushållen ägnar sig åt ett högt försiktighetssparande så länge osäkerheten kring konjunktur- och arbetsmarknadsläge är stor. Tabell 1. Försörjningsbalans, årlig procentuell förändring BNP 3,7 0,9 0,8 2,2 Disponibel inkomst 4,8 3,7 2,8 3,4 Hushållens konsumtion 2,1 1,4 2,0 3,1 Sparkvoten* 10,1 10,4 10,4 9,8 Offentlig konsumtion 1,1 0,5 0,9 0,6 Investeringar** 6,4 3,3 0,7 3,6 Lager 0,5-0,9-0,2 0,0 Nettoexport 0,8 0,3-0,4-0,2 Anmärkning: *I procent av disponibel inkomst, **Fasta bruttoinvesteringar Källa: SCB och Konjunkturinstitutet I slutet av 2013 är den internationella konjunkturen fortsatt svag, men de akuta kriserna har undanröjts vilket gör att svenska hushåll och företag väntas bli mindre osäkra. Relativt stora besparingar, ett mindre behov av försiktighetssparande, uppdämda konsumtionsbehov och låg ränta gör att konsumtionen då väntas öka snabbt. I företagen finns det stora lediga resurser och tillsammans med låga räntor, en förbättrad inhemsk efterfrågan och en sänkt bolagsskatt 5 Se SCB (2012), BNP kvartal Kommentarer till beräkningar av det tredje kvartalet 2012, november Se Konjunkturinstitutet (2012), Konjunkturläget, december Se Konjunkturinstitutet (2012), Konjunkturbarometern, december 2012., men även Inköpschefsindex (PMI) för industri och tjänstesektor, som visar vad svenska inköpschefer tror om konjunkturläget. Swedbank/Silf (2013), Inköpschefsindex (PMI). 11

15 väntas investeringslusten komma tillbaka. Förbättringen i slutet av år 2013 väntas dock slå igenom på BNP fullt ut först under år 2014 då KI tror att tillväxten blir 2,2 procent. Arbetsmarknad Enligt Arbetsförmedlingens (AF) decemberstatistik fortsätter arbetsmarknadsläget att försämras. 8 Antalet nya lediga platser som anmäldes i december var , nästan färre än samma månad för ett år sedan. Varslen fotsätter att strömma in även om antalet inte var lika högt som i november. I december varslades individer medan det i november lades ca varsel. Det är dock en högre varselsiffra jämfört med december föregående år då individer varslades. Enligt AF:s uppföljning visar statstiken att ca 6 av 10 som varslas sägs upp och att 2 av 10 blir arbetslösa. 9 Enligt SCB var personer i åldern år sysselsatta i december 2012, vilket är en ökning med jämfört med december Säsongrensat uppgick antalet arbetslösa personer till vilket i december motsvarar en arbetslöshet på 7,8 procent. På längre sikt är det en uppgång eftersom arbetslösheten i december 2011 var 7,5 procent medan det är en nedgång på kort sikt då arbetslösheten i november 2012 låg på 8,1 procent. Enligt KI:s prognos vänder konjunkturen i slutet av 2013, men det tar lång tid innan det visar sig på arbetsmarknaden. Företagen har mycket lediga resurser och personal som inte utnyttjas fullt ut under lågkonjunkturen. Den säsongsrensade arbetslösheten väntas därför bli 8,3 procent år Till skillnad från år 2012 väntas sysselsättningen falla år 2013 vilket spär på arbetslösheten. Först i slutet av år 2014 väntas arbetslösheten vända nedåt. Den svaga utvecklingen i början av år 2014 gör dock att KI tror på en arbetslöshet på 8,4 procent för helåret. Figur 2. Arbetslöshet i procent av arbetskraften, säsongsrensad Anmärkning: Skuggning visar KI:s prognos Källa: SCB och Konjunkturinstitutet Andelen företag i näringslivet som upplever brist på arbetskraft har sjunkit sedan i slutet av år 2011 och ligger sedan dess under det historiska genomsnittet. Rekryteringsproblemen har med andra ord minskat den senaste tiden i takt med det allt sämre arbetsmarknadsläget. Enligt AF:s återkommande rapport om var jobben finns så blir de yrken som har brist allt färre. 11 Rapporten visar dock att bristen fortfarande är stor inom framför allt IT-området och bland tekniska 8 Se Arbetsförmedlingen (2013), Information om arbetsmarknadsläget december Se bl.a. Arbetsförmedlingens pressmeddelande, 10 januari Se SCB (2012), Arbetskraftsundersökningarna (AKU) för december 2012, december Arbetsförmedlingen (2013), Var finns jobben? Bedömning för 2013 och långsiktig utblick, januari

16 yrken. Vad som dock oroar är att rapporten också visar att bristen väntas öka på fem till tio års sikt på grund av stora pensionsavgångar och för att det utbildas för få inom vissa yrken. Enklare yrken utan krav på utbildning blir allt sällsyntare. Figur 3. Brist på arbetskraft i näringslivet Brist på arbetskraft Historiskt genomsnitt Anmärkning: Andel företag, säsongsrensade kvartalsvärden Källa: Konjunkturinstitutet Även i statsförvaltningen har bristen på sökanden minskat sedan i början av år Som vi kan se av senare avsnitt steg dock andelen med brist på lämpliga sökanden och ligger nu över det historiska genomsnittet. Att statliga arbetsgivare har svårare än normalt att finna arbetskraft, till skillnad från företagen i näringslivet, kan delvis bero på att bristen framför allt funnits bland högutbildade. Lönebildning Enligt den officiella konjunkturlönestatistiken från Medlingsinstitutet (MI) ökade lönerna i näringslivet med 2,5 procent år Den offentliga sektorn, och framför allt den statliga sektorn, hade enligt konjunkturlönestatistiken en lägre löneökningstakt än den privata sektorn. Enligt statistiken ökade lönerna med 1,9 procent i staten. Det finns fler förklaringar till denna skillnad. Framför allt är det under år 2011 ett utslag av strukturförändringar till följd av bl.a. stora nyanställningar inom Försvarsmakten efter det att den allmänna värnplikten avskaffats. Vad har då hänt med löneökningarna under år 2012? Statistiken för år 2012 är visserligen inte fullständig då endast statistik fram till oktober publicerats. Den genomsnittliga löneökningstakten från januari t.o.m. oktober är i näringslivet 3,1 procent. Hur kan löneökningen bli högre år 2012 jämfört med år 2011 när resursutnyttjandet på arbetsmarknaden blivit allt svagare? En förklaring är att det under avtalsrörelsen 2011 slöts högre centrala löneavtal än under avtalsrörelsen år Under år 2010 slöt den normerande industrin centralt avtalade löneökningar på 1,75 procent medan motsvarande norm blev 2,6 procent i avtalsrörelsen år En annan förklaring är av rent statistisk natur och beror på att industrin hade en förskjutning av tidpunkten för lönerevisionerna i industriavtalet. De flesta lönerevisionerna år 2011 genomfördes i juni medan de under år 2012 genomfördes i februari. Eftersom löneökningarna beräknas som årliga förändringar så påverkar även 2011 års revisioner löneökningstakten år Detta innebär att lönerna i industrin enligt konjunkturlönestatistiken ökade med 3,9 procent år För statistik över löner se Medlingsinstitutets hemsida 13

17 14

18 Nu står vi inför en ny avtalsrörelse. Vilka löneökningar kan vi förvänta oss år 2013? Mycket talar för lägre löneökningar under år Dels väntas löneökningarna inom industrin bli något lägre än i övriga näringslivet på grund av avtalslängdens konstruktion. Dels är kraven från facken inom industrin mycket lägre i årets avtalsrörelse än de var i den förra avtalsrörelsen. I den förra avtalsrörelsen låg kraven på 3,7 procent medan kraven inför årets avtalsrörelse som presenterades i november ligger på 2,8 procent. Dels har resursutnyttjandet på arbetsmarknaden försvagats mycket snabbt den senaste tiden. Enligt KI:s senaste prognos väntas lönerna i näringslivet öka med 2,7 procent år Trots att den nominella löneökningstakten väntas minska de kommande två åren så spås reallöneökningarna utvecklas positivt eftersom inflationen är så låg (se avsnitt nedan). Enligt KI:s prognos hamnar reallöneökningarna i ekonomin på cirka 2,4 procent år 2013 och 1,6 procent år Det är i nivå med genomsnittet för den goda reallöneutveckling som Sverige har haft sedan industriavtalet infördes Inflation och räntor Inflationstakten, det vill säga förändringen av priserna (KPI) under de senaste tolv månaderna, var -0,1 procent i december, vilket är samma takt som i november. 14 Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar (KPIF) var i december 1 procent, vilket är en uppgång från november då den var 0,8 procent. Figur 4. Utveckling och Riksbankens prognos för konsumentprisindex i april 2012 Anmärkning: KPIF är KPI med fast bostadsränta dvs. inflationen som är rensad för effekten av räntesatsförändringar. Källa: SCB och Riksbanken Enligt Riksbankens (RB) senaste penningpolitiska uppföljning från december har den svaga utvecklingen i euroområdet dämpat efterfrågan i Sverige vilket bidragit till att inflationstrycket är lågt. När efterfrågan dämpas kan inte företagen höja priserna för att kompensera sig för ökade kostnader och de behöver inte heller lika stor personalstyrka som tidigare vilket leder till högre arbetslöshet och nedpressade löner. En annan faktor som bidar är den starka kronan som pressar ner importpriserna. 13 Se Konjunkturinstitutet (2012), Konjunkturläget, december Se SCB (2013), Konsumentprisindex för december 2012, Statistiska Meddelanden PR 14 SM

19 Den huvudsakliga anledningen till att KPI faller menar dock RB, är att hushållens räntekostnader sjunker då reporäntan nu sänkts. 15 Det syns inte minst i att skillnaden mellan KPI och KPIF ökat. Under år 2013 menar dock RB att inflationstrycket gradvis stiger. Konjunkturen förstärks enligt RB:s prognos vilket leder till högre efterfrågan och resursutnyttjande i Sverige. Enligt RB väntas KPI för helåret 2013 bli 0,3 procent för att sedan stiga till 2,3 respektive 2,6 procent år 2014 och år KPIF väntas bli 0,9 procent år 2013 för att under åren 2014 och 2015 stiga till 2,0 procent. Mätningarna kring inflationsförväntningarna stödjer ett sådant förlopp. Både i KI:s barometer och Prosperas mätning ligger inflationsförväntningarna i linje med RB:s prognos. 16 Sänkningen av reporäntan i december från 1,25 procent till 1,00 procent motiverades enligt RB av ett lägre inflationstryck och en svagare konjunktur. Enligt protokollet från RB:s direktionsmöte i december övervägde direktionen att t.o.m. sänka styrräntan med ytterligare 25 punkter. Det gör att sannolikheten för en sänkning även i februari är hög. Att döma av räntemarknaderna så har man till 30 procent sannolikhet prisat in, dvs. tror på, ytterligare en sänkning av reporäntan i februari. Kommer den inte då, så tror marknaden att den till 70 procent sannolikhet kommer i april. Av figur 5 framgår att RB även justerade ned räntebanan. 17 Enligt RB:s räntebana höjs reporäntan successivt i takt med att konjunkturen förstärks. Figur 5. Reporäntebanan, procent 15 Se Riksbanken (2012), Penningpolitisk uppföljning december Se Konjunkturinstitutet (2012), ), Konjunkturbarometer december 2012 och TNS Sifo Prospera (2012), Inflation Expectations, december Den senare undersökningen görs på uppdrag av Riksbanken. 17 Den så kallade banan för reporäntan är en prognos för reporäntans utveckling de närmaste åren. Banan visar hur RB vid varje beslutstillfälle tror att den kommer att agera i framtiden. 16

20 Statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar För att myndigheters anslag inte ska förlora köpkraft så skrivs anslagen upp i takt med omvärldens priser och löner. Det kallar vi för pris- och löneomräkningen (PLO). Omräkningen görs med hjälp av historisk statistik över pris- och löneutvecklingen som mäts två år före anslagsåret. PLO delas upp i tre delar: löner, lokaler samt övriga förvaltningskostnader. För lokalkostnader skrivs anslagen upp med 70 procent av årstakten i konsumentprisindex (KPI), mätt två år före aktuellt anslagsår. Anslagsomräkningen för lokaler år 2013 styrs därmed av KPI år Eftersläpningen gäller även de övriga två komponenterna. När anslagen för övriga förvaltningskostnader justeras används ett index som fastställs genom en sammanvägning av flera SCB-index avseende utgifter som är vanliga vid myndighetsutövning två år tidigare. Löneomräkningen dvs. omräkningen för anslag till löner är den mest komplexa. Här räknar SCB om anslagen med hjälp av arbetskostnaderna för tjänstemän inom tillverkningsindustrin två år innan anslagsåret. Den uppräkningsfaktor som SCB använder kallas för AKIram (arbetskostnadsindex för ramanslag). AKI-ram inkluderar löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Efter det att AKI-ram räknats fram görs också ett produktivitetsavdrag. Produktivitetsavdraget mäts som ett tioårigt glidande medelvärde av den årliga produktivitetsutvecklingen inom privat tjänstesektor. När avdraget är gjort erhålls det vi brukar kalla för löneomräkningstalet (dvs. AKI-ram minus produktivitetsavdraget). Vad blev pris- och löneomräkningen för år 2013? Enligt budgetpropositionen blir 2013 års löneomräkningstal 0,0 procent, omräkningstalet för lokaler 1,8 procent och för övriga förvaltningskostnader är omräkningstalet 1,26 procent. Tabell 2. Resursmix och pris- och löneuppräkning för anslagsår 2013 Resursmix* Indexförändring Löner 56% 0,0** Lokaler 10% 1,8*** Övriga förvaltningskostnader 34% 1,26 Genomsnittlig PLO 100,0% 0,61 Anmärkning: *Baserat på genomsnittligt utfall. **Förändring i AKI(ram)=1,37 och PEK=1,37. ***Gäller de myndigheter som ej omförhandlar lokalhyror år Resursmixen mellan löner, lokaler och övriga förvaltningskostnader i pris- och löneomräkningen visar hur resursförbrukningen ser ut på en genomsnittlig myndighet. Vilken total anslagsuppräkning en myndighet får beror på vilken resursmix respektive myndighet har. Det gör att den totala pris- och löneomräkningen för en genomsnittlig myndighet blir 0,61 procent för anslagsår I den slutgiltiga pris- och löneomräkningen för år 2013 ökar utgifterna med ca 2 miljarder kronor i förhållande till år

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2014 Rapportserie 2014:1 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2015 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för den statliga

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en uppdaterad prognos för år 2015 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en prognos för år 2009 Rapportserie 2008:6 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för den statliga

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Konjunkturbarometern fo r den statliga sektorn

Konjunkturbarometern fo r den statliga sektorn Konjunkturbarometern fo r den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en uppdaterad prognos för år 216 Arbetsgivarverket Dnr 216/273 Förord Barometerenkäten

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Konjunkturbarometern fo r den statliga sektorn

Konjunkturbarometern fo r den statliga sektorn Konjunkturbarometern fo r den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2016 Arbetsgivarverket Dnr 2015/0564-2 Förord Barometerenkäten

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en uppdaterad prognos för år 2009 Rapportserie 2009:3 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern för

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Föregående kvartal Om Nettotal

Föregående kvartal Om Nettotal Under andra kvartalet väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 37 procent förväntar sig oförändrad och 8 procent räknar med en minskad efterfrågan. Nettotalet hamnar alltså på 46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7 6 5 4 3 2 1 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 28 och 29 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 197-27 Procent 7 197 1974 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 1972 1976

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 1 Den finansiella turbulensen har mojnat i Europa Statsskuldräntor (10 år) i PIIGS Procent 2 Spång lagts över de omfattande problemen i Europa Finansmarknaderna

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen ANFÖRANDE DATUM: 2008-08-21 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Malmö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Pressträff 3 juni 2008 Lena Liljebäck, tf GD Tord Strannefors, prognoschef Helene Dahlström Prognosantaganden PROGNOSANTAGANDEN Att den globala ekonomin växer

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer